Till innehåll på sidan

Översyn av det skatterättsliga företrädaransvaret. Med fokus på befrielse och anstånd

Sammanfattning

Statskontoret har på uppdrag av regeringen sett över bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om hel eller delvis befrielse från före­­trädaransvar och om anstånd som är till fördel för det allmänna. Syftet är att analysera om tillämpningen av dessa bestämmelser har bli­vit för hård samt överväga behov av förändringar som stärker rätts­säker­he­ten, ökar förutsebarheten och förbättrar villkoren för företagande. Stats­kontorets uppdrag är inte att se över hela regelverket om före­trädar­an­svar, utan är begränsat till dessa bestämmelser om undantag från reg­lerna.

Reglerna om företrädaransvar innebär i korthet att en företrädare för ett före­tag eller en organisation kan bli betalningsskyldig för skattebeloppet till­sammans med företaget eller organisationen, om denne avsiktligt eller av grov oaktsamhet låter bli att betala skatt i rätt tid och ordning. Före­trädare är då samtliga styrelseledamöter och andra befattnings­ha­vare, exempelvis verkställande direktör.

Riksdagens tillkännagivande och Skatteverkets uppdrag

Riksdagen begärde i ett tillkännagivande 2014 att regeringen snarast ska se över reglerna om företrädaransvaret och om tillämpningen av bestäm­mel­serna har blivit för hård och om bestämmelserna bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten, förbättra villkoren för att star­ta, driva och utveckla företag och minska riskerna för att livskraftiga före­tag avvecklas i onödan. Skatteverket fick ett regeringsuppdrag om det skatterättsliga företrädaransvaret 2015. I redovisningen framgår bland annat att myndigheten arbetar aktivt för att livskraftiga företag som har drabbats av en tillfällig likviditetskris ska få en möjlighet att lösa likviditetskrisen utan att företaget försätts i konkurs eller att före­trä­daren riskerar företrädaransvar.

Befrielsegrunderna i lagstiftningen behöver tydliggöras

Statskontorets analys visar att företagens företrädare är osäkra på vad som gäller som grund för befrielse för företrädare. I viss utsträckning är även Skatte­verkets handläggare osäkra på detta. Statskontoret föreslår därför att lag­texten (59 kap. 15 § skatteförfarandelagen (2011:1244)) ändras för att tyd­­ligare avspegla lagstiftarens intentioner:

Nuvarande lydelse

Om det finns särskilda skäl, får före­trädaren helt eller delvis be­fri­as från betalningsskyldig­he­ten.

Föreslagen lydelse

Om det finns skäl för det, får före­­trädaren helt eller delvis be­fri­as från betalningsskyldig­he­ten.

Statskontoret föreslår att regeringen tar ställning till hur tillämpningen av lagen kan preciseras på lämpligast sätt. Ett alternativ är att Skatteverket får i uppdrag att göra detta, exempelvis genom att meddela föreskrifter.

Bestämmelsen om anstånd behöver inte ändras

Statskontoret bedömer att Skatteverket sannolikt inte tillämpar anstånds­be­stäm­melserna för hårt i förhållande till de regler som gäller. Men Stats­kon­to­ret bedömer också att tillämpningen medför en viss risk för att livskraftiga före­tag avvecklas.

Vi bedömer dock att bestämmelsen om anstånd inte behöver förändras och läm­­nar därför inga förslag om det. Vi redovisar däremot alternativa hand­lings­vägar, om regeringen ändå skulle vilja justera denna bestämmelse. Ett alternativ är att Skatteverket beviljar anstånd om det ”inte är till nackdel för det allmänna” i stället för endast när det är ”till fördel för det allmänna”. Ett annat alternativ är att Skatteverket inför en automatisk förlängd tidsfrist efter att förfallodatumet har passerat, för att skapa handlingsutrymme och möj­lighet för företagen att föra en dialog med Skatteverket.

Skatteverket behöver förbättra sin ärendehantering

Det kan vara svårt för den enskilde företagaren att förutse vad Skatteverket kommer att komma fram till i ärenden om företrädaransvar. Statskontoret före­slår därför att Skatteverket förbättrar insynen i myndighetens ärende­han­tering genom att göra det möjligt för exempelvis Riksrevisionen att följa upp de bedömningar som myndigheten gör om befrielse från betal­nings­an­svar.

Bolagsverket och Skatteverket behöver förbättra informationen till företagare och styrelsemedlemmar

Statskontorets bedömer att det saknas tillräcklig information om företrädar­an­svaret som är anpassad till enskilda och företagare som inte har särskild juridisk kompetens. Statskontoret föreslår därför att Skatteverket och Bo­lags­verket förbättrar sina informationsinsatser på flera sätt för att stärka rätts­säkerheten, öka förutsebarheten och förbättra villkoren för företagande.

Författningsförslag

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 59 kap. 15 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse:

Nuvarande lydelse

Om det finns särskilda skäl, får före­trädaren helt eller delvis be­frias från betalningsskyl­dig­he­ten.

Föreslagen lydelse

Om det finns skäl för det, får företrädaren helt eller delvis be­frias från betalningsskyldigheten.

Inledning

Utgångspunkten för skulder som uppkommer i en verksamhet som ett aktiebolag är att ansvaret endast ligger på den juridiska personen och att krav inte kan riktas mot ledningen för verksamheten. Men det finns vissa un­dan­tag från detta, bland annat i aktiebolagslagen (2005:551). De undan­tag från ansvarsfriheten som framgår av aktiebolagslagen gäller alla slags skul­der.

Dessutom innehåller 59 kap. 12–21 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244), SLF, bestämmelser om ett skatterättsligt ansvar för en juridisk persons skatte- och avgiftsskulder (företrädaransvar). Dessa bestämmelser innebär i korthet följande:

Om en företrädare för en juridisk person uppsåtligen eller av grov oakt­sam­het inte har betalat skatt eller avgift, är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att betala skatten eller avgiften.

Om det finns särskilda skäl får företrädaren helt eller delvis befrias från betalningsskyldigheten. Dessutom kan Skatteverket enligt 63 kap. 23 § SFL bevilja anstånd med betalningen av skatt om det kan antas vara till fördel för det allmänna.

Regeringens uppdrag till Statskontoret

Statskontoret fick den 7 september 2017 i uppdrag att se över bestäm­mel­serna om hel eller delvis befrielse från företrädaransvar och om anstånd i skatteförfarandelagen. Statskontoret ska också analysera om tillämpningen av dessa bestämmelser har blivit för hård och överväga behov av för­änd­ringar. Vi ska alltså inte se över hela regelverket kring företrädaransvar, utan begränsa oss sig till ovan nämnda bestämmelser. Vi redovisar rege­rings­uppdraget i sin helhet i bilaga 1.

Det skatterättsliga företrädaransvaret

Det skatterättsliga företrädaransvaret regleras alltså i 59 kap. 12–21 §§ SFL. Syftet med bestämmelserna är att minska uppbördsförlusterna effektivt, allt­så att driva in beslutade skatter.[1]

Reglerna om företrädaransvar infördes 1968 genom en bestämmelse i uppbördsförordningen (SFS 1953:272). Bestämmelserna infördes eftersom det tidigare regelverket medgav betalningsansvar för skatter och avgifter bara om dessa var kopplade till skattebrott som hade begåtts inom ramen för bolaget, och för vilka straffansvar utkrävts. Staten gick därför miste om skatte­intäkter när det inte gick att påvisa brott och straffansvar inte ut­kräv­des.[2]

Bestämmelsen i uppbördsförordningen innebar att den som företrädde en arbetsgivare och verkställde ett skatteavdrag blev betalningsskyldig för skattebeloppet tillsammans med arbetsgivaren, om denne uppsåtligen av­sikt­ligt eller av grov oaktsamhet underlät att betala det innehållna beloppet i rätt tid och ordning. Betalningsskyldigheten fick jämkas eller efterges om det fanns särskilda skäl.[3]

Efterhand har bestämmelserna om företrädaransvar utökats till att gälla fler skatter och avgifter. I sin nuvarande form finns bestämmelserna om före­trädar­ansvar i skatteförfarandelagen, som gäller sedan 2012.

I praktiken kan betalningsansvar utkrävas av varje företrädare för en juri­disk person, även den som inte är ställföreträdare i lagens mening. Dessa före­trädare kan inkludera samtliga styrelseledamöter, andra befattnings­ha­vare som verkställande direktör samt ”faktiska företrädare”.[4] Även den som haft uppdrag av rent formell natur kan åläggas företrädaransvar. Enligt förarbetena till lagstiftningen är det vem som har den faktiska makt­po­si­tio­nen och möjligheten att påverka förvaltningen i den juridiska personen som avgör vem som får ett företrädaransvar.[5] Juridiska personer omfattar aktie­bo­lag, ekonomiska föreningar, handelsbolag och kommanditbolag.

Kritik mot bestämmelserna och bestämmelsernas tillämpning

Experter inom skatterätt och representanter från näringslivet har vid flera tillfällen kritiserat bestämmelserna om företrädaransvaret.[6] Kritiken har i huvudsak riktats mot att

  • den företrädare som begått ett ekonomiskt brott är inte nödvändigtvis den som åläggs företrädaransvar
  • bestämmelserna tolkas för strikt, främst med hänsyn till vad som utgör grov oaktsamhet
  • det är för svårt att få befrielse från betalningsansvar, exempelvis av ömmande skäl
  • bestämmelserna är ett parallellt system till aktiebolagslagen, vilket ska­par osäkerhet bland framför allt företagare
  • bestämmelserna ställer för höga krav på företrädarnas insikt i bolaget.

Riksdagens tillkännagivande och uppdrag till Skatteverket

Riksdagen begärde i ett tillkännagivande 2014 att regeringen snarast skulle se över reglerna om företrädaransvaret, om tillämpningen av bestämmel­ser­na har blivit för hård och om bestämmelserna borde ändras för att öka rätts­säker­heten och förutsägbarheten, förbättra villkoren för att starta, driva och ut­veckla företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan.[7] Riksdagen avslog samtidigt en motion om att företrädaransvaret skulle slopas eller att en särskild tidsfrist skulle gälla innan ansvaret in­trä­der. [8]

Skatteverket fick 2015 ett uppdrag av regeringen avseende det skatte­rätts­liga företrädaransvaret.[9] Av Skatteverkets redovisning av uppdraget fram­går bland annat att myndigheten arbetar aktivt för att livskraftiga företag som har drabbats av en tillfällig likviditetskris ska ges en möjlighet att lösa likvi­ditetskrisen utan att företaget försätts i konkurs eller att företrädaren riskerar företrädaransvar. Beträffande hel eller delvis befrielse anför Skatte­verket att i samband med att myndigheten utreder förutsättningarna för före­trädar­ansvar ska myndigheten bland annat utreda om det finns förut­sätt­ningar för hel eller delvis befrielse från betalningsskyldigheten för aktuella skatter och avgifter. En ansökan om företrädaransvar ska bara göras där hand­läggaren gör bedömer att samtliga rekvisit för att döma ut före­trä­dar­an­svar är uppfyllda. Enligt Skatteverket avspeglas detta i den höga bifalls­frekvensen vid domstolarnas prövning.[10]

Närmare om Statskontorets uppdrag

Statskontoret har i uppdrag av regeringen att se över bestämmelserna om hel eller delvis befrielse från företrädaransvar enligt 59 kap. 15 § SFL samt be­stämmelsen om anstånd till fördel för det allmänna enligt 63 kap. 23 § SFL. Statskontorets uppdrag är att

  • analysera om och på vilket sätt bestämmelserna kan ha någon inverkan på villkoren för att starta, driva och utveckla företag,
  • analysera om och på vilket sätt bestämmelserna kan ha någon inverkan på riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan,
  • analysera och redogöra för om det finns behov av att ändra bestäm­mel­serna i syfte att stärka rättssäkerheten och öka förutsägbarheten samt för­bättra villkoren för att starta, driva och utveckla företag och minska risk­erna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan,
  • analysera och redogöra för om det finns behov av ytterligare insatser för att förbättra kännedomen bland företagare om företrädaransvarets innebörd och i sådant fall vem som bör svara för dessa insatser, och
  • om det behövs föreslå författningsförändringar.

Det ligger inte i Statskontorets uppdrag att se över bestämmelserna om förutsättningar för företrädaransvar (59 kap. 12–14 §§ SFL), förfarandet (59 kap. 16–18 §§ SFL), överenskommelse om företrädaransvar (59 kap. 19 och 20 §§ SFL) eller regressrätt (59 kap. 21 § SFL). Det ligger inte heller i upp­dra­get att bedöma om bestämmelserna om företrädaransvar ska slopas eller inte.

Genomförande av uppdraget

För datainsamling har Statskontoret tagit hjälp av Ramböll Management Con­sulting. Ramböll har genomfört de olika empiriska undersökningarna på Statskontorets uppdrag mellan oktober 2017 och mars 2018. Stats­kon­toret har därefter kvalitetssäkrat konsultens arbete och utarbetat rapporten.

Flera olika empiriska undersökningar har genomförts för att besvara upp­dra­gets frågor:

  • Studie av domar 2011–2016
  • Stickprov av ärenden om företrädaransvar 2011–2016
  • Intervjuer med berörda aktörer
  • Två enkäter till företagarorganisationer

Studie av domar

Som underlag för analysen i rapporten begärdes 4 951 domar om företrädar­ansvar ut från förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta för­valtnings­dom­sto­len. Samtliga domslut var från perioden 2011–2016.

Som stöd för att sammanställa statistik ur detta material användes ett text­scan­ningsverktyg. Textscanningsverktyget genomsökte domarna efter spe­ci­fika ord och för att identifiera mönster. Ett slumpmässigt urval på 70 dom­slut bland dessa 4 951 domslut granskades närmare i en stickprovsanalys. 50 av dessa domslut kom från förvaltningsrätten och 20 domslut från kam­mar­rätten.

