Sjukfrånvaron i staten år 2017 – myndigheter och sektorer

Sammanfattning

Enligt regleringsbrevet ska Statskontoret senast den 15 maj 2018 sammanställa och red­ovisa uppgifter om myndigheternas sjukfrånvaro. Statskontoret ska redovisa dessa uppgifter enligt 7 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och bu­­d­­getunderlag.

I genomsnitt var sjukfrånvaron i de statliga myndigheterna 4,0 pro­cent av den ordina­rie arbets­tiden 2017. Det innebär att den har minskat jämfört med 2016 (då den låg på 4,1 procent). Minskningen är relativt liten, men det är första gången som sjuk­från­varon minskar under de sex senaste åren. Jämfört med 2013 är dock sjukfrånvaron fort­farande högre än i utgångsläget, då den låg på 3,2 procent.

Långtidsfrånvaron (mer än 60 dagar) som andel av den totala sjukfrånvaron var 55,5 procent 2017. Den har ökat i förhållande till föregående år då den var 54,8 procent.

Sjukfrånvaron i procent av gruppens ordinarie arbets­tid var 5,4 procent för kvinnor och 2,5 procent för män. Sjukfrånvaron har minskat både för kvinnor (0,1 procenten­he­ter) och för män (0,2 procentenheter) i förhållande till föregående år.

Sjukfrånvaron för anställda i åldersgrupperna yngre än 30 år var 2,9 procent av grup­pens sammanlagda ordinarie arbetstid. I gruppen 30–49 år var den 3,8 procent och i gruppen 50 år och äldre var den 4,6 procent. Det innebär att sjukfrånvaron har för­bli­vit oförändrad för de som är yngre än 30 år. Den har däremot minskat med 0,2 pro­­centenheter både för de som är 30–49 år och för de som är 50 år och äldre.

För 198 myndigheter kan vi jämföra sjukfrånvaron med tidigare år. Av dem hade 126 (64 procent) en lägre eller oförändrad sjukfrånvaro 2017 jämfört med 2016. Det var 72 myndigheter (36 procent) som hade högre sjukfrånvaro 2017 än 2016.

Regeringens mål är att sjukpenningtalet ska uppgå till högst nio dagar 2020, vilket mot­svarar 2013 års sjukfrånvaronivå. Frånvaron behöver minska med cirka 0,3 pro­cent­enheter varje år från och med 2018 för att komma tillbaka till 2013 års från­varo­nivå till år 2020.

Uppdraget

Den 1 juli 2003 infördes ett krav på obligatorisk redovisning av de anställ­das sjuk­frånvaro i årsredovisningen. Kravet gäller sedan 2011 även för kommuner, landsting och statliga myndigheter och framgår i de regelverk som styr årsredo­visningens inne­håll för dessa verksamheter. Kravet för de statliga myndigheterna finns i bestäm­mel­sen i förordningen (2000:605) om års­redo­visning och budgetunderlag. Syftet med kravet är att tydliggöra situationen när det gäller sjukfrånvaron och därmed öka medveten­heten om ohälsan, frånvarons orsaker och hur den påverkar myndigheters verk­samhet. Ökade kun­skaper inom om­rådet kan påverka arbetsgivare att vidta åtgärder för att minska sjuk­från­varon.

Följande uppgifter ska lämnas i årsredovisningen:

• den totala sjukfrånvaron i procent av de anställdas ordinarie arbetstid^[1]
• den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en samman­hängande tid av 60 dagar eller mer^[2]
• sjukfrånvaron för kvinnor respektive män i procent av gruppens ordinarie arbets­­tid
• sjukfrånvaron för anställda i åldersgrupperna yngre än 30 år, 30–49 år samt 50 år och äldre i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid.

Kravet gäller inte för arbetsgivare med högst tio anställda. Arbetsgivare behöver inte hel­­ler redovisa uppgifter om sjukfrånvaro för en undergrupp om antalet anställda grup­pen är högst tio. Arbetsgivare behöver inte heller redovisa uppgifter om sjuk­från­varo om uppgif­terna kan hänföras till enskilda individer.

Denna sammanställning har tidigare redovisats av Arbetsgruppen för Hälsa i Staten (2003), Finansdepartementet (2004), Verket för förvaltnings­utveck­ling (2005–2007) och av Statskontoret (2008–2017).

Enligt regleringsbrevet för 2018 ska Statskontoret också särskilt jämföra frånvaron 2017 med frånvaron för 2013. Detta underlag används för att följa upp regeringens mål att sjukpenningtalet ska vara högst nio dagar vid slutet av 2020, vilket motsvarar ni­vån på sjukfrånvaron 2013.^[3]

Skriftens innehåll

Denna skrift redovisar uppgifter om sjukfrånvaron vid de 198 myndigheter som har läm­nat årsredovisning för 2017 och som har rapporterat in uppgifterna i in­for­mat­i­o­n­s­­systemet Hermes.^[4] Vi anger också ett antal jämförelsetal för åren 2013 till 2017. De historiska värde­na bygger på statistik från de myndigheter som var aktiva under 2017.

En myndighet har upphört sedan 2016.^[5] Detta innebär att aggrege­rade värden för ti­di­gare år kan avvika något från tidigare rappor­ter, eftersom dessa rapporters värden ba­serades på de myndigheter som var aktiva då. De medeltal som vi redovisar bygger på myn­dig­heternas upp­gifter och är viktade i förhållande till myndigheternas storlek (antalet års­arbets­krafter eller medelantal anställda).^[6]

Statskontoret har valt att använda den ­indelning som Arbetsgivarverket övergick till 2009 och som baseras på den internationella Cofog-indel­ningen.^[7] Uppgifterna om sjuk­frånvaron redovisas totalt för samtliga myndig­heter samt fördelat på följan­de verk­samhetsområden.

• Allmän offentlig förvaltning
• Försvar
• Samhällsskydd och rättsskipning
• Näringslivsfrågor, miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsut­veck­ling
• Fritidsverksamhet, kultur och religion
• Utbildning
• Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård

I några fall går det inte att belägga varför myndigheten inte redo­­visar någon sjuk­från­varo. Vi har utelämnat myn­dig­heter med högst tio anställda, med maximalt tio i någon av undergrup­perna, och/eller med mindre än tre frånvarande i någon av under­grup­perna. Dessa myndigheter redovisar vi i stället i våra tabeller med två stjärnor (**).^[8] Om jäm­förelsetal saknas för tidigare år kan det bero på att myndigheten är ny (-) eller att den tidigare hade maximalt tio anställda.

Avgränsning, metod och källkritik

Statistiken visar nivån på sjukfrånvaron totalt och inom de olika under­grup­perna efter kön och ålder. Denna statistik ger inte ett tillräckligt underlag för att bedöma orsaker till nivån på eller till föränd­ringar av frånvaron. Stats­kon­torets uppdrag är att sam­man­ställa statistiken, inte att analysera sjukfrånvarons bakomliggande orsaker.

Resultaten i rapporten bygger på de uppgifter som myndigheterna lämnar in till in­for­mationssystemet Hermes. Statistiken kan innehålla felaktigheter, bland annat på grund av att myndigheterna levererar uppgifter baserade på olika beräknings­grunder. Stats­kontoret har korrigerat uppenbara fel och har även kvalitetssäkrat materialet genom kontakter med de berörda myndigheterna eller genom att kontrollera myn­dig­heternas årsredovisningar.

Urvalet inkluderar flertalet myndigheter under regeringen eller riksdagen, som rap­por­terar in statistik till Hermes-systemet. I statistiken ingår vissa myndigheter utan anställda eller med maximalt tio anställda, men dessa rappor­terar noll frånvaro i alla kategorier och därför har vi inte tagit med dem i vår rapport.^[9] Vi har också exkluderat myndigheter vars ekonomiska utfall redovisas av en annan myn­dighet. Vi har inte heller tagit med nedlagda myndigheter som saknar ekonomiskt utfall för 2017.

I rapporten antar vi att mäns och kvinnors andelar av årsarbetskrafterna är desamma som deras andelar av medelantalet anställda. Detta antagande är inte själv­klart, efter­som kvinnor oftare jobbar deltid och följaktligen också ofta svarar för en mindre del av årsarbetskrafterna än av antalet anställda. Men vi har inte tillgång till under­lag för att göra mer rättvisande antaganden i denna rapport.

Genomförande

Arbetet har genomförts av Eero Carroll (projektledare). Michael Borchers och Staffan Brantingsson har varit referenspersoner och bistått med kvalitetssäkring av ar­betet.

Sjukfrånvaron i staten 2017

Sjukfrånvaron i de statliga myndigheterna var 4,0 procent av den till­gäng­liga arbets­tiden 2017 (figur 1). Det innebär att sjukfrånvaron har minskat med 0,1 procent­en­he­ter jämfört med föregående år. Antalet årsarbetskrafter 2017 var strax över 223 000, att jämföra med strax under 220 000 årsarbetskrafter 2016. Antalet års­ar­bets­krafter har således ökat med 1,4 procent mellan de två åren.

Kvinnors sjukfrånvaro är mer än dubbelt så hög som männens, 5,4 procent för kvin­nor och 2,5 procent för män. Frånvaron minskar sedan det föregående året både för kvin­nor och män, med 0,1 respektive 0,2 pro­cent­­enheter.

Sjukfrånvaron har inte ändrats för de som är yngre än 30 år. Den har minskat med 0,2 procentenheter både för de som är 30 till 49 år gamla och för de som är 50 år eller äldre.

I tabellerna och figurerna i denna rapport är det viktigt att notera att den redovisade frånvaron för olika grupper inte nödvändigtvis summerar till den totala frånvaron. Det beror på att grupperna är olika stora, och att större gruppers frånvaro påverkar den totala sjukfrånvaron mer än små gruppers frånvaro. Om till exempel mäns från­varo ökar behöver inte den totala sjukfrånvaron öka i samma utsträckning. Det beror på att männen är något färre än kvinnorna i staten och alltså svarar för en mindre del av den totala arbetstiden. Detta blir särskilt tydligt när statistiken redovisas per verk­samhetsområde.

Figur 1 Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 2013–2017

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Långtidsfrånvaron (mer än 60 dagar) som andel av den totala sjukfrånvaron har ökat markant de senaste fyra åren (figur 2). Från drygt 43 procent 2013 har långtids­från­varons andel ökat till drygt 55 pro­cent 2017.

Figur 2 Långtidsfrånvaron som andel av den totala frånvaron i procent 2013–2017

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Skillnader mellan stora, medelstora och små myndigheter

Figur 3 visar att 89 myndigheter (45 procent av totalen) hade minskad sjukfrånvaro och 37 myndigheter (19 procent) hade oförändrad sjukfrånvaro 2017.^[10] Däremot hade 72 myndigheter (36 procent) högre sjukfrånvaro jämfört med det före­gående året. Bland de små myndigheterna (färre än 50 årsarbetskrafter) hade 21 av 33 (64 pro­­cent av gruppen) oförändrad eller minskad frånvaro, medan 12 myndigheter inom grup­pen (36 procent) hade ökad frånvaro. Sjukfrån­varon minskade eller var oför­änd­rad i 76 av 129 myndigheter med minst 50 men färre än 1 000 års­arbets­krafter (59 procent av gruppen). Inom samma grupp hade något mindre än hälften (53 av 129 totalt, eller 41 procent av gruppen) ökad sjukfrånvaro.

Av myndigheterna med 1 000 årsarbetskrafter eller fler hade 29 stycken (81 procent av gruppen) minskad eller oförändrad frånvaro. För de resterande 7 myndig­heter­na (19 procent av gruppen) ökade i stället sjukfrånvaron.

Figur 3 Antal myndigheter (efter antalet årsarbetskrafter) som har minskad, ökad eller oförändrad sjukfrånvaro 2017 jämfört med 2016

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Sjukfrånvaron inom olika verksamhetsområden

Sjukfrånvaron varierade inom de olika verksam­hetsområdena, från 2,3 till 6,1 pro­cent av den tillgängliga arbetstiden (tabell 1a). Lång­tidssjukfrånvaron varierade 2017 från 41 procent av den totala sjukfrånvaron inom verksamhetsområdet Fritids­verk­sam­het, kultur och religion till drygt 60 procent inom Utbild­ning.

Myndigheter inom verk­samhets­område Försvar hade den lägsta totala sjukfrånvaron och de inom Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård hade den högsta. Detta åter­speglar verk­sam­hetsområdenas könsfördelning, eftersom sjukfrånvaron för kvinnor var betydligt hög­re än för män (tabell 1b). På försvarsmyndigheterna var andelen män strax under 80 pro­cent och inom det socia­la området var andelen kvinnor 67,5 pro­cent.

Tabell 1a Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid per verksamhetsområde i staten 2017

Verksamhetsområde	Totalt	Lång­ tid 1)	Kvin- nor	Män	–29 år	30–49 år	50– år
Allmän offentlig förvaltning	4,0	54,9	5,1	2,4	2,9	3,8	4,5
Försvar	2,3	48,8	4,4	1,7	1,7	2,0	3,2
Samhällsskydd och rättsskipning	4,6	57,6	6,1	3,3	3,4	4,3	5,7
Näringsliv, miljö, bostad och samhällsutveckling	3,6	50,1	4,7	2,6	2,7	3,5	4,0
Fritidsverksamhet, kultur och religion	3,7	41,0	4,0	3,0	1,9	3,4	3,5
Utbildning	2,9	60,4	4,0	1,6	1,9	3,0	3,2
Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård	6,1	54,4	7,0	4,3	4,6	5,9	7,0
Totalt	4,0	55,5	5,4	2,5	2,9	3,8	4,6

1) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Tabell 1b Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid samt andelen kvinnor per verksamhetsområde i staten 2017

Verksamhetsområde	Totalt	Kvinnor	Män	Andel kvinnor i verksamhetsområdet
Allmän offentlig förvaltning	4,0	5,1	2,4	62,4
Försvar	2,3	4,4	1,7	20,6
Samhällsskydd och rättsskipning	4,6	6,1	3,3	49,9
Näringsliv, miljö, bostad och samhällsutveckling	3,6	4,7	2,6	47,7
Fritidsverksamhet, kultur och religion	3,7	4,0	3,0	60,7
Utbildning	2,9	4,0	1,6	53,9
Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård	6,1	7,0	4,3	67,5
Totalt	4,0	5,4	2,5	52,2

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Förändringar över tiden

Sjukfrånvaron var stabil mellan 2016 och 2017 inom ett verksamhetsområde, näm­li­gen Utbildning. Frånvaron minskade i alla de andra verksamhetsområdena under det senaste året (tabell 2). Mellan 2016 och 2017 minskade sjukfrånvaron med mellan 0,1 och 0,4 procentenheter. Minskningen var störst inom Fritidsverksamhet, kultur och religion.

Sjukfrånvaron minskar totalt sett långsammare bland kvinnor än bland män, men detta avspeglas inte klart på sektornivå under det senaste året. Sjukfrånvaron minskar över­lag mest i några av de starkast kvinnodominerade verk­samhetsområdena och något mindre i de mansdominerade, Försvar samt Näringslivs­frågor, miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling (tabell 2).

Tabell 2 Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid per verksamhetsområde i staten 2013–2017

Verksamhetsområde	2017	2016	2015	2014	2013
Allmän offentlig förvaltning	4,0	4,1	3,9	3,4	3,2
Försvar	2,3	2,4	2,3	2,0	1,5
Samhällsskydd och rättsskipning	4,6	5,0	4,6	3,9	3,8
Näringsliv, miljö, bostad och samhällsutveckling	3,6	3,8	3,7	3,4	3,1
Fritidsverksamhet, kultur och religion	3,7	4,2	4,2	3,5	3,2
Utbildning	2,9	2,9	2,7	2,4	2,2
Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård	6,1	6,4	6,3	5,7	5,2
Totalt	4,0	4,1	3,9	3,4	3,2

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Frånvaron har överlag ökat sedan 2013, även om 2017 innebär ett trendbrott (figur 4). Frånvaron behöver minska med cirka 0,25 procentenheter varje år för att komma tillbaka till baslinjen för åren 2016–2020 senast 2020, det vill säga till 2013 års från­varo. Denna utvecklings­linje är med i diagrammet som ”Scenario 20” för åren 2016–2020. Frånvaron har inte minskat med 0,25 procentenheter mellan 2016 och 2017, vilket innebär att frånvaron nu kommer att behöva minska med närmare 0,3 pro­cent­enheter varje år mellan 2018 och 2020 för att uppnå målet.

Figur 4 Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid under åren 2013–2017, och baslinje samt utvecklingsscenario för 2020

Allmän offentlig förvaltning

De största myndigheterna inom verksamhetsområdet Allmän offentlig för­valt­ning var Regeringskansliet, länsstyrelserna (räknade som grupp) och Skatteverket. Sjuk­från­varon i hela verksamhetsområdet låg 2017 på 4,0 procent, vilket är detsamma som det totala genomsnittet (tabell 3a). Totalt omfattade verksamhetsområdet strax över 26 400 års­arbetskrafter, varav kvinnor står för 62 procent. Skillnaden i sjukfrån­varon mel­lan kvinnor och män i denna sektor motsvarade i stort sett genomsnittet för samt­liga sektorer (tabell 3b).

Tabell 3a Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Allmän offentlig förvaltning. Procent av tillgänglig arbetstid 2013–2017

Myndighet
Allmän offentlig förvaltning	2017	2016	2015	2014	2013
Arbetsgivarverket	2,5	3,0	2,7	1,9	2,9
Ekonomistyrningsverket	2,8	2,6	3,1	1,8	1,5
Justitiekanslern	3,1	2,2	2,6	1,4	1,8
Kammarkollegiet	4,2	3,2	3,1	3,7	3,4
Konjunkturinstitutet	2,7	2,0	1,9	2,0	0,9
Kungl. biblioteket	4,4	4,6	4,4	3,2	3,0
Kungl. hov- och slottsstaten	3,0	3,0	3,3	3,2	3,1
Länsstyrelsen i Blekinge län	5,0	5,4	4,7	4,5	5,2
Länsstyrelsen i Dalarnas län	5,7	5,7	4,3	4,2	3,9
Länsstyrelsen i Gotlands län	3,2	2,9	3,8	2,7	1,7
Länsstyrelsen i Gävleborgs län	4,8	4,4	4,2	5,2	5,0
Länsstyrelsen i Hallands län	3,6	3,5	3,6	3,6	3,7
Länsstyrelsen i Jämtlands län	4,8	3,8	4,3	3,6	2,9
Länsstyrelsen i Jönköpings län	3,5	4,0	3,5	2,8	2,9
Länsstyrelsen i Kalmar län	5,5	3,6	3,5	3,8	3,0
Länsstyrelsen i Kronobergs län	4,7	5,4	4,6	5,8	3,1
Länsstyrelsen i Norrbottens län	4,1	3,2	3,8	2,6	2,1
Länsstyrelsen i Skåne län	3,9	4,7	3,5	2,7	2,8
Länsstyrelsen i Stockholms län	5,5	6,5	5,6	4,8	3,3
Länsstyrelsen i Södermanlands län	3,3	4,5	3,9	2,8	3,3
Länsstyrelsen i Uppsala län	5,4	5,2	4,6	3,6	3,8
Länsstyrelsen i Värmlands län	6,0	4,8	5,2	3,0	4,3
Länsstyrelsen i Västerbottens län	3,2	3,9	3,7	2,8	3,6
Länsstyrelsen i Västernorrlands län	3,6	4,0	3,4	3,3	2,0
Länsstyrelsen i Västmanlands län	2,8	2,6	2,7	2,1	2,3
Länsstyrelsen i Västra Götalands län	5,1	4,6	4,7	4,1	3,8
Länsstyrelsen i Örebro län	3,6	3,5	4,4	3,6	2,6
Länsstyrelsen i Östergötlands län	3,6	3,6	3,2	2,2	3,0
Nordiska Afrikainstitutet	4,5	3,5	1,7	1,3	3,1
Regeringskansliet	2,6	2,6	2,5	2,2	2,1
Riksarkivet	4,6	5,4	4,4	4,1	3,2
Riksdagsförvaltningen	4,2	3,4	2,9	2,6	2,8
Riksgäldskontoret	3,6	3,5	3,1	1,6	2,2
Riksrevisionen	2,8	2,8	2,9	2,5	3,2
Skatteverket	4,7	4,7	4,5	4,0	3,8
Statens fastighetsverk	3,4	3,5	3,3	2,9	2,2
Statens servicecenter	4,4	3,8	4,1	3,5	4,0
Statens tjänstepensionsverk	4,4	5,4	5,1	3,8	3,7
Statistiska centralbyrån	4,9	5,4	4,8	3,8	3,8
Statskontoret	1,1	2,2	1,6	0,9	1,4
Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida)	2,7	3,0	2,4	2,3	2,5
Svenska institutet	4,1	4,1	4,9	4,8	3,8
Svenska inst. för europapolitiska studier (Sieps)	0,9	1,3	3,6	8,8	0,7
Trafikanalys	4,4	1,3	1,5	3,8	1,1
Tullverket	3,8	3,9	4,0	3,3	3,1
Vetenskapsrådet	2,4	3,0	3,9	2,1	2,2
Summa	4,0	4,1	3,9	3,4	3,2