Stickprov av ärenden om företrädaransvar

Skatteverket har genomfört en så kallad stickprovsanalys av ärenden om före­trädaransvar för Statskontorets räkning.[11] Skatteverket genomförde denna analys eftersom ärendena är belagda med absolut sekretess, vilket gjorde att konsulten som Statskontoret har anlitat inte kunde tillåtas att un­der­söka ärendena. Skatteverket har slumpvis valt 200 ärenden om före­trä­daransvar för varje år under perioden 2011–2016. Från detta urval har 10 ärenden för respektive år slumpvist granskats utifrån Statskontorets be­gä­ran. Ärendena har fördelats i tre ungefär lika stora poster utifrån vilket utfall ärendet fick: ärendet avskrivet, överenskommelse eller ansökan till förvalt­ningsrätten.

Intervjuer med berörda aktörer

Intervjuer har genomförts med företrädare för domstolar i alla instanser, experter på Skatteverket och representanter för näringslivsorganisationer. Vidare har intervjuer genomförts med forskare och jurister för att få del av deras sakkunskap.

Två enkäter till medlemmar i företagarorganisationer

Två enkäter har genomförts till medlemmar i företagarorganisationer, för att ta reda på hur företagare upplever företrädaransvaret. Enkäterna riktades till medlemmar i Småföretagarnas Riksförbund respektive Svenskt Närings­­liv. Enkäterna ingick som komponenter i två större enkät­under­sök­ning­ar som Svenskt Näringsliv och Småföretagarnas Riksförbund genom­förde vid tiden för denna utredning. Enkäterna genomfördes i december 2017-januari 2018.[12] Det bedömdes att detta var ett kostnadseffektivt sätt att nå ut till före­tagare med enkäten. Samtidigt ger det givetvis inte en hel­täck­ande urvals­ram av alla företagare i Sverige, vilket påverkar möj­lig­he­ter­na att gene­ralisera resultaten.

Svarsfrekvensen för enkäten till Småföretagarnas Riksförbund var 47 pro­cent (54 respondenter av 117 totalt) och för enkäten till Svenskt Näringsliv 34 procent (515 respondenter av 1 500 totalt). Den låga svarsfrekvensen på­verkar också möjligheterna att generalisera resultaten. Eftersom en­kät­sva­ren även innehåller hög grad av internt svarsbortfall påverkar det gene­ra­liserbarheten ytterligare.

Dessa metodologiska problem medför att enkätresultaten måste tolkas med stor försiktighet. Men det finns inga andra undersökningar som motsvarar denna undersökning och därför har vi ändå valt att redovisa resultaten. De kan fungera som en form av temperaturmätning och komplettera de övriga de­larna av vår undersökning.

Projektgrupp och kvalitetssäkring

Projektgruppen på Statskontoret bestod av Sebastian Stålfors (projekt­le­dare) och Olof Wilske. Rapporten har kvalitetssäkrats i enlighet med Stats­kontorets interna rutiner.

Konsulten har låtit faktagranska relevanta delar av sin datainsamling med hjälp av Pontus Braunerhjelm, forskningsledare på Entreprenörskapsforum och professor i nationalekonomi, Daniel Eriksson och Pär Jönsson, rättsliga experter på Skatteverket, och Annina Persson, professor i civilrätt vid Öre­bro universitet.

Rapportens disposition

Efter detta kapitel beskriver vi i kapitel 3 processen för det skatterättsliga före­trädaransvaret.

I kapitel 4 analyserar vi tillämpningen av bestämmelserna om befrielse och anstånd när det gäller företrädaransvar.

I kapitel 5 analyserar vi kännedomen och informationen om företrä­dar­an­svar.

I kapitel 6 analyserar vi inverkan på villkoren för företagande av be­stäm­mel­serna om befrielse och anstånd rörande företrädaransvar.

I kapitel 7 redovisar vi våra slutsatser och förslag till förändringar när det gäller lagstiftning, handläggning och information.

Processen för skatterättsligt företrädaransvar

I det här kapitlet beskriver vi processen för det skatterättsliga företrädaran­sva­ret genom att följa ärendenas väg från att de inleds till att de omprövas i högre instans. Skatteverket handlägger ärendena och förvaltningsdom­sto­lar­na prövar dem. Skatteverket kan fatta olika typer av beslut i ärendena in­nan de når domstolen.

Fem faser i processen

Vi har brutit ned processen i följande fem faser:

  1. Innan skatteskulden förfaller
  2. Skatteverket inleder ett ärende
  3. Skatteverkets handläggning av ett ärende
  4. Beslut om företrädaransvar i förvaltningsrätten
  5. Omprövning av beslut i högre instans

Figur 1 presenterar faserna i en tänkt tidslinje, från tiden innan skatteskul­den förfaller till en eventuell omprövning av ett beslut i högre instans.

Figur Processen för företrädaransvar

Grafik med en liggande pil med fem tvärgående streck där de fem faserna visar på denna linjal.


Vi beskriver i följande avsnitt vad som händer i de olika faserna, med hjälp av våra empiriska undersökningar och befintlig statistik från Skatteverket.[13]

Fas 1: Innan skatteskulden förfaller

Juridiska personer behöver säkerställa att det finns pengar på skattekontot vid de datum skatter och avgifter förfaller. Juridiska personer är aktiebolag, eko­no­miska föreningar, handelsbolag eller kommanditbolag. Skatteverket skickar ut information till företrädare för de företag som har ett underskott på skattekontot. Vilka företrädare som får information bestämmer Skatte­verket enligt en så kallad prediktiv modell som identifierar de som löper en risk att inte betala sina skulder i tid.

Antalet sådana utskick har ökat under de senaste åren (figur 2). 2016 ge­nom­förde myndigheten ungefär 1 700 utskick, jämfört med ungefär 700 ut­skick 2013.

Figur Antal informationsutskick från Skatteverket till företrädare 2013–2016Linjediagram avseende informationsutskicken under 2013 till 2016. Den visar en kraftig ökning mellan 2013 till 2015 där antalen har stannat av på nästan samma nivå även 2016 som år 2015, endast en liten ökning kan ses.

Källa: Skatteverkets statistik. Not: Skatteverkets statistik har tagits fram manuellt ur ett system som saknar stöd för att ta fram data elektroniskt. Det finns därför vissa osäkerheter i uppgifterna.

Krav för att få anstånd med betalningen

Företag kan beviljas anstånd av Skatteverket om det är till fördel för det all­männa. Det gäller om myndigheten bedömer att anståndet ökar chansen att staten får in sin fordran om skatt eller avgift jämfört med om skatten eller av­giften behöver drivas in.[14]

Cirka 1 000 ansökningar om anstånd kom in till Skatteverket 2015 respek­tive 2016. Det är betydligt färre än 2013 respektive 2014 då det kom in cirka 1 600 ärenden. Ungefär en av fem ansökningar beviljas (figur 3).

Figur Ansökningar om borgenärsanstånd 2013–2016 En kombinations diagram med både staplad stapeldiagram och en linjediagram i samma. Staplarna står för beviljade och avslag under åren 2013 till 2016. Linjen visar antalet ansökningar om anstånd enlig 63 kapitlet 23 paragrafen SFL. Antalet ansökningar har minskat sedan 2014 och ligger på samma nivå 2015 och 2016. Antalet avslag har ökat sedan 2014.

Källa: Skatteverkets statistik. Not: Skatteverkets statistik har tagits fram manuellt ur ett system som saknar stöd för att ta fram data elektroniskt. Det finns därför vissa osäkerheter i uppgifterna.

Fas 2: Skatteverket inleder ett ärende

Skatteverket inleder ungefär 2 000 ärenden om företrädaransvar per år. Van­ligtvis inleder myndigheten ett ärende om företrädaransvar när ett bolag har gått i konkurs. Men Skatteverket inleder också ärenden efter signaler från myndighetens kontrollinsatser. Anledningen till att myndigheten in­leder denna typ av ärenden är ofta att stävja misstänkt ekonomisk brotts­lig­het.

I teorin skulle Skatteverket ha kunnat inleda utredningar om företrädar­an­svar för cirka 86 500 företag under 2016 om de hade påbörjat dem direkt efter att betalningskravet gått ut. Myndigheten hade kunnat inleda ärenden i cirka 26 900 fall om de hade inlett dem efter att fordran överlämnats för in­­driv­ning till Kronofogden.[15] Men det är betydligt vanligare att Skatte­verket på­börjar arbetet med företrädaransvar först när bolagets företrädare har försatt bolaget i konkurs.

Skatteverkets stickprovsanalys från 2018 av ärenden under perioden 2011–2016 visar att ansökningarna om företrädaransvar i genomsnitt omfattade cirka 10 förfallodagar. [16] Det motsvarar att företaget i normalfallet har låtit bli att betala skatterna eller avgifterna under 10 månader.

Vid en given förfallodag förfaller normalt flera skatter och avgifter. Men skillnaden är stor mellan de olika ärendena. Skatteverkets stickprovsanalys visar att det som lägst var 2 förfallodagar som passerades och som högst 39 förfallodagar. Analysen visar också att tidsåtgången mellan att första för­fallo­­dagen passerats och att Skatteverket påbörjar ett ärende varierade mel­lan 3 månader och 4 år.

Enligt Skatteverket beror de stora skillnaderna i tidsåtgång på att olika saker kan inträffa mellan den tidpunkt då ett företag får betalningssvårigheter till det att Skatteverket inleder ett ärende. Exempel på händelser är diskussioner mellan myndigheten och företaget om betalningsuppgörelser och företags­re­konstruktion.

Företrädaransvar kräver uppsåt eller grov oaktsamhet

Som vi konstaterade i kapitel 2 krävs det, enligt lagstiftningen, att före­trä­da­ren uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har underlåtit att betala vissa av­gifter och skatter, göra korrekt skatteavdrag eller har lämnat oriktiga upp­gifter om mervärdesskatt eller punktskatt för att en företrädare ska bli betal­nings­ansvarig för ett bolags skatter och avgifter.[17]

I lagstiftningen står att ”betalningsskyldigheten är knuten till den tidpunkt vid vilken skatten eller avgiften ursprungligen skulle ha betalats respektive dragits av”.[18] Denna tidpunkt är skattens eller avgiftens ursprungliga för­fallo­datum.[19]

Krav för att undvika företrädaransvar vid avveckling på förfallodagen

För att undvika företrädaransvar ska företrädaren senast på skattens eller av­giftens förfallodag ha vidtagit verksamma åtgärder för att avveckla bo­la­gets skulder med hänsyn till samtliga borgenärers intressen.[20] Till sådana verksamma åtgärder räknas att antingen begära företaget i konkurs, begära be­talningsinställelse riktad till samtliga borgenärer eller ansöka om före­tags­rekonstruktion.[21]

Fas 3: Skatteverket handlägger ett ärende

I de flesta fall skickar Skatteverket frågor till företrädaren när myndigheten inleder sin utredning av ett ärende. Dessa frågor skickas ut när Skatteverket har bedömt att personen i fråga kan göras personligt betalningsansvarig. Syftet med frågorna är att ge företrädaren möjlighet att komma in med upp­gifter som talar emot företrädaransvar. Företrädaren får svara på drygt 20 frågor, varav en lyder Finns det några omständigheter som gör att du inte borde bedömas vara personligt betalningsansvarig för företagets obetalda skatter och avgifter?[22] Brevet från Skatteverket innehåller inga exempel på vad som skulle kunna tala emot företrädaransvar och inte heller någon refe­rens till bestämmelsen om särskilda skäl för hel eller delvis befrielse. Däre­mot får några av företrädarna, när myndigheten anser att det lämpligt, in­for­mation om att Skatteverket under vissa förutsättningar kan träffa en över­ens­kommelse om betalningsskyldigheten. En överenskommelse mellan Skatte­­verket och företrädaren innebär i de flesta fall att skatteskulden skrivs ned.

Enligt Skatteverket är det vanligt att företrädare inte svarar på dessa frågor över huvud taget. Enligt intervjuer med representanter för näringslivs­orga­ni­sationerna kan det bero på att företrädaren inte vill ta risken att dela med sig av information som kan försämra möjligheten att bli befriad från betal­nings­ansvar. Det kan även vara en indikation på att företrädaren inte har till­räcklig kunskap om sina handlingsalternativ. Vi återkommer till detta i kapi­tel 5.

Tre olika utfall är möjliga

Ett ärende om företrädaransvar som Skatteverket handlägger kan få tre olika utfall. Ärendet kan avskrivas, en överenskommelse kan slutas mellan Skatte­verket och företrädaren samt Skatteverket kan ansöka om att en dom­stol tar upp fallet.

Figur Utfall av Skatteverkets ärenden 2014–2016Staplad stapeldiagram avseende antal avskrivna ärenden eller pågående ärenden mot antalet ansökningar till domstol samt antalet överenskommelser. Diagrammet visar att antalet avskrivna eller pågående ärenden har ökad sedan 2015 till 1451 men ligger på lägre nivå än 2014. Antalet ansökningar och överenskommelser har minskat sedan toppen 2015.

Källa: Baserat på statistik från Skatteverket.

Av de cirka 2 000 ärenden om företrädaransvar som Skatteverket inledde under varje år under perioden 2014–2016 skrev myndigheten av i genom­snitt cirka 1 300 ärenden. Cirka 150 ärenden ledde till en överenskommelse och cirka 550 ärenden resulterade i en ansökan om företrädaransvar från Skatte­verket till förvaltningsrätten (figur 4).

Skatteverket kan välja att skriva av på grund av flera olika orsaker, exem­pel­vis att rekvisiten för företrädaransvar inte är uppfyllda, av process­eko­no­miska skäl eller för att det finns särskilda skäl för befrielse från betal­nings­ansvar.

Det finns flera omständigheter som talar emot överenskommelser. Några exempel är det har förekommit brottslighet i näringsverksamheten, om det kan vara aktuellt att utfärda näringsförbud eller om företrädaren har varit inblandad i flera konkurser. Därför är det endast ett litet antal av det totala antalet inledda ärenden som leder till överenskommelser.[23] Vi återkommer i kapitel 4 om vilka omständigheter som Skatteverket tar hänsyn till när de överväger möjligheten till att sluta en överenskommelse.

De fall som Skatteverket driver vidare hamnar i förvaltningsrätten

Företrädaransvaret gäller ofta relativt stora summor, och kan därför inne­bära ett stort ingrepp i företrädarens privatekonomi.[24] Därför är det en all­män förvaltningsdomstol som fattar beslut om företrädaransvar och inte Skatte­verket. Förvaltningsdomstolen beslutar om företrädaransvar efter an­sökan från Skatteverket.

Skatteverket ansöker om företrädaransvar om myndigheten på förhand be­dömer att domstolen kommer att besluta om att företrädaren ska ha ett före­trädaransvar. Skatteverket har då konstaterat följande villkor är uppfyllda:

  • Objektiva förutsättningar, det vill säga att personen i fråga varit före­trädare för företaget när en eller flera skatteskulder förfallit.
  • Subjektiva förutsättningar, det vill säga att det finns uppsåt; skatten be­talades inte in i tid avsiktligt, eller grov oaktsamhet; skatten be­ta­la­des inte in i tid på grund av omständigheter som Skatteverket i det en­skil­da fallet bedömer är grov oaktsamhet.[25]
  • Processekonomiska förutsättningar, det vill säga att Skatteverket be­dömer att det är ekonomiskt fördelaktigt för staten att driva processen i domstol.

Fas 4: Beslut om företrädaransvar i förvaltningsrätten

Det är förvaltningsrätten som fattar beslut om företrädaransvar efter an­sökan av Skatteverket. Domstolen skickar då en erinran till företrädaren om att yttra sig. Om företrädaren inte yttrar sig fattar domstolen beslut om be­tal­ningsansvar för företrädaren baserat på Skatteverkets ansökan utan att höra den enskilde. I nästan alla mål går förvaltningsrätten på Skatteverkets linje och bifaller ansökan (se tabell 1). Ett bifall medför att företrädaren till­sammans med den juridiska personen blir skyldig att betala företagets skatte­skuld.

Tabell Antal mål i förvaltningsrätten och dess utfall 2010–2016

 

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Antal mål

568

741

527

532

516

505

505

Helt eller delvis
bifall (%)

97

95

95

97

95

95

97

Ej bifall (%)

1

1

1

1

3

2

1

Övriga utfall
(%)

2

4

4

2

2

3

2

Källa: Domar från förvaltningsrätterna i Luleå, Umeå, Stockholm, Linköping, Jönköping, Karlstad, Härnösand, Göteborg, Falun, Uppsala, Växjö och Malmö. Not: Övriga utfall är de ärenden där förvaltningsrätten inte har fattat något beslut. Förvaltningsrätterna använder olika benämningar för dessa ärenden. I huvudsak gäller dessa mål ärenden där Skatteverkets ansökan dragits tillbaka och formaliaändringar i tidigare domar.

Att förvaltningsrätten normalt går på Skatteverkets linje gäller även generellt för andra typer av ärenden. Under 2016 avgjordes sammanlagt 548 mål om preskriptionsförlängning, betalningssäkring och bevissäkring i förvaltningsrätten. I dessa mål beslutade förvaltningsrätten helt i linje med Skatteverkets ansökan i 91 procent av fallen, medan övriga fall ändrades av rätten. En ändring kan innebära att hela Skatteverkets ansökan har avslagits eller att domstolen har bifallit delar av Skatteverkets ansökan.[26]

Förvaltningsrätten i Stockholm är den domstol som har tagit beslut i flest fall om företrädaransvar under perioden 2010–2016. Antalet motsvarar unge­­fär en fjärdedel av alla ärenden om företrädaransvar. Även för­valt­nings­rätterna i Göteborg, Malmö och Linköping handlägger relativt många ärenden om företrädaransvar.

Fas 5: Överprövning av beslut i högre instans

Den sista fasen är en eventuell överprövning av målen i högre instans. Före­trädaren eller Skatteverket kan överklaga förvaltningsrättens beslut till kam­marrätten utan det krävs något prövningstillstånd. Ungefär 150 av de cirka 550 beslut som förvaltningsrätten fattade per år prövades av kam­mar­rätten. Cirka vart femte överklagande (23 procent) ändrades helt eller delvis under perioden 2010–2016. En ändring innebär i normalfallet att domstolen skriver ned Skatteverkets yrkade belopp. Under 2010–2016 överprövade Högsta förvaltningsdomstolen 8 beslut från kammarrätten.

Tabell . Antal mål i kammarrätten och utfall 2010–2016.

 

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Antal mål

177

159

163

147

142

138

131

Varav ändrat
eller delvis ändrat
(%)

27

28

25

19

21

23

18

Varav ej ändrat (
%)

73

72

74

79

79

77

82

Källa: Kammarrätterna i Göteborg, Jönköping, Stockholm och Sundsvall.

Not: Vad som räknas som delvis ändrade domslut och ändrade domslut varierar mellan dom­sto­lar­na. Exempelvis hade kammarrätten i Stockholm under perioden 18 procent ändrade domslut och inga delvis ändrade domslut, medan kammarrätten i Göteborg hade 10 procent ändrade domslut och 18 procent delvis ändrade domslut.

Sammanfattande iakttagelser

Sammanfattningsvis visar vår genomgång av processen för skatterättsligt före­trädaransvar att Skatteverket påbörjar cirka 2 000 ärenden om före­trä­dar­ansvar per år. Skatteverkets hantering av ärendena resulterar i av­skriv­ning eller överenskommelser för ungefär två tredjedelar av dessa ärenden. De övriga ärendena drivs vidare i domstol. Normalt går domstolens beslut på Skattekontorets linje.

De flesta av de cirka 2 000 företrädare som Skatteverket inleder en process mot varje år blir ombedda av myndigheten att besvara drygt 20 frågor om sitt företrädaransvar. Men mottagarna får ingen information eller några exem­pel på vad som skulle kunna tala för särskilda skäl för hel eller delvis befrielse. Det är också vanligt att företrädarna inte svarar på Skatteverkets förfrågan över huvud taget.

Tillämpningen av bestämmelserna om befrielse och anstånd

I det här kapitlet analyserar vi bestämmelserna om hel eller delvis befrielse från företrädaransvar och om anstånd som är till fördel för det allmänna. Syftet är att utreda om tillämpningen av bestämmelserna har blivit för hård samt att överväga om bestämmelserna behöver ändras. Vi analyserar om be­stäm­melserna behöver ändras för att stärka rättssäkerheten och öka för­ut­sebarheten samt förbättra villkoren för att starta, driva och utveckla före­tag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan.

Underlaget är den studie av domar som vi har genomfört, samt intervjuer med domare från alla instanser, Skatteverket, juridiska experter inom om­rå­det och representanter för näringslivet.

Hel eller delvis befrielse från betalningsansvar

Som vi tidigare konstaterade kan en företrädare av särskilda skäl helt eller del­vis befrias från betalningsskyldighet, trots förekomst av uppsåt eller grov oaktsamhet. Men det framgår varken av lagstiftningen eller av förarbetena vad som är särskilda. Därför har begreppet fått utvecklas i rätts­tillämp­ning­en. De grunder för hel eller delvis befrielse som utarbetats i praxis är föl­jande:

  1. bristande ägarintresse[27]
  2. bristande betalningsförmåga i förening med andra särskilda om­stän­digheter (till exempel ålder, sjukdom)[28]
  3. att företrädaren har gjort vad som stått i dennes makt för att ordna upp situationen[29]
  4. att myndigheter har utövat påtryckning om att fortsätta en olönsam rö­relse[30]
  5. proportionalitetsprincipen: ”Beloppets storlek och omständigheterna i målet leder till att ett fullt betalningsansvar står i klart missförhållande till det som det allmänna har att vinna av ett sådant beslut”.[31]

Domstolarna har även prövat flera faktorer som inte har lett till ansvarsbe­frielse. Några sådana är följande:

  • bristande betalningsförmåga (av praxis framgår att ”om domstolen skulle ta hänsyn till bristande betalningsförmåga så skulle befrielse snarare bli regel än undantag”)[32]
  • avsaknad av egen vinning[33]
  • hänsyn till de anställda.[34]

En företrädares möjlighet att befrias från betalningsansvaret har trots att det finns befrielsegrunder varit mycket begränsad när det i bolaget har före­kom­mit ekonomisk brottslighet som företrädaren har varit medveten om.[35] Andra skäl som i vissa mål har framhållits mot att företrädaren ska bli befriad från betalningsansvaret är att företrädaren tidigare har blivit be­tal­nings­ansvarig för liknande försummelser, att företrädaren under lång tid inte har betalat betydande belopp och att företrädaren har använt skatte­medel som riskkapital.[36]

Skatteverket och domstol kan befria från betalningsskyldighet

Det är företrädaren som ska visa att det finns skäl för befrielse från betal­ningsansvar.[37] Befrielse kan antingen beslutas av Skatteverket eller av dom­stol.[38] Både Skatteverket och domstolarna är skyldiga att utreda om det finns skäl för befrielse. Skatteverket ska till exempel

”[…] utreda förutsättningarna för befrielse från betalnings­skyl­dig­he­ten så långt som ärendets beskaffenhet tillåter det”.[39]

I förvaltningsprocessen är det domstolen som har det yttersta ansvaret för att målet blir tillräckligt utrett.[40]

Skatteverket bedömer utifrån praxis

Handläggare vid Skatteverket tar under en utredning om företrädaransvar hänsyn till om det finns särskilda skäl för befrielse från betalningsansvar, eller om det finns andra omständigheter som talar mot att myndigheten ska lämna in en ansökan om företrädaransvar till förvaltningsrätten. De be­fri­el­se­grunder som Skatteverket tar hänsyn till i sin utredning är enligt intervjuer med Skatteverket desamma som har utarbetats i rättspraxis. Det gäller alltså ex­empelvis bristande ägarintresse eller betalningsförmåga i förening med andra särskilda omständigheter.

Skatteverket tar även hänsyn till övriga omständigheter

Övriga omständigheter som talar emot en ansökan om företrädaransvar kan vara att Skatteverket bedömer att det saknas så kallade subjektiva förut­sätt­ning­ar för företrädaransvar. Sådana förutsättningar kan vara att en före­trä­dare inte har agerat med uppsåt eller grovt oaktsamt, eller att det av process­eko­nomiska skäl inte är försvarbart att gå vidare med en ansökan om före­träd­aransvar. Processekonomiska skäl för att inte driva en ansökan kan ex­em­pelvis vara att skatteskulden inte kommer att kunna betalas eller att kost­naden för att driva en process är för hög.

Överenskommelse mellan Skatteverket och en företrädare

Skatteverket kan också, som vi konstaterade i kapitel 3, ingå överens­kom­melse med en företrädare om detta inte framstår som olämpligt ur allmän syn­punkt.[41] I förarbetena till lagstiftningen om överenskommelse anges exem­pelvis att just omständigheten att det finns skäl för delvis befrielse kan vara skäl för att träffa överenskommelse.[42] Det kan också räcka med att före­trädarens ålder talar för en överenskommelse eller att det finns sociala eller medicinska skäl. Vanligen innebär överenskommelsen att be­tal­nings­skyldigheten begränsas, det vill säga att företrädaren behöver betala mindre än vad denne skulle ha behövt betala om Skatteverket skulle ha ansökt om före­trädaransvar till förvaltningsrätten.

De omständigheter som kan vara skäl för överenskommelser är därmed något generösare än vad praxis för att bevilja hel eller delvis befrielse är. Enligt Skatteverkets rättsliga vägledning bör det finnas hand­lägg­nings­mäs­siga eller processekonomiska skäl för att begränsa betalningsskyldigheten vid en överenskommelse.[43]

Personliga förhållanden är det främsta skälet till att ärenden avskrivs

I en stickprovsundersökning från 2014 undersökte Skatteverket ärenden från 2011 som inte resulterade i någon ansökan om företrädaransvar till förvaltningsrätten. Undersökningen visar att majoriteten av avskriv­ning­ar­na görs på grund av företrädarens personliga förhållanden. Detta kallas i Skatte­verkets undersökning för särskilda skäl.[44]

I särskilda skäl ingår även ärenden där det finns skäl för befrielse från företrädaransvar. Tillsammans med processekonomiska skäl utgör dessa kategorier nästan hälften av det totala antalet ärenden som avskrivs (tabell 3). Eftersom uppföljningen är gjord manuellt genom en stick­provs­under­sök­ning är resultaten från undersökningen något osäkra.

Tabell 3 Skäl för avskrivning, Skatteverkets stickprov 2011

Orsak

Antal

Andel

Processekonomiska skäl

20

9 %

Skuld reglerad

68

30 %

Särskilda skäl

86

39 %

Överenskommelse

49

22 %

Totalt

223

100 %

Källa: Skatteverkets promemoria, Företrädaransvar och betalningar, 2014.

Analysen specificerar inte vad särskilda skäl innebär i de analyserade ären­de­na, eller hur Skatteverket har gjort sina bedömningar. I Skatteverkets stick­provsundersökning från 2018, som myndigheten gjorde på begäran från Statskontoret, analyserade de 23 ärenden som avskrivits åren 2011–2016.[45] Resultaten visar att 8 av de granskade ärendena har avskrivits av pro­cessekonomiska skäl. Myndigheten skrev av dem främst för att de har be­dömt att företrädaren har en bristande betalningsförmåga, men också i några fall för att de har bedömt att skulden var för liten för att driva ärendet vidare.