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Tabell 3b Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Allmän offentlig förvaltning. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2017.

Myndighet	Totalt	Lång- tid 1)	Kvin- nor	Män	–29 år	30–49 år	50– år
Allmän offentlig förvaltning	2017	2017	2017	2017	2017	2017	2017
Arbetsgivarverket	2,5	26,7	3,0	1,2	0,0	2,6	2,4
Ekonomistyrningsverket	2,8	45,1	3,3	2,1	0,0	2,0	3,2
Justitiekanslern	3,1	75,5	4,9	0,5	**	4,1	**
Kammarkollegiet	4,2	57,8	5,4	2,4	2,2	3,5	5,2
Konjunkturinstitutet	2,7	60,7	4,3	1,5	0,6	3,5	1,3
Kungliga biblioteket	4,4	39,7	5,5	3,0	5,5	4,4	4,3
Kungliga hov- och slottsstaten	3,0	47,4	4,7	1,1	2,5	1,9	4,3
Länsstyrelsen i Blekinge län	5,0	61,8	4,9	5,0	0,0	4,2	6,7
Länsstyrelsen i Dalarnas län	5,7	70,0	7,8	2,6	3,4	7,0	4,3
Länsstyrelsen i Gotlands län	3,2	45,0	3,3	2,9	**	3,9	2,4
Länsstyrelsen i Gävleborgs län	4,8	69,3	6,4	2,4	8,4	4,4	4,7
Länsstyrelsen i Hallands län	3,6	53,6	4,0	2,8	3,5	3,1	4,4
Länsstyrelsen i Jämtlands län	4,8	70,5	4,9	4,8	5,5	4,9	4,7
Länsstyrelsen i Jönköpings län	3,5	58,8	4,4	1,2	4,2	3,4	3,5
Länsstyrelsen i Kalmar län	5,5	69,4	6,8	3,4	3,4	5,8	5,3
Länsstyrelsen i Kronobergs län	4,7	72,0	6,1	1,7	4,4	5,1	4,2
Länsstyrelsen i Norrbottens län	4,1	59,8	5,0	2,6	3,1	3,9	4,7
Länsstyrelsen i Skåne län	3,9	63,8	4,8	2,4	4,9	4,1	3,5
Länsstyrelsen i Stockholms län	5,5	64,9	6,0	4,3	3,3	5,2	6,1
Länsstyrelsen i Södermanlands län	3,3	52,1	4,1	2,1	0,0	3,5	3,0
Länsstyrelsen i Uppsala län	5,4	71,2	6,1	3,8	3,1	5,9	5,0
Länsstyrelsen i Värmlands län	6,0	71,8	7,1	4,2	0,0	6,2	6,0
Länsstyrelsen i Västerbottens län	3,2	63,8	4,8	1,3	4,9	2,6	3,7
Länsstyrelsen i Västernorrlands län	3,6	71,4	4,6	2,2	4,3	4,0	3,1
Länsstyrelsen i Västmanlands län	2,8	42,7	3,6	1,0	3,3	2,0	4,0
Länsstyrelsen i Västra Götalands län	5,1	70,6	6,2	3,3	3,0	3,8	7,2
Länsstyrelsen i Örebro län	3,6	61,6	4,9	1,5	5,1	3,4	3,6
Länsstyrelsen i Östergötlands län	3,6	62,8	4,1	2,3	3,8	3,8	3,1
Nordiska Afrikainstitutet	4,5	57,9	5,9	3,2	0,0	3,7	6,1
Regeringskansliet	2,6	53,2	3,3	1,4	1,7	2,2	3,3
Riksarkivet	4,6	46,8	5,2	4,1	2,6	3,5	5,4
Riksdagsförvaltningen	4,2	54,7	4,5	3,9	3,1	4,4	4,1
Riksgäldskontoret	3,6	56,5	5,5	1,9	0,4	3,6	4,1
Riksrevisionen	2,8	37,2	3,6	1,6	1,7	2,5	3,7
Skatteverket	4,7	53,5	5,8	2,7	3,3	4,6	5,1
Statens fastighetsverk	3,4	56,0	5,0	2,1	2,7	2,8	4,0
Statens servicecenter	4,4	53,8	5,3	1,4	6,8	4,4	3,9
Statens tjänstepensionsverk	4,4	64,3	4,4	4,2	2,8	3,3	5,5
Statistiska centralbyrån	4,9	49,9	6,2	2,9	2,2	3,7	7,0
Statskontoret	1,1	0,0	1,6	0,5	0,8	1,1	1,2
Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida)	2,7	57,8	3,0	1,8	1,1	2,6	2,9
Svenska institutet	4,1	68,3	5,1	1,7	0,3	3,7	4,4
Svenska inst. för europa- politiska studier (Sieps)	0,9	0,0	**	**	**	**	**
Trafikanalys	4,4	72,1	6,2	2,9	0,0	4,2	4,7
Tullverket	3,8	53,7	5,2	2,3	4,1	3,5	4,0
Vetenskapsrådet	2,4	30,9	3,3	0,9	0,0	2,4	2,2
Summa	4,0	54,9	5,1	2,4	2,9	3,8	4,5

1) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.

** Maximalt tio i gruppen och/el. färre än tre med frånvaro.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Försvar

Försvarsmakten är den klart största myndigheten inom verksamhetsområdet Försvar. År 2017 hade myndigheten strax över 18 800 årsarbetskrafter. Totalt i verksamhets­om­rådet ingick nästan 26 000 årsarbetskrafter, var­av 79 procent var män. Den stora an­delen män återspeglas i sjukfrån­varon, som var den lägsta av alla områden med 2,3 pro­­cent av den tillgängliga arbetstiden (tabell 4a). Sjukfrånvaron har också minskat med 0,1 procentenheter sedan 2016.

Även sjukfrånvaron för kvinnor var lägre än det totala genom­snittet för kvin­nor. Men skillnaderna mellan könen har närmat sig nivån för könsskillnaderna för staten som helhet. Tidigare var dessa skillnader klart lägre för området Försvar än för totalen. Kvin­nornas sjukfrånvaro var 4,4 procent av den till­gängliga arbetstiden 2017, medan mot­svarande andel för män var 1,7 procent. Området Försvar hade en nivå på sjuk­från­varon som i alla åldersunder­grupper låg klart under genomsnittet (tabell 4b).

Tabell 4a Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Försvar. Procent av tillgänglig arbetstid 2013–2017

Myndighet
Försvar	2017	2016	2015	2014	2013
Folke Bernadotteakademin	3,5	2,1	1,7	1,1	0,7
Fortifikationsverket	3,6	3,3	3,3	2,4	2,8
Försvarets materielverk	3,3	3,7	3,4	2,9	2,2
Försvarshögskolan	2,6	2,5	2,5	2,9	2,6
Försvarsmakten	1,9	2,0	2,0	1,7	1,2
Inspektionen för strategiska produkter	2,0	3,5	3,2	1,3	0,3
Kustbevakningen	2,7	2,7	2,8	3,4	2,2
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap	3,7	3,4	2,4	2,0	2,3
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)	3,0	2,7	2,9	2,6	2,2
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet 1)	3,2	3,8	4,9	4,8	4,3
Summa	2,3	2,4	2,3	2,0	1,5

1) Tidigare Totalförsvarets pliktverk. Myndigheten bytte namn och arbetsuppgifter 2011, året efter att riks­dagen beslutat att Försvarsmaktens personalförsörjning ska bygga på frivillighet och inte plikt. Under 2017 infördes dock värnplikten igen. Verket har anor från medeltiden, men bildades i sin näst sista skepnad och under just namnet Pliktverket 1995. Då tog myndigheten över arbetsuppgifterna från Värnpliktsverket och från Vapenfristyrelsen.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Tabell 4b Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Försvar. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2017

Myndighet	Totalt	Lång- tid 1)	Kvin- nor	Män	-29 år	30-49 år	50- år
Försvar	2017	2017	2017	2017	2017	2017	2017
Folke Bernadotte- akademin	3,5	49,6	4,5	1,1	1,8	4,0	2,2
Fortifikationsverket	3,6	61,4	6,3	2,8	1,6	2,9	4,2
Försvarets materielverk	3,3	48,0	5,9	2,5	3,1	2,7	3,9
Försvarshögskolan	2,6	58,2	4,2	1,6	1,9	2,7	2,5
Försvarsmakten	1,9	48,6	3,8	1,6	1,3	1,7	3,0
Inspektionen för strategiska produkter	2,0	0,0	2,6	1,6	**	2,4	**
Kustbevakningen	2,7	39,8	4,6	2,0	1,5	2,6	3,2
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap	3,7	58,0	4,7	2,7	4,1	3,3	4,2
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)	3,0	41,0	5,2	2,1	2,0	2,7	3,6
Totalförsvarets rekryterings- myndighet	3,2	57,0	4,4	1,7	0,0	2,6	3,7
Summa	2,3	48,8	4,4	1,7	1,7	2,0	3,2

1) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.