Vi noterar att bristande betalningsförmåga är det faktiska skälet för av­skriv­ning i ett stort antal ärenden hos Skatteverket, trots att det i praxis inte är en grund för befrielse.

Övriga avskrivna ärenden i analysen har avskrivits av tre huvudsakliga skäl:

  • en ”samlad bedömning” (4 stycken)
  • att objektiva rekvisit inte kunde visas (5 stycken)
  • befrielsegrunder (3 stycken).

De ärenden som avskrivits efter en ”samlad bedömning” är inte möjliga för Statskontoret att analysera. Det går därför inte i efterhand att följa upp rik­tigheten i avskrivningarna.

I de ärenden som avskrivits på grund av någon av befrielsegrunderna be­dö­m­er vi att Skatteverkets handläggning ligger i linje med praxis. Exempelvis anges som befrielsegrunder sjukdom i kombination med begränsat in­fly­tande eller inblandning i företaget samt bristande inflytande i kombination med bristande ekonomiskt intresse.

I sin stickprovsanalys från 2014 analyserade Skatteverket 49 överens­kom­mel­ser.[46] Analysen visade att

  • regionkontoren arbetar på olika sätt med överenskommelser
  • rubriceringen av händelser i ärendehanteringssystemet Boris inte är en­het­lig
  • överenskommelser träffas i högre grad i ärenden där skatteskulden över­­stiger 1 miljon kronor
  • endast 3 av de bolag som drivits av de 49 företrädarna var inte försatta i konkurs
  • mer än hälften av företrädarna fortsatte att bedriva näringsverksamhet i ett annat bolag.

I Skatteverkets stickprovsundersökning från 2018 analyserades 19 över­ens­kommelser under 2011–2016 (relativt jämnt fördelat över åren). Av sam­man­ställningen framgår att det vanligaste skälet för att träffa en över­ens­kom­melse var att Skatteverket bedömde att överenskommelsen skulle vara till fördel för det allmänna. Fem av ärendena har ingen notering om skälet för att träffa en överenskommelse.

Domstolarna utgår från Skatteverkets utredning

Statskontorets stickprovsanalys av 50 beslut om företrädaransvar från förvaltningsrätterna visar att enskilda företrädare har valt att inte yttra sig i 50 procent av ärendena. I de ärenden som Statskontoret har tagit del av har domstolen bifallit Skatteverkets ansökan i samtliga fall där företrädaren inte har yttrat sig. Intrycket är att domstolarna i dessa fall enbart tar hänsyn till de uppgifter som finns i Skatteverkets ansökningar och rutinmässigt bi­faller dem.

I de fall där företrädaren har yttrat sig i ärendet verkar domstolarna ta hän­syn till detta i bedömningen. Företrädaren har möjlighet att anföra even­tu­ella skäl för att denne ska befrias från betalningsansvaret i rätten. Stats­kontorets stickprovsanalys visar att domstolen helt har bifallit Skatteverkets ansökan i de ärenden där den enskilde yttrat sig i 23 av 25 fall. I 2 av dessa fall har företrädaren fått delvis befrielse från betalningsansvaret och det belopp som Skatteverket yrkade på har blivit nedsatt.

Företrädaren har rätt att anlita ett juridiskt ombud i processen. I de 50 ären­den som Statskontoret analyserade anlitades ombud i 15 ärenden. Det kan finnas olika anledningar till varför ombud inte anlitas i högre utsträckning. Det är till exempel kostsamt att anlita ett ombud och det är sällan en enskild får ersättning för ombudskostnader.

Stickprovsanalysen visar att det inte är någon stor skillnad i resultatet mellan de som anlitar ett juridiskt ombud och de som inte gör det. Dom­sto­lar­na bifaller i mycket hög utsträckning Skatteverkets ansökan i båda typ­fallen.

I förvaltningsdomstolarna är det normalt att använda skriftligt förfarande, men i mål om företrädaransvar ska domstolen hålla muntlig förhandling om företrädaren begär det.[47] Av de 50 beslut som Statskontoret har granskat har muntlig förhandling ägt rum i 12 fall. I båda ärendena där den enskilde fått delvis befrielse från betalningsansvar har muntlig förhandling ägt rum (och före­trädaren hade även anlitat ett juridiskt ombud).

Domstolar är restriktiva med bestämmelserna om befrielse

Statskontoret har även granskat 20 mål från kammarrätter. Av de 20 mål som ingått i granskningen har 13 överklaganden avslagits och kammarrätten har då slagit fast förvaltningsrättens domslut. Kammarrätten har bifallit 2 över­klaganden helt och i 4 mål har förvaltningsrättens domslut ändrats och före­trädaren har delvis befriats från betalningsansvar. Ett fall har upphävts på grund av att Skatteverket och företrädaren hade träffat en överens­kom­melse.

Analysen visar att det är större andel företrädare som får rätten på sin sida i kammarrätten än i förvaltningsrätten.[48] Detta framgår även av statistiken för samtliga mål under 2011–2016 som vi redovisade i kapitel 3.

Statskontorets iakttagelser om hur bestämmelserna om hel eller delvis befrielse tillämpas

Statskontoret gör fyra huvudsakliga iakttagelser om rättssäkerheten och för­ut­sebarheten för bestämmelserna om hel eller delvis befrielse, och hur de till­ämpas:

  1. Befrielsegrunder används mycket restriktivt.
  2. Utformningen av befrielsegrunder i lagstiftning prioriterar flexibilitet över tydlighet.
  3. Osäkerhet råder om vad som är grund för befrielse för företrädare.
  4. Ingen systematisk uppföljning sker av hur Skatteverket tillämpar be­stämmelserna.
Befrielsegrunder används mycket restriktivt

Vårt uppdrag är att analysera om tillämpningen av bestämmelserna om hel eller delvis befrielse blivit för hård. Men för att bedöma om lagstiftningen tillämpas ”hårt” sett till rättssäkerhet och förutsebarhet måste vi definiera ett normalläge. Detta görs inte i lagtexten eller i förarbetena. Lagtexten ut­tryck­er endast följande:

”Om det finns särskilda skäl, får företrädaren helt eller delvis befrias från betalningsskyldigheten.”[49]

Förarbetena till lagstiftningen utvecklar inte vad som utgör grund för befrielse. Därför har rättstillämpningen i stället utvecklat befrielsegrund­er­na.

Sett till rättspraxis används befrielsegrunder mycket restriktivt. Denna pra­xis är till största delen också relativt gammal; många av de fall som hänvisas till i förvaltningsrätten avgjordes på 1970-talet. Högsta förvaltnings­dom­sto­len har i viss utsträckning utökat grunderna för befrielse sedan dess, exem­pel­vis genom att bevilja delvis befrielse till följd av pro­por­tio­na­litets­prin­cipen.[50] Men överlag finns det få grunder för hel eller delvis befrielse.

Utformningen av befrielsegrunder prioriterar flexibilitet i tillämpningen

Det finns en balans mellan att definiera befrielsegrunder genom lagstiftning och låta ny praxis påverka befrielsegrunderna. Lagstiftningen ger tydlighet främst för jurister och handläggare, men också för företagare och före­trä­dare i den mån de läser lagtext och tar del av information om regelverket från jurister och handläggare. Praxis ger i stället flexibilitet genom att lämna ut­rymme för att precisera och utveckla grunderna eftersom praxis kan ut­vecklas över tid. Statskontoret bedömer att den nuvarande lagstiftningen är fle­xibel, men att den behöver förtydligas.

Osäkerhet råder om vad som är grund för befrielse för företrädare

Utredningen har visat att det är svårt för företrädare att förstå när det finns grund för befrielse från företrädaransvar. Det främsta skälet till detta är att lagstiftningen inte preciserar grunderna för befrielse. Praxis är ibland svår att förstå, även för Skatteverkets handläggare.[51] Skatteverket anger i en pro­me­moria att det ibland kan vara svårt att avgöra om det finns särskilda skäl för befrielse eller inte.[52] Det finns också visst utrymme för att tolka fel uti­från den information som finns under Rättslig vägledning på Skatteverkets webbplats. Exempelvis beskriver vägledningen att en grund för befrielse kan vara att företrädaren ”har gjort vad som stått i dennes makt för att ordna upp situationen”.[53] Men detta gäller i allmänhet bara de åtgärder som har vid­tagits före skattens förfallodatum, vilket inte tydligt framgår.[54]

Det är också svårt för företrädare att veta hur deras ärenden kommer att behandlas jämfört med liknande ärenden hos Skatteverket. Det beror på att både insyn i och uppföljning av Skatteverkets ärendehantering brister. Detta utvecklar vi nedan under nästa rubrik.

Lagstiftningens konsekvenser kan därför vara svåra att förutse när det gäller detta område. Ett tecken på bristande förutsebarhet är att företrädare ofta hävdar omständigheter i domstol som enligt praxis inte är grund för be­fri­el­se.

Men lagstiftningens konsekvenser kan å andra sidan sägas vara förutsebara eftersom det finns mycket få grunder för befrielse. Bara ett mycket litet antal företrädare befrias från ansvar när förvaltningsrätten väl beslutar om före­trädaransvar efter Skatteverkets ansökan. Företrädarna kan vara nära nog säkra på att inte få befrielse.

Ingen systematisk uppföljning av Skatteverkets tillämpning av bestämmelserna

I dag saknas möjligheter att systematiskt följa upp Skatteverkets hand­lägg­ning av ärenden om företrädaransvar. I stället görs sporadiska stick­provs­under­sökningar av Skatteverket. Skälet till detta är att det finns begränsade möjligheter att ta fram statistik eller göra omfattande uppföljningar av ären­den i Skatteverkets handläggningssystem Boris. Det innebär att det inte går att över tid och systematiskt säkerställa rättssäkerhet och förutsebarhet i hand­läggningen av ärenden om företrädaransvar.

Sammantaget är det därför svårt att säkerställa att bestämmelserna om före­trädaransvar tillämpas på ett enhetligt sätt.

Anstånd till fördel för det allmänna

Bakgrunden till bestämmelsen om anstånd till fördel för det allmänna är att Skatteverket 2008 tog över vissa uppgifter från Kronofogden. De nya upp­gif­t­erna medför att Skatteverket behöver kunna ingå betalningsuppgörelser med betalningsskyldiga som ett alternativ till att företrädarna ansöker om konkurs. Borgenärsanståndet tillkom i samband med att skatte­för­farande­lagen infördes 2012. Bestämmelsen om borgenärsanstånd tillåter Skatte­ver­ket att bevilja anstånd, men den innebär ingen rättighet för de betalnings­skyl­diga.

Skatteverket får bevilja anstånd om myndigheten kan anta att fristen med skatte­betalningen ger bättre ekonomiska följder för staten jämfört med om fordringen går till indrivning, eller om företaget försätts i konkurs eller rekon­strueras omedelbart. Myndigheten bedömer detta med hänsyn till den be­fintliga skatteskulden. Skatteverket tar inte hänsyn till de samhälls­eko­no­mi­ska konsekvenserna av sitt beslut.[55]

Tillämpningen av anståndsbestämmelserna

För att undvika risken för företrädaransvar behöver företrädarens ansökan om anstånd komma in till Skatteverket innan skatten förfaller. Det är främst företag som kan få borgenärsanstånd, men i undantagsfall kan även privat­per­soner få det.[56] Det är upp till den betalningsskyldige att lämna in en ut­redning som övertygar Skatteverket om att det finns skäl för anstånd som är till fördel för det allmänna. Företrädare för Skatteverket uppger i en intervju att det inte finns några riktlinjer för vad utredningen behöver innehålla och att den heller inte är formaliserad. Det kan exempelvis räcka med ett tele­fon­­samtal till Skatteverket. För att få anstånd krävs att Skatteverket har för­tro­ende för företaget och dess betalningsförmåga.[57]

De flesta anståndsansökningar avslås. Men Skatteverket är mer generöst med att bevilja ansökningar om borgenärsanstånd enligt SFL 63 kap. 23 § jäm­fört med att bevilja anstånd på grund av synnerliga skäl enligt SFL 63 kap. 15 §.[58]

För att handläggarna på Skatteverket ska kunna bedöma om skatten kom­mer att kunna betalas inom anståndstiden kan det krävas företagsekonomisk eller branschspecifik kompetens. Sedan bestämmelsen infördes har hand­läggarnas kompetens förstärkts för att kunna göra dessa bedömningar.

Skatteverkets tillämpning av anståndsbestämmelserna är inte för hård i förhållande till bestämmelserna

Skatteverket menar att borgenärsanståndet är centralt för möjligheten att ge livs­kraftiga företag en chans att lösa en tillfällig ekonomisk kris och sam­ti­digt skyddas mot företrädaransvaret.[59] Samtidigt ska myndigheten bedöma des­sa ärenden utifrån ett strikt fiskalt perspektiv. Skatteverket tar inte hän­syn till omständigheter som talar för att det skulle vara till fördel med an­stånd för företaget i fråga.[60] Med andra ord ska Skatteverket inte bedöma om företaget är livskraftigt eller inte, utan bara bedöma om det är troligt att skatte­skulden kommer att betalas innan anståndstiden löper ut.

Statskontorets uppdrag är att analysera om tillämpningen av bestämmelsen om anstånd har blivit för hård. Frågan är alltså om Skatteverket är alltför re­striktivt med att bevilja anstånd. Eftersom anståndsbestämmelsen är ut­form­ad ur ett fiskalt perspektiv behöver vi därför relatera begreppet ”hård” till detta perspektiv.