** Maximalt tio i gruppen och/el. färre än tre med frånvaro.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Samhällsskydd och rättsskipning

Verksamhetsområde Samhällsskydd och rättsskipning var det näst största verksam­het­­sområdet med strax under 46 400 årsarbetskrafter. Inom området var Polis­my­n­­­dig­heten störst med strax över 26 200 årsarbetskrafter. Detta område hade den jäm­naste könsfördelningen av alla verksamhetsområden, med 50 pro­cent kvinnor. Verk­sam­hetsområdet hade en högre sjukfrånvaro än snittet, 4,6 procent (tabell 5a). Sjuk­från­varon var högre både för kvin­nor och för män jämfört med genomsnittet. Sjuk­från­varon var också högre för samtliga åldersgrupper jämfört med genomsnittet. Men den har också minskat näst mest sedan 2016, med 0,33 procentenheter.

Tabell 5a Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Samhällsskydd och rättsskipning. Procent av tillgänglig arbetstid åren 2013–2017

Myndighet
Samhällsskydd och rättsskipning	2017	2016	2015	2014	2013
Brottsförebyggande rådet	5,4	4,1	4,0	2,7	2,7
Brottsoffermyndigheten	2,7	3,7	1,8	1,8	1,9
Domstolsverket	4,4	4,6	3,9	3,4	3,4
Ekobrottsmyndigheten	3,1	3,8	3,7	2,4	2,2
Kriminalvården	6,2	6,3	6,1	5,5	5,1
Kronofogdemyndigheten	5,8	5,4	5,2	4,5	4,0
Polismyndigheten	4,1	4,6	4,3	3,6	3,5
Riksdagens ombudsmän JO	2,8	2,3	2,7	2,0	3,4
Rättsmedicinalverket	4,5	4,4	3,8	3,2	3,0
Statens haverikommission	2,8	4,8	3,8	3,6	4,1
Säkerhets- och integritets- skyddsnämnden	4,0	3,0	2,0	1,0	1,2
Åklagarmyndigheten	3,2	3,5	2,9	2,5	3,1
Summa	4,6	5,0	4,6	3,9	3,8

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Tabell 5b Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Samhällsskydd och rättsskipning. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2017

Myndighet	Totalt	Lång- tid 1)	Kvin- nor	Män	–29 år	30–49 år	50-– år
Samhällsskydd och rättsskipning	2017	2017	2017	2017	2017	2017	2017
Brottsförebyggande rådet	5,4	49,8	6,9	2,4	2,3	5,1	7,2
Brottsoffermyndigheten	2,7	34,0	3,4	1,2	2,1	1,9	4,5
Domstolsverket	4,4	51,6	5,3	2,3	3,2	4,7	4,8
Ekobrottsmyndigheten	3,1	44,7	4,2	1,7	**	2,8	3,4
Kriminalvården	6,2	53,3	7,6	5,1	4,4	5,6	8,0
Kronofogdemyndigheten	5,8	61,2	6,8	3,8	4,3	5,5	6,6
Polismyndigheten	4,1	61,2	5,9	2,7	3,1	3,7	5,1
Riksdagens ombudsmän JO	2,8	39,1	3,4	1,3	0,0	3,5	1,6
Rättsmedicinalverket	4,5	58,9	5,8	2,4	3,5	4,0	5,4
Statens haverikommission	2,8	0,0	**	1,3	**	2,7	2,8
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden	4,0	**	2,0	**	**	**	**
Åklagarmyndigheten	3,2	45,7	3,9	2,0	2,6	3,0	3,8
Summa	4,6	57,6	6,1	3,3	3,4	4,3	5,7

1) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.

** Maximalt tio i gruppen och/el. färre än tre med frånvaro.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Näringslivsfrågor, miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling

Av de strax över 23 800 årsarbets­krafterna inom verksamhetsområde Näringslivs­frå­gor m.m. svarade kvinnor för 48 procent. Den totala sjukfrånvaron (3,6 procent) var nå­got lägre än för staten i genomsnitt (tabell 6a). I undergrupperna efter kön och ålder lig­ger de täm­li­gen nära genomsnittet (tabell 6b). Verksamhetsområdet hade en sjuk­från­varo som minskat något mer än genomsnittet mellan åren 2016 och 2017, med 0,2 procent­enheter. Sjukfrånvaron i ett antal myndigheter har för­änd­rats mycket över åren. De flesta av dessa myndigheter är små, vilket gör att enskilda individers sjuk­från­varo får stort genomslag i statistiken.

Tabell 6a Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Näringslivsfrågor, miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling. Procent av tillgänglig arbetstid 2013–2017

Myndighet
Näringsliv, miljö, bostad o samhällsutveckling	2017	2016	2015	2014	2013
Affärsverket svenska kraftnät	2,8	3,0	3,3	2,4	2,6
Allmänna reklamationsnämnden	2,3	2,8	1,9	2,4	2,5
Arbetsdomstolen	7,3	7,7	8,7	8,8	2,7
Arbetsmiljöverket	3,9	3,1	4,1	3,7	3,9
Bolagsverket	6,3	6,4	5,7	5,5	5,5
Boverket	4,0	2,9	3,1	3,2	4,2
Datainspektionen	2,7	3,4	4,3	2,1	1,9
Diskrimineringsombudsmannen	3,2	3,8	4,3	4,9	4,9
Elsäkerhetsverket	5,2	5,7	4,0	1,3	1,7
Energimarknadsinspektionen	3,1	4,2	2,7	2,6	1,7
Exportkreditnämnden	2,1	2,8	3,5	2,6	3,0
Fastighetsmäklarinspektionen	3,2	9,8	3,2	4,2	10,1
Finansinspektionen	3,2	3,4	2,7	2,6	2,5
Forskningsrådet för miljö m.m. (Formas)	2,3	2,9	5,9	4,6	1,8
Havs- och vattenmyndigheten	5,3	5,1	4,5	3,7	2,3
Inst. för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering	1,9	2,0	1,0	1,0	0,5
Kemikalieinspektionen	3,0	3,1	3,8	3,6	3,1
Kommerskollegium	4,0	4,6	3,2	1,8	1,5
Konkurrensverket	2,3	3,4	2,5	1,8	1,3
Konsumentverket	3,2	4,4	3,2	3,2	3,0
Lantmäteriet	4,6	4,3	3,6	3,6	3,5
Livsmedelsverket	4,1	4,5	4,0	3,3	3,5
Lotteriinspektionen	1,9	5,1	4,4	5,7	4,9
Luftfartsverket	3,0	2,7	3,1	3,0	2,4
Mynd. för tillväxtpol. utvärd. och analyser	2,7	2,3	2,0	3,2	2,4
Naturvårdsverket	2,6	2,8	4,4	4,2	3,8
Patent- och registreringsverket	3,9	4,3	4,2	3,8	2,9
Polarforskningssekretariatet	3,8	2,3	4,3	2,1	2,7
Post- och telestyrelsen	3,2	3,9	5,1	4,7	3,9
Revisorsinspektionen 1)	1,7	4,4	9,8	3,7	6,0
Rymdstyrelsen	4,1	5,5	3,3	2,7	1,3
Sjöfartsverket	2,6	2,2	2,1	2,2	2,6
Skogsstyrelsen	4,5	3,7	4,3	4,9	4,3
Statens energimyndighet	3,9	3,4	4,0	3,3	2,8
Statens geotekniska institut	4,6	6,3	5,3	4,2	2,6
Statens jordbruksverk	4,1	4,8	4,7	4,9	3,5
Statens veterinärmedicinska anstalt	3,4	3,2	2,9	3,0	3,1
Statens väg- och transportforskningsinstitut	2,0	3,3	3,6	2,6	2,8
Strålsäkerhetsmyndigheten	3,2	3,6	2,8	2,2	2,3
Styrelsen f. ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC)	3,6	3,6	2,8	2,8	2,0
Sveriges meteorologiska och hydrologiska inst. (SMHI)	3,0	3,2	3,3	3,0	2,5
Svenska ESF-rådet	2,9	4,1	3,1	2,1	3,8
Sveriges geologiska undersökning	3,9	3,8	3,1	2,4	2,9
Tillväxtverket	3,8	3,6	3,2	3,2	2,8
Trafikverket	3,6	3,6	3,5	3,0	2,6
Transportstyrelsen	3,4	5,2	4,7	3,7	3,7
Upphandlingsmyndigheten	1,5	2,7	1,6	-	-
Verket för innovationssystem	3,1	2,9	3,1	3,5	3,4
Summa	3,6	3,8	3,7	3,4	3,1

- Myndigheten hade inte bildats.

1) Före 2017, Revisorsnämnden.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Tabell 6b Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Näringslivsfrågor, miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2017

Myndighet	Totalt	Lång- tid 1)	Kvin- nor	Män	–29 år	30–49 år	50– år
Näringsliv, miljö, bostad och samhällsutveckling	2017	2017	2017	2017	2017	2017	2017
Affärsverket svenska kraftnät	2,8	45,2	4,7	1,5	0,7	2,6	3,5
Allmänna reklamations- nämnden	2,3	0,0	2,1	2,6	**	3,1	1,3
Arbetsdomstolen	7,3	70,0	10,5	**	**	11,5	2,3
Arbetsmiljöverket	3,9	55,2	4,6	2,8	0,0	4,4	3,3
Bolagsverket	6,3	55,4	7,9	2,7	4,7	5,8	7,4
Boverket	4,0	59,5	5,1	2,2	2,1	5,1	3,1
Datainspektionen	2,7	23,3	3,0	2,1	0,0	3,1	2,2
Diskrimineringsombuds- mannen	3,2	4,6	3,5	2,3	0,0	2,9	3,7
Elsäkerhetsverket	5,2	70,1	8,4	2,7	0,0	8,6	2,5
Energimarknads- inspektionen	3,1	56,5	3,8	2,0	1,1	4,2	1,4
Exportkreditnämnden	2,1	42,5	2,4	1,8	0,8	1,6	3,0
Fastighetsmäklar- inspektionen	3,2	50,8	4,0	**	**	**	**
Finansinspektionen	3,2	28,9	4,4	1,7	2,0	2,8	4,7
Forskningsrådet för miljö m.m. (Formas)	2,3	30,8	2,7	1,3	**	2,0	2,8
Havs- och vatten- myndigheten	5,3	68,7	7,6	2,9	2,6	6,0	4,3
Inst. för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.	1,9	29,3	2,2	1,7	**	2,4	**
Kemikalieinspektionen	3,0	47,7	3,9	1,0	2,0	2,6	3,7
Kommerskollegium	4,0	60,3	5,0	1,9	0,0	5,1	3,7
Konkurrensverket	2,3	40,0	2,3	2,2	3,0	1,8	3,2
Konsumentverket	3,2	49,2	3,5	2,4	1,9	2,9	4,2
Lantmäteriet	4,6	53,4	5,7	3,1	3,2	3,9	5,9
Livsmedelsverket	4,1	46,2	4,0	4,4	1,9	3,5	5,0
Lotteriinspektionen	1,9	0,0	2,2	1,3	0,0	1,7	2,1
Luftfartsverket	3,0	53,1	4,5	1,8	0,8	2,3	4,2
Mynd. för tillväxtpol. utvärd. och analyser	2,7	47,5	4,9	0,4	0,0	2,7	2,9
Naturvårdsverket	2,6	46,2	3,0	1,9	1,5	2,6	2,7
Patent- och registreringsverket	3,9	52,3	5,2	2,3	1,4	3,9	4,1
Polarforskningssekretariatet	3,8	65,8	1,4	6,1	0,0	2,0	0,0
Post- och telestyrelsen	3,2	56,4	4,0	2,3	**	2,4	4,7
Revisorsinspektionen	1,7	0,0	1,8	1,7	**	1,3	2,1
Rymdstyrelsen	4,1	82,0	**	**	**	**	5,9
Sjöfartsverket	2,6	35,1	4,8	2,0	4,6	2,0	3,0
Skogsstyrelsen	4,5	34,6	5,3	4,3	5,2	4,9	4,0
Statens energimyndighet	3,9	74,0	4,5	2,9	4,9	3,8	3,9
Statens geotekniska institut	4,6	66,9	6,3	2,4	0,0	5,0	4,4
Statens jordbruksverk	4,1	43,0	5,1	1,6	3,0	4,0	4,6
Statens veterinärmedicinska anstalt	3,4	64,7	3,8	2,5	0,4	3,0	3,8
Statens väg- och transportforskningsinstitut	2,0	16,9	2,3	1,9	0,9	2,1	2,2
Strålsäkerhetsmyndigheten	3,2	35,6	4,7	2,1	3,4	3,8	2,5
Styr. f. ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC)	3,6	65,8	4,1	2,8	0,0	3,6	3,6
Sveriges meteorologiska och hydrologiska inst. (SMHI)	3,0	47,3	4,0	2,2	3,1	2,6	3,4
Svenska ESF-rådet	2,9	46,1	3,1	2,5	0,0	2,1	3,8
Sveriges geologiska undersökning	3,9	54,4	5,2	3,0	3,7	2,5	5,1
Tillväxtverket	3,8	62,6	4,6	2,6	1,4	3,5	4,5
Trafikverket	3,6	52,8	4,8	2,8	3,2	3,6	3,7
Transportstyrelsen	3,4	62,7	4,4	2,1	2,2	3,3	3,7
Upphandlingsmyndigheten	1,5	0,0	1,7	1,0	0,0	1,3	1,9
Verket för innovationssystem	3,1	55,0	3,8	2,3	4,3	4,2	1,9
Summa	3,6	50,1	4,7	2,6	2,7	3,5	4,0

1) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.

** Maximalt tio i gruppen och/el. färre än tre med frånvaro.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Fritidsverksamhet, kultur och religion

Det minsta verksamhetsområdet år 2017 var Fritidsverksamhet, kultur och religion. Det hade strax över 1 900 årsarbetskrafter, varav kvinnor stod för 61 procent. Sjuk­från­­varon inom detta verksamhetsområde var samma år något under det totala ge­nom­snittet (tabell 7a). Men andelen varierade i de olika undergrupperna (tabell 7b). Kvinnornas andel låg under genomsnittet (med hela 1,4 procent­enheter) medan män låg över genomsnittet för gruppen (med 0,5 procent­enheter). De yngsta och äldsta ål­derskategorierna hade en betydligt lägre andel än motsvande andel för genomsnittet i samma grupper (med 1,0 respektive 1,1 pro­cent­­enheter). Sjukfrånvaron för med­el­ål­ders anställda låg under genomsnittet (med 0,4 procentenheter).

Frånvaron har minskat mest inom detta verksamhetsområde under det senaste året (med 0,43 procentenheter). Myndigheterna inom området har också numera lägst an­del lång­tidssjuk­frånvaro, och området har minst skill­nad mellan mäns och kvinnors från­varo. Området har ett antal små myndigheter där enskildas sjukfrånvaro får stort genomslag i statisti­ken.

Tabell 7a Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Fritidsverksamhet, kultur och religion. Procent av tillgänglig arbetstid åren 2013–2017

Myndighet
Fritidsverksamhet, kultur och religion	2017	2016	2015	2014	2013
Forum för levande historia	4,0	3,0	3,5	4,0	4,0
Institutet för språk och folkminnen	4,5	5,3	5,2	4,7	2,2
Konstnärsnämnden	3,2	5,4	2,8	2,6	2,7
Livrustkammaren och Skoklosters slott 1)	2,9	2,0	2,2	2,3	3,9
Moderna museet	3,3	4,5	5,7	4,2	3,2
Myndigheten för kulturanalys	2,7	2,2	4,9	**	**
Myndigheten för press, radio och tv 2)	3,8	7,6	8,0	7,6	2,0
Myndigheten för tillgängliga medier	4,5	4,5	6,0	4,3	4,0
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 3)	5,2	4,5	3,3	1,2	1,2
Nationalmuseum	4,0	3,2	3,9	3,9	3,2
Naturhistoriska riksmuseet	3,7	4,3	4,0	2,8	2,7
Riksantikvarieämbetet	3,8	3,3	3,4	2,9	3,4
Sametinget	2,2	5,5	4,2	3,6	3,4
Statens centrum för arkitektur och design	3,5	5,2	5,5	3,9	3,3
Statens försvarshistoriska museer	1,3	3,0	1,6	3,6	1,7
Statens historiska museer	3,1	3,5	2,9	2,5	2,3
Statens konstråd	3,4	3,4	6,3	1,0	3,5
Statens kulturråd	2,6	5,2	4,5	3,9	4,0
Statens maritima museer	4,2	3,8	4,1	4,4	2,6
Statens medieråd	5,8	3,9	7,2	2,4	1,3
Statens museer för världskultur	3,7	5,1	4,1	3,6	4,1
Statens musikverk	6,0	7,4	9,0	6,6	6,4
Summa	3,7	4,2	4,2	3,5	3,2

1) Inklusive Stiftelsen Hallwylska museet.

2) Före 2016, Myndigheten för radio och TV.

3) Före 2014, Ungdomsstyrelsen.

** Maximalt tio i gruppen och/el. färre än tre med frånvaro.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Tabell 7b Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Fritidsverksamhet, kultur och religion. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2017

Myndighet	Totalt	Lång­ tid 1)	Kvin- nor	Män	–29 år	30–49 år	50– år
Fritidsverksamhet, kultur och religion	2017	2017	2017	2017	2017	2017	2017
Forum för levande historia	4,0	42,0	5,0	1,0	0,0	2,0	6,0
Institutet för språk och folkminnen	4,5	53,0	4,2	5,1	4,6	5,0	3,8
Konstnärsnämnden	3,2	31,3	3,8	**	**	5,1	1,5
Livrustkammaren och Skoklosters slott 2)	2,9	43,8	2,5	3,8	4,0	3,2	2,3
Moderna museet	3,3	33,2	2,7	4,7	2,2	2,3	4,3
Myndigheten för kulturanalys	2,7	**	**	**	**	**	**
Myndigheten för press, radio och tv 3)	3,8	58,8	3,3	**	**	5,0	**
Myndigheten för tillgängliga medier	4,5	42,8	5,9	1,2	**	4,1	4,9
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 4)	5,2	0,0	6,6	2,0	**	4,0	**
Nationalmuseum	4,0	47,0	4,0	3,0	2,0	2,0	5,0
Naturhistoriska riksmuseet	3,7	52,1	4,6	3,0	1,0	4,6	3,0
Riksantikvarieämbetet	3,8	41,6	4,7	2,6	2,1	3,5	4,4
Sametinget	2,2	16,8	2,9	1,0	0,0	3,0	1,9
Statens centrum för arkitektur och design	3,5	51,7	4,1	2,4	**	4,8	2,0
Statens försvarshistoriska museer	1,3	16,1	1,3	1,3	3,3	0,8	1,6
Statens historiska museer	3,1	32,7	3,4	2,6	1,2	3,8	2,5
Statens konstråd	3,4	45,6	4,9	**	**	3,7	**
Statens kulturråd	2,6	52,5	2,5	2,7	**	2,0	1,9
Statens maritima museer	4,2	51,2	5,2	3,2	0,0	3,8	4,9
Statens medieråd	5,8	**	7,2	**	**	**	**
Statens museer för världskultur	3,7	38,0	4,4	2,3	2,7	3,6	3,9
Statens musikverk	6,0	69,0	2,7	10,0	16,7	2,7	7,3
Summa	3,7	41,0	4,0	3,0	1,9	3,4	3,5

1) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.