Det fiskala motivet för att bevilja anstånd är att uppskovet ökar chansen att staten får in sin fordran jämfört med om fordran går till indrivning. Skatte­ver­ket har inga skäl att inte bevilja anstånd om myndigheten bedömer att an­ståndet ökar möjligheterna för staten att få in sin fordran jämfört med in­drivning. Statskontoret bedömer därför att det inte finns någon anledning att anta att Skatteverket beviljar anstånd i för låg utsträckning, i förhållande till det fiskala perspektivet i gällande rätt.

Vår slutsats är således att Skatteverket agerar i linje med gällande rätt, och alltså inte tillämpar bestämmelserna för hårt. Skatteverkets egen granskning visar också att myndigheten har varit generös med att bevilja anstånd ur ett fis­kalt perspektiv.[61]

Vi bör därmed inte tolka att relativt få ärenden har beviljats anstånd som att bestämmelserna tillämpas för hårt. Däremot är det ett tecken på att före­tag till viss del inte känner till vad som gäller för att kunna beviljas anstånd. Denna bild förstärks av representanter för näringslivet som i intervjuer upp­ger att de har tolkat lagtextens formulering om ”fördel för det allmänna” som att Skatteverket i sin handläggning tar hänsyn till företagens möjlighet att verka och fortsätta utvecklas.

Viss risk att livskraftiga företag avvecklas

Som vi har beskrivit ovan ska Skatteverket enligt gällande rätt enbart ta hänsyn till vad som är till fördel för staten när det gäller anstånd. Företagens möjlighet att hålla liv i sitt företag vid tillfälliga likviditetsbrister är inget Skatteverket kan ta hänsyn till. Möjligheten att beviljas anstånd kan därmed öka risken att livskraftiga bolag försätts i konkurs, eftersom Skatteverket inte väger in denna konsekvens i sin bedömning.

Sammanfattande iakttagelser

Sammanfattningsvis gör Statskontoret fyra huvudsakliga iakttagelser om rättssäkerheten och förutsebarheten när det gäller bestämmelserna om hel eller delvis befrielse, och hur de tillämpas. För det första används befrielse­grun­der mycket restriktivt både i Skatteverkets och i domstolarnas praxis. För det andra är befrielsegrunderna i lagtexten formulerade så att de prio­ri­terar flexibilitet över tydlighet. För det tredje är både företrädare och i viss utsträckning även Skatteverkets handläggare osäkra på vad som utgör en giltig grund för befrielse för företrädare. För det fjärde sker ingen sys­te­ma­tisk uppföljning av Skatteverkets tillämpning av bestämmelserna om hel eller delvis befrielse.

Statskontorets bedömning av anståndsbestämmelserna är att Skatteverkets tillämpning sannolikt inte är för hård i förhållande till gällande rätt, men att tillämpningen medför en viss risk för att livskraftiga företag avvecklas.

Kännedom och information om företrädaransvaret

I detta kapitel behandlar vi uppdragsfrågan om det behövs ytterligare in­sat­ser för att förbättra kännedomen bland företagare om vad företrädaransvaret innebär.

Hur stor är kännedomen om företrädaransvaret bland företagare?

I en studie från 2013 frågade Skatteverket 172 nyföretagare om före­trädar­an­svarets innebörd.[62] Slutsatsen i rapporten var att kunskapen i denna grupp var bristfällig. Ungefär 60 procent av samtliga respondenter trodde att de inte personligen kan bli ansvariga för ett aktiebolags skulder.

I en undersökning som Svenskt Näringsliv genomförde bland företagare sam­ma år uppgav 81 procent att de känner till att de under vissa förut­sätt­ning­ar kan bli personligt betalningsansvariga för aktiebolagets skulder.[63] Det finns alltså en skillnad i kunskap om bestämmelserna mellan ny­före­tagare och mer etablerade företagare.

Våra enkäter till Svenskt Näringsliv och Småföretagarnas Riksförbunds med­­lemmar bekräftar detta. I undersökningen svarar 85 procent respektive 87 procent att de känner till företrädaransvarets innebörd. Men under­sök­ningen visar också att många respondenter tror att det räcker med att upp­rätta en kontrollbalansräkning för att undgå personligt betalningsansvar. Detta stämmer inte, vilket tyder på att det finns luckor i kunskapen bland före­­tagare om företrädaransvarets konsekvenser, trots att kunskapen om före­trädaransvaret i sig är utbredd.

Företagare är ofta passiva under processen

Som vi har noterat tidigare är det vanligt att företrädare agerar passivt under tiden de utreds av Skatteverket. Det är också vanligt att företrädare inte för någon talan i domstolsprocesser. Det kan bero på att företrädaren vill undgå risken att dela med sig av information som kan försämra möjligheten att bli befriad från betalningsansvar. Men det tyder också på att skatterättsliga före­trädare inte har tillräcklig kunskap om sina handlingsalternativ och att det kan vara till fördel för dem att exempelvis lämna in information till Skatte­verket om det finns förmildrande omständigheter.

Informationsinsatser om företrädaransvaret

Vi har kartlagt och analyserat den information som når företag och före­trä­dare om bestämmelserna om företrädaransvaret i dag.

Skatteverket informerar om företrädaransvaret genom olika kanaler

Skatteverket informerar i huvudsak om det skatterättsliga före­trädar­an­sva­ret på tre sätt:

  • via webbplatsen skatteverket.se
  • på informationsträffar och i broschyr för nyföretagare
  • via informationsutskick till företrädare med förfallen skatteskuld.

Dessutom finns det information på att antal andra kanaler som inte hör till Skatteverket.

Webbplatsen skatteverket.se

På Skatteverkets webbplats finns information om företrädaransvar på två platser: under rubriken Betalningsansvar för juridiska personer[64] och under Rättslig vägledning[65]. Informationen om betalningsansvar för juridiska per­so­ner är riktad till företag, även om den innehåller juridiska termer. Exem­pel­vis används begreppen grov oaktsamhet, uppsåtligt och särskilda skäl utan att de förklaras närmare. Det framgår att det går att kontakta Skatte­ver­ket för att få mer information.

Vi bedömer att den rättsliga vägledningen på Skatteverkets webbplats i de­talj belyser alla väsentliga aspekter av bestämmelserna om företrädaransvar, samt innehåller referenser till förarbeten och lagtext. Texten är i första hand skri­ven till de som är väl insatta i frågorna.[66]

Informationsträffar och broschyr för nyföretagare

Skatteverket informerar dessutom om företrädaransvaret på särskilda ”ny­före­­tagarträffar”. Men denna information är inte särskilt djupgående. Skatte­­­verket framhåller också att myndigheten informerar om före­trä­dar­an­sva­ret till nyföretagare via broschyren Starta företag.[67] I broschyren näm­ner Skatteverket inte begreppet företrädaransvar, men broschyren säger att före­trädare för handelsbolag kan bli tvungna att betala handelsbolagets skul­der ur sin privata plånbok.

Dessutom informerar broschyren om att de som sitter i styrelsen för aktie­bolag och ekonomiska föreningar kan bli personligt betalningsansvariga för företagets skulder.

Men Statskontoret kan ändå konstatera att det saknas information om att även andra företrädare, exempelvis den verkställande direktören, kan bli personligt betalningsansvariga för företagets skulder.[68]

Informationsutskick till företrädare med förfallen skatteskuld

Innehållet i Skatteverkets informationsutskick till företrädare med förfallen skatteskuld är snarlik den som finns på Skatteverkets webbplats under rub­ri­ken Betalningsansvar för juridiska personer (se ovan).[69]

I informationsutskicket informerar Skatteverket mottagaren om hur stor skatte­skulden är för det företag som mottagaren har ett företrädaransvar för. Ut­skicket innehåller också information om att företrädaren måste ansöka om konkurs, ansöka om företagsrekonstruktion eller besluta om be­tal­nings­in­­ställelse som följs av en ansökan om ackord eller konkurs för att undgå före­trädaransvaret. Brevet saknar grundläggande information om före­trä­da­rens handlingsmöjligheter, i likhet med den förfrågan om information som Skatteverket skickar ut till företrädare när myndigheten inleder ett ärende, som vi beskrev i kapitel 3. I utskicket framgår inte att företrädaren har andra hand­lingsmöjligheter. Ett exempel på en sådan möjlighet är borge­närs­anstånd. Ett annat exempel är att i ett senare skede träffa en överenskom­mel­se med Skatteverket om betalning av skulderna för att undvika att ham­na i förvaltningsrätten.

Övriga informationsinsatser

Information om företrädaransvaret och vad detta innebär finns även att hämta på andra platser än via Skatteverkets informationskanaler. Via webb­platsen verksamt.se samarbetar Skatteverket, Bolagsverket, Arbetsför­med­ling­en och Tillväxtverket med att informera och erbjuda digitala tjänster till före­tag. På verksamt.se finns information om konkurs för aktiebolag och kon­kurs för ekonomiska föreningar. Under rubriken Personligt betalnings­an­svar finns en kort beskrivning av företrädaransvarets innebörd. Få av be­sö­karna på verksamt.se besöker dessa särskilda sidor om företrädaransvaret. Under perioden januari–november 2017 hade en (1) besökare av totalt 50 000 besökare på verksamt.se varit inne på sidan Konkurs av aktiebolag.

Det statligt ägda bolaget Almi Företagspartner AB har i uppdrag att skapa tillväxt och förnyelse i näringslivet genom finansiering i kombination med råd­givning. Almi beskriver i en intervju att de ibland informerar företagare om företrädaransvaret och förklarar vad det kan innebära för företagare uti­från deras egen erfarenhet. Men detta ingår inte i Almis löpande råd­giv­nings­verksamhet.

Bolagsverket informerar inte om företrädaransvaret vid tiden för vår ut­red­ning. Representanter för domstolarna framhåller i våra intervjuer att det finns ett behov av att Bolagsverket skickar ut information om före­trädar­an­svar till styrelseledamöter, exempelvis när styrelseledamoten registreras på Bo­lags­verket. Anledningen är att styrelseledamöter för ett bolag inte nöd­vän­­digt­vis har någon kontakt med Skatteverket i ärenden som gäller det före­tag där de sitter i styrelsen.

Det behövs ytterligare insatser för att förbättra kännedomen om vad företrädaransvarets innebär

Som vi har konstaterar ovan finns information om företrädaransvaret, i sin mest basala form, på Skatteverkets webbplats. Denna information kan vem som helst ta del av. Men företagare behöver förstå att informationen är viktig och relevant för dem för att de ska söka upp den. Enligt olika organi­sa­tioner som företräder näringslivet fokuserar företag med skatteskulder i normalfallet på att säkra sina intäkter, inte på att kontakta Skatteverket.

Skatteverket uppger i en intervju att de upplever att företrädarna ofta upp­visar en så kallad strutsmentalitet, vilket innebär att de hoppas att problemen ska försvinna av sig själva. Skatteverket vill gärna att företrädare för företag tar kontakt med myndigheten för att fråga om företrädaransvar, helst i ett tidigt skede innan skatten förfaller till betalning.

Enklare och mer anpassad information till företagare

För att skapa incitament för företagare att kontakta Skatteverket bedömer vi att företrädarna behöver

  • känna till betydelsen av att söka mer information
  • veta att det går att kontakta Skatteverket med frågor om före­trädar­an­sva­ret
  • förstå varför de ska kontakta Skatteverket.

Statskontoret bedömer att enskilda företrädare behöver ta del av den rätts­liga vägledningen på Skatteverkets webbplats. De behöver också i viss mån ta del av domstolspraxis för att få tillräcklig information.

Men den rättsliga vägledningen på webbplatsen vänder sig i första hand till de som arbetar med rättsliga frågor.[70] Den information som riktas till företag är i huvudsak begriplig för personer utan juridisk kompetens, men vi anser att den inte ger fullständig information om bestämmelserna om före­trädar­an­svar. I förvaltningslagen (1986:223) framgår att myndigheter ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt i sin handläggning. Enligt Språkrådet inne­bär detta att information av olika slag ska vara anpassad till mot­ta­gar­na.[71] Statskontorets bedömer att det saknas tillräcklig information om före­trädaransvaret som är anpassad till enskilda och företagare utan juridisk kompetens. Vi bedömer också att en bättre information och bättre digitala tjänster på Skatteverkets webbplats både kan stärka rättssäkerheten och öka förutsägbarheten om vad resultaten av handläggningen och domstolens han­te­ring blir.

Skatteverket är den primära källan till information för företagare om deras skyldigheter när det gäller skatt. Därför är det viktigt att den information som finns på verkets webbplats är tydlig. Detta framhåller inte minst repre­sen­­tanter för näringslivet i våra intervjuer och den uppfattningen bekräftas av enkätundersökningarna. I enkäten till medlemmar i Småförtagarnas riks­för­bund svarar 76 procent att de vänder sig till Skatteverket för information om bolaget betalningsskyldigheter när det gäller skatt. Frågan ställdes inte i enkäten till medlemmar i Svenskt Näringsliv.

Sammanfattande iakttagelser

Sammanfattningsvis finner Statskontoret att den rättsliga vägledningen som finns tillgänglig på Skatteverkets webbplats i första hand vänder sig till de som arbetar med rättsliga frågor. Den information som Skatteverket riktar till företag är i huvudsak begriplig för personer utan juridisk kompetens, men ger inte fullständig information om bestämmelserna om före­trädar­an­svaret.

Statskontoret anser att det saknas tillräcklig information om företrädaran­sva­ret som är anpassad till enskilda och företagare utan juridisk kompetens. Stats­kontoret bedömer att förbättrad information på Skatteverkets webb­plats både kan stärka rättssäkerheten och öka förutsägbarheten om hur ären­den handläggs och hanteras i domstol.