2) Inklusive Stiftelsen Hallwylska museet.

3) Före 2016, Myndigheten för radio och TV.

4) Före 2014, Ungdomsstyrelsen.

** Maximalt tio i gruppen och/el. färre än tre med frånvaro.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Utbildning

Utbildning var det största verksamhetsområdet med strax under 58 200 års­arbets­kraf­ter. Den stora majoriteten arbetade vid olika universitet och högskolor. Kvin­norna sva­rade 2017 för 54 procent av de anställda. Sjuk­frånvaron var betydligt lägre än ge­nomsnittet (2,9 procent) och förblev oförändrad mellan 2016 och 2017. Myn­dig­het­erna inom området hade högst andel långtidsfrånvaro, samtidigt som de hade den näst lägsta frånvaronivån totalt (tabell 8a).

Ut­bildning hade betydligt lägre sjuk­från­varo än genomsnittet för alla undergrupper (tabell 8b). Verksamhetsområdet hade den lägsta andelen sjukfrånvaro både för kvin­nor och för män (4,0 respektive 1,6 procent). Men den högre andelen kvinnor medför att den totala sjukfrånvaron ändå är högre än inom verksamhetsområdet Försvar som hade den lägsta frånvaronivån totalt. Sjukfrånvaron i de olika åldersgrupperna var också lägre än för genomsnittet.

Tabell 8a Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Utbildning. Procent av tillgänglig arbetstid 2013–2017

Myndighet
Utbildning	2017	2016	2015	2014	2013
Blekinge tekniska högskola	2,1	2,9	2,8	2,2	1,6
Centrala studiestöds- nämnden	5,8	5,8	6,4	5,0	4,9
Gymnastik- och idrottshögskolan	2,3	2,3	4,4	3,1	2,0
Göteborgs universitet	3,0	3,1	3,3	2,6	2,5
Högskolan Dalarna	3,1	3,7	3,4	2,9	2,6
Högskolan i Borås	4,7	4,7	4,2	3,2	2,6
Högskolan i Gävle	2,5	2,8	2,6	2,6	2,6
Högskolan i Halmstad	2,3	2,9	2,9	2,2	1,6
Högskolan i Skövde	3,4	3,2	2,6	2,8	1,8
Högskolan Kristianstad	4,7	2,7	2,7	2,7	1,9
Högskolan Väst	4,3	3,7	3,9	3,0	1,9
Institutet för rymdfysik	0,9	1,8	1,1	1,1	0,8
Karlstads universitet	2,9	2,9	2,1	2,0	1,8
Karolinska institutet	2,3	2,2	2,1	2,0	1,8
Konstfack	4,3	3,8	3,4	1,9	3,7
Kungl. Konsthögskolan	3,7	2,6	2,6	1,9	1,3
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm	2,8	1,6	2,1	1,5	1,6
Kungl. Tekniska högskolan	2,1	2,3	2,0	1,7	1,4
Linköpings universitet	2,8	2,7	2,4	2,3	1,8
Linnéuniversitetet	2,8	2,8	2,8	2,6	2,1
Luleå tekniska universitet	3,0	2,8	2,4	1,9	1,5
Lunds universitet	2,6	2,7	2,4	2,2	2,1
Malmö högskola	2,7	3,0	3,0	2,5	2,6
Mittuniversitetet	3,4	3,6	3,5	3,1	2,8
Myndigheten för yrkeshögskolan	5,4	3,5	3,3	3,8	1,3
Mälardalens högskola	2,9	2,9	2,2	2,0	2,2
Sameskolstyrelsen	6,0	5,0	6,0	3,0	3,7
Skolforskningsinstitutet	1,7	2,2	0,9	-	-
Specialpedagogiska skolmyndigheten	5,6	5,1	5,0	4,4	4,5
Statens skolinspektion	4,1	3,8	3,5	3,1	3,1
Statens skolverk	3,9	3,7	3,3	2,3	2,9
Stockholms konstnärliga högskola 1)	2,4	2,6	3,4	2,6	-
Stockholms universitet	2,9	2,9	3,0	2,6	1,8
Sveriges lantbruks- universitet	3,3	3,3	3,0	2,4	2,6
Södertörns högskola	4,0	3,8	3,8	3,2	3,2
Umeå universitet	3,0	3,0	2,7	2,3	2,2
Universitets- och högskolerådet	4,7	4,9	3,9	4,2	4,2
Universitetskanslers- ämbetet	2,6	2,4	1,6	1,2	2,1
Uppsala universitet	2,6	2,4	2,3	2,1	2,0
Örebro universitet	2,2	2,1	2,1	2,0	2,0
Överklagandenämnden för studiestöd	9,1	6,5	5,3	1,7	2,0
Summa	2,9	2,9	2,7	2,4	2,2

1) Ersatte Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan i Stockholm och Stockholms dramatiska högskola.

- Myndigheten hade inte bildats.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Tabell 8b Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Utbildning. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2017

Myndighet	Totalt	Lång- tid 1)	Kvin- nor	Män	–29 år	30–49 år	50– år
Utbildning	2017	2017	2017	2017	2017	2017	2017
Blekinge tekniska högskola	2,1	69,1	3,3	1,0	2,1	2,6	1,4
Centrala studiestöds nämnden	5,8	48,2	6,8	3,9	5,4	5,6	6,2
Gymnastik- och idrottshögskolan	2,3	67,5	3,5	1,0	0,7	3,3	1,5
Göteborgs universitet	3,0	71,0	3,7	2,0	2,2	2,8	3,4
Högskolan Dalarna	3,1	72,7	3,9	1,9	0,8	3,4	2,8
Högskolan i Borås	4,7	55,1	5,8	2,8	1,7	4,9	4,7
Högskolan i Gävle	2,5	64,7	3,4	1,4	0,7	3,1	2,1
Högskolan i Halmstad	2,3	49,7	3,3	1,2	0,4	2,6	2,1
Högskolan i Skövde	3,4	70,9	3,9	2,9	0,9	3,4	3,8
Högskolan Kristianstad	4,7	76,6	6,0	2,5	3,8	4,3	5,1
Högskolan Väst	4,3	77,0	5,1	3,1	1,3	5,0	3,9
Institutet för rymdfysik	0,9	31,7	0,8	0,9	0,2	1,0	0,8
Karlstads universitet	2,9	73,0	3,9	1,6	1,4	2,9	3,0
Karolinska institutet	2,3	49,1	3,2	1,0	1,5	2,2	2,8
Konstfack	4,3	52,5	6,0	1,6	0,0	5,1	3,6
Kungl. Konsthögskolan	3,7	82,3	3,9	3,4	5,1	4,7	2,5
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm	2,8	65,1	3,4	2,3	0,0	2,2	3,0
Kungl. Tekniska högskolan	2,1	51,0	3,6	1,2	0,9	1,9	3,3
Linköpings universitet	2,8	67,0	4,2	1,5	1,0	3,0	3,2
Linnéuniversitetet	2,8	71,6	4,0	1,3	2,2	2,5	3,3
Luleå tekniska universitet	3,0	63,0	4,1	2,0	3,1	2,5	3,6
Lunds universitet	2,6	61,8	3,8	1,5	1,3	3,1	2,6
Malmö högskola	2,7	59,5	3,6	2,0	1,7	2,5	3,0
Mittuniversitetet	3,4	72,2	3,6	3,3	2,7	2,9	4,3
Myndigheten för yrkeshögskolan	5,4	77,2	7,3	1,6	0,0	3,5	7,5
Mälardalens högskola	2,9	45,0	3,5	2,1	0,8	2,9	3,2
Sameskolstyrelsen	6,0	39,0	6,0	3,0	7,0	3,0	8,0
Skolforskningsinstitutet	1,7	0,0	2,0	**	**	**	**
Specialpedagogiska skolmyndigheten	5,6	47,7	6,3	3,2	6,9	6,3	4,9
Statens skolinspektion	4,1	52,5	4,9	1,7	5,7	3,7	4,8
Statens skolverk	3,9	46,6	4,4	2,8	2,8	3,8	4,3
Stockholms konst- närliga högskola 2)	2,4	46,9	2,4	2,4	4,6	3,1	1,9
Stockholms universitet	2,9	63,3	4,1	1,5	1,6	3,3	2,7
Sveriges lantbruks- universitet	3,3	47,0	4,6	1,8	2,9	3,5	3,2
Södertörns högskola	4,0	67,8	4,8	3,0	3,9	4,1	4,0
Umeå universitet	3,0	62,9	4,3	1,5	2,0	3,0	3,2
Universitets- och högskolerådet	4,7	49,9	5,8	2,2	3,5	4,9	4,5
Universitetskanslers- ämbetet	2,6	32,5	3,1	1,8	0,0	1,9	3,5
Uppsala universitet	2,6	62,0	3,7	1,4	1,5	2,6	3,1
Örebro universitet	2,2	46,4	2,7	1,4	1,6	2,3	2,0
Överklagande-nämnden för studiestöd	9,1	63,5	11,0	**	**	**	**
Summa	2,9	60,4	4,0	1,6	1,9	3,0	3,2

1) Långtidsfrånvaron som andel av den totala frånvaron.

2) Ersatte Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan i Stockholm och Stockholms dramatiska högskola.

** Maximalt tio i gruppen och/el. färre än tre med frånvaro.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård

Mer än 40 300 årsarbetskrafter var sysselsatta inom verksamhetsområdet Socialt skydd m.m. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket är de klart största myndigheterna inom området. Sjukfrånvaron har sedan 2016 minskat med 0,3 procent­enheter för verksamhetsområdet och låg 2017 på 6,1 procent, det vill säga 2,1 pro­cent­enheter över genomsnittet (tabell 9a). Frånvaron minskade för en knapp ma­jo­ritet av myndigheterna i verksamhetsområdet jämfört med 2016.

Kvinnor svarade 2017 för 67,5 procent av de anställda, vilket avspeglades i att sjuk­frånvaron var betydligt högre i denna sektor än för staten som helhet (tabell 9b). Men även männens sjuk­frånvaro var inom detta område uppemot dubbelt så hög som för genomsnittet för män.

Tabell 9a Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård. Procent av tillgänglig arbetstid 2013–2017

Myndighet
Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård	2017	2016	2015	2014	2013
Arbetsförmedlingen	6,7	6,9	6,8	6,5	5,6
Barnombudsmannen	6,5	4,2	1,3	0,7	2,2
E-hälsomyndigheten	3,4	3,2	2,8	2,5	-
Folkhälsomyndigheten 1)	3,6	4,8	3,4	2,8	-
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv m.m. (Forte)	5,3	7,3	9,4	7,9	5,2
Försäkringskassan	6,1	6,4	6,2	5,4	5,0
Inspektionen för arbetslöshets- försäkringen	3,1	3,8	4,9	3,4	3,6
Inspektionen för socialförsäkringen	2,7	2,2	1,6	1,1	1,4
Inspektionen för vård och omsorg	4,4	4,4	3,9	3,3	2,7
Läkemedelsverket	3,7	3,9	4,1	2,7	3,0
Migrationsverket	5,8	5,5	5,3	4,8	4,4
Myndigheten för delaktighet 2)	2,9	2,6	2,0	1,1	-
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd	1,3	2,2	11,2	4,6	4,5
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys	3,5	1,9	5,0	6,4	1,3
Pensionsmyndigheten	5,5	5,7	5,3	4,4	4,7
Socialstyrelsen	4,4	3,8	4,0	3,8	3,8
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering	2,1	2,6	2,4	1,8	2,4
Statens institutionsstyrelse	7,0	8,8	8,8	8,1	7,1
Tandvårds- och läkemedels- förmånsverket	2,6	2,5	2,9	2,3	1,9
Summa	6,1	6,4	6,3	5,7	5,2

1) Ersatte Statens folkhälsoinstitut och delar av Smittskyddsinstitutet samt upptog delar av Socialstyrelsen.

2) Ersatte Myndigheten för handikappolitisk samordning.

- Myndigheten hade inte bildats.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Tabell 9b Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2017

Myndighet	Totalt	Lång- tid 1)	Kvin- nor	Män	-29 år	30-49 år	50- år
Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård	2017	2017	2017	2017	2017	2017	2017
Arbetsförmedlingen	6,7	61,2	7,9	4,3	4,7	6,4	7,4
Barnombudsmannen	6,5	80,9	7,1	**	**	9,9	**
E-hälsomyndigheten	3,4	54,3	2,9	4,1	0,0	3,5	3,8
Folkhälsomyndigheten 2)	3,6	63,8	3,8	3,1	1,7	3,2	4,3
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv m.m. (Forte)	5,3	77,6	7,4	**	**	1,9	8,0
Försäkringskassan	6,1	54,0	6,9	3,6	4,5	6,2	6,5
Inspektionen för arbetslöshets- försäkringen	3,1	**	3,4	2,3	0,0	2,5	4,0
Inspektionen för socialförsäkringen	2,7	49,0	3,4	1,4	0,0	3,5	1,3
Inspektionen för vård och omsorg	4,4	52,6	5,0	1,9	6,3	3,9	4,6
Läkemedelsverket	3,7	52,5	4,3	2,3	4,3	3,3	4,1
Migrationsverket	5,8	42,3	6,5	4,5	5,1	5,3	7,6
Myndigheten för delaktighet 3)	2,9	31,2	3,3	2,4	**	1,8	4,7
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd	1,3	49,3	1,3	**	**	**	**
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys	3,5	52,6	3,7	**	**	4,1	**
Pensionsmyndigheten	5,5	43,6	6,5	3,4	5,0	5,2	5,9
Socialstyrelsen	4,4	57,9	4,3	4,6	3,7	4,3	4,6
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering	2,1	30,1	2,5	0,8	0,0	2,8	1,2
Statens institutions- styrelse	7,0	58,5	8,1	6,1	5,0	6,3	8,8
Tandvårds- och läkemedelsförmåns- verket	2,6	38,6	3,4	1,0	1,5	3,5	1,0
Summa	6,1	54,4	7,0	4,3	4,6	5,9	7,0

1) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.

2) Ersatte Statens folkhälsoinstitut och delar av Smittskyddsinstitutet samt upptog delar av Socialstyrelsen.

3) Ersatte Myndigheten för handikappolitisk samordning.

** Maximalt tio i gruppen och/el. färre än tre med frånvaro.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Samtliga myndigheter