Bestämmelsernas inverkan på villkoren för företagande

Statskontorets uppdrag innebär att vi ska analysera om bestämmelserna om befrielse och anstånd från skatterättsligt företrädaransvar kan påverka vill­ko­ren för att starta, driva och utveckla företag. Vi ska också analysera om be­stämmelserna kan påverka riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan.

Bestämmelserna om befrielse och anstånd utgör en liten del av reglerna om företag

De bestämmelser om befrielse och anstånd som vi ska analysera utgör en mycket liten del av de skatteregler och andra regler som sammantaget på­verkar villkoren för företagande. Det skatterättsliga företrädaransvaret och vad det innebär är i sin helhet dessutom, som vi sett ovan, ganska okänt bland företagare.

Vi har undersökt hur bestämmelserna tillämpas och uppfattas i samband med konkurser för att analysera hur bestämmelserna om befrielse och an­stånd påverkar riskerna att livskraftiga företag avvecklas i onödan.

Bestämmelserna påverkar villkoren för att starta, driva och utveckla företag mer indirekt. Därför gör vi en bedömning i flera steg av hur denna inverkan ser ut. Vi beskriver först hur det skatterättsliga företrädaransvaret i bred me­ning kan påverka dessa villkor på olika sätt. Därefter analyserar vi specifikt om bestämmelserna om befrielse och anstånd från företrädaransvar kan på­verka villkoren.

Det finns en liten risk för att livskraftiga företag avvecklas i onödan

I vår genomgång av tillämpningen (se kapitel 4) bedömer vi att tillämp­ning­en av bestämmelserna om anstånd sannolikt inte är för hård i förhållande till de regler som gäller. Vi bedömer också att den medför en viss risk för att livskraftiga företag avvecklas i onödan.

I enkäten till företagarna svarar 6 procent av respondenterna att de har varit med om att försätta sina företag i konkurs. Av denna grupp uppger nästan 40 procent att konkursen var en effekt av hur de bedömde risken med det skatte­rättsliga företrädaransvaret. Men vi vet inte om bestämmelserna om be­frielse och anstånd spelade någon roll för dem. Vi vet inte heller om före­ta­gen som försattes i konkurs på grund av obetalda skatteskulder var livs­kraf­tiga i övrigt.

Slutligen vill vi också lyfta fram att det endast var ett litet antal som svarade i denna del av enkäten och att vi därför måste tolka resultatet mycket för­sik­tigt. Men enkätresultatet pekar ändå i samma riktning som vår slutsats utifrån hur bestämmelserna tillämpas, det vill säga att det kan finnas en viss risk att livskraftiga företag avvecklas i onödan.

Inverkan på villkoren för att starta, driva och utveckla företag

Att starta och investera i ett företag innebär för den enskilde individen att axla en risk. Företrädaransvaret ökar risken genom att skatteskulder i ett bo­lag med en viss sannolikhet kan innebära ett personligt betalningsansvar för bolagets företrädare.

Risker påverkar viljan att investera

Riskerna kan vara betydande när det gäller att starta och särskilt att ex­pan­de­ra företag genom skuldsättning. Undersökningen Flash Eurobarometer Entrepreneurship Survey visar att rädslan för konkurs är ett av de viktigaste skälen för individer att inte starta ett eget företag.[72] Detta bekräftas ex­em­pel­vis av Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Till­växtanalys, som finner att personer som överväger att starta och arbeta i före­tag med uttalad tillväxtvilja eller potential ofta väger in konsekvenserna av ett misslyckande i sina respektive beslut.[73]

Risker kan försvåra extern rekrytering

Det kan också bli svårare att rekrytera exempelvis styrelseledamöter eller verk­ställande direktörer externt på grund av den personliga risk som före­trä­daransvaret medför. Effekten är sannolikt större för små bolag. De har ofta sämre likviditet och därmed en högre risk att inte klara av att betala in sin skatt.

Stora företag är bättre rustade att skydda sina företrädare mot risk. Jämfört med mindre bolag har större bolag bättre möjligheter att etablera rutiner för att betala in skatter och avgifter i tid. Dessutom finns så kallade an­svars­för­säk­ringar som täcker företrädaransvar. Dessa försäkringar är sannolikt mer ekonomiskt motiverade att teckna för styrelseledamöter och andra före­trä­dare för stora bolag än för motsvarande företrädare för små bolag.

Det skatterättsliga företrädaransvaret kan, i viss mån, påverka företagens möj­ligheter att rekrytera medlemmar till sina styrelser något. Av de 70 personer som i de båda enkäterna anger att de haft problem med att rekrytera externa sty­rel­se­leda­möter svarar 16 procent att risken för företrädaransvar är en bidragande orsak till svårigheterna. Endast 9 procent anger att före­trädaransvaret är den en­­skilda faktorn, bland flera, som bidragit mest till svårigheterna att re­kry­te­ra externa ledamöter till styrelserna.

Företrädaransvaret kan ha en preventiv effekt

Lagstiftning som ökar riskerna att entreprenörer ska misslyckas ekonomiskt kan även ha positiva effekter på entreprenörsklimatet. En sådan effekt är att företagare tar mindre risker och att det medför högre incitament för en­tre­prenörer att betala tillbaka skulder. I förlängningen kan det påverka före­tagens möjligheter att få tillgång till krediter.[74]

Information om företrädaransvar är en förutsättning för att reglerna ska påverka företagandets villkor

En förutsättning för att reglerna om företrädaransvar ska påverka villkoren för att starta, driva och utveckla företag är att företrädarna känner till dem. Ju bättre kännedom om företrädaransvaret, desto mer kan reglernas ut­form­ning inverka på dessa faktorer.

Bestämmelserna om befrielse och anstånd påverkar knappast företagandets villkor

Som vi ser i genomgången ovan kan det skatterättsliga företrädaransvaret ge vissa effekter på villkoren för att starta, driva och utveckla företag. Men Stats­kontoret bedömer att företrädaransvarets regler har mycket svag koppling till hur bestämmelserna om befrielse och anstånd för före­trädar­an­svaret ser ut. Vi drar därför slutsatsen att bestämmelserna om befrielse och anstånd har mycket marginell inverkan på villkoren för att starta, driva och utveckla företag.

Sammanfattande iakttagelser

Sammanfattningsvis finner Statskontoret att det kan finnas en viss, om än liten, risk för att livskraftiga företag avvecklas i onödan på grund av före­trä­­daransvaret. Vidare finner vi att bestämmelserna om befrielse och an­stånd endast marginellt påverkar villkoren för att starta, driva och utveckla före­tag.

Vi konstaterar samtidigt att bestämmelserna om befrielse och anstånd när det gäller företrädaransvar är en mycket liten del av de skatteregler och andra regler som sammantaget påverkar villkoren för företagande. Det skatte­rättsliga företrädaransvaret och vad det innebär är i sin helhet dess­utom, som vi sett ovan, ganska okänt bland företagare.

Slutsatser och förslag

I detta kapitel redovisar vi vår samlade bedömning av bestämmelserna om hel eller delvis befrielse från företrädaransvar och om anstånd som är till för­del för det allmänna. Bedömningen bygger på de iakttagelser vi har redo­vi­sat i de tidigare kapitlen.

Vår undersökning visar att bestämmelserna om befrielse behöver bli tyd­li­gare och att Skatteverket behöver förbättra insynen i myndighetens ärende­han­tering och information om företrädaransvaret. Vi lämnar förslag till rege­ringen, Skatteverket och Bolagsverket för att möta detta behov. Vi ser inte motsvarande behov av att ändra bestämmelserna om anstånd och läm­nar därför inga förslag om det. Men vi resonerar ändå avslutningsvis kring vissa alternativa handlingsvägar, om man ändå skulle vilja justera denna be­stämmelse.

Tydliggör befrielsegrunderna i lagstiftningen

Ett problem som vi har identifierat är att det är otydligt vad som gäller som grunder för befrielse från företrädaransvar. Grunderna finns inte preciserade i lagstiftningen eller i dess förarbeten. Praxis på området är också ibland svår att förstå, även för Skatteverkets handläggare. Det är svårt för enskilda att veta hur deras ärenden kommer att behandlas jämfört med liknande ären­den av Skatteverket. Det beror på att både insyn i och uppföljning av Skatte­verkets ärendehantering brister. Det är alltså svårt för enskilda att förutse hur Skatteverket kommer att bedöma deras fall. Statskontoret bedömer att det finns behov av förtydliganden inom området.

Dessa förtydliganden kan göras på olika sätt. Exempelvis kan Skatteverket för­tydliga på sin webbplats vad som utgör befrielsegrunder. En lista med exempel på vad som kan vara en grund för befrielse skulle kunna ingå i Skatteverkets rättsliga vägledning. Enligt Skatteverket är en risk med så­dana preciseringar att det skulle begränsa utvecklingen av praxis för om­rådet. Statskontoret bedömer att detta går att motverka genom att Skatte­verket förtydligar att listan med befrielsegrunder enbart är exempel.

Befrielsegrunderna kan också förtydligas genom att precisera dem i lag­stift­ningen. Jurister förespråkar detta förslag i de intervjuer som vi har genom­fört inom ramen för den här utredningen. En definition av be­friel­se­grun­derna i lagstiftning skulle enligt dessa jurister stärka rättssäkerheten och öka förutsebarheten i processen när det gäller företrädaransvaret. Tillsammans med förbättrad information kan detta skapa större tydlighet för företrädarna för bolagen. Det finns exempel på hur preciserade befrielsegrunder skulle kunna se ut på annat håll i skatteförfarandelagen:

Exempel

51 kap 1 § SFL Befrielse från särskilda avgifter

1 § Skatteverket ska besluta om hel eller delvis befrielse från en särskild avgift om det är oskäligt att avgiften tas ut med full belopp.

Vid bedömningen ska de särskilt beaktas om

  1. den felaktighet eller passivitet som har lett till avgiften kan antas ha
    a) berott på ålder, hälsa eller liknande förhållande,
    b) berott på en felbedömning av en regel eller betydelse av de faktiska förhållandena, eller
    c) föranletts av vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter,
  2. avgiften inte står i rimlig proportion till felaktigheten eller passiviteten, eller
  3. en oskäligt lång tid har gått efter det att Skatteverket har funnit anledning att anta att avgift ska tas ut utan att den som avgiften gäller kan lastas för dröjs­målet. Lag (2015:633).

Men lagstiftningen bör även återspegla den flexibilitet som det praxis­orien­te­rade tillvägagångssättet ger i dag. Statskontoret föreslår därför att lag­tex­ten ändras så att kravet på särskilda skäl tas bort. Kravet kan uppfattas som högt och därmed minska företrädarnas benägenhet att försöka bli befriade från företrädaransvaret.

Statskontoret avstår dock från att föreslå en precisering av tillämpningen av lagen eftersom det kräver särskild kompetens i skatterättsliga frågor. Vi före­slår istället att regeringen analyserar och tar ställning till hur tillämp­ning­en av lagen kan preciseras på lämpligast sätt. Ett handlingsalternativ för regeringen är att ge Skatteverket i uppdrag att precisera innebörden av lagen, exempelvis genom att meddela föreskrifter. Om regeringen behöver ytter­ligare underlag inför beredningen, bör Skatteverket kunna ges i upp­drag att redovisa ett sådant till regeringen.

Statskontorets förslag
  • Statskontoret föreslår att möjligheten att bevilja befrielse från före­trä­dar­ansvar förtydligas enligt nedanstående (avsnitt 7.1.1).
  • Statskontoret föreslår att regeringen, i den fortsatta beredningen av Stats­kontorets förslag, bör ta ställning hur tillämpningen av lagen kan preci­seras på lämpligast sätt. Ett alternativ är att regeringen ger Skatte­verket ett särskilt uppdrag att meddela föreskrifter eller att myn­dig­he­ten preciserar innebörden av lagen på annat sätt som den anser ända­måls­enligt.
  • Statskontoret föreslår att regeringen, om den behöver ytterligare under­lag inför beredningen, ger Skatteverket i särskilt uppdrag att redovisa ett sådant till regeringen.

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

Härigenom föreskrivs att 59 kap. 15 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse:

Nuvarande lydelse

Om det finns särskilda skäl, får före­trädaren helt eller delvis be­frias från betalningsskyl­dig­he­ten.

Föreslagen lydelse

Om det finns skäl för det, får före­­trädaren helt eller delvis be­frias från betalningsskyldig­he­ten.

Förbättra uppföljningen av Skatteverkets ärendehantering

Det kan vara svårt för den enskilde att förutse resultatet av Skatteverkets hand­läggning av ärenden om företrädaransvar. För närvarande saknas också syste­matisk uppföljning av Skatteverkets ärendehantering vilket i sin tur för­sämrar förutsättningarna för att tillämpa reglerna på ett enhetligt sätt. Ur rätts­säkerhetssynpunkt är det centralt att regelverket är förutsebart. Stats­kon­toret anser att Skatteverket bör ansvara för uppföljningen eftersom ären­den om företrädaransvar omfattas av sekretess.

Statskontoret anser att Skatteverket bör vidta åtgärder för att förbättra sin ärende­uppföljning. Skatteverket kan utvidga och förbättra det befintliga ären­dehanteringssystemet med analys- och uppföljningsmöjligheter. Där­med kan myndigheten skapa bättre förutsättningar för översyn av sin ären­de­hantering. Företrädare för Skatteverket är positiva till detta i intervjuer. En förbättrad ärendeuppföljning och möjligheten att följa upp de bedömningar som myndigheten gör kan i sin tur förbättra förutsebarheten i handläggningen så att den blir mer rättssäker och enhetlig mellan olika hand­läggare. Detta gör det även möjligt för utomstående aktörer som Riks­revi­sionen att granska Skatteverkets bedömningar och föreslå förbättringar i handläggningsprocessen.