Tabellbilaga 1 Sjukfrånvaron 2017 i samtliga myndigheter

	Totalt	Kvinnor	Män	Återfinns i
Myndighet	2017	2017	2017	tabell
Affärsverket svenska kraftnät	2,8	4,7	1,5	6
Allmänna reklamationsnämnden	2,3	2,1	2,6	6
Arbetsdomstolen	7,3	10,5	**	6
Arbetsförmedlingen	6,7	7,9	4,3	9
Arbetsgivarverket	2,5	3,0	1,2	3
Arbetsmiljöverket	3,9	4,6	2,8	6
Barnombudsmannen	6,5	7,1	**	9
Blekinge tekniska högskola	2,1	3,3	1,0	8
Bolagsverket	6,3	7,9	2,7	6
Boverket	4,0	5,1	2,2	6
Brottsförebyggande rådet	5,4	6,9	2,4	5
Brottsoffermyndigheten	2,7	3,4	1,2	5
Centrala studiestödsnämnden	5,8	6,8	3,9	8
Datainspektionen	2,7	3,0	2,1	6
Diskrimineringsombudsmannen	3,2	3,5	2,3	6
Domstolsverket	4,4	5,3	2,3	5
E-hälsomyndigheten	3,4	2,9	4,1	9
Ekobrottsmyndigheten	3,1	4,2	1,7	5
Ekonomistyrningsverket	2,8	3,3	2,1	3
Elsäkerhetsverket	5,2	8,4	2,7	6
Energimarknadsinspektionen	3,1	3,8	2,0	6
Exportkreditnämnden	2,1	2,4	1,8	6
Fastighetsmäklarinspektionen	3,2	4,0	**	6
Finansinspektionen	3,2	4,4	1,7	6
Folke Bernadotteakademin	3,5	4,5	1,1	4
Folkhälsomyndigheten	3,6	3,8	3,1	9
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte)	5,3	7,4	**	9
Forskningsrådet för miljö m.m. (Formas)	2,3	2,7	1,3	6
Fortifikationsverket	3,6	6,3	2,8	4
Forum för levande historia	4,0	5,0	1,0	7
Försvarets materielverk	3,3	5,9	2,5	4
Försvarshögskolan	2,6	4,2	1,6	4
Försvarsmakten	1,9	3,8	1,6	4
Försäkringskassan	6,1	6,9	3,6	9
Gymnastik- och idrottshögskolan	2,3	3,5	1,0	8
Göteborgs universitet	3,0	3,7	2,0	8
Havs- och vattenmyndigheten	5,3	7,6	2,9	6
Högskolan Dalarna	3,1	3,9	1,9	8
Högskolan i Borås	4,7	5,8	2,8	8
Högskolan i Gävle	2,5	3,4	1,4	8
Högskolan i Halmstad	2,3	3,3	1,2	8
Högskolan i Skövde	3,4	3,9	2,9	8
Högskolan Kristianstad	4,7	6,0	2,5	8
Högskolan Väst	4,3	5,1	3,1	8
Inspektionen för arbetslöshets- försäkringen	3,1	3,4	2,3	9
Inspektionen för socialförsäkringen	2,7	3,4	1,4	9
Inspektionen för strategiska produkter	2,0	2,6	1,6	4
Inspektionen för vård och omsorg	4,4	5,0	1,9	9
Inst. för arbetsmarknads- och utbildningspol. utvärd.	1,9	2,2	1,7	6
Institutet för rymdfysik	0,9	0,8	0,9	8
Institutet för språk och folkminnen	4,5	4,2	5,1	7
Justitiekanslern	3,1	4,9	0,5	3
Kammarkollegiet	4,2	5,4	2,4	3
Karlstads universitet	2,9	3,9	1,6	8
Karolinska institutet	2,3	3,2	1,0	8
Kemikalieinspektionen	3,0	3,9	1,0	6
Kommerskollegium	4,0	5,0	1,9	6
Konjunkturinstitutet	2,7	4,3	1,5	3
Konkurrensverket	2,3	2,3	2,2	6
Konstfack	4,3	6,0	1,6	8
Konstnärsnämnden	3,2	3,8	**	7
Konsumentverket	3,2	3,5	2,4	6
Kriminalvården	6,2	7,6	5,1	5
Kronofogdemyndigheten	5,8	6,8	3,8	5
Kungl. biblioteket	4,4	5,5	3,0	3
Kungl. hov- och slottsstaten	3,0	4,7	1,1	3
Kungl. Konsthögskolan	3,7	3,9	3,4	8
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm	2,8	3,4	2,3	8
Kungl. Tekniska högskolan	2,1	3,6	1,2	8
Kustbevakningen	2,7	4,6	2,0	4
Lantmäteriet	4,6	5,7	3,1	6
Linköpings universitet	2,8	4,2	1,5	8
Linnéuniversitetet	2,8	4,0	1,3	8
Livrustkammaren och Skoklosters slott	2,9	2,5	3,8	7
Livsmedelsverket	4,1	4,0	4,4	6
Lotteriinspektionen	1,9	2,2	1,3	6
Luftfartsverket	3,0	4,5	1,8	6
Luleå tekniska universitet	3,0	4,1	2,0	8
Lunds universitet	2,6	3,8	1,5	8
Läkemedelsverket	3,7	4,3	2,3	9
Länsstyrelsen i Blekinge län	5,0	4,9	5,0	3
Länsstyrelsen i Dalarnas län	5,7	7,8	2,6	3
Länsstyrelsen i Gotlands län	3,2	3,3	2,9	3
Länsstyrelsen i Gävleborgs län	4,8	6,4	2,4	3
Länsstyrelsen i Hallands län	3,6	4,0	2,8	3
Länsstyrelsen i Jämtlands län	4,8	4,9	4,8	3
Länsstyrelsen i Jönköpings län	3,5	4,4	1,2	3
Länsstyrelsen i Kalmar län	5,5	6,8	3,4	3
Länsstyrelsen i Kronobergs län	4,7	6,1	1,7	3
Länsstyrelsen i Norrbottens län	4,1	5,0	2,6	3
Länsstyrelsen i Skåne län	3,9	4,8	2,4	3
Länsstyrelsen i Stockholms län	5,5	6,0	4,3	3
Länsstyrelsen i Södermanlands län	3,3	4,1	2,1	3
Länsstyrelsen i Uppsala län	5,4	6,1	3,8	3
Länsstyrelsen i Värmlands län	6,0	7,1	4,2	3
Länsstyrelsen i Västerbottens län	3,2	4,8	1,3	3
Länsstyrelsen i Västernorrlands län	3,6	4,6	2,2	3
Länsstyrelsen i Västmanlands län	2,8	3,6	1,0	3
Länsstyrelsen i Västra Götalands län	5,1	6,2	3,3	3
Länsstyrelsen i Örebro län	3,6	4,9	1,5	3
Länsstyrelsen i Östergötlands län	3,6	4,1	2,3	3
Malmö högskola	2,7	3,6	2,0	8
Migrationsverket	5,8	6,5	4,5	9
Mittuniversitetet	3,4	3,6	3,3	8
Moderna museet	3,3	2,7	4,7	7
Myndigheten för delaktighet	2,9	3,3	2,4	9
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd	1,3	1,3	**	9
Mynd. för samhällsskydd och beredskap	3,7	4,7	2,7	4
Mynd. för tillväxtpol. utvärd. och analyser	2,7	4,9	0,4	6
Myndigheten för kulturanalys	2,7	**	**	7
Myndigheten för press, radio och tv	3,8	3,3	**	7
Myndigheten för tillgängliga medier	4,5	5,9	1,2	7
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor	5,2	6,6	2,0	7
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys	3,5	3,7	**	9
Myndigheten för yrkeshögskolan	5,4	7,3	1,6	8
Mälardalens högskola	2,9	3,5	2,1	8
Nationalmuseum	4,0	4,0	3,0	7
Naturhistoriska riksmuseet	3,7	4,6	3,0	7
Naturvårdsverket	2,6	3,0	1,9	6
Nordiska Afrikainstitutet	4,5	5,9	3,2	3
Patent- och registreringsverket	3,9	5,2	2,3	6
Pensionsmyndigheten	5,5	6,5	3,4	9
Polarforskningssekretariatet	3,8	1,4	6,1	6
Polismyndigheten	4,1	5,9	2,7	5
Post- och telestyrelsen	3,2	4,0	2,3	6
Regeringskansliet	2,6	3,3	1,4	3
Revisorsinspektionen	1,7	1,8	1,7	6
Riksantikvarieämbetet	3,8	4,7	2,6	7
Riksarkivet	4,6	5,2	4,1	3
Riksdagens ombudsmän JO	2,8	3,4	1,3	5
Riksdagsförvaltningen	4,2	4,5	3,9	3
Riksgäldskontoret	3,6	5,5	1,9	3
Riksrevisionen	2,8	3,6	1,6	3
Rymdstyrelsen	4,1	**	**	6
Rättsmedicinalverket	4,5	5,8	2,4	5
Sameskolstyrelsen	6,0	6,0	3,0	8
Sametinget	2,2	2,9	1,0	7
Sjöfartsverket	2,6	4,8	2,0	6
Skatteverket	4,7	5,8	2,7	3
Skogsstyrelsen	4,5	5,3	4,3	6
Skolforskningsinstitutet	1,7	2,0	**	8
Socialstyrelsen	4,4	4,3	4,6	9
Specialpedagogiska skol- myndigheten	5,6	6,3	3,2	8
Statens beredn. för medicinsk och social utvärd.	2,1	2,5	0,8	9
Statens centrum för arkitektur och design	3,5	4,1	2,4	7
Statens energimyndighet	3,9	4,5	2,9	6
Statens fastighetsverk	3,4	5,0	2,1	3
Statens försvarshistoriska museer	1,3	1,3	1,3	7
Statens geotekniska institut	4,6	6,3	2,4	6
Statens haverikommission	2,8	**	1,3	5
Statens historiska museer	3,1	3,4	2,6	7
Statens institutionsstyrelse	7,0	8,1	6,1	6
Statens jordbruksverk	4,1	5,1	1,6	6
Statens konstråd	3,4	4,9	**	7
Statens kulturråd	2,6	2,5	2,7	7
Statens maritima museer	4,2	5,2	3,2	7
Statens medieråd	5,8	7,2	**	7
Statens museer för världskultur	3,7	4,4	2,3	7
Statens musikverk	6,0	2,7	10,0	7
Statens servicecenter	4,4	5,3	1,4	3
Statens skolinspektion	4,1	4,9	1,7	8
Statens skolverk	3,9	4,4	2,8	8
Statens tjänstepensionsverk	4,4	4,4	4,2	3
Statens veterinärmedicinska anstalt	3,4	3,8	2,5	6
Statens väg- och transport- forskningsinstitut	2,0	2,3	1,9	6
Statistiska centralbyrån	4,9	6,2	2,9	3
Statskontoret	1,1	1,6	0,5	3
Stockholms konstnärliga högskola	2,4	2,4	2,4	8
Stockholms universitet	2,9	4,1	1,5	8
Strålsäkerhetsmyndigheten	3,2	4,7	2,1	6
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC)	3,6	4,1	2,8	6
Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida)	2,7	3,0	1,8	3
Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps)	0,9	**	**	3
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)	3,0	4,0	2,2	6
Svenska ESF-rådet	2,9	3,1	2,5	6
Svenska institutet	4,1	5,1	1,7	3
Sveriges geologiska undersökning	3,9	5,2	3,0	6
Sveriges lantbruksuniversitet	3,3	4,6	1,8	8
Säkerhets- och integritets- skyddsnämnden	4,0	2,0	**	5
Södertörns högskola	4,0	4,8	3,0	8
Tandvårds- och läkemedels- förmånsverket	2,6	3,4	1,0	9
Tillväxtverket	3,8	4,6	2,6	6
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)	3,0	5,2	2,1	4
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet	3,2	4,4	1,7	4
Trafikanalys	4,4	6,2	2,9	3
Trafikverket	3,6	4,8	2,8	6
Transportstyrelsen	3,4	4,4	2,1	6
Tullverket	3,8	5,2	2,3	3
Umeå universitet	3,0	4,3	1,5	8
Universitets- och högskolerådet	4,7	5,8	2,2	8
Universitetskanslersämbetet	2,6	3,1	1,8	8
Upphandlingsmyndigheten	1,5	1,7	1,0	6
Uppsala universitet	2,6	3,7	1,4	8
Verket för innovationssystem	3,1	3,8	2,3	6
Vetenskapsrådet	2,4	3,3	0,9	3
Åklagarmyndigheten	3,2	3,9	2,0	5
Örebro universitet	2,2	2,7	1,4	8
Överklagandenämnden för studiestöd	9,1	11,0	**	8

** Maximalt tio i gruppen och/el. färre än tre med frånvaro.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Fotnoter

1. Med ordinarie arbetstid avses i detta sammanhang den tillgängliga arbetstiden, dvs. möjliga arbets­dagar utifrån den del av året som arbetstagaren har varit anställd och anställningens aktuella omfattning (EA-boken 2016: Eko­nomi­styrningsverket). Fortsättningsvis hänvisar texten i denna skrift enbart till tillgänglig arbetstid. Med till­gäng­lig arbetstid menas den del av arbetstiden som arbets­givaren förfogar över, det vill säga exklusive timmar avseende definitiv sjukersätt­ning, föräldraledighet utan ersättning, studieledighet utan lön, övrig lagstadgad ledig­het, tjänstledighet för annan anställning, övrig ledighet utan lön samt delpension. ↑

2. I fortsättningen benämnd långtidssjukfrånvaro eller långtid. ↑

3. Sjukpenningtalet anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per för­säk­rad i Sverige under ett år. ↑

4. Ett antal myndigheter har inte redovisat till Hermes, men vi bedömer inte att det påverkar den totala statistiken. ↑

5. Denna myndighet är Riksutställningar. ↑

6. Med de årsarbetskrafter som redovisas till Hermessystemet avses antal anställda personer omräknat till hel­tids­ar­betande. Omräkningen innebär att deltidsanställd personal ingår i sum­man av det antal personer med den pro­cent­andel av en heltidstjänst som deras tjänst­göring utgör. En halvtidstjänstgörande person ingår således i sum­man som 0,5 årsarbets­krafter. Tjänstledigheter för t.ex. studier, annan tjänst och föräldraledighet bör be­aktas lik­som nyanställda och avgångna. Däremot görs normalt inte korrigering för semester, kortare sjukdoms­perioder, över­tid och kompensationsledigheter. ↑

7. Classification of Functions of Government. ↑

8. En viss inkonsekvens har uppdagats under de gångna åren beträffande denna rapportering. Gruppfrånvaro­nivåer har ibland rapporterats för grupper som är, eller kan antas vara, för små utifrån antagandet (i avsaknad av direkta uppgifter) att varje åldersklass i en myndighet är lika stor, vilket ger följdantagandet att åldersgrupper är för små när antalet årsarbetskrafter i myndigheten är högst 30. ↑

9. Två ytterligare myndigheter (Försvarets radioanstalt och Säkerhetspolisen) rapporterar också noll frånvaro och inga årsarbetskrafter. Dessa exkluderas därmed också från vår rapport. ↑

10. Som oför­ändrad sjukfrånvaro räknas frånvaro som har minskat eller ökat med mindre än 0,1 procentenheter. ↑