Statskontorets förslag

Statskontoret föreslår att Skatteverket förbättrar insynen i myndig­he­tens ärendehantering genom att göra det möjligt att följa upp de be­döm­ningar som myndigheten gör om befrielse från betalningsansvar.

Förbättra informationen om företrädaransvar

Företrädare för företag behöver lättillgänglig allmän in­for­ma­tion om vilka skyldigheter de har när det gäller företagets skatter. Den rätts­liga väg­led­ningen om företrädaransvar på Skatteverkets webbplats vänder sig i första hand till de som arbetar med rättsliga frågor. Den information som riktas till företag är i huvudsak begriplig för personer utan juridisk kom­­pe­tens, men ger inte fullständig information om bestämmelserna om före­trä­dar­ansvar. Statskontorets bedömer att det saknas tillräcklig in­for­ma­tion om före­trädaransvaret som är anpassad till enskilda och till företagare utan juri­disk kompetens. En effektivare information kan stärka rätts­sä­ker­he­ten och öka förutsebarheten om vad resultaten av handläggningen och dom­stolens han­tering blir.

Statskontoret bedömer också att det behövs riktad information till företag som hamnar i kris och riskerar att inte kunna betala sina skatte­skul­der. Det är avgörande att nå företag innan skatten förfaller för att de ska kunna und­vika företrädaransvar. Den direkta information som Skatteverket skickar ut är därför en viktig källa till information till företag i kris.

Företag behöver också känna till sina handlingsmöjligheter när de väl ham­nar i en krissituation. Två sådana handlingsmöjligheter är att beviljas an­stånd och att ingå överenskommelse med Skatteverket. Information om dessa möjligheter är bristfällig både i den allmänna information som före­trä­dare har att tillgå, och i den direkta information de mottar.

Vi anser att även andra aktörer än Skatteverket behöver informera om före­trä­dar­ansvaret, såsom Bolagsverket. Det beror bland annat på att exem­pel­vis styrelseledamöter i ett bolag inte nödvändigtvis har någon kontakt med Skatteverket i ärenden som gäller det företag de sitter i styrelse för.

Statskontoret anser att informationen om skatterättsligt företrädaransvar be­höver förbättras inom en rad områden för att stärka rättssäkerheten, öka för­ut­sebarheten och förbättra villkoren för företagande.

Statskontorets förslag
  • Statskontoret föreslår att Skatteverket bör förenkla informationen om före­trädaransvar på sin webbplats och anpassar den bättre till före­ta­gare. Informationen bör innehålla tydligare information om hand­lings­möj­ligheterna för företrädare.
  • Statskontoret föreslår att Skatteverkets direkta kommunikation till före­trädare för företag som hamnat i kris och riskerar att inte kunna be­ta­la sina skatteskulder bör innehålla tydlig information om olika hand­lingsmöjligheter.
  • Statskontoret föreslår att Skatteverket bör upprätta en lista med exem­pel på vad som utgör grund för befrielse och att denna lista bör ingå i myndighetens rättsliga vägledning.
  • Statskontoret föreslår att Bolagsverket bör få ett särskilt ansvar att in­for­mera styrelseledamöter som är registrerade hos verket om före­trä­dar­ansvaret.
  • Statskontoret föreslår att Skatteverket bör, för att säkerställa att både juri­diskt kunniga och företrädare tolkar informationen om be­stäm­mel­ser­na på samma sätt, engagera representanter för näringslivet (före­ta­gare) och handläggare på Skatteverkets kontor i arbetet med att ta fram information till företagare.

Bestämmelserna om anstånd behöver inte ändras

Ovanstående förslag syftar till att tydliggöra bestämmelserna om hel eller delvis befrielse från företrädaransvar och informationen till företrädare, i de delar som ingår i vårt regeringsuppdrag att utreda. När det gäller be­stäm­mel­serna om anstånd bedömer vi utifrån vår studie att de inte behöver änd­ras. Men vi ser en liten risk för att livskraftiga företag avvecklas i onödan på grund av reglerna för anstånd. Vi kan inte bedöma hur många företag som är tillräckligt livskraftiga för att överleva genom enbart ändrade regler för anstånd. Troligen rör det sig om ett mycket litet antal fall varje år.

Därför lämnar vi inga förslag om att förändra innehållet i bestämmelserna om anstånd. Men vi resonerar ändå avslutningsvis kring vissa alternativa hand­lingsvägar om regeringen ändå skulle vilja justera bestämmelsernas inne­håll.

Två alternativ för att göra reglerna om anstånd mer generösa

Representanter för näringslivet efterfrågar i intervjuer generösare anstånds­reg­ler för att främja företagande. Skatteverket menar att borgenärsanståndet är av central betydelse för möjligheten att ge livskraftiga företag en chans att lösa en tillfällig ekonomisk kris och samtidigt få skydd mot före­trä­dar­an­svaret. Samtidigt ska Skatteverket bedöma anstånd enligt lagstiftningen ute­slutande ur ett fiskalt perspektiv. Med andra ord ska Skatteverket inte be­döma om företaget är livskraftigt eller inte, utan bara bedöma om skatte­skul­den troligen kommer att betalas av företagaren innan anståndstiden löper ut.

Det är teoretiskt möjligt att främja företagande med generösare anstånds­reg­ler genom att ta hänsyn till företags möjligheter att överleva. Men gene­rö­sare anståndsregler skulle sannolikt också medföra att staten gör avkall på att driva in skatten i ärendet på kort sikt.

Om regeringen ändå skulle överväga att införa generösare anståndsregler måste regeringen beakta balansen mellan att förbättra förutsättningarna för företag som skulle lösa en tillfällig likviditetskris (men som inte beviljas anstånd i dag av Skatteverket) mot risken att staten inte får betalt för sina ford­ringar i samma utsträckning som i dagsläget. Dessutom behöver reg­lerna utformas med hänsyn till att bolag som begår ekonomisk brottslighet inte bör kunna få större möjligheter till anstånd. Det krävs sannolikt för­fatt­nings­ändringar för att ändra reglerna för anstånd. Nedan beskriver vi två möj­liga alternativ till generösare anståndsregler.

Anstånd kan beviljas i högre utsträckning

I dag beviljas omkring 20 procent av ansökningarna om anstånd. Då har Skatte­verket bedömt att anståndet ur ett strikt fiskalt perspektiv är för­del­ak­ti­gare än borgenärs- och indrivningsåtgärder. Detta motsvarar tolkningen av formuleringen ”till fördel för det allmänna”. Men Skatteverket kan också avslå en anståndsansökan som hänvisar till att vara till fördel för det all­män­na, bland annat om myndigheten misstänker ekonomisk brottslighet.

En alternativ formulering i lagstiftningen skulle vara att anstånd beviljas om det ”inte är till nackdel för det allmänna”. Detta skulle leda till att Skatte­verket får möjlighet att göra generösare bedömningar av an­ståndsan­sök­ning­arna. Det beror på att handläggarna då skulle ansvara för att visa att ett an­stånd skulle vara till direkt nackdel för det allmänna, snarare än att be­döma vad som är till fördel för det allmänna.

Förlängd tidsfrist efter passerat förfallodatum

Ett annat alternativ för att utöka möjligheterna att få anstånd med betalning är att Skatteverket inför en tidsfrist efter passerat förfallodatum. Ett företag skulle då få en viss tidsfrist att komma in med betalning när ett förfallo­da­tum för skatt eller avgift passerats. En sådan tidsfrist skulle då kunna be­vil­jas av Skatteverket ett begränsat antal gånger och förenas med vite eller ränta för att undvika att skapa incitament för företag att vid upprepade till­fällen låta skatter och avgifter förfalla (och därigenom använda skatte­medel som ett slags kredit). Ett sådant ”automatiskt” anstånd skulle sannolikt för­bättra möjligheten för företag att rekrytera styrelseledamöter, och minska risken för att livskraftiga bolag går i konkurs. Möjligheten till en tidsfrist skulle kunna skapa handlingsutrymme efter att skattens betalningsdatum pas­serats och uppmärksamma företrädarna om företagets be­tal­nings­svå­rig­heter. Därmed får företaget bättre möjligheter att kontakta Skatte­­verket och påbörja en dialog.

Referenser

Finansdepartementet (2003). Företrädaransvar m.m. (Regeringens propo­si­tion 2002/03: 128) Stockholm: Regeringskansliet.

Finansdepartementet (2015). Uppdrag avseende det skatterättsliga före­trä­dar­ansvaret. Dnr. Fi2015/02473/S3 (delvis) Fi2015/04393/S3 (delvis).

Interpellation 2016/17:371 (2017). Företrädaransvaret. Av Larry Söder till Finansminister Magdalena Andersson.

Riksdagen, 2014, Motion 2014/15:2788. Rättssäkerhet i skattefrågor för före­tagare.

Näringsdepartementet (2016). Entreprenörskap i det tjugoförsta år­hund­ra­det. (SOU 2016:72). Stockholm: Näringsdepartementet

Person Österman & Svernlöv (2013). Skatterättsligt företrädaransvar – fiskal gräddfil utan legitimitet? Svenskt Näringsliv

SFS 1986:223. Förvaltningslag. Stockholm: Justitiedepartementet L6

SFS 2011:1244. Skatteförfarandelag. Stockholm: Finansdepartementet S3

SFS 2017:901. Förvaltningsprocesslag, Stockholm: Justitiedepartementet DOM.

Skatteutskottet (2015). Skatteförfarande och folkbokföring (2014/15:SkU20) Stockholm: Sveriges Riksdag.

Skatteverket (2018). Begäran om information rörande information om före­trädaransvar, promemoria Dnr. 202 485475-17/113.

Skatteverket (2014). Rättslig kvalitetsuppföljning av anstånd vid betal­nings­problem, handläggningsanstånd samt höjd restföringsgräns. (BES2014:16).

Skatteverket. Befrielse från betalningsskyldighet. Tillgänglig: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2015.2/326578.html#h-Foretradaren-har-gjort-vad-som-statt-i-hans-makt-for-att-ordna-upp-situationen Hämtad: 2018-02-23.

Skatteverket. Betalningsansvar för juridiska personer. Tillgänglig: https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/skatter/betalaochfatillbaka/betalningsansvarforjuridiskapersoner.4.6f9866931215a607a4f80003631.html Hämtad: 2018-02-14.

Skatteverket (2015). Det skatterättsliga företrädaransvaret, borgenärs­anstånd och en del eller delvis befrielse från betalningsskyldighet. Prome­mo­ria Dnr. 131 626246-15/113.

Skatteverket. Faktiska företrädare. Tillgänglig: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2018.1/326573.html. Hämtad: 2018-02-20.

Skatteverket. Grov oaktsamhet. Tillgänglig: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2017.7/326577.html Hämtad: 2018-02-08

Skatteverket. Faktisk företrädare. Tillgänglig: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2015.2/326573.html Hämtad: 2018-02-08

Skatteverket. Företrädaransvar – Förfrågan och frågor – 17.0. Bilaga till Skatte­­verket (2015). Det skatterättsliga företrädaransvaret, borgenärs­anstånd och en del eller delvis befrielse från betalningsskyldighet. Pro­me­mo­ria Dnr. 131 626246-15/113.

Skatteverket (2014). Företrädaransvar och betalningar, Analys 2014-03-06. Bilaga till Skatteverket (2015). Det skatterättsliga företrädaransvaret, bor­genärsanstånd och en del eller delvis befrielse från betalnings­skyl­dig­het. Promemoria Dnr. 131 626246-15/113.

Skatteverket. Handledning för företrädaransvar. SKV 443 utgåva 4. Elanders Sverige AB.

Skatteverket. HFD, mål nr 3544-16 och 3574-16- Företrädaransvar. Tillgänglig: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/367812.html?date=2018-01-25

Skatteverket. HDF 2013 ref 75. Fråga om det finns särskilda skäl att be­­fria från företrädaransvar enligt skattebetalningslagen (I-III).

Skatteverket. HDF 2016 ref. 60. En likvidators betalningsskyldighet en­ligt reglerna om företrädaransvar har i visst fall satts ned med hänvisning till proportionalitetsprincipen.

Skatteverket. Hinder mot företrädaransvar (Objektiva förutsättningar för företrädaransvar). Tillgänglig: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2015.3/326569.html#h-Objektiva-forutsattningar Hämtad: 2018-02-14.

Skatteverket. När kan det bli aktuellt med borgenärsanstånd? Tillgänglig: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2015.3/328034.html#h-Privatpersoner-kommer-i-princip-inte-ifraga-for-borgenarsanstand Hämtad: 2018-02-06

Skatteverket: Personligt betalningsansvar för juridiska personers skatteskulder SKV 4890. Tillgänglig: https://www.skatteverket.se/privat/sjalvservice/blanketterbroschyrer/blanketter/info/4890.4.39f16f103821c58f680006776.html

Skatteverket (2018). Rättslig vägledning 2018 är nu publicerad. Pressmeddelande. Tillgänglig: https://www.skatteverket.se/omoss/press/nyheter/2018/nyheter/rattsligvagledning2018arnupublicerad.5.4a4d586616058d860bcc2ae.html

Skatteverket. Rättslig vägledning om företagsrekonstruktion och konkurs. Tillgänglig: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2015.3/326569.html Hämtad: 2018-02-14.

Skatteverket. Starta företag SKV 462. Tillgänglig: https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/sjalvservice/blanketterbroschyrer/broschyrer/info/462.4.39f16f103821c58f680007865.html

Skatteverket. Överenskommelse om företrädaransvar. Tillgänglig: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2016.1/326579.html#h-Vad-ar-en-overenskommelse Hämtad: 2018-02-07

Simon-Almendal (2015), Skadestånd i stället för skatterättsligt företrädar­an­svar? Eller både och?, SvSkT 2015:5

Språkrådet (2014). Myndigheternas skrivregler. 8 upplagan. Språkrådet och Norstedts Juridik AB/Fritzes

Svenskt Näringsliv (2014). Hemställan om lagändringar. Stockholm: Fi­nans­departementet.

Svenskt Näringsliv (2014), Skatterättsligt företrädaransvar – en fiskal grädd­fil utan legitimitet?

Tillväxtanalys (2015). Sambanden mellan entreprenörskap och in­sol­vens­regler – en analys av internationella index och mått. PM 2015:02

Wiberg (2017) Straffa inte ut företagen som misslyckas. Svenska Dag­bla­det. Publicerad 2017-04-07. Tillgänglig: https://www.svd.se/straffa-inte-ut-foretagare-som-misslyckas Hämtad: 2018-02-14.

Österman Persson (2017). Företrädaransvar – kan det avskaffas? Närings­po­litiskt forum, Rapport 20

Rättsfall:

NJA 1971

NJA 1972

NJA 975

NJA 1993

Regeringsuppdraget

Fotnoter

  1. Skatteverket (2015), Det skatterättsliga företrädaransvaret, borgenärs­anstånd och en del eller delvis befrielse från betalningsskyldighet. Promemoria Dnr. 131 626246-15/113, s. 6f.

  2. Simon-Almendal, T, Skadestånd i stället för skatterättsligt företrädaransvar? Eller både och?, Svensk skattetidning 2015:5, s. 527.

  3. Skatteverket (2015), Det skatterättsliga företrädaransvaret, borgenärs­anstånd och en del eller delvis befrielse från betalningsskyldighet. Promemoria Dnr. 131 626246-15/113, s. 6 f.

  4. Skatteverket, Faktiska företrädare, https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2018.1/326573.html, hämtad 2018-02-20.

  5. Prop. 2002/03:128, s. 24 f.

  6. Se exempelvis: Österman Persson, R., 2017, Företrädaransvar – kan det av­skaffas?, Näringspolitiskt forum, Rapport 20; Svenska Dagbladet debatt­artikel av 2017-04-07, Daniel Wiberg, Företagarna https://www.svd.se/straffa-inte-ut-foretagare-som-misslyckas; Simon-Almendal Teresa, Företrädar­an­svar, Norstedts Juridik, 2015; Simon-Almendal, Teresa, Skadestånd i stället för skatterättsligt företrädaransvar? Eller både och?, Svensk skattetidning 2015:5; Svenskt Näringsliv, Hemställan om lagändringar 2014-06-02; Interpellation 2016/17:371 av Larry Söder till Finansminister Magdalena Andersson, 2017-03-14; Person Österman & Svernlöv, Skatterättsligt företrädaransvar – fiskal grädd­fil utan legitimitet? Svenskt Näringsliv, 2013.

  7. Betänkande 2014/15:SkU20.

  8. Motion 2014/15:2788.

  9. Regeringen, Uppdrag avseende det skatterättsliga företrädaransvaret, Fi2015/02473/S3 (delvis) och Fi2015/04393/S3 (delvis).

  10. Skatteverket, 2015, Det skatterättsliga företrädaransvaret, borgenärs­an­stånd och hel eller delvis befrielse från betalningsskyldighet, dnr 131 626246-15/113.

  11. Skatteverket (2018), Begäran om information rörande information om före­trä­daransvar, promemoria Dnr. 202 485475-17/113.

  12. Enkäten till Svenskt Näringslivs medlemsföretag riktades till en så kallad före­­tagarpanel som företagen själva har valt gå med i. Panelen var i stort sett rep­resentativ för medlemmarna. Enkäten genomfördes i flera steg där individer som inte hade erfarenhet av det som skulle undersökas sorterades bort.

  13. Skatteverket (2015), Det skatterättsliga företrädaransvaret, borgenärs­anstånd och en del eller delvis befrielse från betalningsskyldighet. Promemoria Dnr. 131 626246-15/113 och Skatteverket, (2014), Rättslig kvalitetsuppföljning av anstånd vid betalningsproblem, handläggningsanstånd samt höjd rest­fö­rings­gräns (BES2014:16).

  14. Skatteverket (2015), Det skatterättsliga företrädaransvaret, borgenärs­anstånd och en del eller delvis befrielse från betalningsskyldighet. Promemoria Dnr. 131 626246-15/113, s. 11.

  15. Statistik om betalningskrav och antal överlämnade fordringar från Skatte­verket per e-post till konsulten 2018-02-14. Betalningskrav skickas till företag med ett underskott på skattekontot om 10 000 kronor eller mer. Om företaget har fått ett betalningskrav och fortfarande har ett underskott på 10 000 kronor eller mer vid nästa avstämning överlämnas skulden till Kronofogden för att dri­vas in.

  16. Skatteverket (2018), Begäran om information rörande information om före­trädar­ansvar, promemoria Dnr. 202 485475-17/113.

  17. Se 59 kap. 12–14§§ SFL.

  18. Se 59 kap. 12–14§§ SFL.

  19. Varje enskilt fall ska bedömas för sig. Enligt Högsta förvaltningsdomen kan även åtgärder som vidtagits efter förfallodagen ligga till grund för befrielse. Se HFD 2018, Mål nr 3544-16, mål nr 3547-16.

  20. Se Skatteverkets rättsliga vägledning, Objektiva förutsättningar för före­trädaransvar, https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2015.3/326569.html, hämtad 2018-02-14.

  21. Se Skatteverkets rättsliga vägledning om företagsrekonstruktion och konkurs, https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2015.3/326569.html, hämtad 2018-02-14.

  22. Skatteverket, Företrädaransvar – Förfrågan och frågor – 17.0.

  23. Detta följer av förarbetena, se prop. 2002/2003:128 s. 55.

  24. Enligt vår stickprovsanalys från 50 beslut om företrädaransvar i förvalt­nings­rätten är medianvärdet 520 000 kr.

  25. Enligt Skatteverket finns det inget exakt svar på när företrädaren kan anses ha varit grovt oaktsam, utan myndigheten baserar beslutet på den omfattande dom­stolspraxis som finns på området (se Skatteverket, Grov oaktsamhet, https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2017.7/326577.html, hämtad 2018-02-20).

  26. Uppgifter från Skatteverket per e-post till konsulten 2018-02-15.

  27. Reglerna om företrädaransvar ansågs i första hand ta sikte på s.k. fåmans­bolag där ställföreträdaren har ett betydande intresse i och ett bestämmande in­fly­tande över aktiebolaget. Se NJA 1971 s. 296.

  28. NJA 1972 s. 115.

  29. NJA 1973 s. 544 och NJA 1974 s. 423.

  30. NJA 1975 s. 745 och NJA 1981 s. 1014.

  31. HFD 2016 ref. 60.

  32. HFD 2013 ref. 75 I, med hänvisningar till äldre praxis. Citatet är från NJA 1971 s. 296.

  33. NJA 1972 A 19.

  34. NJA 1972 s. 115 II.

  35. HFD 2013 ref. 75 III.

  36. Skatteverket (2015), Det skatterättsliga företrädaransvaret, borgenärs­anstånd och en del eller delvis befrielse från betalningsskyldighet. Promemoria Dnr. 131 626246-15/113, s. 29.

  37. Ibid.

  38. Ibid, s. 36.

  39. Ibid, s. 28. En myndighet ska alltid se till att ett ärende blir utrett i den om­fattning som dess beskaffenhet kräver, vilket framgår av 23 § förvaltnings­lagen (2017:900).

  40. § 8 förvaltningsprocesslagen (1971:291).

  41. 59 kap. 19 § skatteförfarandelagen.

  42. Finansdepartementet (2003). Företrädaransvar m.m. (Regeringens propo­si­tion 2002/03: 128) Stockholm: Regeringskansliet, Företrädaransvar m.m., s. 54. Exemplen som uppges i förarbetena grundar sig i sin tur på Riks­skatte­ver­ket, 2000, Handledning för företrädaransvar och ackord, s. 80 och s. 81.

  43. Skatteverkets rättsliga vägledning, Överenskommelse om företrädaransvar, https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2016.1/326579.html#h-Vad-ar-en-overenskommelse, hämtad 2018-02-07.

  44. Skatteverket (2014), Företrädaransvar och betalningar, s 9.

  45. Skatteverket (2018), Begäran om information rörande information om före­trä­daransvar, promemoria Dnr. 202 485475-17/113.

  46. Skatteverket (2014), Företrädaransvar och betalningar.

  47. 59 kap. 18 § skatteförfarandelagen.

  48. Denna bild stärks även av Svenskt Näringslivs analys av samtliga kammar­rätts­mål från 2011. Se Svenskt Näringsliv, Skatterättsligt företrädaransvar – fis­kal gräddfil utan legitimitet? s. 168 ff.

  49. 59 kap. 15 § SFL.

  50. HFD 2016 ref. 60. Proportionalitetsprincipen är fastställd i 2 kap 5 § skatte­för­farandelagen: ”Av proportionalitetsprincipen följer att beslut enligt denna lag får fattas bara om skälen för beslutet uppväger det intrång eller men i övrigt som beslutet innebär för den som beslutet gäller eller för något annat mot­stå­en­de intresse.” I målet uttalade HFD bland annat: ”S.P. har genom företrädar­an­svaret ålagts betalningsskyldighet för ett anmärkningsvärt högt belopp. Det står enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening klart att även ett betydligt lägre belopp skulle innebära att lagstiftningens handlingsdirigerande syfte uppnås i lika hög grad. Den börda som betalningsskyldigheten innebär för S.P. är mycket stor och – som framgått ovan – en konsekvens av en i allt väsentligt atypisk situa­tion. Betalningsskyldighet för hela beloppet måste därför anses stå i ett klart missförhållande till det som det allmänna vinner av att hela beloppet ut­krävs.”

  51. Skatteverket (2015), Det skatterättsliga företrädaransvaret, borgenärs­anstånd och en del eller delvis befrielse från betalningsskyldighet. Promemoria Dnr. 131 626246-15/113, s. 30.

  52. Skatteverkets promemoria, dnr 131 626246-15/113, s. 30.

  53. Skatteverket, Befrielse från betalningsskyldighet, https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2015.2/326578.html#h-Foretradaren-har-gjort-vad-som-statt-i-hans-makt-for-att-ordna-upp-situationen, hämtad 2018-02-23.

  54. Varje enskilt fall ska bedömas för sig. Enligt en dom i Högsta förvaltnings­domen 2018 kan även åtgärder som vidtagits efter förfallodagen ligga till grund för befrielse. Se HFD 2018, Mål nr 3544-16, mål nr 3547-16.

  55. Skatteverket (2014). Företrädaransvar och betalningar.

  56. Skatteverkets rättsliga vägledning, Privatpersoner kommer i princip inte i fråga för borgenärsanstånd, https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2015.3/328034.html#h-Privatpersoner-kommer-i-princip-inte-ifraga-for-borgenarsanstand, hämtad 2018-02-06.

  57. Baserat på intervjuer med företrädare för Skatteverket.

  58. År 2016 och 2017 beviljades anstånd till fördel för det allmänna i ungefär vart femte fall. Anstånd för synnerliga skäl beviljades i vart tionde fall.

  59. Skatteverket (2015), Det skatterättsliga företrädaransvaret, borgenärs­anstånd och hel eller delvis befrielse från betalningsskyldighet, s. 16.

  60. Skatteverket (2015), Det skatterättsliga företrädaransvaret, borgenärs­anstånd och hel eller delvis befrielse från betalningsskyldighet, s. 35.

  61. I Skatteverkets egen granskning av cirka 200 ärenden om borgenärsanstånd från 2014 konstaterar myndigheten att handläggningen i ärenden där anstånd avslagits varit korrekt och skickligt handlagda. I samma granskning beskriver Skatteverket att myndigheten delvis varit för generös i sin handläggning, exempel­vis genom att bevilja anstånd i ärenden där det saknas utredning. Se Skatte­verket (2014), Rättslig kvalitetsuppföljning av anstånd vid betalnings­prob­lem, handläggningsanstånd samt höjd restföringsgräns (BES2014:16), s. 13.

  62. Skatteverket (2014), Företrädaransvar och betalningar, s. 12.

  63. Antalet svarande på var 501 personer och svarsfrekvensen var 71 procent. Svenskt Näringsliv (2014), Skatterättsligt företrädaransvar – en fiskal gräddfil utan legitimitet?

  64. Skatteverket, Betalningsansvar för juridiska personer, https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/skatter/betalaochfatillbaka/betalningsansvarforjuridiskapersoner.4.6f9866931215a607a4f80003631.html, hämtad 2018-02-14.

  65. Skatteverket, Rättslig vägledning, https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2017.7/326563.html, hämtad 2018-03-07.

  66. Skatteverket, Rättslig vägledning 2018 är nu publicerad, Pressmeddelande 2018-02-07.

  67. Skatteverket, Starta företag, SKV 462.

  68. Skatteverket, Faktisk företrädare, https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2018.1/326573.html#h-Vem-ar-faktisk-foretradare, hämtad 2018-02-08.

  69. Skatteverket, Personligt betalningsansvar för juridiska personers skatte­skul­der, SKV 4890.

  70. Skatteverket, Rättslig vägledning 2018 är nu publicerad, Pressmeddelande 2017-02-07.

  71. Språkrådet (2014). Myndigheternas skrivregler, s. 11.

  72. Tillväxtanalys (2015). Sambanden mellan entreprenörskap och in­sol­vens­regler – en analys av internationella index och mått. PM 2015:02.

  73. Ibid.

  74. SOU 2016:72, Entreprenörskapsutredningen, Entreprenörskap i det tjugo­förs­ta århundradet.

Senast uppdaterad: