Utvärdering av regeringens utvecklingsprogram för jämställdhetsintegrering i myndigheter. Delrapport

Sammanfattning

Statskontoret har i uppdrag av regeringen att utvärdera regeringens utvecklingsprogram för jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM). Jämställdhetsintegrering är rege­ring­ens huvudsakliga strategi för att nå de jämställdhetspolitiska målen och innebär att ett jäm­­ställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande. JiM-programmet består av två de­lar:

• Uppdrag till de deltagande myndigheterna att utveckla sitt arbete med jäm­ställd­hetsintegrering för att bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen.
• Uppdrag till en nationell stödfunktion att stödja myndigheterna i deras arbete med jäm­ställdhetsintegrering.

Fram till den 1 januari 2018 har det nationella sekretariatet för genusforskning (i rap­por­ten benämnt sekre­tariatet) vid Göteborgs universitet haft uppdraget som nat­ionell stöd­funk­tion. Därefter övertog Jämställdhetsmyndigheten uppdraget.

I denna delrapport har Statskontoret kartlagt det stöd som sekretariatet har erbjudit till JiM-myndigheterna. Statskontoret redovisar även exempel på resultat som JiM har lett till på myndigheterna. Vi har genomfört intervjuer och dokumentstudier vid sek­retariatet och vid ett urval av 16 myndigheter som har visat re­sultat av JiM. Detta urvalet ger därför sannolikt en mer positiv bild av resultaten än vad som är representativt för JiM-myn­dig­heterna som helhet.

JiM-programmet har utökats över tid

JiM-programmet omfattar i dag 60 myndigheter som har tillkommit i tre omgångar från starten 2013. I takt med att JiM-myndigheterna har blivit fler har sekretariatets anslag för stödet ökat från 1 300 000 kronor 2013 till 7 000 000 kronor 2017. Under samma pe­­riod har antalet årsarbetskrafter som arbetar med stödet ökat från cirka 1,5 till 8. JiM-pro­grammet avslutas vid utgången av 2018, men myndigheterna förväntas fort­sätta sitt arbete med jämställdhetsintegrering.

Sekretariatet har erbjudit ett brett och uppskattat stöd

Statskontorets undersökning visar att sekretariatet har erbjudit myndigheterna ett brett och uppskattat stöd som främst har va­rit riktat till myndigheternas JiM-samordnare och led­ning. Sekretariatet har som nationell stödfunktion haft ett viktigt signalvärde och har bidragit till att skapa ett tryck på myndigheterna att arbeta med JiM. Statskontoret be­dömer att det är mer tveksamt vilken faktisk skillnad som stödet har inneburit för myn­dighet­ernas resultat av JiM, eftersom myndigheterna i liten ut­sträckning nämner stödet som ett konkret bidrag till sina resultat.

Sekretariatet har prioriterat vissa delar av sitt uppdrag

I sekretariatets uppdrag ingår att stödja myndigheterna i att planera och genomföra JiM, att samordna kompetenshöjande insatser, anordna nätverksträffar för erfarenhets­utbyte och att sprida lärande exempel. Stödet ska också vara verksamhetsanpassat.

Statskontorets undersökning visar att sek­retariatet har arbetat mer med vissa delar av sitt uppdrag än med andra. Sekretariatet har erbjudit myndigheterna mycket stöd i att planera JiM, men mindre stöd i att genomföra arbetet. Sekretariatet har i hög utsträck­ning er­bjudit kompetenshöjande insatser och forum för erfarenhetsutbyten mellan myndigheter och i mindre utsträckning identifierat och spridit lärande exempel. Sekretariatet har för­sökt att verksamhetsanpassa stödet utifrån myndigheternas uppdrag, men har inte mött myn­digheternas behov fullt ut. Myndigheterna har dock förståelse för att det är svårt att med små resurser ge ett verksamhetsanpassat stöd till så många olika myndig­heter.

Ett framtida stöd behöver verksamhetsan­passas och stödja lärande och uppföljning

Statskontoret bedömer att sekretariatets stöd till JiM-myndigheterna i många delar har utformats utifrån kunskap om tidigare forskning och sats­ningar på jäm­ställd­hets­in­te­gre­ring. Samtidigt bedömer Statskontoret att ett framtida stöd till myndigheters arbete med jäm­ställdhetsintegrering i större utsträckning behöver:

• vara verksamhetsanpassat och konkret. Stödet bör också vara tydligare med lär­do­marna för JiM-myndigheterna i de exempel som presenteras
• stödja myndigheterna i att följa upp och synliggöra resultat av JiM
• tydliggöra hur JiM kan fungera tillsam­mans med andra uppdrag och per­spektiv.

Statskontoret menar att ett sätt att adressera dessa utvecklingsområden vore att utveckla det digitala stödmateri­alet med exempelvis fler utbildningar och filmade föreläsningar och mer material från myndigheterna själva.

JiM har haft varierande betydelse för myndigheternas arbete med jämställdhetsintegrering

Statskontorets undersökning visar att JiM har stärkt myndigheternas arbete med jäm­ställ­­dhetsintegrering i varierande ut­sträckning. Vi har bedömt detta genom att titta på i vilken utsträckning som JiM-arbetet har omfat­tat myndighet­ens kärnverksamhet och spri­­dits i myndighetens organisation.

Flera myndigheter i vårt urval har koncentrerat sitt JiM-ar­bete till avgränsade delar av sin kärnverksamhet. De har också haft svårt att sprida arbetet mellan olika kontor och be­slutsnivåer. Vid dessa myndigheter bedömer Statskontoret att JiM har stärkt arbetet med jämställdhetsintegrering förhållandevis lite. Andra myndigheter har inkluderat nästan hela sin kärnverksamhet i JiM-arbetet och har spridit arbetet i en stor del av sina or­ganisationer. Vid dessa myndigheter har JiM stärkt arbetet med jämställdhetsinte­gre­ring på ett mer betydande sätt.

Myndigheterna har nått olika långt i JiM-arbetet

Statskontorets undersökning visar att myndigheterna i vårt urval har nått olika långtgå­en­de resultat av JiM. Vi har då bedömt myndigheternas resultat utifrån en tänkt resul­tat­kedja som il­lustrerar myndigheternas resultatutveckling från genomförda aktiviteter, via ändrade produkter och arbetssätt till ändrade verksamhetsutfall.

Samtliga myndigheter har genomfört lik­nande aktiviteter i början av arbetet, till exempel kart­läggningar, dokumentöversyner och kunskaps­höjande insat­ser. De flesta myn­dig­he­ter har också reviderat styrdokument, skapat stödmaterial och förbättrat sina möjligheter att ta fram könsuppdelad statistik. Många myn­digheter har hittills stannat vid den här typen av insatser, eller har haft svårt att följa upp och mäta ytterligare resultat av sitt ar­­bete.

Men det finns också exempel på myndigheter som uppvisar mer långt­gående resultat. Några myndigheter har omsatt ny kunskap och nytt material i föränd­rade arbetssätt. Tre av myndigheterna i vårt urval har uppnått ändrade verksamhetsut­fall som ett resultat av JiM. Dessa är Statens konstråd, Statens musikverk och Vinnova.

JiM får större genomslag i myndigheter som lyckas förena arbetet med sin kärnverksamhet

Statskontoret bedömer att vissa faktorer har varit särskilt betydelsefulla för de stude­rade myndigheternas möjligheter att nå resultat. Den mest övergripande faktorn är hur myn­digheterna före­nar JiM med sin kärnverksamhet. Många av de myndigheter som har haft svårt att få genomslag för JiM upplever att arbetet sker på bekostnad av deras kärn­verk­samhet. Myndigheter som har fått större genomslag för JiM upplever i stället att arbetet främjar deras kärnverksamhet.

Andra betydelsefulla faktorer ligger till stor del i linje med lärdomar från tidi­gare sats­ningar på jämställdhetsintegrering. De inklu­derar bland annat:

• Ledningens stöd och engagemang. Det avgör hur arbetet prioriteras på myndig­heten och därmed hur mycket tid, personal och pengar som frigörs för arbe­tet.
• Tryck utifrån. Regeringens intresse och JiM-uppdragets återrapporteringskrav har skapat ett tryck på myndigheterna att uppnå resultat. Det har gjort att myndigheterna har prioriterat JiM-arbetet mer.
• JiM-arbetets organisation. JiM-arbetet kan bli mer för­ankrat i myndighetens orga­ni­sation om det är integrerat i den ordinarie verksamheten än om det drivs i pro­jekt­form. Detta förutsätter att personal i linjen har tid, kunskap och mandat att hantera uppdraget.

Inledning

Jämställdhetsintegrering är regeringens huvudsakliga strategi för att uppnå de jäm­ställd­hets­politiska målen. Strategin innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt be­s­luts­fattande. Regeringens utvecklingsprogram för jämställdhetsintegrering i myn­dig­heter (JiM) in­leddes 2013 och ska avslutas vid utgången av 2018, även om myndig­he­ter­na då förväntas fortsätta sitt arbete med jämställdhetsintegrering.

I detta inledande kapitel beskriver vi Statskontorets uppdrag och hur vi har genomfört utvärderingen. Vi redogör även för utformningen av och syftet med JiM-programmet, jämställdhetsintegrering som strategi och lärdomar från tidigare liknande satsningar.

Statskontorets uppdrag

Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera regeringens utveck­lings­pro­gram för jäm­ställdhetsintegrering i myndigheter (JiM). Uppdraget fokuserar på regering­ens styrning, stödet till JiM-myndigheterna samt myndigheternas genomförande och re­sul­tat av JiM. Statskontoret ska lämna en delrapport till Regeringskansliet (Social­de­par­te­mentet) sen­ast den 29 juni 2018 och en slutrapport senast den 30 september 2019.

Nio utredningsfrågor i uppdraget

Regeringen specificerar nio utredningsfrågor i uppdraget. Statskontoret ska:

1. Kartlägga det stöd som Göteborgs universitet och Jämställdhetsmyndigheten har erbjudit de myndigheter som ingår i satsningen.
2. Utvärdera hur stödet från Göteborgs universitet och Jämställdhetsmyndigheten har fungerat för att uppnå syftet och målet.
3. Lämna en redogörelse som ska utgöra ett underlag för regeringens bedömning av om regeringens styrning är ändamålsenlig för att uppnå syftet och målet med JiM.
4. Utvärdera hur arbetet med JiM har styrts och genomförts inom myndigheterna.
5. Redovisa det resultat som JiM har lett till på myndigheterna.
6. Ge exempel på vad som kännetecknar arbetet och förutsättningarna vid de myn­dig­heter som har lyckats bra respektive mindre bra med att jämställdhets­integrera sina verk­samheter och att uppnå resultat som bidragit till att uppnå de jäm­ställd­hets­po­litiska målen.
7. Utvärdera om syftet och målet med utvecklingsprogrammet har uppnåtts.
8. Sammanfatta lärdomarna om hur utformningen av JiM kan utvecklas, exempel­vis re­ge­ringens uppdrag till myndigheterna och det stöd som myndigheterna har er­bju­dits. I redovisningen kan alternativa tillvägagångssätt tas i beaktning.
9. Sammanfatta lärdomarna om hur stödet till myndigheter som inte ingått i JiM kan utformas utifrån de lärdomar som kan dras av JiM.

Delrapporten 2018

I denna delrapport ska Statskontoret kartlägga det stöd som det nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet har erbjudit till myndigheterna. Vi ska även beskriva ett urval av resultat som JiM-programmet hittills har lett till på myndigheterna. I denna delrapport ska vi därmed besvara delar av fråga 1 och 5 i uppdraget.

Slutrapporten 2019

I slutrapporten kommer vi att ge en samlad redovisning av hela uppdraget. En del av arbetet med slutrapporten blir att komplettera och bredda delrapportens iakttagelser om stö­det och resultaten. I slutrapporten ska vi även utvärdera om syftet och målet med JiM-program­met har uppnåtts, samt utvärdera regeringens styrning, stödet och myndighe­ter­nas genomförande i förhållande till syftet och målet med JiM-programmet.

Vad är jämställdhetsintegrering?

Jämställdhetsintegrering innebär att alla de aktörer som normalt sett deltar i besluts­fat­tan­de införlivar ett jämställdhetsperspektiv i alla sina beslut. Det innebär även att all verk­­sam­het ska utgå från kunskap om kvinnors och mäns villkor och behov.^[1] Den defi­ni­tion som används i Sverige är hämtad från Europarådet och innebär:

”(om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jäm­ställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av pro­cessen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.”^[2]

Jämställdhetsintegrering är sedan 1994 regeringens huvudsakliga strategi för att nå de jämställdhetspolitiska målen.^[3] Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Regeringen arbetar efter sex delmål för att nå det övergripande målet. Delmålen är:

• jämn fördelning av makt och inflytande
• ekonomisk jämställdhet
• jämställd utbildning
• jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
• jämställd hälsa
• mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Enligt regeringen har tanken om att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas med i det dag­liga arbetet och i själva kärnverksamheten har enligt regeringen vuxit fram för att mot­ver­ka tendensen att jämställdhetsfrågorna hamnar i skymundan eller sidoordnas.^[4]

Utformningen av JiM-programmet

Regeringens utvecklingsprogram för jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM) in­leddes 2013 som en pilotsatsning med 18 frivilliga myndigheter. Inför 2015 utö­kades pro­grammet med 23 nya myndigheter. Under 2016 tillkom ytterligare 18 myndigheter och en organisation med vissa myndighetsuppdrag. De tre grupperna med myndigheter be­nämns hädanefter som JiM1, JiM2 och JiM3. (För en fullständig förteckning över de myn­digheter som ingår i JiM, se bilaga 2.) JiM-programmet kommer att avslutas vid ut­gången av 2018, men myndigheterna förväntas fortsätta sitt arbete med jäm­ställd­hets­integrering.

Parallella uppdrag till myndigheter och stödfunktion skiljer JiM från tidigare satsningar

JiM-programmet består av två delar. De deltagande myndigheterna har i sina regle­rings­brev fått i uppdrag att redovisa och genomföra en plan för hur de kan utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering för att verksamheten bättre ska bidra till att uppnå de jäm­ställdhetspolitiska målen. Parallellt med det har en nationell stödfunktion fått i uppdrag att stödja myndigheterna i arbetet med att planera och genomföra sina JiM-uppdrag. I stödet till myndigheterna har även ingått att samordna kompetenshöjande insatser, ordna nätverksträffar för erfarenhetsutbyte och sprida lärande exempel.^[5]

Fram till den 1 januari 2018 har det nationella sekretariatet för genusforskning (hä­dan­ef­ter benämnt sekre­tariatet) vid Göteborgs universitet haft uppdraget som nat­ionell stöd­funk­tion. Därefter övertogs uppdraget av Jämställdhetsmyndigheten. Jämställdhets­myn­dig­heten ska även erbjuda stöd till myndigheter som inte ingår i JiM.

JiM fokuserar på myndigheternas externa verksamhet

Syftet med JiM är att stärka och att vidareutveckla statliga myndigheters arbete med jäm­ställdhetsintegrering. Målet är att de myndigheter som deltar ska utveckla sin verk­sam­het så att de ännu bättre bidrar till att nå de jämställdhetspolitiska målen. JiM foku­se­rar därmed på myndigheternas externa verksamhet, det vill säga den verksamhet som vän­der sig till myndigheternas målgrupper. Detta skiljer sig från myndigheternas interna jäm­ställdhetsarbete som i stället rör personalfrågor med utgångspunkt i disk­rimi­ne­rings­lagen (2008:567).

Genomförandet av utvärderingen

I detta avsnitt ger vi en översiktlig bild av utvärderingens upplägg och inriktning.

Statskontorets tolkning av uppdraget

Statskontoret har gjort tolkningen att uppdraget består av fyra huvudsakliga delar: stödet, styr­ningen, genomförandet och resultatet. Som stöd för analysen använder vi en illust­ra­tion över hur vi uppfattar den tänkta effektkedjan för JiM-programmet (figur 1).

Figur 1 Övergripande effektkedja för JiM-programmet

• Enligt uppdraget ska Statskontoret belysa samtliga led i effektkedjan:
• Stödet: Vi ska kartlägga, utvärdera och sammanfatta lärdomar om stödet (uppdrags­fråga 1, 2 och 8).
• Styrningen: Vi ska dra lärdomar om hur JiM kan utvecklas och lämna underlag för regeringens bedömning av styrningen och utformningen av JiM (uppdragsfråga 3, 8 och 9).
• Genomförandet: Vi ska utvärdera hur myndigheterna har styrt och genomfört JiM samt visa vad som kännetecknar arbetet och förutsättningarna hos de myndigheter som har lyckats bra respektive mindre bra (uppdragsfråga 4 och 6).
• Resultatet: Vi ska redovisa myndigheternas resultat, utvärdera om myndigheterna har lyckats med att stärka arbetet med jämställdhetsintegrering och utvärdera om JiM har bidragit till att nå de jämställdhetspolitiska målen (uppdragsfråga 5 och 7).
• I denna delrapport belyser vi som vi tidigare nämnt delar av stödet och resultatet.

Avgränsningar

I sekretariatets uppdrag ingår att stödja arbetet med jämställdhetsintegrering inom Rege­rings­kansliet. Eftersom Regeringskansliet inte ingår i JiM-programmet kommer Stats­kon­toret inte att utvärdera detta stöd.

Indikatorer för att bedöma resultaten av JiM

Syftet med JiM är att myndigheterna ska stärka sitt arbete med jämställdhetsintegrering. Målet är att verksamheterna ska utvecklas så att de bättre bidrar till att nå de jämställd­hets­politiska målen.

Fyra indikatorer på jämställdhetsintegrering

Vi kommer att använda fyra indikatorer för att bedöma om JiM har stärkt myndig­he­ter­nas arbete med jämställdhetsintegrering. Indikatorerna grundar sig på definitionen av jäm­ställdhetsintegrering. Två av indikatorerna rör JiM-arbetets koppling till myn­dig­he­ternas kärnverksamhet, utifrån vad som står i deras respektive instruktioner, och två rör JiM-arbetets spridning i myndigheternas organisation. Indikatorerna är:

• Om JiM-arbetet gäller någon av myndighetens kärnuppgifter.
• Hur stor del av myndighetens kärnuppgifter som har omfattats av JiM-arbetet.
• Graden av vertikal spridning av JiM-arbetet i organisationen, det vill säga i vilken mån arbetet har omfattat medarbetare på alla beslutsnivåer i organisationen.
• Graden av horisontell spridning av JiM-arbetet i organisationen, det vill säga i vil­ken mån arbetet har omfattat myndighetens avdelningar och kontor.

Genom att bedöma i vilken utsträckning myndigheternas JiM-arbete uppfyller de fyra indi­katorerna får vi en uppfattning om hur JiM har stärkt myndigheternas arbete med jäm­ställdhetsintegrering.

Resultatkedjan indikerar hur väl myndigheterna uppfyller målet för JiM

Vi kommer att använda en tänkt resultatkedja (figur 2) för att bedöma om JiM har ut­veck­lat myndigheternas verksamheter så att de bättre bidrar till att de jäm­ställdhets­po­litiska målen uppnås. Grundtanken för resultatkedjan är att resultat längre till höger på ked­jan är mer långtgående och har större potential att bidra till att de jäm­ställd­hets­po­li­tiska målen uppnås.

Figur 2 Illustration över resultatkedjan

Inom varje steg i resultatkedjan bedömer vi att resultat i den del av verksamheten som vänder sig till myndighetens målgrupper har större möjlighet att bidra till de jämställd­hets­politiska målen än resultat som endast rör den egna personalen. Ett exempel är att ändrade arbetssätt för intern uppföljning på Skolinspektionen i sig bidrar mindre till jämställdheten i utbildningen än ändrade arbetssätt i Skolinspektionens tillsyn av landets skolor. Ändrad uppföljning kan självklart skapa förutsättningar för ytterligare resultat, men det kräver ett fortsatt arbete.

Vi tolkar de fem stegen i resultatkedjan på följande sätt:

• En aktivitet är en punktinsats, som genomförs under en avgränsad tid. Det kan ex­em­pelvis vara en engångsutbildning om jämställdhet eller en översyn av myn­dig­he­tens styrdokument.
• En ny eller ändrad produkt är mer beständig. En ny produkt kan exempelvis vara att myndigheten kompletterar sin ordinarie introduktionsutbildning med ett moment om jämställdhet, eller att myndigheten tar fram ett nytt styrdokument.
• Ett nytt eller ändrat arbetssätt är också mer beständigt. Det kan gälla såväl metoder och organisationsformer som arbetsuppgifter. Ett exempel är att myndigheten till­äm­par ett nytt styrdokument och därmed ger upphov till ändrade arbetssätt.
• Ett nytt eller förändrat utfall uppstår när ett resultat av myndighetens verksamhet för­ändras. Exempelvis kan det nya styrdokument som myndigheten tillämpar inne­hålla nya kriterier för hur personalen ska bedöma forskningsansökningar, vilket i sin tur leder till en att en högre andel ansökningar från kvinnor beviljas.
• En samhällseffekt uppstår när ovanstående förändringar inom myndigheten bidrar till att de jämställdhetspolitiska målen uppnås.

Statskontoret menar att samhällseffekter är svåra att mäta. De jämställdhetspolitiska målen påverkas av många andra faktorer än myndigheternas JiM-arbete och det går inte att särskilja effekten av just JiM. Det är också troligt att delar av myndigheternas arbete ännu inte har hunnit ge resultat. Mot bakgrund av detta kommer vi att bedöma sam­hälls­effekter dels utifrån om myndigheternas JiM-arbete är utformat för att bidra till de jäm­ställ­dhetspolitiska målen, dels utifrån om det är rimligt att tro att det arbete som myn­dig­he­terna har genomfört kan bidra till att målen nås.

Bedömningar av styrning och stöd

För att bedöma och värdera sekretariatets och Jämställdhetsmyndighetens stöd till JiM-myndigheterna kommer vi dels att bedöma hur stödfunktionerna har följt uppdragen från regeringen, dels bedöma om syftet och målet med JiM har uppnåtts och vilken betydelse stödet har haft för dessa resultat. I denna delrapport kommer vi i huvudsak att studera hur sekretariatet har arbetat med sitt uppdrag och hur de har förhållit sig till lärdomar från tidigare satsningar och undersökningar om jämställdhetsintegrering. Vi kommer ock­så att studera vilken användning myndigheterna har haft av stödet.

Regeringens styrning av JiM sker både direkt via uppdrag till JiM-myndigheterna och indirekt via uppdrag till stödfunktionerna. För att kunna ge ett underlag för bedömning av regeringens styrning kommer vi bland annat att utgå ifrån i vilken utsträckning syftet och målet med JiM har uppnåtts samt hur regeringen har utformat uppdragen till JiM-myndigheterna och stödfunktionerna.

Som underlag för bedömningarna av både styrningen och stödet kommer vi även att jäm­föra våra iakttagelser om JiM med lärdomar från tidigare satsningar. Bedömningarna av det samlade stödet och styrningen kommer främst att ske i slutrapporten.

Empiriska underlag i denna delrapport

I arbetet med denna delrapport har vi genomfört dokumentstudier av det stöd som sek­re­ta­riatet har erbjudit JiM-myndigheterna och av de resultat som JiM-arbetet har lett till på myndigheterna. Sekretariatets dokumentation består bland annat av årliga lägesrap­por­ter och utvärderingar. JiM-myndigheternas dokumentation består i sin tur av hand­lings­planer, årsredovisningar och särskilda resultatredovisningar från 2014 och 2018.

Utöver dokumentstudierna har vi genomfört drygt 50 intervjuer med företrädare för sekretariatet och för ett urval av myndigheter. Vi har också genomfört en intervju med tjänstemän vid Socialdepartementets jäm­ställd­hets­enhet. Genom intervjuerna har vi kun­nat fånga ar­bete som inte framgår av den officiella redovisningen. Därmed har vi kunnat bätt­re för­stå hur myndigheterna och sekretariatet ser på stödet och resultaten.

Intervjuer vid sekretariatet

Vid sekretariatet har vi intervjuat både verksamhetsledningen och medarbetare som har arbetat med JiM-uppdraget. Valet av intervjupersoner inkluderar både personer som arbetar kvar vid sekretariatet, som har fortsatt arbeta med stöduppdraget vid nya Jäm­ställ­dhetsmyndigheten och personer som numera arbetar med annat.

Intervjuer vid JiM-myndigheter

I en första intervjuomgång har vi intervjuat JiM-samordnare eller motsvarande vid 16 JiM-myndigheter. I dessa intervjuer har vi fokuserat på sekretariatets stöd och de resultat som JiM har lett till på myndigheterna. Vi har valt att intervjua just samordnarna efter­som de bör kunna ge en bred bild av JiM-arbetet. Men samordnarna kan inte ge en full­stän­dig bild av arbetet, och det är dessutom möjligt att JiM-samordnarna ger en mer po­sitiv eller negativ bild av arbetet än vad andra medarbetare hade gjort.

För att komplettera JiM-samordnarnas utsagor och för att fördjupa vår bild av vad JiM har lett till på myndigheterna har vi därför i en andra intervjuomgång gjort ytterligare inter­vjuer vid 6 av de 16 myndigheterna. Vi har då intervjuat myndighetschefen, några av­delningschefer samt några medarbetare som har berörts av myndighetens JiM-arbete. Vi har även stämt av intervjupersonerna sagt mot myndigheternas dokumentation.

Stegvist urval av myndigheter för fördjupad analys

Vårt urval av JiM-myndigheter har skett i två steg. Först har vi gått igenom samtliga JiM-myndigheters resultatredovisningar till och med 2016 för att få en överblick över myn­digheternas resultat. Därefter har vi valt ut 16 JiM-myndigheter. I ett andra steg har vi bland dessa 16 valt ut 6 myndigheter för att illustrera några konkreta och lärande exempel på resultat av myndigheternas JiM-arbete. Totalt utgör de 16 myndigheterna ungefär en fjärdedel av samtliga myndigheter sett till antalet årsarbetskrafter.^[6]

Steg 1: urval av 16 JiM-myndigheter

Ena delen av uppdraget i delrapporten är att redovisa exempel på resultat. Därför har vi i urvalet av de 16 myndigheterna valt ut myndigheter som har angivit någon form av resultat till och med 2016. Bland dessa har vi strävat efter variation mellan olika långtgående resultat. Eftersom få myndigheter dittills hade nått påvisbara förändringar i arbetssätt eller verksamhetsutfall ingår de flesta av dessa myndigheter i vårt urval. Ur­valet ger därför sannolikt en mer positiv bild av resultaten än vad som är representativt för JiM-myndigheterna som helhet. Vi har valt ut följande myndigheter i detta steg:

• JiM1: Arbetsmiljöverket, Centrala studiestödsnämnden, Försvarsmakten, Kriminalvården, Pensionsmyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Statens musikverk, Vetenskapsrådet
• JiM2: Brottsoffermyndigheten, Migrationsverket, Statens konstråd, Universi­­tets­kanslersämbetet, Vinnova
• JiM3: Barnombudsmannen, Ekonomistyrningsverket, Polismyndigheten

Steg 2: urval av 6 myndigheter för fördjupad analys och lärande exempel

Bland de 16 myndigheterna som valdes ut i steg 1 har vi valt ut 6 myndigheter för en fördjupad undersökning. Syftet med detta urval är framför allt att skapa underlag för lä­rande exempel. Följande myndigheter har ingått i urvalet:

• Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket, Statens institutions­styrelse, Statens konstråd, Universitetskanslersämbetet, Vetenskapsrådet

I detta urval finns också myndigheter som har jobbat olika mycket med jäm­ställd­hets­frågor tidigare och myndigheter som har genomfört JiM-uppdraget på delvis olika sätt.

Projektgrupp och kvalitetssäkring

Statskontorets arbete har genomförts av Kajsa Holmberg (projektledare från och med 10 maj 2018), Helena Norman (projektledare till och med 9 maj 2018) och Anna Svensson (praktikant). En intern referensgrupp har varit knuten till projektet. Vi har diskuterat projektets upplägg med Statskontorets råd och har haft kontakt med forskare inom jäm­ställ­dhetsintegrering. Sekretariatet och de berörda JiM-myndigheterna har haft möjlighet att faktagranska relevanta delar av rapporten.

Tidigare satsningar och undersökningar

Mycket av den befintliga kunskapen om jämställdhetsintegrering kommer från tidigare satsningar på jämställdhetsintegrering. Utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten (JämStöd) hade under 2005–2007 i uppdrag att stödja myndigheternas arbete med jämställdhetsintegrering. I Program för jämställdhetsintegrering i staten (Jämi) 2008–2010 fick sekretariatet för första gången i uppdrag att erbjuda myndigheterna stöd i deras myndigheternas.

Det finns även exempel på regionala satsningar på jämställdhetsintegrering. Under 2008–2013 drev SKL Program för Hållbar Jämställdhet (HåJ) och fördelade medel för att stödja lokalt utvecklingsarbete. Satsningen Länsstyrelserna utvecklar jämställdhet (LUJ) pågick under 2013–2016.^[7]

Sedan 2004 pågår även ett arbete med jämställdhetsintegrering internt inom Re­ge­rings­kan­sliet. Varje statsråd ansvarar för att integrera ett jämställdhetsperspektiv inom sitt eget ansvarsområde, och jämställdhetsministern ansvarar för att utveckla och samordna jäm­ställdhetspolitiken. Det finns en jämställdhetssamordnare på varje departement och en särskild jämställdhetsenhet inom Socialdepartementet som stödjer, samordnar och följer upp arbetet.

Lärdomar från tidigare satsningar och undersökningar

Genom att studera forskning om jämställdhetsintegrering och tidigare satsningar på jäm­ställ­dhetsinte­grering går det att dra vissa lärdomar om vilka arbetssätt och vilket stöd som har funge­rat särskilt bra.^[8] Lärdomarna från detta är:

• Den högsta ledningen måste känna ett direkt ansvar för arbetet med jäm­ställd­hets­in­te­grering. Men linjechefer och medarbetare måste driva och utföra det faktiska för­ändringsarbetet. Det krävs därför att hela organisationen är involverad i arbetet.
• Det är bra att genomföra arbetet i den ordinarie verksamheten och inte i projektform. Jämställd­hetsintegrering riskerar annars att bli en sidovagn vars resultat upphör när pro­jektet är slut.
• För att arbetet ska bli hållbart behövs en kompetent stödfunktion, som kan ge orga­ni­sationen mer avancerat och frekvent stöd allt eftersom arbetet går framåt.
• Det kan vara bra att ha en samordnare för arbetet med jämställdhetsintegrering. Men det är i sig ingen garanti för att arbetet blir framgångsrikt.
• Det finns ingen enskild metod för jämställdhetsintegrering som passar alla. Det går lika bra att börja arbetet med att förändra styrdoku­ment på central nivå som att börja med att förändra praktiska moment i linjeverksamheten.
• Att göra jämställdhetsproblem synliga kan fungera som ögonöppnare och ge arbetet med jämställdhetsintegrering legi­timitet. Träffar för erfarenhetsutbyten är viktiga för detta syfte.
• Att kartlägga jämställdheten i verksamheten och genomföra olika utbildningar i jäm­ställdhet är en förutsättning för resultat, inte ett resultat i sig.
• Fokusera hellre på små förändringar än alltför stora visioner. Det kan göra det lättare att komma vidare i arbetet och nå konkreta resultat.
• Det är viktigt att göra det tydligt hur organisationen kan kombinera jäm­ställd­hets­in­tegrering med andra uppdrag och perspektiv. Annars finns en risk att arbetet med jäm­ställdhetsintegrering trängs undan.
• Det interna och externa jämställdhetsarbetet hänger ihop, eftersom bris­tan­de intern jämställdhet och låg kunskap om jämställdhet kan hindra det externa ar­betet.
• Det är viktigt att identifiera resultat av arbetet med jämställdhetsintegrering för att kunna utvärdera arbetet och dra lärdomar.

Åsikter om jämställdhetsintegrering som strategi

Inom forskningen är det huvudsakliga argumentet för jämställdhetsintegrering som stra­te­gi att jämställdhet inte bör skiljas från den övriga verksamheten utan integreras i den ordi­narie verksamheten. Riksrevisionen har också bedömt att regeringens tidigare sats­ning på jämställdhetsintegrering har gjort att jämställdhetsarbete har satts i fokus, fått ökad legitimitet och påskyndats.^[9]

Vissa forskare är dock kritiska till strategin, eftersom den historiskt inte har producerat bätt­re resultat än andra, mer riktade jämställdhetsåtgärder. Samtidigt kräver strategin att de som driver arbetet har stora kunskaper inom jämställdhetsområdet både för att kunna iden­tifiera jämställdhetsproblem och för att kunna genomföra och utvärdera åtgärder. En an­nan kritik är att strategin återskapar skillnader mellan kön, eftersom den förutsätter att sådana skillnader lyfts fram och görs synliga. Sist men inte minst menar vissa forskare att jämställdhetsintegrering kan uppfattas som ett mål i sig snarare än ett medel för att nå ökad jämställdhet, eftersom arbetet inte har något uttalat slut, utan förväntas pågå kon­tinuerligt.^[10]

Disposition

Vår rapport är disponerad utifrån de två uppdragsfrågor som vi ska besvara i den här del­­rapporten.

I kapitel 2 redovisar vi vår kartläggning och analys av det stöd som sekretariatet har er­bjudit JiM-myndigheterna.

I kapitel 3 redogör vi för exempel på resultat som JiM-programmet har lett till på myn­dig­heterna.

I kapitel 4 sammanfattar vi våra iakttagelser och slutsatser från den här delrapporten.

Stödet till JiM- myndigheterna

I detta kapitel analyserar vi sekretariatets arbete med att erbjuda stöd till JiM-myn­dig­he­ter­na. Våra iakttagelser baseras på en genomgång av sekretariatets dokumentation av stödet och intervjuer med sekretariatet och medarbetare vid 16 JiM-myndigheter.

Statskontorets kartläggning av stödet visar sammanfattningsvis att:

• Sekretariatet har erbjudit ett brett utbud av stöd som JiM-myndigheterna har använt och överlag har uppskattat.
• Den första gruppen med JiM-myndigheter har fått mer stöd än de två senare grup­per­na. Det beror delvis på att den första gruppen med myndigheter har kunnat delta i aktiviteter riktade till de senare grupperna.
• Sekretariatet har utvecklat stödet över tid, från ett generellt kompetenshöjande stöd till ett problemorienterat stöd med fokus på specifika jämställdhetsproblem.
• Sekretariatet har prioriterat att ge mycket stöd i myndigheternas arbete med att pla­nera JiM och mindre stöd när myndigheterna ska genomföra planerna. Det är också planeringsstödet som har varit särskilt uppskattat av myndigheterna.
• Sekretariatet har arbetat olika mycket med olika delar av sitt uppdrag. Sekretariatet har i hög utsträckning erbjudit kompetenshöjande insatser och erfarenhetsutbyte mel­lan myndigheter. Sekretariatet har i mindre utsträckning identifierat och spridit kon­kreta, lärande exempel från myndigheterna.
• Stödet hade kunnat vara än mer användbart för myndigheterna om det hade varit mer konkret och verksamhetsanpassat och om det haft ett tydligare lärande­per­s­pek­tiv. Ett sätt att möta detta behov är att utveckla det digitala materialet med exempel­vis fler utbildningar, filmade föreläsningar och material från myndigheterna.

Uppdrag och finansiering har förändrats sedan 2013

Sekretariatet har under perioden 2013–2017 haft i uppdrag av regeringen att stödja myn­digheternas arbete med jämställdhetsintegrering.^[11] I uppdraget har det sedan 2015 ingått att sekretariatet ska:

• Erbjuda stöd till berörda myndigheter i deras arbete med att planera och genomföra sina uppdrag om jämställdhetsintegrering.
• Samordna kompetenshöjande insatser.
• Anordna nätverksträffar för erfarenhetsutbyte mellan myndigheter.
• Sprida lärande exempel inom exempelvis god metodutveckling.
• Stödet till myndigheterna ska enligt uppdraget vara verksamhetsanpassat och utformas i dia­log med de berörda myndigheterna. Sekretariatet har också haft i uppdrag att vi­dare­ut­veckla den nationella portalen för jämställdhetsintegrering, Jämställ.nu.
• Sekretariatet har även haft i uppdrag att sammanställa och analysera resultaten av myn­dig­heternas arbete, löpande utvärdera uppdraget samt stödja arbetet med jäm­ställd­hets­in­tegrering i Regeringskansliet. Vi har inte fokuserat på de delarna av uppdraget i denna rap­port, eftersom vårt uppdrag rör sekretariatets stöd till JiM-myndigheterna.

Sekretariatets uppdrag har förändrats över tid

Sekretariatets regeringsuppdrag har förändrats något över tid. Det första uppdraget gäll­de åren 2013–2014 och innehöll de huvudsakliga stöduppgifterna. I uppdraget för 2015–2018 lade regeringen till vissa uppgifter och förtydligade andra. Regeringen konkre­ti­se­rade uppgiften att anordna forum för erfarenhetsutbyte konkretiserades med att forumen skulle bestå av nätverksträffar. Uppgiften att sprida lärande exempel förtydligades med till­ägget inom exempelvis god metodutveckling. Sekretariatet fick också i uppgift att lö­pande utvärdera uppdraget. Den sista ändringen skedde i maj 2015, då regeringen ut­ökade uppdraget till att även inkludera stöd till arbetet med jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet.^[12]

Sekretariatets anslag har ökat med antalet myndigheter

Regeringen har finansierat sekretariatets uppdrag med anslag. Anslaget har ökat med antalet JiM-myndigheter från 1 300 000 kronor 2013 till 7 000 000 kronor 2016–2017. An­slaget per myndighet har dock minskat sedan 2014 (figur 3). Löner har utgjort drygt hälften av sekretariatets kostnader varje år, enligt sekretariatets lägesrapporter. Mellan 2013–2017 har antalet årsarbetskrafter som arbetar med stödet ökat från cirka 1,5 till 8.

Från och med 2014 har driften av portalen Jämställ.nu inkluderats i sekretariats anslag för JiM. Sekretariatet har också fått ett extra anslag för att stödja jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet. Eftersom vi inte har kartlagt detta stöd har vi inte inkluderat det extra anslaget i vår sammanställning av sekretariatets finansiering.

Figur 3 Finansiering av sekretariatets stöd till JiM-myndigheterna 2013–2017

Figur 3 visar regeringens totala anslag till sekretariatet för dess stöd till JiM-myndigheterna och anslaget per myn­dig­het. Det totala anslaget har stadigt ökat, medan anslaget per myndighet har minskat sedan 2014. Källa: Reg­le­rings­brev för åren 2013–2017, anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 13.

Sekretariatets stödutbud har ändrats över tid

Sekretariatet har erbjudit många olika stödinsatser. I detta avsnitt redogör vi för hur for­men och omfattningen av de fysiska stödinsatserna har utvecklats över tid. I senare av­snitt kommer vi att diskutera innehållet i stödet utifrån sekretariatets uppdrag.

De fysiska stödinsatser som sekretariatet har erbjudit till myndigheterna har förändrats under uppdragstiden (figur 4). Workshops och erfarenhetsutbyten för myndigheter med liknande uppdrag har tillkommit efter hand medan renodlade utbildningstillfällen har fasats ut. Under 2017 genomförde sekretariatet få fysiska stödinsatser. Det finns två hu­vudsakliga skäl till detta enligt sekretariatets dokumentation och våra intervjuer med före­trädare för sekretariatet. För det första fokuserade sekretariatet 2017 på att samla ihop kunskaper och erfarenheter från de tidigare uppdragsåren. För det andra hade sek­re­tariatet hög personalomsättning detta år, vilket minskade sekretariatets kapacitet att er­bjuda stöd till myndigheterna.

Vi har kategoriserat varje insats utifrån sitt huvudsakliga syfte, men flera insatser kan i praktiken fylla flera syften. En konferens kan till exempel även vara kompetenshöjande och ge möjlighet till erfarenhetsutbyte.

Figur 4 Fysiska stödinsatser som sekretariatet har anordnat 2013–2017

	2013	2014	2015	2016	2017
Ledningsgruppsträffar	15		21	21
Workshop för handlingsplan			4	4
Platsbesök	10			18
Konferenser		1	1	1	1
Nätverksträffar	4	4	6	3	1
Erfarenhetsutbyten för myndigheter med liknande uppdrag		1		3
Renodlade utbildningstillfällen		8	3		1

Källa: Nationella sekretariatet för genusforskning. (2013–2017). Lägesrapporter JiM.

De första JiM-myndigheterna har erbjudits mest stöd

De myndigheter som påbörjade sitt JiM-arbete först har sammantaget kunnat ta del av flest av de stödinsatser som sekretariatet har erbjudit (figur 5). Det beror främst på att den första gruppen myndigheter har kunnat delta även vid insatser för senare JiM-grup­per. Men det beror också på att sekretariatet ordnade flest fysiska stödaktiviteter i för­hål­lande till antalet myndigheter år 2013–2014.

Figur 5 Fysiska stödinsatser som de tre JiM-grupperna har kunnat ta del av 2013–2017

	JiM1	JiM2	JiM3
Ledningsgruppsträffar	1	1	1
Workshop för handlingsplan	1	1	2
Platsbesök	1		1
Konferenser	4	3	2
Nätverksträffar	14	6	3
Erfarenhetsutbyten för myndigheter med liknande uppdrag	4	3	3
Renodlade utbildningstillfällen	12	4	1
Totalt	37	18	13

Källa: Nationella sekretariatet för genusforskning. (2013–2017). Lägesrapporter JiM.

Den tidigare verksamhetsledaren för sekretariatets JiM-stöd bekräftar att sekretariatet gav ett särskilt omfattande stöd till den första JiM-gruppen under dess första uppdragsår. Verksamhetsledaren förklarar detta med att uppdragstiden var kort och att det därför var viktigt att snabbt visa goda resultat så att JiM-programmet förlängdes. Men den nivån av stöd gick inte att upprätthålla över tid eller när fler myndigheter tillkom.

Sekretariatet har gjort vissa strategiska val och prioriteringar

Sekretariatet har haft några övergripande ramar att förhålla sig till i sitt stöd till JiM-myn­digheterna. De har varit:

• Definitionen av jämställdhetsintegrering och att jämställdhetsintegrering uttryck­ligen är regeringens främsta strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen.
• Uppdragen till JiM-myndigheterna att stärka sitt arbete med jämställdhets­in­te­gre­ring och i högre grad bidra till att uppnå dessa mål.
• Det egna regeringsuppdraget att stödja myndigheterna i ovanstående. Där spe­ci­fi­ce­ras också till viss del vad sekretariatets stöd konkret ska bestå i.

Var och en av dessa punkter är löst hållna och lämnar utrymme för sekretariatet att tolka uppdraget och att utforma stödet. Eftersom det inte finns någon manual för jäm­ställd­hets­integrering har sekretariatet sett stöduppdraget som ett lärande arbete. JiM-pro­g­ram­mets upplägg med myndigheter som har tillkommit i olika omgångar har också gjort det möj­ligt för sekretariatet att lära sig av tidigare erfarenheter och att förbättra stödet allt­ef­ter­som, enligt de företrädare för sekretariatet som vi har talat med.

Vi har identifierat några strategiska val som sekretariatet har gjort för att öka myn­dig­he­ter­nas möjligheter att uppnå syftet och målet med JiM. Några av dessa val är grund­läg­gande prioriteringar som har varit konstanta under uppdragstiden. Sekretariatet har till exem­pel genomgående prioriterat att stödja myndigheterna i att planera JiM-arbetet fram­för att stödja dem i att genomföra arbetet. Sekretariatet har också prioriterat att stöd­ja myndigheternas ledning framför att stödja deras medarbetare (se avsnitt 2.5.1). I andra frå­gor har sekretariatet ändrat inriktning över tid. Den mest centrala av dessa är över­gång­en från ett generellt till ett problemorienterat stöd.

Från ett generellt till ett mer problemorienterat stöd

I våra intervjuer berättar företrädare för sekretariatet att stödet under de första upp­drags­åren var ett generellt kompetenshöjande stöd. Efterhand upplevde sekretariatet att detta stöd inte ledde myndigheternas arbete framåt. Dels för att myndigheternas behov av ut­bildning var större än vad sekretariatet kunde möta. Dels för att många myndigheter trots utbildning hade svårt att formulera tydliga mål för JiM-arbetet. Sekretariatet har därför gradvis gått över till att erbjuda myndigheterna ett mer problemorienterat stöd. Först genom att stödja myndigheterna i att ta fram mål och handlingsplaner och sedan genom att stödja myndigheterna i att identifiera specifika jämställdhetsproblem i verksamheten.

Att erbjuda ett problemorienterat stöd är i linje med lärdomar från tidigare satsningar på jämställdhetsintegrering, som har visat att kunskap om jämställdhet är en viktig för­ut­sättning för att nå resultat, men inget resultat i sig. Att lägga alltför stort fokus på ut­bild­ning kan tvärtom hämma genomförandet av det praktiska arbetet och därigenom minska möj­ligheten att nå resultat.^[13]

Myndigheterna är överlag nöjda med stödet

JiM-myndigheterna är överlag nöjda med sekretariatets stöd. Av alla JiM-myndigheter upplever knappt två tredjedelar att de har haft stor hjälp av det samlade stödet, enligt sekretariatets utvärdering 2017. Ytterligare en knapp tredjedel av myndigheterna uppger att de har haft viss hjälp av stödet.^[14] Liknande uppfattningar framkom i sekretariatets ut­värderingar från 2014 och 2015. I utvärderingarna och i våra intervjuer med JiM-sam­ordnare är det också många som lyfter fram att medarbetarna vid sekretariatet har varit hjälpsamma, tillgängliga, kunniga och engagerade.

Myndigheterna bestämmer själva om och hur mycket de vill använda sekretariatets stöd. Våra intervjuer och dokumentstudier visar att de flesta myndigheter har använt en stor del av det stöd som sekretariatet har erbjudit. Samtidigt betonar sekretariatet att an­vänd­ningen och behovet av stöd har varierat både mellan myndigheter och över tid.

Stödet har varit till generell hjälp för myndigheternas arbete...

Av våra intervjuer med JiM-myndigheterna och sekretariatet framgår det att mycket av stödet har riktats till myndigheternas JiM-samordnare och ledning. Men det har ofta funnits möjlighet även för andra på myndigheterna att ta del av stödet. Flera samordnare påpekar också att arbetet skulle ha varit mycket svårt eller blivit mycket sämre utan stödet. JiM-samordnarna menar att stödet särskilt har:

• Gett stabilitet, mandat, kontinuitet och trygghet i JiM-arbetet.
• Ökat tempot i arbetet genom att göra det lättare att komma igång eller genom att ge arbetet en extra skjuts.
• Ökat kvaliteten i handlingsplanen eller i arbetet i allmänhet.
• Bidragit till ett yttre tryck och möjlighet att se JiM-arbetet i ett större sammanhang, vilket har gett arbetet ökad tyngd och aktualitet på myndigheterna.

... men det är oklart vilken skillnad stödet har gjort för myndigheternas konkreta resultat

Få myndigheter nämner stödet som en bidragande orsak till något konkret resultat. Några av de JiM-samordnare som vi har intervjuat är också tveksamma till stödets inverkan på själva arbetet. En samordnare uppger att stödet har påverkat handlingsplanen så att den blivit mer teoretisk och omfattande, men att det är osäkert om stödet har inneburit en för­bättring. En annan samordnare menar att det hade krävts betydligt mer stöd för att det skulle göra verklig skillnad.

Mer stöd i planeringen än genomförandet

I regeringens uppdrag till sekretariatet ingår att sekretariatet ska erbjuda stöd i myn­dig­he­ternas arbete med att planera och genomföra sina JiM-uppdrag. Både våra intervjuer med företrädare för sekretariatet och dess egen dokumentation visar att sekretariatet har erbjudit myndigheterna mer stöd i planeringen än i genomförandet av JiM. Företrädare för sekretariatet menar att de inte har hunnit med att stödja myndigheterna i båda delarna av uppdraget i den utsträckning som de hade önskat. Dels för att myndigheterna hela tiden har efterfrågat mer stöd än vad sekretariatet har kunnat erbjuda och dels för att nya JiM-myndigheter har tillkommit löpande. Sekretariatet motiverar valet att prioritera planeringsstöd med att det är det som myndigheterna har haft störst behov av.

Sekretariatet har satsat på lednings- och planeringsstöd

Inom planeringsarbetet har sekretariatet prioriterat att stödja JiM-myndigheternas led­ning för att förankra och markera ansvaret för JiM. Detta framgår av såväl våra intervjuer med företrädare för sekretariatet som av sekretariatets dokumentation. Sekretariatet har ba­serat denna prioritering på lärdomar från tidigare satsningar på jämställd­hets­in­te­gre­ring, som har visat att det är viktigt att ledningen är engagerad i arbetet med jäm­ställ­d­hets­integrering. En oengagerad ledning innebär en risk för att arbetet sidoordnas eller redu­ceras till punktinsatser.

En annan lärdom från tidigare satsningar är att hela organisationen, även medarbetare, be­höver ha kunskap om jämställdhet och jämställdhetsintegrering innan arbetet på­bör­jas.^[15] Sekretariatet anser att det är myndigheternas eget ansvar att se till att medarbetarna har tillräcklig kompetens.

Ledningsgruppsträffar har varit en första stödinsats

Som ett första steg i stödet till myndigheterna har sekretariatet anordnat träffar med re­s­pek­tive myndighets ledningsgrupper. Träffarna har erbjudits till varje myndighet för sig och har oftast ägt rum i myndigheternas egna lokaler.

Sekretariatet har utvecklat stödet till ledningsgrupperna allteftersom. Till en början ut­for­made sekretariatet ledningsgruppsträffarna utifrån erfarenheter från tidigare sats­ning­ar på jämställdhetsintegrering. Under träffarna använde sekretariatet bland annat en mall för handlingsplanen för JiM-arbetet. Sekretariatet ersatte efterhand mallen med fråge­gui­der (se avsnitt 2.6.3) för att få ledningsgrupperna att känna mer ansvar för JiM-ar­betet. Med den tredje gruppen av JiM-myndigheter ställde sekretariatet också krav på att led­ningsgrupperna skulle förbereda sig inför träffarna, bland annat genom att besvara frå­gor om mål och målgrupper och fundera över sitt utgångsläge.

Sekretariatet har genomfört ledningsgruppsträffar på de flesta av JiM-myndigheterna. To­talt har 5–8 av de totalt 60 myndigheterna tackat nej till erbjudandet om en led­nings­grupps­träff. Vissa myndigheter har ansett att de inte har behövt någon träff. Andra myn­dig­heter har ställt in planerade träffar och hänvisat till hög arbetsbelastning. Några av JiM-myndigheterna har i stället haft flera ledningsgruppsträffar.

Uppföljande planeringsstöd via telefon, workshops och platsbesök

Sekretariatet har även utvecklat det uppföljande planeringsstödet över tid. Till en början följde sekretariatet upp ledningsgruppsträffarna genom att återkoppla på myndigheternas handlingsplaner per telefon. Ibland gjorde sekretariatet också uppföljande platsbesök. Sekretariatet anser att detta arbetssätt tog mycket tid och hade begränsad inverkan på myndigheternas arbete. Myndigheterna hörde ofta av sig sent i planeringsarbetet, vilket gjorde att de hade svårt att hinna använda sekretariatets återkoppling. Därför valde sek­re­tariatet att övergå till andra sätt att återkoppla på myndigheternas handlingsplaner.

Från 2015 erbjöd sekretariatet i stället en workshop till stöd för myndigheternas pla­ne­rings­arbete. Där fick myndigheterna hjälp att identifiera sina jämställdhetsproblem och att formulera mål och aktiviteter för JiM-arbetet. Under 2016 delade sekretariatet upp work­shoppen på två dagar med en månads mellanrum för att tydligare särskilja kart­lägg­nings­arbetet från arbetet med att utforma aktiviteter i handlingsplanen. Workshopparna riktades i första hand till nya JiM-myndigheter och de allra flesta valde att delta. Myn­dig­heter från tidigare JiM-grupper har också kunnat delta i mån av plats.

Under 2016 införde sekretariatet uppföljande platsbesök som ytterligare ett stöd i pla­ne­rings­arbetet efter workshopparna. Sekretariatets ambition var att besöken skulle möj­lig­göra en tidig och mer verksamhetsanpassad återkoppling på myndigheternas planer.

Myndigheterna är mycket nöjda med stödet i planeringsfasen

De JiM-samordnare och myndighetschefer som vi har intervjuat är överlag mycket nöjda med det stöd de har fått av sekretariatet i arbetet med att ta fram handlingsplaner för JiM. I våra intervjuer lyfts både ledningsgruppsträffar, workshoppar och rådgivning via e-post och telefon fram som värdefullt stöd. Även de myndigheter som upplevde processen som svår är nöjda med stödet.

De flesta myndigheter har haft relativt mycket kontakt med sekretariatet i sitt arbete med att upprätta handlingsplaner. Många av de samordnare som vi har talat med beskriver sekretariatet som ett bollplank i arbetet med att identifiera problem och utforma mål och aktiviteter för JiM-arbetet. Vissa myndigheter beskriver också att de har haft besök av sekretariatet vid flera tillfällen i början av arbetet.

Myndigheterna har fått mindre stöd i genomförandefasen

I och med att sekretariatet har prioriterat att stödja myndigheterna i att starta upp och att planera JiM har de inte kunnat stödja dem i samma utsträckning i att genomföra planerna (figur 6). Nästan alla JiM-samordnare som vi har intervjuat uppger att stödet från sek­re­tariatet har minskat över tid. Samma bild återkommer i flera fritextsvar i sekretariatets utvärdering till JiM-myndigheterna 2017. Enstaka JiM-samordnare som vi har intervjuat berättar dock att de har fått hjälp av sekretariatet att lösa frågor som rör genomförandet, till exempel att prioritera mellan planerade aktiviteter.

Figur 6 Fysiska stödinsatser som sekretariatet har erbjudit JiM-myndigheterna

* JiM1 fick platsbesök vid förfrågan, JiM3 erbjöds uppföljande platsbesök som stöd i planeringsarbetet.

Stödet har också i högre grad varit riktat till flera myndigheteter samtidigt, än till myn­dig­heter individuellt (figur 6). Dessutom framgår att inga fysiska stödaktiviteter har foku­serat på myndigheternas uppföljning och redovisning av resultat. Men sekretariatet har inte heller haft i uppdrag att stödja myndigheternas uppföljning och resul­tat­re­do­vis­ning. Utöver fysiska stödinsatser har sekretariatet löpande erbjudit stöd via webbsidorna, telefon och e-post.

Olika behov av stöd under genomförandefasen

Enligt våra intervjuer med JiM-samordnare varierar myndigheternas behov av stöd i att ge­nom­föra JiM-arbetet. Flera av de samordnare som vi har talat med menar att de inte har behövt något stöd i denna fas. Några sam­ordnare menar också att JiM-arbetet måste genomföras av myndigheterna själva, och att det är oklart vad ett stöd i genomförandet skulle kunna bestå av. Att sekretariatet har er­bjudit myndigheterna mindre stöd i att genomföra JiM-arbetet kan alltså till viss del för­klaras av att myndigheterna inte har haft lika stort behov av stöd i denna fas som i planeringen av arbetet. I våra inter­vjuer visar samordnarna också överlag stor förståelse för att sekretariatets resurser är begrän­sa­de.

Men sekretariatet anser att myndigheterna behöver stöd även i genomförandet av JiM. Enligt de företrädare vi har talat med har sekretariatet därför så långt det har varit möjligt försökt tillgodose detta genom nätverksträffar, utbildningar och löpande stöd per telefon och e-post.

Statskontoret bedömer utifrån våra intervjuer med JiM-samordnarna att myndigheterna framför allt behöver stöd inom två aspekter av genomförandet av JiM:

• Att förankra JiM-arbetet och hantera internt motstånd. Flera JiM-samordnare menar att sekretariatet hade kunnat göra mer för att stärka arbetets legitimitet och sam­ord­narens mandat genom att vara mer närvarande under genomförandet av arbetet.
• Att ta emot nya JiM-samordnare. Många myndigheter har bytt samordnare under uppdragstiden men sekretariatet har främst erbjudit stöd när myndigheterna har varit nya i JiM-programmet, inte när samordnarna varit nya. Samordnare som har kommit in i arbetet efterhand har därför missat de flesta ordinarie stödinsatserna och har inte erbjudits något systematiskt stöd.

Kompetenshöjande insatser genom utbildningar och webbmaterial

Sekretariatet har haft i uppdrag av regeringen att samordna kompetenshöjande insatser. Det har skett genom bland annat utbildningar, material på Jämställ.nu och nätverks­träf­far. De renodlade utbildningarna ägde huvudsakligen rum under 2014. Sekretariatet över­gav därefter gradvis konceptet med gemensamma fysiska utbildningar till förmån för mer riktade kompetenshöjande insatser och digitalt material. Detta framgår av våra inter­vjuer med företrädare för sekretariatet.

Utbildningar erbjuds främst i början av uppdragstiden

Sekretariatet har erbjudit myndigheterna flera renodlade utbildningar inom ramen för JiM. De allra flesta erbjöds under 2014 och handlade om:

• att leda förbättringsarbete
• jämställd kommunikation
• jämställdhetsintegrering för controllers i samarbete med Ekonomistyrningsverket
• från statistik och analys till förändring
• systematiskt och lärandestyrt förbättringsarbete
• jämställt bemötande
• jämställdhetsperspektiv i remissarbete.
• Utbildningen i jämställd kommunikation upprepades under 2015 och 2017. Utöver dessa ut­bild­ningar erbjöd sekretariatet under 2014 också en utbildning under konferensen Jäm­ställ­dhet 2.0, om intersektionalitet, normkritik och maskulinitet. Under 2015 ge­nom­för­des en chefsutbildning tillsammans med Länsstyrelsen Gotland med temat ”Från plan till ge­nomförande ur ett ledningsperspektiv”.

Utbildningarnas teman har tagits fram i dialog med JiM-myndigheterna. Till de flesta av utbildningarna kunde myndigheterna anmäla tre deltagare, till vissa utbildningar fanns fler platser. Deltagandet i utbildningarna var generellt högt, vilket framgår av sek­re­ta­ria­te­ts lägesrapport från 2014.

Utbildningarna uppfattas som bra men ibland för generella

Myndigheternas uppfattning av utbildningarna varierar, vilket framkommer både i våra intervjuer med JiM-myndigheter och i sekretariatets egna utvärderingar. Vissa anser att utbildningarna har varit bra, samtidigt som andra menar att de har varit alltför generella och saknat relevans för den egna verksamheten. Några frågar även efter kom­pe­tens­höj­ande insatser inom fler områden, till exempel jämställdhetsbudgetering, tillsyn, uppfölj­ning och tillämpat jämställdhetsarbete.

Träffar för myndigheter med liknande uppdrag

Sekretariatet har även ordnat och varit delaktigt i fyra träffar för myndigheter med lik­nan­de uppdrag mellan 2014 och 2016. Träffarna har riktat sig till myndigheter som ar­be­tar med bidragsgivning respektive tillsyn och till de HBTQ-strategiska myn­dig­he­ter­na.

Webbsidorna med stödmaterial har gett värdefullt stöd

Sekretariatet har också erbjudit kompetenshöjande stöd via de två webbsidorna Genus.se och Jämställ.nu. Genus.se är sekretariatets egen hemsida, medan Jämställ.nu är en portal som drivs i samverkan mellan länsstyrelserna, ESF-rådet, SKL, Vinnova och sekreta­ri­a­tet. Båda sidorna har innehållit stödmaterial för JiM-myndigheter.

Mycket av materialet på Jämställ.nu kommer från SKL:s tidigare Program för Hållbar Jämställdhet.^[16] Under uppdragstiden för JiM har Jämställ.nu utvecklats både tekniskt och utseendemässigt, vilket framgår av sekretariatets dokumentation och svar på Stats­kon­to­rets frågor. Sekretariatet har även utvecklat kunskapssidorna om jämställdhet och byggt upp egna sidor för att etablera portalen som kanal i kontakten med myndigheterna.

Många av de JiM-samordnare som vi har intervjuat tycker att webbsidorna och det ma­te­rial som finns där är bra. De säger att de har haft användning av handledningarna och verk­tygen, framför allt i början av JiM-arbetet. Myndigheterna har också kunnat ta del av andra myndigheters resultatredovisningar och handlingsplaner. Vissa samordnare har an­vänt övningar och bildspel från webbsidorna i interna utbildningar.

Verktyg och metoder

På Jämställ.nu finns drygt 70 verktyg och metoder som myndigheterna kan använda i sitt arbete med jämställdhetsintegrering. Dessa inkluderar bland annat en applikation som mäter mäns och kvinnors taltid, och metoderna 3R och 4R som används för att kartlägga och analysera en verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv.

Handledningar

På både Genus.se och Jämställ.nu finns sju handledningar som sekretariatet har tagit fram. Handledningarna innehåller information, övningar och tips på följande teman:

• jämställt bemötande
• jämställda styrdokument
• jämställd bidragsgivning
• HBTQ-kompetent jämställdhetsarbete
• jämställdhetsintegrering med intersektionellt perspektiv
• jämställd kommunikation
• jämställda remisser.

Våra intervjuer visar att myndigheternas JiM-samordnare har haft användning av hand­led­ningarna. Men ingen enskild handledning utmärker sig som särskilt användbar ­– oli­ka samordnare framhåller olika handledningar som betydelsefulla.

Vanliga frågor och svar

Under 2016 publicerade sekretariatet 15 vanliga frågor och svar på Genus.se. Frågorna var sådana som återkommit i sekretariatets kontakter med myndigheterna per telefon och e-post. Fem av frågorna är kopplade till sekretariatets handledningar, till exempel ”hur genomlyser vi remisshanteringsprocessen med ett jämställdhetsperspektiv?”.

Frågeguider

Sekretariatet har tagit fram en tvådelad frågeguide som myndigheterna kan använda i början av sitt JiM-arbete. Den första delen av frågeguiden syftar till att hjälpa myndig­he­terna att identifiera jämställdhetsproblem i sin kärnverksamhet. Den andra delen av frågeguiden syftar till att hjälpa myndigheterna att formulera aktiviteter och mål för JiM-arbetet. Myndigheterna uppmanas att lägga upp arbetet så att kopplingen mellan resurser, aktiviteter, verksamhetsmål och jämställdhetspolitiska mål är tydlig.

Intersektionellt perspektiv på jämställdhetsintegrering

I sekretariatets handledningar, utbildningar och träffar för myndigheter med liknande upp­drag återkommer ett intersektionellt perspektiv på jämställdhetsintegrering. Inter­sek­ti­onell analys kan ses som ett verktyg för att förstå hur faktorer kopplade till olika makt­struk­turer som kön, ålder och socioekonomisk bakgrund påverkar och ibland förstärker varandra.^[17] Mot bakgrund av tidigare forskning har sekretariatet bedömt att ett inter­sek­tio­nellt perspektiv kan ge en mer precis beskrivning av variationer inom grupperna män och kvinnor, jämfört med en analys som enbart tittar på kön. Därför kan ett inter­sek­tio­nellt perspektiv bidra till att regeringens jämställdhetspolitiska mål uppnås mer effektivt. Även tidigare satsningar, som Program för Hållbar Jämställdhet, har arbetat utifrån ett intersektionellt perspektiv med devisen ”alltid kön – aldrig bara kön”.

Nätverksträffar har varit en central del av stödet

En del i sekretariatets uppdrag har varit att anordna nätverksträffar för erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna.^[18] Totalt har sekretariatet bjudit in till 18 nätverksträffar som främst har riktat sig till JiM-samordnarna. Under träffarna har myndigheterna fått berätta om sitt JiM-arbete och diskutera det med andra myndigheter Myndigheternas deltagande under träffarna har genomgående varit högt, enligt sekretariatet.

Nätverksträffarna har skapat kontaktytor

Nätverksträffarna har skapat möjligheter för kontakt mellan myndigheter. Många av de JiM-samordnare och myndighetschefer som vi har intervjuat beskriver de kontakter de knutit på nätverksträffarna som värdefulla. Myndigheterna har tagit stöd av varandra i olika frågor och ibland upprättat egna nätverk. Flera samordnare beskriver också att de själva har sökt upp andra myndigheter som de uppfattar har gjort något bra inom ett spe­cifikt område som till exempel bemötande, tillsyn eller bidragsgivning.

Nätverksträffarna uppfattas som alltför generella

Även om nätverksträffarna är uppskattade som mötesplatser anser många av de JiM-samordnare som vi har intervjuat att nätverksträffarna har varit alltför generella.

En företrädare för sekretariatet menar att det under gemensamma träffar är svårt att möta allas behov när verksamheterna är så olika. Därför har sekretariatet utgått ifrån majo­ri­te­ten eller ibland delat upp myndigheterna i grupper. Men både JiM-samordnarna och en annan företrädare för sekretariatet menar att sekretariatet hade kunnat göra mer för att grup­pera myndigheterna på relevanta sätt. Sekretariatet hade till exempel kunnat grup­per­na myndigheterna på andra sätt än enbart efter vilket departement de tillhör, och ge­nom­gående ha separata nätverksträffar för de olika JiM-grupperna.

Myndighetshandläggarna ses som viktiga aktörer

Sekretariatet ser myndighetshandläggarna vid regeringskansliet som en strategiskt viktig grupp med stort inflytande över myndigheternas förutsättningar. Därför har sekretariatet bjudit in handläggarna till vissa av nätverksträffarna. Enligt sekretariatets dokumentation har syftet varit att göra det möjligt för myndigheterna och deras ansvariga departement att utbyta erfarenheter.

Flera myndigheter är missnöjda över att deras myndighetshandläggare inte har deltagit under de träffar som de har varit inbjudna till. Sekretariatet har återkopplat detta till Re­ge­ringskansliet och försökt att göra om upplägget för träffarna med myn­dig­hets­hand­läg­gare så att myndigheterna inte är beroende av att deras handläggare deltar.

Utöver de stödinsatser som sekretariatet har genomfört har även jämställdhetsministern bjudit in till ett antal träffar med JiM-myndigheternas samordnare, generaldirektörer och myndighetshandläggare. Sekretariatet har genomgående varit delaktigt i dessa.

Spridning av lärande exempel kan utvecklas

Sekretariatet ska enligt sitt uppdrag från regeringen sprida lärande exempel, exempelvis inom god metodutveckling. Sekretariatet har arbetat med detta genom att låta vissa JiM-myndigheter presentera sitt arbete på nätverksträffar och konferenser. På webbsidorna har sekretariatet tillhandahållit metodmaterial och handledningar samt planer och re­sul­tat­redovisningar från myndigheterna. På Jämställ.nu finns också korta intervjuer med sju av myndigheterna. Utöver detta framhåller sekretariatet sina nyhetsbrev och sin med­ver­kan vid externa forum som Almedalsveckan som aktiviteter som har bidragit till att spri­da lärande exempel.

I våra intervjuer med sekretariatet poängterar flera medarbetare att det inte har varit en prio­riterad del av stödet att ta fram lärande exempel, och att sekretariatet hade kunnat göra mer inom detta område. Bland annat hade sekretariatet i högre grad kunnat sam­man­ställa erfarenheter och konkreta exempel från workshops i handledningar. Sek­re­ta­ri­atet hade också kunnat samla fler av de bildspel som använts vid olika träffar på webb­sidan som publikt material.

Sekretariatet har prioriterat generella spridningsaktiviteter

Sekretariatet menar att allmänhetens intresse för jämställdhetsintegrering har ökat till följd av JiM. Sekretariatet har därför deltagit under Almedalsveckan och på andra natio­nel­la och internationella forum för att sprida information om JiM. Sekretariatet har också ska­pat en engelsk motsvarighet till Jämställ.nu. Den heter includegender.com och inne­håller information, handledningar och verktyg översatta till engelska.

Det behövs mer konkreta och mer lärande exempel

Majoriteten av de JiM-samordnare som vi har intervjuat anser att de exempel som sek­re­tariatet har presenterat har varit alltför generella och kortfattade, vilket har gjort dem min­dre relevanta och användbara. Samordnarna vill i stället ha fler och mer konkreta lä­rande exempel. De önskar att sekretariatet hade pekat ut vilka myndigheter som har ar­betat med en viss fråga och vad andra myndigheter kan lära sig av det. Nu har sam­ordnarna själva fått söka denna information. Några samordnare menar även metod­ma­te­ri­alet på webbsidorna är för generellt och skulle behöva vara mer konkret.

Lärande exempel kräver att myndigheternas resultat följs upp

Att identifiera lärande exempel från myndigheterna kräver att sekretariatet sam­man­stäl­ler och analyserar myndigheternas resultat, vilket också ingår i sekretariatets uppdrag.^[19]

Sekretariatet har i begränsad utsträckning analyserat JiM-resultaten

Sekretariatet menar att det har varit svårt för dem att följa upp myndigheternas arbete och att identifiera lärande exempel. Som skäl anger sekretariatet att myndigheterna inte har haft i uppdrag att återkoppla sina resultat till dem. Sekretariatet menar också att myn­dig­heterna inte alltid har velat medverka i deras aktiviteter, till exempel intervjuer för Jäm­ställ.nu.

Myndigheterna har återrapporterat sina resultat till regeringen i två delredovisningar under 2014 och 2018. Övriga år har myndigheterna gett en kortare rapport i sina års­redo­vis­ningar. Sekretariatet har sammanställt dessa dokument i sina årliga lägesrapporter. Men sammanställningarna är mycket kortfattade och visar inte tydligt vad myn­dig­he­ter­na kan dra för lärdomar av varandras arbete. Sekretariatet anser i sin tur att de inte har haft resurser att följa myndigheternas arbete närmare.

Myndigheterna behöver mer stöd i att identifiera och redovisa resultat

Våra intervjuer med JiM-samordnare och företrädare för sekretariatet visar att många myndigheter behöver stöd i arbetet med att synliggöra, följa upp och redovisa resultat av JiM. Några JiM-samordnare önskar uttryckligen att sekretariatet hade hjälpt myn­dig­he­te­rna i detta arbete.

Inför delredovisningen 2018 har sekretariatet erbjudit myndigheterna ett stödmaterial med mallar för att redovisa resultat. Mallarna har tagits fram i samverkan med Rege­rings­kansliet. Flera av de JiM-samordnare som vi har talat med är dock kritiska till dessa mallar, och anser att de är alltför teoretiska och komplicerade och inte hänger ihop med den tidigare mall som många myndigheter har använt för att ta fram sin handlingsplan. Sam­ordnarna påpekar också att stödmaterialet borde ha kommit tidigare, eftersom det inne­höll instruktioner om att redovisa uppgifter som myndigheterna inte har haft i upp­drag att samla in.

Behov av mer verksamhetsanpassat stöd

Enligt sekretariatets uppdrag ska stödet till JiM-myndigheterna vara verksamhets­an­pas­sat. Sekretariatet har tolkat detta som att stödet ska vara anpassat efter myndigheternas upp­drag, till exempel tillsyn, bidragsgivning och medborgarservice. Sekretariatet har därmed inte anpassat stödet efter organisatoriska faktorer som myndigheternas storlek och geografiska spridning.

Sekretariatet har försökt att verksamhetsanpassa stödet

Sekretariatet beskriver att de har haft en ambition att erbjuda ett verksamhetsanpassat stöd, men att det gradvis har blivit svårare när JiM-programmet har utökats med fler myn­digheter.

Sekretariatet har försökt att åstadkomma ett verksamhetsanpassat stöd genom att utforma stödet i dialog med myndigheterna. De har också försökt att anpassa innehållet i olika träffar för erfarenhetsutbyte efter myndigheternas behov, till exempel genom grupp­in­del­­ning och riktade träffar för myndigheter med liknande uppdrag. Sekretariatet ser även de inledande besöken i myndigheternas ledningsgrupper och rådgivningen via e-post och tele­fon som exempel på verksamhetsanpassat stöd. Sammantaget visar våra intervjuer och dokumentstudier att sekretariatet erbjöd ett mer verksamhetsanpassat stöd i att plane­ra än i att genomföra JiM-arbetet.

Det finns tillfällen när myndigheterna har uppskattat stödet just för att det har varit verk­sam­hetsanpassat. Några exempel på detta från JiM-samordnare är att sekretariatet har gran­skat och återkopplat på olika informationsmaterial samt hjälpt till att genomföra jäm­ställdhetsobservationer. Flera av de samordnare som vi har intervjuat säger också att de förstår att det är en svår uppgift att ge ett anpassat stöd till så många och så olika myn­digheter.

Myndigheterna efterfrågar mer verksamhetsanpassat stöd

Myndigheterna har ända sedan starten av JiM frågat efter ett mer verksamhetsanpassat stöd. De JiM-samordnare som vi har intervjuat menar att sekretariatet har gett ett bra grund­läggande stöd men att det finns ett behov av mer konkret, verksamhetsanpassat och fördjupat stöd. Myndigheterna önskar bland annat att sekretariatet skulle ha:

• Gjort mer för att identifiera och sammanföra myndigheter med liknande förut­sätt­ningar och utmaningar eller som arbetat mot samma jämställdhetspolitiska delmål.
• Frågat mer om respektive myndighets faktiska behov, intresserat sig för och hört av sig mer till myndigheterna.
• Haft större förståelse för att alla myndigheter inte kan arbeta likadant, till exempel har samma behov av utbildning eller användning för könsuppdelad statistik.

Många av de större myndigheterna som Polismyndigheten, Kriminalvården, Försvars­mak­ten och Migrationsverket hade också önskat ett stöd som var mer anpassat till deras stor­lek. Flera av dem hade exempelvis behövt utbildning för en större grupp med­ar­be­tare. Sekretariatet menar att det på mindre myndigheter ibland har varit möjligt att ge ut­bildning till samtliga medarbetare men inte på stora myndigheter.

För att få ett tillräckligt konkret och verksamhetsanpassat stöd i att genomföra JiM-ar­be­tet ser vissa av de myndigheter som vi har intervjuat ett behov av konsulthjälp. Sek­re­ta­riatet hoppas att Jämställdhetsmyndigheten kommer att ha större möjligheter att möta myn­digheternas behov och kunna ge ett mer verksamhetsanpassat stöd.

Olika uppfattningar om möjligheten att påverka stödet

Olika myndigheter uppfattar sig ha fått olika mycket stöd och olika verksamhetsanpassat stöd. De har också olika uppfattningar om möjligheterna att påverka stödet.

Myndigheter som har efterfrågat stöd har ofta fått mer stöd

De eventuella variationerna i hur mycket och vilken typ av stöd som myndigheterna har fått beror bland annat på att myndigheterna har varit olika aktiva med att fråga efter stöd. Detta framgår av våra intervjuer med både JiM-samordnare och företrädare för sek­re­ta­riatet. De myndigheter som har efterfrågat mycket stöd har i regel fått mer stöd. Sam­ti­digt finns också flera exempel på myndigheter som vid upprepade tillfällen har bett om stöd i någon viss fråga men som uppger att de inte har fått det.

Myndigheternas verksamhet har påverkat möjligheten till stöd

Våra intervjuer med JiM-myndigheter och medarbetare vid sekretariatet visar också att sek­retariatet har haft lättare att stödja myndigheter som de själva haft kunskap om, såsom myndigheter i högskolesektorn. Sekretariatet har haft svårare att stödja myndigheter som är verksamma inom områden som de saknar expertkompetens in­om.

Sekretariatet har också i intervjuer och egna dokument beskrivit att de har prioriterat att ge stöd till myndigheter som de har bedömt som särskilt strategiskt viktiga. Detta in­klu­derar till exempel Ekonomistyrningsverket, men även myndigheter utan JiM-uppdrag såsom Statskontoret och Riksrevisionen.

Resultat av myndigheternas JiM-arbete

I det här kapitlet redogör vi först för ett urval av exempel på resultat från de 16 myn­dig­he­ter som vi har undersökt närmare. Därefter lyfter vi fram ett antal faktorer som har varit särskilt betydelsefulla för de studerade myndigheternas möjligheter att nå resultat. Vi baserar våra iakttagelser på våra genomgångar av myndigheternas resultatredovisning och våra intervjuer med myndigheterna. Statskontoret kommer att bedöma JiM-myn­dig­heternas resultat i sin helhet i slutrapporten 2019.

• Statskontorets sammanfattande iakttagelser om myndigheternas resultat är:
• Alla myndigheter i vårt urval har genomfört liknande insatser i de tidiga faserna av sitt JiM-arbete. Det som skiljer myndigheterna åt är om de har gått vidare med resul­ta­ten och i så fall hur. Vissa myndigheter har än så länge stannat vid att genomföra ak­tiviteter och ta fram nya produkter, andra har nått förändrade arbetssätt och verk­samhetsutfall.
• En betydande del av myndigheternas JiM-arbete har skett i delar av verksamheten som rör den egna personalen. Det här arbetet ligger ofta även till grund för mer långt­gående resultat i de verksamhetsdelar som rör myndigheternas målgrupper.
• JiM har stärkt myndigheternas arbete med jämställdhetsintegrering i varierande ut­sträck­ning. Vissa myndigheter har inkluderat hela sin kärnverksamhet i JiM-arbetet och har spridit det i hela sin organisation. Andra myndigheter har fokuserat på av­grän­sade delar av kärnverksamheten eller har haft svårt att sprida arbetet internt.
• De flesta myndigheter har även gjort insatser utanför sin kärnverksamhet inom ra­men för JiM. Myndigheterna har exempelvis arbetat med att sprida infor­ma­tion om sitt JiM-arbete även om de inte har något uttalat kommunika­tions­upp­drag.
• Vissa faktorer har varit särskilt betydelsefulla för de 16 myndigheternas möjlighet att nå resultat. Det gäller bland annat ledningens stöd och regeringens intresse för JiM samt hur myndigheterna har organiserat JiM-arbetet. Detta bekräftar till stor del lärdomarna från tidigare satsningar och undersökningar.
• Många av myndigheterna i vårt urval har svårt att följa upp sitt JiM-arbete. Myn­dig­heternas egna mål för arbetet är ofta löst formulerade och myndigheterna saknar indi­ka­torer för att mäta hur väl de uppfyller målen. Detta kan påverka myn­dig­he­ter­nas möjlighet att visa resultat.

Urvalet av 16 myndigheter är inte representativt

De myndigheter som behandlas i detta kapitel valdes ut för att de hade uppnått olika långt­­gående resultat till och med 2016. Vår genomgång av samtliga myndigheters re­sul­tat­redovisningar fram till dess visar att de flesta myndigheter då hade genomfört någon form av aktiviteter inom sitt JiM-uppdrag. Eftersom bara några få myndigheter då hade nått påvisbara förändringar i sina arbetssätt eller verksamhetsutfall så ingår de flesta av des­sa myndigheter i vårt urval. Urvalet ger därför sannolikt en mer positiv bild av resul­ta­ten än vad som är representativt för JiM-myndigheterna som helhet.

Exempel på resultat av myndigheternas JiM-arbete

Vår redogörelse för myndigheternas resultat bygger på den resultatkedja som presen­te­ra­des i avsnitt 1.4.3. Kedjan illustrerar hur myndigheternas resultat utvecklas från ge­nom­förda aktiviteter till ändrade verksamhetsutfall. Vi har genomgående fokuserat på resul­tat som rör myndigheternas målgrupper, och inte resultat som enbart rör myn­dig­het­ernas interna verksamhet.

De exempel vi lyfter i avsnittet är ett urval som är gjort för att illustrera typiska insatser in­om en viss kategori i resultatkedjan. I valet mellan olika illustrativa exempel har vi strä­vat efter en spridning mellan myndigheterna. Fallstudier av sex myndigheters resultat och arbete för att nå dem finns i bilaga 3. Myndigheterna i fråga är Centrala stu­die­stöds­nämnden (CSN), Migrationsverket, Statens institutionsstyrelse (SiS), Statens konstråd, Uni­versitetskanslersämbetet och Vetenskapsrådet.

Många resultat är svåra att belägga och faller utanför JiM

Flera myndigheter beskriver i sina resultatredovisningar mer långtgående resultat än vad Statskontoret har kunnat belägga i våra intervjuer med JiM-samordnare, avdelnings­che­fer och medarbetare. Detta yttrar sig främst på två sätt. Vissa myndigheter beskriver resul­tat i vaga termer och kan sen inte säga konkret vad resultaten består i. Andra myn­dig­heter beskriver resultat som de i praktiken bara har uppnått i en liten del av verk­sam­he­ten som om de vore giltiga för myndigheten som helhet.

Många myndigheter lyfter även fram resultat som enligt våra intervjuer och myn­dig­he­ter­nas årsredovisningar och regleringsbrev uppkom innan JiM eller oberoende av JiM. Det här övriga jämställdhetsarbetet har sannolikt ökat myndigheternas möjligheter att nå sina JiM-mål, men det är i sig inte ett resultat av JiM. I den följande redogörelsen lyfter vi bara fram exempel på resultat som vi har kunnat belägga i både dokument och inter­vju­er med myndigheterna. Det innebär att vi inte har inkluderat verksamheter som var jäm­ställda redan in­nan JiM. Ett sådant exempel är Vetenskapsrådets forsk­nings­finan­sie­ring, som har haft ett jämställt utfall inom de tre största ämnesområdena under hela upp­drags­tiden för JiM.^[20]

Myndigheterna har nått olika långt i sitt JiM-arbete

Myndigheterna i vårt urval har kommit olika långt i sitt JiM-arbete. En av myndigheterna har hittills bara genomfört olika aktiviteter. För några andra myndigheter är nya eller änd­rade produkter hittills de mest långtgående resultaten av JiM. I denna del av resul­tat­kedjan hittar vi bland annat de myndigheter som fick JiM-uppdrag 2016 och som därmed har haft kortast tid på sig att uppnå resultat.

En annan grupp av myndigheter kan visa nya eller ändrade arbetssätt som resultat av JiM. För de flesta av dessa myndigheter rör förändringarna ännu bara den interna verk­sam­heten. Men ett par myndigheter har utvecklat sina arbetssätt även i den verksamhet som rör myndighetens målgrupper. Därtill finns det några myndigheter som har uppnått änd­rade verksamhetsutfall (figur 7).

Figur 7 De 16 myndigheternas placering i resultatkedjan i februari 2018

Figuren tar inte hänsyn till hur många eller hur omfattande resultat av varje typ som myndigheterna har uppnått utan visar bara respektive myndighets mest långtgående resultat.

Alla myndigheter har genomfört liknande JiM-aktiviteter

Samtliga myndigheter i vårt urval har genomfört aktiviteter inom ramen för sina JiM-upp­drag. Antalet aktiviteter varierar mellan myndigheterna. Däremot har alla myn­dig­he­ter genomfört liknande aktiviteter oavsett hur långtgående resultat de har uppnått i övrigt. Bland dessa aktiviteter är några särskilt vanliga. Det gäller kartläggningar, doku­ment­över­syner, spridningsaktiviteter och avgränsade internutbildningar.

De flesta myndigheter har kartlagt jämställdhetsproblem och könsskillnader

En typ av aktivitet som nästan alla myndigheter i vårt urval har genomfört är att kartlägga den egna verksamheten för att identifiera jämställdhetsproblem och könsskillnader. Vis­sa myndigheter har gjort en bred genomlysning av jämställdheten i sin verksamhet. And­ra myndigheter har undersökt kända problemområden. Återkommande teman för dessa un­dersökningar är jämställdhetsobservationer i bedömnings- eller beredningsgrupper, med­lyssning av samtal mellan medborgare och medarbetare i servicefunktioner och ana­lys av ärendehandläggning. Några exempel är:

• Brottsoffermyndigheten har medlyssnat samtal till myndighetens servicetelefon för att kartlägga förekomsten av könsskillnader i bemötande.^[21]
• Statens musikverk har gjort jämställdhetsobservationer under det konstnärliga rå­dets möten för att undersöka könsskillnader i handläggning och mötesordning.^[22]

Översyn av kommunikations- och informationsmaterial är vanligt

En annan vanlig aktivitet är att se över kommunikations- och informationsmaterial för att identifiera stereotypa framställningar av kön eller ojämn representation av män och kvin­nor. Många myndigheter har till exempel sett över texter och bilder på sina hemsidor eller i olika nyckelmaterial för myndighetens verksamhet. Detta gäller exempelvis:

• Arbetsmiljöverket har granskat samtliga föreskrifter utifrån frågan om de stödjer en mans- eller kvinnodominerad bransch.^[23]
• Pensionsmyndigheten har granskat texter och bilder på sin webbsida ur ett jäm­ställd­hetsperspektiv.^[24]

De flesta myndigheter har sett över sina styrdokument

Nästan alla myndigheter i vårt urval har också sett över ett eller flera av sina styr­do­ku­ment inom ramen för JiM-arbetet. Men både syftet och djupet i översynen varierar mel­lan myndigheterna. Vissa myndigheter har sett över språket i sina dokument i för att kon­trollera om det förekommer ojämställda formuleringar. Andra myndigheter har sett över dokumentens effekt på verksamheten för att identifiera möjligheter att stärka jäm­ställ­dhetsperspektivet i styrningen. Två exempel är att:

• Ekonomistyrningsverket har sett över sin remissrutin utifrån ett jämställd­hets­pers­pek­tiv.^[25]
• Vetenskapsrådet har sett över samtliga styrdokument för att ta reda på om de stödjer genomförandet av myndighetens jämställdhetsstrategi.^[26]

Myndigheterna genomför även spridningsaktiviteter

De flesta myndigheter i vårt urval har också genomfört aktiviteter för att sprida infor­ma­tion om JiM-arbetet, till exempel genom seminarier, pressträffar, konferenser och panel­sam­tal. Ett återkommande tema för spridningsaktiviteterna är att myndigheten pre­sen­te­rar någon rapport eller analys med jämställdhetsfokus. Det är också vanligt att myn­dig­he­terna sprider material och erfarenheter från arbetet. Några exempel är att:

• CSN har hållit föredrag vid den nordiska ungdomskonferensen YouthEQ om köns­skillnader i de svenska studenternas sociala och ekonomiska situation.^[27]
• Universitetskanslersämbetet har hållit ett frukostseminarium i samband med pub­li­ce­ringen av rapporten ”Kvinnor och män i högskolan”.^[28]

Många aktiviteter har avsett myndigheternas interna verksamhet

En stor del av de aktiviteter som myndigheterna har genomfört har rört myndigheternas interna verksamhet och egna personal. Det gäller till exempel avgränsade intern­ut­bild­ningar i jämställdhet eller normkritik som genomförts av nästan alla myndigheter i ur­va­let. Dessa aktiviteter har i sig en begränsad räckvidd, men har potential att fungera som steg på vägen mot mer långtgående resultat. Även en kort internutbildning kan till exem­pel fungera som en ögonöppnare som i sin tur stärker medarbetarnas vilja och förut­sätt­ningar att delta i det fortsatta arbetet med JiM.

JiM-arbetet har lett till många nya och ändrade produkter

Nästan alla myndigheter i vårt urval kan visa åtminstone någon ny eller vidareutvecklad produkt som resultat av JiM-arbetet. Myndigheterna har generellt arbetat med liknande typer av produkter. Den största skillnaden mellan myndigheterna är i stället om och hur de har agerat på information som har framkommit i kartläggningar och doku­ment­över­sy­ner och utvecklat sina produkter utifrån denna.

Några typer av produkter återkommer i myndigheternas JiM-arbete. Det gäller köns­upp­de­lad statistik, stöd- och styrdokument, internutbildningar och material som riktar sig direkt till mottagarna av myndighetens tjänster.

Många myndigheter har ökat sin tillgång till könsuppdelad statistik

Som ett led i JiM-arbetet har många myndigheter utvecklat sina möjligheter att ta fram könsuppdelad statistik. Syftet har varit att bättre kunna upptäcka osakliga könsskillnader i verksamheten. De flesta myndigheter har delat upp sina nyckeltal på kön. Några myn­dig­heter har också tagit fram nya indikatorer eller utvecklat sina datasystem för statistik och uppföljning. Ytterligare andra har gjort den könsuppdelade statistiken mer till­gäng­lig för myndighetens medarbetare. Några exempel är:

• Musikverket har infört tvingande fält för upphovspersonens kön när nya poster regis­treras i myndighetens samlingar.^[29]
• SiS har tagit fram en applikation som ger institutionschefer kontinuerlig tillgång till könsuppdelad verksamhetsstatistik.^[30]

Checklistor är vanliga stöddokument

Nästan alla myndigheter i vårt urval har också tagit fram någon typ av stöddokument för att hjälpa medarbetarna att tillämpa ett jämställdhetsperspektiv i sina olika arbets­upp­gifter. Många av stöddokumenten är utformade som checklistor. Vissa teman åter­kom­mer hos flera myndigheter, till exempel jämställd kommunikation och jämställt bemö­tan­de. Andra checklistor är verksamhetsspecifika. Flera myndigheter har även tagit fram stöd­dokument i andra format såsom handledningar eller handböcker. Några exempel på stöd­dokument är:

• Kriminalvården har tagit fram en checklista för att identifiera klienter som är dömda för hedersrelaterad brottslighet.^[31]
• Polismyndigheten har tagit fram checklistor för att kunna arbeta mer systematiskt för att förebygga sexuellt ofredande på festivaler.^[32]

Vanligt med förändrade styrdokument

De flesta myndigheter som har sett över sina styrdokument har också gått vidare och änd­rat i några av dokumenten. Men omfånget på ändringarna varierar. Vissa myn­dig­he­ter har ändrat sina styrdokument på sätt som påverkar verksamhetens inriktning. Andra myn­digheter har ersatt könsneutrala pronomen med könsspecifika sådana. Flera myn­dig­heter har också tagit fram nya styrdokument inom områden som bemötande, upp­hand­ling och deltagande i myndighetens verksamhet. Exempel på detta är att:

• SiS har kompletterat sin verksamhetsidé med att myndighetens vård ska vara jämlik och fri från diskriminering.^[33]
• Migrationsverket har gjort rättsliga ställningstaganden till stöd för kvinnans ställ­ning i asylprocessen.^[34]
• Vinnova har tagit fram en upphandlingspolicy för att främja jämställdheten i upp­hand­lingar.^[35]

Många har stärkt jämställdhetsperspektivet i internutbildningen

Många myndigheter har också utvecklat en eller flera av sina internutbildningar inom ramen för JiM-arbetet. Den vanligaste åtgärden är att komplettera utbildningarna med mo­ment om jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Myndigheterna beskriver ofta det­ta som att de har integrerat ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen. Ett par myn­dig­he­ter har också tagit fram nya utbildningar. Två exempel är:

• CSN har kompletterat sin introduktionsutbildning för nyanställda med material och utbildningsmoment om myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering. ^[36]
• Pensionsmyndigheten har integrerat ett jämställdhetsperspektiv i alla intern­ut­bild­ningar som rör bemötande, till exempel i diskussionsmaterial och typfall,^[37]

Material som riktar sig direkt till mottagarna av myndighetens tjänster

Flera myndigheter i vårt urval har också ändrat eller tagit fram material som vänder sig till mottagarna av myndighetens tjänster. Utformningen av detta material varierar utifrån myn­dighetens verksamhet. För vissa myndigheter är det informationsmaterial och kun­skaps­underlag, för andra är det material som används i utbildningar och behandling. Någ­ra exempel är att:

• Kriminalvården har utvecklat materialet i myndighetens föräldracirkel och vålds­före­byggande behandlingsprogram för att bättre möta kvinnliga klienters behov.^[38]
• Statens konstråd har producerat det ambulerande konstprojektet ”Industrisamhälle i förändring” för att nå äldre män i glesbygd som sällan tar del av samtida konst.^[39]
• Statens musikverk har spridit information om kvinnliga tonsättare på Wikipedia, ge­nom att upprätta nya artiklar och att utveckla befintlig information.^[40]

Många nya och ändrade produkter gäller den interna verksamheten

• En stor del av myndigheternas JiM-arbete med nya eller befintliga produkter har avsett den interna verksamheten. Detta gäller alla typer av produkter som nämnts i tidigare avsnitt, utom de som riktar sig direkt till användarna av myndigheternas tjänster.
• Många myndigheter har utvecklat sina rutiner för planering och uppföljning, till exempel genom att komplettera sina projektmodeller med krav på könskonsekvensanalys. Flera myndigheter har också tagit fram checklistor att använda i den interna verksamheten, ofta till stöd för att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i beslutsunderlag, remissvar och rapporter. Vetenskapsrådet har exempelvis lagt in vägledande frågor kring jämställd­hets­perspektiv i sin Wordmall för rapporter och beslutsunderlag.^[41]

Flera myndigheter har ändrat sina arbetssätt

Drygt hälften av myndigheterna i vårt urval har ändrat ett eller flera arbetssätt till följd av JiM. Nästan all denna utveckling har skett genom att myndigheterna har byggt vidare på insatser som genomfördes i ett tidigare skede av JiM-arbetet. Ett exempel är nya ru­tiner som när de har spridits och tillämpats har gett upphov till nya arbetssätt.

Av de myndigheter som utvecklat sina arbetssätt är det endast några som har gjort det i de delar av verksamheten som rör mottagarna av myndigheternas tjänster. Nästan alla sådana ändringar är verksamhetsspecifika. Det gäller till exempel att:

• SiS har börjat att driva samtalsgrupper på en majoritet av myndighetens institutioner där ungdomar och klienter får diskutera be­gränsande könsnormer.^[42]
• Universitetskanslersämbetet har inkluderat jämställdhet som bedömningsgrund i sin nya modell för kvalitetsgranskning av högre utbildning.^[43]
• Vetenskapsrådet har integrerat målgruppsanpassad jämställdhetsutbildning för alla aktörer i alla led av myndighetens process för forskningsfinansiering.

De flesta myndigheter som har ändrat något arbetssätt till följd av JiM har gjort det i den interna verksamheten, till exempel inom planering, uppföljning eller analys. Oftast är för­ändringen kopplad till könsuppdelad verksamhetsstatistik. Några myndigheter har ut­veck­lat sin interna uppföljning även i andra avseenden, till exempel genom att följa upp även kvalitativa aspekter av jämställdhet i verksamheten.

Vissa förändrade arbetssätt befinner sig i gränslandet mellan den interna och den externa verksamheten. Försvarsmakten har exempelvis börjat ställa krav på leverantörer att ma­te­riel ska passa all personal oavsett kön och storlek.^[44] Det är en förändring som gäller den egna personalen men påverkar aktörer även utanför myndigheten.

Några myndigheter visar ändrade verksamhetsutfall

I vårt urval har 3 av 16 myndigheter kunnat påvisa ändrade utfall i delar av sin verk­sam­het som rör användarna av myndigheternas tjänster. Det är Vinnova, Statens musikverk och Statens konstråd. Samtliga myndigheter bedrev ett aktivt jämställdhetsarbete innan JiM men intensifierade och utökade arbetet på grund av JiM-uppdraget. Nedan ger vi exem­pel på hur de tre myndigheterna har förändrat sina verksamhetsutfall.

Mer jämställd forskningsfinansiering från Vinnova

Vinnovas JiM-arbete har lett till att utfallet av myndighetens forskningsfinansiering har ändrats i flera avseenden. Ett exempel är att andelen kvinnor som le­der Vinnova-finan­si­erade projekt inom området små och medelstora företag har ökat från 11 procent våren 2016 till 18 procent hösten 2017. Ett annat exempel är att det sedan 2017 ingår ett jäm­ställ­dhetsperspektiv i samtliga projekt inom programmet ”Utmaningsdriven in­novation”. Detta innebär bland annat att projekten har analyserat och belagt hur resultaten påverkar kvin­nor och män. Det innebär också att projekten har utgått ifrån både mäns och kvinnors behov och erfarenheter.^[45]

För att uppnå dessa resultat har Vinnova stärkt de sökandes incitament att bedriva jäm­ställd forskning, både avseende projektutformning och problemformulering. Myndig­he­ten har till exempel lagt till jämställdhetsaspekter i sina bedömningskriterier och infört krav på att det ska finnas en könskonsekvensanalys i alla ansökningar. Ansökningar som inte uppfyller kravet har stoppats. Genom att göra en könskonsekvensanalys har flera pro­jekt också upptäckt nya problem och perspektiv som har fått dem att vidga eller ändra sitt upplägg.^[46]

Musikverket lyfter fram kvinnor som skapar musik och scenkonst

Statens musikverk har uppnått ändrade utfall inom flera delar av myndighetens kärn­verk­samhet. Myndighetens JiM-arbete har bland annat lett till att verk av kvinnliga upp­hovs­personer utgör en större andel av nyförvärven till myndighetens samlingar och att Musik- och teaterbib­lioteket lånar ut fler orkesterverk av kvinnliga tonsättare, om än från låga nivåer.^[47] Även myndighetens musikverksamhet har påverkats genom en mer jäm­ställd utgivning från myndighetens eget skivbolag Caprice records.

Statens musikverk inledde JiM-arbetet med att anställa en genuspedagog. Genus­pe­da­go­gens arbete resulterade bland annat i en ny strategi för bibliotekets samlings- och arkiv­arbete samt checklistor och handlingsplaner för musei- och musikverksamheten. På basis av dessa stöddokument har Musikverket inventerat en stor andel av posterna i sina sam­lingar och registrerat upphovspersonens kön. Det har gjort det möjligt att prioritera verk av kvinnliga upphovspersoner vid nyförvärv och när myndigheten har digitaliserat äldre ma­terial. Det har också gjort det lättare att sprida materialet.^[48]

Statens konstråd gör kvinnliga konstnärskap mer synliga

På Statens konstråd har JiM-arbetet bland annat lett till en jämnare balans mellan verk av manliga och kvinnliga konstnärer i myndighetens samlingar. Myndigheten har mins­kat underrepresentationen av enskilda kvinnliga konstnärskap i samlingarna genom att göra riktade inköp. Under 2017 kan myndigheten också se en jämnare könsfördelning bland konstnärerna i de konstkollektioner som myndigheten har satt samman. Statens konst­råd har också placerat ut betydelsefulla tidigare lagerställda verk av kvinnor.^[49]

Statens konstråd är den myndighet i vårt urval som avviker mest från de övriga i hur de har genomfört JiM-arbetet. Statens konstråd har inte genomfört någon kartläggning eller ändrat några styrdokument. Myndigheten har i stället uppnått sina resultat genom munt­liga direktiv och regelbundna uppföljningsmöten. Internt på myndigheten har direktiven varit att prioritera verk av kvinnliga konstnärer när myndigheten digitaliserar, restaurerar och placerar ut verk ur myndighetens samlingar. Till externa samarbetspartners som konst­närer och konsulter har direktiven varit att stärka jämställdhetsperspektivet vid ny­förvärv, beställningsarbeten och sammansättning av konstkollektioner.

Få ändrade utfall i myndigheternas interna verksamhet

Endast en myndighet, Kriminalvården, redovisar ett förändrat utfall inom sin interna verk­samhet. Myndigheten har för första gången upptagit sex kvinnor i insatsstyrkan, varav flera även vikarierat som vakthavande befäl.^[50]

Det finns exempel på att JiM har nått utanför myndigheterna

Målet med regeringens JiM-program är att myndigheternas arbete bättre ska bidra till att uppfylla av de jämställdhetspolitiska målen. Flera av de 16 myndigheternas JiM-arbete har hittills på olika sätt fått effekter utanför den egna organisationen. Det är en första förutsättning för att JiM ska bidra till de jämställdhetspolitiska målen.

De mest uppenbara exemplen på att JiM har haft betydelse utanför den egna organisa­tio­nen kommer från de myndigheter som har förändrat sina verksamhetsutfall. Men även nya produkter eller arbetssätt i den externa verksamheten kan nå utanför myndigheterna. Eftersom Universitetskanslersämbetet nu beaktar jämställdhet som en bedömningsgrund i sin kvalitetsgranskning av högre utbildning måste exempelvis lärosätena ta hänsyn till jäm­ställdheten i sin egen verksamhet. Det kan i sin tur leda till att universitet och hög­sko­lor börjar ett eget utvecklingsarbete.

Myndigheterna kopplar gärna sitt arbete till de jämställdhetspolitiska målen

Samtliga myndighetsföreträdare som vi har talat med har identifierat hur deras verk­sam­het kan bidra till att uppnå de jäm­ställdhetspolitiska målen. De menar att det är både rim­ligt och konstruktivt att koppla det egna arbetet till målen. Myndigheterna bedömer också generellt att de har goda möjligheter att bidra till att målen nås, även om det är in­direkt, på lång sikt eller med andra aktörers stöd. De flesta myndigheter identifierar ett eller två delmål som de anser sig ha särskilt stor möj­lighet att bidra till, i första hand del­målen om ekonomisk jämställdhet och jämn fördelning av makt och inflytande. Några myn­digheter, som Statens konstråd och Brottsoffermyndigheten, har ambitionen att bi­dra till samtliga fyra ursprungliga delmål.

JiM har stärkt arbetet med jämställdhetsintegrering i varierande grad

Syftet med JiM-programmet är att det ska stärka myndigheternas arbete med jämställd­hets­integrering. Även en liten förstärkning innebär därmed att syftet är uppfyllt. Som in­di­k­a­torer på detta har vi tittat på i vilken utsträckning JiM-arbetet omfattar myn­dig­he­tens kärnverksamhet och hur spritt det är i myndighetens organisation.

Myndigheterna har inkluderat olika stora delar av kärnverksamheten i arbetet

Samtliga myndigheter i vårt urval har genomfört åtminstone någon JiM-insats som rör någon del av deras respektive kärnverksamhet. Definitionsmässigt har JiM därmed stärkt de berörda myndigheternas arbete med jämställdhetsintegrering. Hur mycket arbetet har stärkts varierar mellan myndigheterna. Ungefär hälften av myndigheterna har haft am­bi­tionen att inkludera hela eller nästan hela sin kärnverksamhet i JiM-arbetet. Andra myn­dig­heter har valt att fokusera JiM-arbetet på delar av kärnverksamheten för att öka sina möj­ligheter att nå resultat.

Stora myndigheter har svårare att sprida JiM-arbetet i sina organisationer

Även JiM-arbetets spridning i organisationen varierar mellan myndigheterna. Inom vårt urval har små myndigheter generellt lyckats bättre än stora med att sprida JiM-arbetet både vertikalt mellan beslutsnivåer och horisontellt mellan kontor och verksamhetsorter. Detta framgår både av våra intervjuer med JiM-samordnare och av myndigheternas egen dokumentation. Inom flera av de större myndigheterna har JiM-arbetet haft begränsad spridning.

Det kan finnas en avvägning mellan spridning och omfattning i JiM-arbetet

Vi har bäst möjlighet att bedöma i vilken utsträckning JiM har stärkt myndigheternas ar­bete med jämställdhetsintegrering när det gäller de sex myndigheter där vi har inter­vju­at både samordnare, avdelningschefer, myndighetschefer och medarbetare (figur 8).

Figur 8 Uppskattning av hur JiM har stärkt jämställdhetsintegreringen i sex myndigheter

Figuren visar ungefär hur stor andel av respektive myndighets kärnverksamhet som omfattats av JiM-arbetet, och hur spritt arbetet har varit i deras organisationer. Figuren tar inte hänsyn till hur långtgående resultat som myn­dig­he­terna har uppnått (se figur 7).

Två av myndigheterna, Vetenskapsrådet och Statens konstråd, har både inkluderat hela sin kärnverksamhet i JiM-arbetet och spridit arbetet i hela sina organisationer. En myn­dighet, Migrationsverket, har arbetat med de flesta av sina kärnuppgifter, men har inte lyckats sprida arbetet i någon större utsträckning. Statens institutionsstyrelse har i sin tur arbetat med en begränsad del av kärnverksamheten, men har haft relativt sett större fram­gång med att sprida JiM-arbetet internt. Vår undersökning indikerar därmed att det kan vara svårt för stora myndigheter att på samma gång inkludera hela kärnverksamheten i JiM-arbetet och sprida arbetet i hela organisationen.

Faktorer med betydelse för JiM-arbetets resultat

I vår analys av de 16 myndigheterna återkommer några faktorer som särskilt be­ty­del­se­fulla för möjligheten att nå resultat av JiM. Eftersom urvalet inte är representativt kan vi i nuläget inte säga om dessa faktorer är viktiga även för övriga JiM-myndigheter. Vi kom­mer därför att undersöka dessa faktorer närmare i vår slutrapport.

Ledningens stöd är avgörande för resultaten

Våra intervjuer med JiM-samordnare, avdelningschefer och medarbetare visar att myn­dig­hetsledningens inställning till JiM har stor betydelse för arbetets framgång. Led­ning­ens engagemang är avgörande för JiM-arbetets legitimitet och vilken prioritet det får i re­lation till andra uppdrag och arbetsuppgifter. Det avgör i sin tur hur mycket tid, per­so­nal och pengar som myndigheten avsätter för arbetet. Ledningens inställning har också ett viktigt signalvärde som kan underblåsa antingen engagemang eller motstånd hos med­arbetarna. Detta stämmer överens med resultaten från tidigare satsningar på jäm­ställd­hetsintegrering.

Våra intervjuer med samordnare, avdelningschefer och medarbetare på de stora myn­dig­he­terna i vårt urval visar att även chefer på lägre nivåer och lokala kontor har mot­sva­ran­de betydelse för JiM-arbetet lokalt.

Varierande engagemang i chefsleden ger ojämn fördelning av resultat

Vår undersökning ger flera exempel på att varierande engagemang bland chefer på lokal nivå har lett till att JiM-arbetet och resultaten har blivit ojämnt fördelade inom myn­dig­he­ten som helhet. De chefer som var positiva till jämställdhets­arbete innan JiM har ofta ut­nyttjat uppdragets utvecklingsmöjligheter, medan chefer med mindre intresse för jäm­ställ­dhetsarbete har prioriterat andra uppdrag och arbetsuppgifter.

Ledningens betydelse illustreras i hanteringen av goda resultat

Ledningens betydelse för möjligheten att nå resultat av JiM illustreras i hanteringen av goda resultat. Några av myndigheterna i vårt urval hittade till exempel inga köns­skill­nader eller jämställdhetsproblem vid en första genomlysning av sin verksamhet. Led­ning­en för ett par av dessa myndigheter har då betraktat JiM-uppdraget som slutfört och har inte prioriterat JiM under resten av uppdragstiden. Vid andra myndigheter med sam­ma tidiga resultat har ledningen i stället valt att granska verksamheten närmare och då hittat flera problem att åtgärda. Det har möjliggjort mer långtgående resultat av JiM.

Regeringens intresse för JiM är viktigt för att nå resultat

En annan faktor som har haft betydelse för de flesta myndigheters möjlighet att nå resul­tat är förekomsten av tryck utifrån. De främsta delarna i detta tryck är JiM-uppdragets återrapporteringskrav och regeringens intresse för myndigheternas jämställdhetsarbete. Våra intervjuer med JiM-samordnare, avdelnings- och myndighetschefer visar att trycket utifrån har gett JiM-arbetet kraft och legitimitet. Det har också lett till en mer noggrann intern uppföljning och till att arbetet har fått ta mer resurser i anspråk. Detta har i sin tur gjort det lättare för myndighetsledningarna att prioritera JiM. Våra intervjuer visar att även sekretariatet har bidragit till det yttre trycket. Dels för att uppdraget som nationell stödfunktion signalerar att regeringen tycker att JiM är viktigt och dels för att sek­re­ta­ria­tet som utomstående auktoritet har betonat arbetets vikt.

Flera av de myndighetsföreträdare som vi har talat med menar att regeringens fortsatta int­resse kommer att avgöra hur jämställdhetsarbetet utvecklas och förvaltas på myn­dig­he­terna framöver. För att resultaten ska bestå trots personalomsättning och kon­kur­re­rande uppdrag anser myndighetsföreträdarna att det krävs kontinuerlig uppföljning även efter JiM-upp­dragstidens slut.

Att lägga JiM-arbetet i linjen är bra om förutsättningarna finns

Av våra intervjuer med JiM-samordnarna framgår att de myndigheter som har uppnått mest långtgående resultat har integrerat JiM-arbetet i den ordinarie verksamheten från start, i stället för att driva arbetet i projektform. Det innebär att ansvaret för att utföra ar­betet har legat på chefer och medarbetare i linjen, och att JiM-aktiviteterna kon­kre­ti­se­rats i avdelningarnas egna verksamhetsplaner.

Vår undersökning visar att det kan finnas flera vinster med att lägga JiM-arbetet i linje­verk­samheten. Det kan dels stärka arbetets förankring och spridning och dels kan de sänka tröskeln för att ta tillvara idéer och engagemang hos medarbetarna. För att dessa vins­ter ska kunna realiseras krävs dock att det finns ett engagemang för frågan. Det krävs ock­så att linjechefer och medarbetare har förutsättningar i form av tid, kunskap och man­dat att hantera uppdraget. På vissa myndigheter som har försökt att integrera JiM-arbetet i den ordinarie verksamheten har dessa förutsättningar saknats. Resultaten har därför bli­vit begränsade och JiM-samordnarna har fått lägga mycket tid på att få linje­verk­sam­he­ten att känna ägandeskap för JiM.

Dessa resultat överensstämmer med de från tidigare satsningar på jäm­ställd­hets­inte­gre­ring. Att integrera arbetet i den ordinarie verksamheten kan vara en framgångsfaktor om de rätta förutsättningarna finns.

JiM-samordnaren kan vara en katalysator för arbetet

Samtliga myndigheter i vårt urval har utsett en samordnare för JiM. Våra intervjuer med JiM-samordnare, avdelningschefer och medarbetare visar att JiM-samordnaren har po­ten­tial att vara en viktig kraft i JiM-arbetet. Samordnaren kan i bästa fall driva på arbetet, höja kompetensnivån och engagemanget i organisationen och se till att medarbetarnas idéer och erfarenheter tas till vara. Vår undersökning visar dock att samordnarens för­ut­sätt­ningar att ta denna roll har varierat mellan myndigheterna.

Många myndigheter har bytt JiM-samordnare flera gånger

En faktor som har påverkat JiM-samordnarnas förutsättningar är kontinuitet. Av de 16 myn­digheter som vi har studerat närmare är det bara 7 som har haft samma samordnare under hela JiM-uppdragstiden, oavsett när de inkluderades i programmet. Endast ett fåtal av dessa jobbade med jäm­ställdhetsfrågor på sina myndigheter innan JiM. Flera myn­dig­heter har bytt JiM-samordnare upp till fyra gånger, eller haft perioder helt utan sam­ordnare. Det har försvårat JiM-arbetet på de berörda myndigheterna och har medfört att ar­betet har tappat fart.

Stora skillnader i JiM-samordnarnas tid och arbetsuppgifter

Samordnarna har haft olika tid för sitt uppdrag. I vårt urval varierar omfattningen från hel­tid till 20 procent och enligt sekretariatets utvärdering till samtliga JiM-myndigheter ner till 5 procent.^[51] Våra intervjuer med JiM-samordnarna visar att tiden för uppdraget inte är relaterad till myndighetens storlek och bara ibland till mängden arbetsuppgifter eller organisationens behov. Ofta reflekterar samordnarens tid i stället hur mycket re­sur­ser myndigheten är villig att lägga på uppdraget.

Detta påverkar även JiM-samordnarnas arbetsuppgifter. Våra intervjuer med samordnare och avdelningschefer visar att flera samordnare förväntas utföra stora delar av JiM-arbe­tet själva. Det lämnar i sin tur liten tid och litet mandat att engagera den övriga orga­nisa­tio­nen i arbetet.

Även medarbetarnas engagemang är viktigt för resultaten

Våra intervjuer med JiM-samordnare, medarbetare, avdelnings- och myndighetschefer visar att även medarbetarnas attityder till jämställdhet och kön påverkar möjligheten att nå resultat. På vissa myndigheter har medarbetarna en viktig roll i att driva JiM-arbetet framåt. Är tillräckligt många medarbetare engagerade i JiM medarbetare dras skeptiska kollegor och ny personal succesivt med i arbetet. Vid andra myndigheter hämmas i stället arbetet av att medarbetare själva ger uttryck för stere­otypa könsnormer i den dagliga kon­takten med medborgare och varandra. Detta gäller inte minst utanför myndighetens orga­niserade verksamhet. Medarbetarnas attityder är särskilt viktiga inom myndigheter som Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse där personalen vistas nära användarna av myndighetens tjänster.

Internt motstånd mot JiM-arbetet förekommer

På några av myndigheterna i vårt urval har det funnits ett internt motstånd mot JiM-arbetet i delar av organisationen. Motståndet ser olika ut, men är kopplat till otillräckliga förutsättningar att hantera JiM-uppdraget, till exempel hög arbetsbelastning eller låg kunskap. På samtliga berörda myndigheter har motståndet lett till att JiM-arbetet och re­sul­taten fördelats ojämnt inom organisationerna.

På en av myndigheterna har ledningen efterhand fått med sig medarbetarna i arbetet. Led­­ningen har lyckats med det genom att återkommande genomföra utbildningar och interna diskussioner, där kritiska medarbetare har kunnat lyfta sina invändningar och fått dem bemötta. Vid andra större myndigheter har den högsta ledningen inte kunnat hantera mot­ståndet på detta sätt. I de fallen har det varit lokala chefers personliga engagemang och vilja att bemöta medarbetarnas motstånd som har avgjort arbetets resultat.

Viktigt med lagom ambitionsnivå

En annan potentiellt betydelsefull faktor är ambitionsnivån för JiM-arbetet. Våra inter­vju­er med JiM-samordnare, avdelningschefer och myndighetschefer visar att det kan fin­nas flera vinster med att lägga ribban för arbetet på en lagom nivå. Det kan bidra till att minska risken för att medarbetarnas engagemang för JiM förbrukas eller att andra viktiga arbetsuppgifter trängs undan. Det minskar i sin tur risken för att det uppstår internt mot­stånd mot JiM-arbetet. En lagom ambitionsnivå kan också göra det lättare att hålla hög kva­litet i arbetet och ge utrymme att fördjupa sig i oförutsedda frågor. Detta är i linje med lärdomar från tidigare satsningar på jämställdhetsintegrering, som har visat att det kan vara lättare att nå resultat i arbetet om man planerar små förändringar i stället för myck­et stora.^[52]

Myndigheterna har använt olika strategier för att lägga JiM-arbetet på en lagom nivå. Vissa har koncentrerat arbetet till avgränsade delar av kärnverksamheten. Andra har ink­lu­derat hela kärnverksamheten, men prioriterat hårdare för att hålla det totala antalet ak­ti­viteter nere. Statskontoret noterar att flera av de myndigheter som har nått mest långt­gå­ende resultat har haft ambitiösa handlingsplaner. Men även dessa myndigheter ut­tryck­er att det är viktigt med en lagom ambitionsnivå.

Andra faktorer som kan ha betydelse för JiM-arbetets resultat

Några faktorer återkommer hos ett mindre antal myndigheter i vårt urval, men är ändå in­tres­santa att lyfta och eventuellt studera vidare i vår slutrapport. Dessa fak­torer är:

• Att göra problem och resultat synliga. Vår undersökning indikerar att JiM-arbetet är lättare att förankra om myndigheten kontinuerligt kan visa på de konkreta prob­lem som ska åtgärdas och de framsteg som har gjorts.
• Myndighetssamverkan. Vår undersökning indikerar att det har ett stort värde att kun­na utbyta erfarenheter och material med andra JiM-myndigheter. Myndig­he­ter­na har dock haft varierande möjligheter att hitta andra myndigheter med liknande verk­samhet.
• Personalstrukturen. Vår undersökning indikerar att det är svårare att etablera nya arbetssätt i en verksamhet med en hög personalomsättning och en stor andel vikarier och timanställda.
• Arbetsbelastningen och kapaciteten i myndighetens kärnverksamhet. Ett par myn­dig­heter har haft kapacitetsproblem under JiM-uppdragstiden, vilket har tagit myck­et energi och resurser i anspråk. Det har lämnat mindre utrymme för JiM.
• Utgångsläget. Myndigheterna har olika förkunskap och erfarenhet av jäm­ställd­hets­ar­bete, vilket kan påverka möjligheten att nå resultat. Samtidigt menar de få myn­dig­hetsföreträdare som nämner denna faktor att det finns både för- och nackdelar med erfarenhet. I nuläget är därför oklart vad utgångsläget har för betydelse.
• Tillgång till expertkompetens. Vår undersökning indikerar att konsulter med expert­kom­petens kan vara ett viktigt tillskott för myndigheterna, till exempel i arbetet med att planera och att utforma relevanta insatser. Att inte hitta eller att inte ha råd med sådana konsulter kan därför hämma JiM-arbetet.
• Förutsättningar att mäta resultat. Vår undersökning indikerar att myndigheternas verk­samheter är olika lätta att mäta och att myndigheterna är olika bra på att följa upp sina resultat. Det kan påverka bilden av vilka resultat som myndigheterna har uppnått.

Svårt att följa upp JiM-arbetet

Många av myndigheternas egna mål för JiM-arbetet är svåra att följa upp. Det visar vår ge­nom­gång av myndigheternas handlingsplaner och resultatredovisningar. Myn­dig­he­ter­nas egna mål vägleder heller inte myndigheternas konkreta arbete i någon större ut­sträck­ning.

En majoritet av myndigheternas mål är formulerade utifrån odefinierade till­stånd, till exem­pel att ”CSN ska ha en jämställd kundservice”,^[53] eller att ”flickor och pojkar, kvin­nor och män på SiS institutioner är bättre rustade för att leva ett jämställt liv efter in­sti­tu­tionsvistelsen än när de skrevs in”.^[54] Att målen är löst definierade gör det svårt att följa upp dem och att bedöma när de är uppfyllda. De flesta myndigheter i vårt urval har heller inte tagit fram indikatorer för att mäta hur väl de uppfyller sina mål. Många av de JiM-sam­ordnare som vi har intervjuat menar att deras myndigheter gärna skulle vilja följa upp arbetet bättre men att de inte har hittat något bra sätt att göra det på. I stället antar de att aktiviteterna, om de genomförs, bi­drar till att uppfylla målen.

Myndigheternas mål är av begränsad nytta även för att följa upp JiM-programmet som helhet. Det beror på att målen inte är formulerade på ett enhetligt sätt. Vissa myndigheter har ett enda mål för JiM-arbetet. Andra har över 50 mål som är uppdelade på flera mål­nivå­er. Någon myndighet formulerade inga mål utan bara utvecklingsom­råden och en annan myndighet formulerade regionala mål. Flera myndigheter som har använt sekre­ta­riatets mall för handlingsplan använder begreppen effekt- och resultatmål, men til­läm­par dem olika – en myndighets resultatmål är en annan myndighets effektmål och vice versa.

Myndigheterna följer inte upp kostnader för JiM

Myndigheterna har inte haft i uppdrag att redovisa sina kostnader för JiM, men vi har ändå undersökt möjligheten att ta fram sådana uppgifter. I våra intervjuer med JiM-sam­ordnarna framkommer dock att myndigheterna generellt inte följer upp sina kostnader för JiM. Samtliga myndigheter i vårt urval uppfattar att syftet med JiM är att arbetet så långt det är möjligt ska bedrivas i linjen inom ramen för den ordinarie verksamheten. De bedömer därför att det är mycket svårt att skilja JiM-arbete från det ordinarie arbetet. De flesta myndigheter anser det inte heller vara meningsfullt att försöka.

På de flesta av myndigheterna är JiM-samordnaren den enda medarbetare som har en särskild tidredovisningskod för JiM. Myndigheterna uppger att de kan ta fram uppgifter på den tid som ansvarig personal lagt ner och på kostnaderna för resor och konsulter, men att detta ger en ofullständig bild eftersom mycket arbete bedrivits i linjen.

Slutsatser

I detta kapitel presenterar Statskontoret sin analys och sina slutsatser om de två områden som har varit i fokus för denna delrapport; det stöd som det nationella sekretariatet för genusforskning vid Gö­teborgs universitet har erbjudit JiM-myndigheterna och de re­sul­tat som JiM har lett till på de 16 myndigheter som vi har studerat närmare. Dessa myn­dig­heter är inte ett repre­sentativt urval. Andelen myndigheter som har nått långtgående resul­tat är sannolikt högre i vårt urval än i gruppen JiM-myndigheter som helhet

Vi blickar även framåt och analyserar vad som är viktigt att tänka på i det framtida stö­det till myndigheterna i deras arbete med jämställdhetsintegrering. Vi pekar också ut några fak­torer i myndigheternas genomförande som blir viktiga att undersöka närmare i vår kom­mande slutrapport 2019.

Statskontorets sammanfattande bedömning

Statskontorets sammanfattande bedömning är att sekretariatet har erbjudit JiM-myndig­heterna ett brett och uppskattat stöd, särskilt i arbetet med att planera JiM. Sekretariatet har som nationell stödfunktion haft ett viktigt signalvärde och har bidragit till att skapa ett tryck på myndigheterna att arbeta med JiM. Men vi anser att det är mer tveksamt vil­ken skillnad stödet har inneburit för myndigheternas konkreta resultat av JiM.

Statskontoret bedömer också att JiM har stärkt arbetet med jämställdhetsintegrering på de studerade myndigheterna, även om det finns en stor variation i hur mycket. Vissa myn­digheter har genomfört enskilda aktiviteter medan andra har uppnått förändrade verk­samhetsutfall. Det visar att JiM kan ha betydelse för jämställdheten i myn­dighe­ter­nas verksamhet men att det inte är säkert att det blir så.

Brett och uppskattat stöd från sekretariatet

Statskontoret konstaterar att sekretariatet har erbjudit JiM-myndigheterna ett brett stöd. Många myndigheter – framförallt deras ledning och JiM-samordnare – har också an­vänt en stor del av det stöd som sekretariatet har erbjudit. Det finns dock skillnader mellan myn­digheterna i hur mycket stöd som de har använt. Skillnaderna kan bland annat för­kla­ras av att myndigheterna har haft olika stora behov av stöd och har varit olika ak­tiva med att fråga efter stöd från sekretariatet.

Statskontoret bedömer att myndigheterna överlag har uppskattat stödet från sekretariatet. De har varit särskilt nöjda med stödet i att ta fram en plan för JiM-arbetet. Vi bedömer också att det har betytt mycket för myndigheterna att det över­huvudtaget har funnits en stöd­funktion. De myndighetsföreträdare som vi har intervjuat har uppskattat den över­gri­pande modellen med en nationell stödfunktion som komplement till regeringens JiM-upp­drag till myndigheterna. Stödet har tillsammans med regeringsuppdragen skapat ett tryck på myndigheterna och har visat att JiM är prioriterat av regeringen.

Statskontoret bedömer att det är mer tveksamt vilken faktisk skillnad stödet har inneburit för myndigheternas resultat av JiM-arbetet. Vi kan konstatera att myndigheterna i liten ut­sträckning nämner sekretariatets stöd som ett bidrag till sina resultat. Vi bedömer också att många myndigheter har haft lågt ställda förväntningar på vilket slags stöd som sek­re­ta­riatet skulle kunna erbjuda.

Sekretariatets stöd har förändrats över tid

Sekretariatet har genomfört en rad olika stödinsatser gentemot JiM-myndigheterna, men mäng­den och typen av insatser har förändrats över tid. I början av uppdragstiden er­bjöd sekre­tariatet ett mer generellt kompetenshöjande stöd till JiM-myndigheterna. Myn­dig­he­terna stöttades i att arbeta med hela sin kärnverksamhet och erbjöds många gemen­sam­ma utbildningar. Ef­terhand ersatte sekretariatet detta med ett mer problemorienterat stöd, där fokus låg på att hjälpa myndigheterna att identifiera och åtgärda konkreta jäm­ställd­hetsproblem i sina verksamheter.

Statskontoret konstaterar också att myndigheterna har fått ett mer omfattande stöd un­der sitt första år som JiM-myndighet jämfört med de efterföljande åren. Men tidigare grup­per av JiM-myndigheter har kunnat delta i flera av de stödinsatser som har riktats mot senare grupper av JiM-myndigheter, vilket innebär att den första gruppen av myndigheter har fått ett mer omfattande stöd än de myndigheter som tillkom senare.

Sekretariatet har prioriterat vissa delar av sitt uppdrag före andra

I sekretariatets uppdrag ingår att stödja myndigheterna i att planera och genomföra JiM, att samordna kompetenshöjande insatser, anordna nätverksträffar för erfarenhetsutbyte och att sprida lärande exempel. Stödet ska också vara verksamhetsanpassat. Stats­kon­to­ret har bedömt stödet till JiM-myndigheterna utifrån sekretariatets uppdrag och lärdomar från tidigare undersökningar och satsningar på jämställdhetsintegrering

Stödet har fokuserat på planering och erfarenhetsutbyte

Sekretariatet har erbjudit ett ambitiöst och uppskattat stöd i myndigheternas arbete med att planera JiM. Sekretariatet har också ordnat kompetenshöjande insatser. I början av upp­dragstiden främst genom generella utbildningar och efterhand alltmer i form av hand­led­ningar och digitalt material. Sekretariatet har även skapat forum för erfarenhetsutbyte genom att anordna nätverksträffar och konferenser. De myndig­heter som vi har intervjuat påpekar särskilt att sekretariatets stöd i att planera JiM har ökat tempot och kvaliteten i arbetet. Många myndig­heter betonar även att de kontaktytor som sekretariatet har skapat genom nät­verksträffarna har gjort det möjligt för myndigheterna att bygga upp värdefulla nät­verk som har varit ett stöd för JiM-arbetet.

Stödet har haft mindre fokus på genomförande och lärande exempel

Sekretariatet har fokuserat sitt arbete på planeringsfasen av JiM-arbetet. Statskontoret be­dömer att det är en rimlig prioritering eftersom många myndigheter inte har frågat ef­ter stöd i att genomföra sina planer. Samtidigt ser vi att det finns ett behov av stöd i att för­ankra JiM internt på myndigheten, följa upp den egna myndighet­ens JiM-arbete och att göra resultaten synliga. Det finns även behov av mer stöd för de JiM-samordnare som tar över rollen under uppdragets gång.

Sekretariatet har i viss mån spridit lärande exempel. Sekretariatet har bland annat låtit vissa myndigheter presentera sitt arbete på nätverksträffar och i intervjuer på webbsi­dorna. Men Statskontoret bedömer att sekretariatet främst har spridit exempel i allmänhet snarare än att identifiera och sprida exempel som är tydligt lärande. Vi anser att stödet hade kunnat vara till ännu större nytta om sekretariatet hade kompletterat generella exem­pel med mer konkreta och utför­liga exempel som lyfter fram vilka specifika lärdo­mar som kan dras utifrån olika myndigheters sätt att arbeta med JiM.

Svårt att verksamhetsanpassa stödet till myndigheterna

Sekretariatet har inte sett organisatoriska faktorer såsom storlek och geografisk ut­bred­ning som aspekter av verksamhetsanpassning. Sekretariatet har däremot försökt att verk­sam­hetsanpassa stödet utifrån myndigheternas uppdrag genom att under nät­verks­träf­far­na gruppera myndigheterna efter verksamhetstyp. Men Statskontoret bedömer att det inte har räckt för att uppfylla myndigheternas behov. Särskilt de stora myndigheterna frågar fortfarande efter ett mer verksamhetsanpassat stöd. Samtidigt förstår myndigheterna att det är svårt för sekretariatet med sina begränsade resurser att ge ett verksamhetsanpassat stöd till så många och så olika myndigheter.

Möjligheter att utveckla webbstödet ytterligare

Statskontoret bedömer att materialet på webbsidorna har utgjort en betydelsefull del av stödet. Myndigheterna uppskattar materialet på webbsidorna och kan söka efter den information som just de behöver vid en given tidpunkt. Samtidigt ser vi att det finns möj­ligheter att utveckla den digitala delen av stödet ytterligare för att åstad­komma ett ännu mer användbart stöd. Det skulle exempelvis kunna handla om att ut­veckla eller till­handahålla fler webbutbildningar och filmade föreläsningar.

JiM har stärkt myndigheternas jämställdhetsintegrering i olika utsträckning

Statskontoret har bedömt hur JiM-programmet har stärkt myndigheternas arbete med jäm­ställdhets­integrering genom att titta på i vilken utsträckning som JiM-arbetet har om­fattat myndighet­ernas kärnverksamhet och i vilken utsträckning det har spridits i myn­dig­heternas organisation.

Samtliga myndigheter i vårt urval har genomfört åtminstone någon JiM-insats som rör deras respektive kärnverksamhet och har därmed stärkt sitt arbete med jämställdhetsinte­grering åtminstone något. Men för flera myndigheter har utvecklingen än så länge stannat där. Dessa myndigheter har koncentrerat JiM-ar­betet till avgränsade delar av sin kärnverksamhet eller har haft svårt att sprida det mellan kontor och beslutsnivåer. Stora myndigheter har haft särskilt svårt att sprida JiM-arbetet internt. Men i vårt urval finns även exempel på myndigheter som har inkluderat hela sin kärnverksamhet i JiM-arbetet och som har spridit det i hela sina organisationer. Dessa myndigheter har stärkt sitt arbete med jämställdhetsinte­grering betydligt.

Myndigheterna har gjort liknande insatser med olika resultat

Samtliga myndigheter har genomfört åtminstone någon aktivitet inom ramen för sina JiM-uppdrag. Vanliga aktiviteter har varit att kartlägga jämställdheten i verksamheten, se över dokument och genomföra olika kunskapshöjande punktinsatser. Nästan alla myndigheter har också utvecklat en eller flera av sina produkter. De har till exempel reviderat styrdokument och informationsmaterial samt ökat sina möjligheter att ta fram könsuppdelad statistik. Många myndigheter har också tagit fram stödmaterial för att hjälpa medarbetarna att tillämpa ett jämställdhetsperspektiv i sitt arbete.

Myndigheterna i vårt urval har gjort liknande insatser i början av JiM-arbetet. Samma insatser som än så länge har varit en slutpunkt för JiM-arbetet på vissa myn­digheter har alltså på andra myn­digheter utgjort steg på vägen mot mer långtgående re­sultat.

En skillnad mellan myndigheterna är hur de har agerat på information som har kommit fram i kartläggningar och översyner. Statskontoret ser ett par exempel på myndigheter som har betraktat JiM-uppdraget som slutfört när de i en första genomlysning av verk­sam­heten inte har hittat några osakliga könsskillnader. De myndigheter som i stället har valt att analysera sin verksamhet djupare har genomgående upptäckt jämställdhets­prob­lem som de behöver åtgärda.

En annan skillnad mellan myndigheterna är hur de har tillämpat nya stödmaterial och styrdokument i verksam­heten. Vissa myndigheter har till exempel omsatt nya riktlinjer i kontrollfrågor och tvingande fält i sina ordinarie dokumentmallar och formulär. Andra myn­digheter har inte använt de checklistor och policyer som tagits fram.

Myndigheterna har också genomfört liknande insatser med olika kvalitet. En översyn av styr­dokument kan till exempel vara mer eller mindre djuplodande, och en jämställd­hets­ut­bildning vara mer eller mindre anpassad till den egna verksamheten.

Myndigheterna har även arbetat med sin interna verksamhet

Jämställdhetsintegrering som strategi fokuserar på de delar av myndigheternas verk­samhet som riktar sig till de som använder myndigheternas tjänster. Men myndigheterna har även arbetat med sina interna processer inom ramen för JiM-uppdraget. Många myn­digheter har exempelvis utvecklat sina rutiner för att planera och följa upp sin verk­sam­het. Vanliga insatser är att redovisa könsuppdelad statistik i årsredovisningen och att göra könskonsekvensanalyser när myndigheten planerar nya projekt.

Statskontoret menar att det interna JiM-arbetet inom myndigheterna har potential att ligga till grund för resultat som även kommer medborgarna till del. Mer noggrann upp­följ­ning av jämställdheten i myndighetens interna verksamhet kan till exempel leda till att myndigheten upptäcker och kan åtgärda osakliga könsskillnader i sin externa verk­sam­het. Ett krav på att göra en könskonsekvensanalys när nya projekt planeras kan i sin tur leda till att myndigheten utformar sin verksamhet på ett mer jämställt sätt. För att det interna arbetet ska kunna få den typen av effekter på den externa verksamheten krävs att det interna arbetet verkligen tas tillvara inom myndig­heten.

Några myndigheter har nått mer långtgående resultat av JiM

För flera av myndigheterna har resultaten av JiM hittills handlat om att genomföra vissa ak­ti­viteter och att förändra en del av myndighetens produkter med litet genomslag i verk­sam­heten. Många myn­digheter har också haft svårt att följa upp och att mäta eventuella re­sultat av sitt arbete. Men det finns exempel på myndigheter som uppvisar mer långt­gående resultat, det vill säga förändrade arbetssätt eller förändrade verksamhetsutfall.

Några myndigheter har förändrat sina arbetssätt

Några myndigheter har förändrat sina arbetssätt i de delar av verksamheten som rör de som an­vänder myndighetens tjänster. Ett exempel är Universitetskanslersämbetet som har lagt till jämställdhet som bedömningsgrund i sin nya modell för att kvalitetsgranska högre utbildning. Ett annat exempel är Statens institut­ionsstyrelse som har startat sam­tals­grupper där ungdomar och klienter får diskutera hur idéer om kön påverkar deras för­utsättningar. SiS har startat sådana samtalsgrupper på en majoritet av myndighetens in­stitut­ioner inom missbruks- och ungdomsvården. Ett tredje exempel är Veten­skaps­rådet, som har integrerat målgruppsanpassade jämställdhetsutbildningar för alla aktörer i alla led av myndighetens process för forskningsfinansiering

Vissa myndigheter har nått längre

Ytterligare några myndigheter har uppnått ännu mer långtgående resultat på så sätt att de har lyckats att förändra sina verksamhetsutfall. En av dessa myndigheter är Vinnova som har ökat andelen kvinnor som le­der Vinnova-finansierade projekt inom området små och medelstora företag från 11 procent våren 2016 till 18 procent hösten 2017.^[55] Inom programmet ”Utmaningsdriven in­novation” har också samtliga projekt sedan 2017 ett jämställdhetsperspektiv. Det innebär bland annat att de sökande har analyserat och belagt hur resultaten förväntas påverka kvinnor och män.^[56] Ett annat exempel är Statens musik­verk som har ökat Musik- och teaterbib­liotekets utlåning av orkesterverk av kvinnliga tonsättare, om än från låga nivåer.^[57] Ett sista exempel utgörs av Statens konstråd som bland annat har uppnått en jämnare fördelning mellan verk av kvinnliga och manliga konstnärer i de konstkollektioner som myndigheten satte samman.^[58]

Myndigheterna ser kopplingen till samhällsnivån

Statskontoret kan konstatera att de flesta av de myndigheter som vi har undersökt när­ma­re har identifierat hur deras verksamhet kan bidra till att uppnå de jäm­ställdhets­po­li­tiska målen. Myndigheterna bedömer också generellt att de har goda möjligheter att bidra till att målen nås. JiM-arbetets eventuella sam­hällseffekter kommer att behandlas närma­re i Statskontorets slutrapport 2019.

Vissa faktorer har varit särskilt betydelsefulla för att nå resultat

I slutrapporten 2019 kommer vi att närmare analysera framgångsfaktorer och hinder i myn­digheternas genomfö­rande av JiM. Här redogör vi för de faktorer som har varit mest betydel­sefulla för att nå resultat i JiM-arbetet bland de myndigheter som vi har undersökt i denna delrapport.

En övergripande faktor är hur myndigheterna förenar JiM med sin kärnverksamhet. Stats­kontoret konstaterar att de flesta av de myndigheter som har svårt att få genomslag för JiM upplever att JiM-arbetet sker på bekostnad av deras kärnverksamhet. De myn­dig­heter som har fått större genomslag för JiM upplever i stället att JiM-arbetet är till nytta för deras kärnverksamhet. Myndigheternas uppfattning i den här frå­gan påverkar i sin tur andra faktorer med betydelse för JiM-arbetets framgångsgrad. Dessa faktorer in­klu­derar:

• Ledningens stöd och engagemang. Hur engagerade myndighetsledningen och den lokala ledningen är i JiM är avgörande för hur arbetet prioriteras på myndig­heten. Det styr i sin tur hur mycket tid, personal och pengar som frigörs för arbe­tet. Led­ning­ens inställning till JiM sprider sig även till medarbetarna.
• Medarbetarnas engagemang. Om tillräckligt många medarbetare är enga­gerade i JiM-arbetet kan det förankra arbetet även hos ny eller skeptisk personal. Med­ar­be­tar­na har också en avgörande roll för att driva JiM-arbetet framåt.
• JiM-samordnarens förutsättningar. JiM-samordnaren kan fungera som katalysator för JiM-arbetet, men många samordnare har saknat förutsättningar för att kunna ta denna roll. De största hindren är hög personalomsättning bland JiM-samordnarna och att samordnaren har haft för lite tid för uppdraget och för stort ansvar för att ge­nomföra själva JiM-arbetet.

Statskontoret ser även andra faktorer som har varit betydelsefulla för myndigheternas möjligheter att nå resultat av JiM. Dessa är:

• Tryck utifrån. Regeringens intresse för jämställdhetsfrågor i kombination med JiM-uppdragets återrapporteringskrav har skapat ett yttre tryck på myndigheterna att upp­nå resultat. Det har ökat JiM-arbetets prioritet på myndig­heterna. Att det har funnits en nationell stödfunktion har också bidragit till det yttre trycket.
• JiM-arbetets organisation. Att integrera JiM-arbetet i den ordinarie linje­verk­sam­he­ten kan göra arbetet mer för­ankrat inom myndigheten än om det genomförs som ett sidoprojekt. Men för att det ska fungera krävs att chefer och medarbetare i linjen har tid, kunskap och mandat att hantera uppdraget.
• Ambitionsnivå. Att lägga ribban för JiM-arbetet på en hanterbar nivå kan öka ar­be­tets kvalitet och långsiktiga hållbarhet. En lagom ambitionsnivå är särskilt viktig för att inte förbruka medarbetarnas engagemang och tränga undan andra viktiga arbets­upp­gifter, vilket i sin tur kan skapa motstånd mot JiM-arbetet.
• Att se jämställdhetsintegrering som en pro­cess snarare än som ett tillstånd är viktigt för att nå och upprätthålla resultat av JiM-arbetet. Om arbetet inte fortsätter finns en risk för att jämställdhetsperspekti­vet så småningom prioriteras bort till förmån för andra perspektiv eller andra arbetsuppgifter.

Ovanstående faktorer har pekats ut som betydelsefulla även i forskning och tidi­gare sats­ningar på jämställdhetsintegrering. Statskontorets undersökning kan bidra med ytterli­gare nyanser, till exempel att en nationell stödfunktion utöver den konkreta hjälp den er­bjuder kan ha ett viktigt signalvärde.

Medskick inför ett framtida stöd

Statskontoret bedömer att sekretariatets stöd till JiM-myndigheterna i många delar har byggt på den kunskap som går att hämta från tidigare forskning och liknande sats­ningar på jämställdhetsintegrering. Samtidigt bedömer vi att det finns vissa lärdomar som sek­re­tariatet inte har tillämpat i samma ut­sträckning.

Framgångsfaktorer att fortsatt tänka på

I likhet med lärdomar från tidigare satsningar har sekretariatet prioriterat att ge stöd till myndigheternas ledning och att tillhandahålla forum för erfarenhetsutbyte. Sekretariatet har också uppmanat myndigheterna att ha en samordnare för JiM-arbetet, att integrera ar­betet i den ordinarie verksamheten och att se utbildning och kartläggning som en för­ut­sättning för att nå resultat och inte som resultat i sig. Sekretariatet har efterhand också upp­muntrat myn­digheterna att fokusera på konkreta jämställdhetsproblem i stället för att ar­beta med hela sin kärnverksamhet samtidigt. Det liknar den tidigare lärdomen att det kan vara bättre att satsa på små förändringar än att ha alltför stora visioner.

Statskontoret anser att dessa rekommendationer och sätt att prioritera generellt bekräftas av erfarenheter även från JiM-programmet, och därför bör beaktas i det fortsatta stödet till myndigheternas arbete med jämställdhetsintegrering.

Utvecklingsområden för ett framtida stöd

Sekretariatets prioriteringar har inneburit att de inte har mäktat med att ge ett mer avan­ce­rat och tätare stöd i de senare skedena av myndigheternas JiM-arbete. Dessutom har sek­retariatet inte satsat på att stödja myndigheterna i att förankra JiM internt i orga­ni­sa­tio­nerna. Statskontoret bedömer att ett framtida stöd till myndigheters arbete med jäm­ställd­hetsintegrering behöver:

• Vara ännu mer verksamhetsanpassat och konkret. Stödet bör också vara tydligare med lärdomarna för JiM-myndigheterna i de exempel som presenteras.
• I högre grad stödja myndigheterna i att följa upp och göra resultat av JiM-arbetet synliga. Det är viktigt för att kunna identifiera lärande exempel, men också för att myndigheterna själva behöver se resultat för att få inspiration att arbeta vidare.
• Vara tydligare gentemot myndigheterna med hur JiM-arbetet kan fungera tillsam­mans med andra liknande uppdrag och perspektiv, så att dessa förstärker i stället för att tränga undan varandra.
• Vara tydligare gentemot myndigheterna med att det inte helt går att separera det externa jämställdhetsarbetet som är i fokus för JiM från myndighetens interna jäm­ställdhetsarbete.
• Ta ställning till om samma stöd kan tillgodose både små och stora myndigheters behov. Detta gäller både mängden stöd och stödets upplägg.

Statskontoret bedömer att en del av de återstående behoven skulle kunna mötas genom att utveckla det digitala stödmaterialet. Ett utvecklat digitalt material skulle kunna göra det lättare för myndigheterna att själva verksamhetsanpassa stödet eftersom de kan söka efter den information de behöver vid en given tidpunkt. Det är också resurseffektivt på så sätt att många kan ta del av stödet på samma gång. Men det är viktigt att påpeka att ett bra digitalt material inte kan ersätta en bra dialog mellan stödfunktionen och myn­dig­heterna.

Statskontorets slutrapport vidgar perspektivet

Statskontoret kommer i slutrapporten 2019 att bredda delrapportens iakttagelser om stö­det och resultaten genom att inkludera även Jämställdmyndighetens stöd och samtliga JiM-myndigheters arbete. I slutrapporten ska Statskontoret också utvärdera om syftet och målet med JiM-programmet har uppnåtts, samt utvärdera stödet, regeringens styr­ning och myndigheternas genomförande i förhållande till syftet och målet med pro­gram­met.

Referenser

Alnebratt, K., & Rönnblom, M. (2016). Feminism som byråkrati – Jämställdhets­inte­gre­ring som strategi. Leopard Förlag.

Arbetsmiljöverket. (2013). Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014.

Arbetsmiljöverket. (2015a). Slutrapport av uppdraget Arbetsmiljöverkets utvecklings­ar­bete för jämställdhetsintegrering i syfte att bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen.

Arbetsmiljöverket. (2015b). Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Arbetsmiljö­ver­ket 2015–2018.

Arbetsmiljöverket. (2018). Rapport om Arbetsmiljöverkets uppdrag att jämställdhets­inte­grera verksamheten.

Barnombudsmannen. (2016). Barnombudsmannens handlingsplan för jämställdhets­inte­grering 2017–2018.

Barnombudsmannen. (2018). Årsredovisning 2017.

Brottsoffermyndigheten. (2015). Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Brotts­offer­myndigheten 2015–2018.

Brottsoffermyndigheten. (2018). Delredovisning avseende jämställdhetsintegrering vid Brottsoffermyndigheten 2015–2017.

Callerstig, A, H., m.fl. (2010). Program för hållbar jämställdhet – slutrapport. APeL Forskning & Utveckling.

Centrala studiestödsnämnden. (2013). Handlingsplan för jämställdhetsintegrering.

Centrala studiestödsnämnden. (2015a). Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på CSN, perioden 2015–2018.

Centrala studiestödsnämnden. (2015b). Återrapportering jämställdhetsintegrering.

Centrala studiestödsnämnden. (2018). Jämställdhetsintegrering. CSN:s delrapport 2015–2017.

Davis, Kathy. (2008). ”Intersectionality as bussword: A sociology of science perspective on what makes a feminist theory succesful”. Feminist Theory 9(1) 67–85.

Ekonomistyrningsverket. (2016). Plan för jämställdhetsintegrering på ESV 2017–2018.

Ekonomistyrningsverket. (2018). Årsredovisning 2017.

Försvarsmakten. (2013). Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Försvarsmakten 2014.

Försvarsmakten. (2015a). Försvarsmaktens handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2015–2018.

Försvarsmakten. (2015b). Resultatredovisning JiM 2014.

Försvarsmakten. (2018). Försvarsmaktens återrapportering av RB 17 p 32 jämställd­hets­integrering.

Kriminalvården. (2013). Plan för jämställdhetsintegrering i Kriminalvården.

Kriminalvården. (2015a). Resultatredovisning – Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2014.

Kriminalvården. (2015b). Kriminalvårdens plan för jämställdhetsintegrering 2015–2018.

Kriminalvården. (2017). Årsredovisning 2016.

Kriminalvården. (2018). Delredovisning. Kriminalvårdens arbete med jämställd­hets­inte­grering 2015–2017.

Lindholm, K. (red.). (2011). Jämställdhet i verksamhetsutveckling. Studentlitteratur.

Migrationsverket. (2015). Handlingsplan för jämställdhetsintegrering, Migrationsverket 2016–2018.

Migrationsverket. (2018a). Återrapportering av uppdrag Handlingsplan för jämställd­hets­integrering Migrationsverket 2016–2018, Delredovisning.

Migrationsverket. (2018b). Årsredovisning 2017.

Nationella Sekretariatet för Genusforskning. (2013). Lägesrapport av uppdrag att stödja arbetet med jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter 2013.

Nationella Sekretariatet för Genusforskning. (2014). Återrapportering av JiM 2013–2014, Stöd till 18 myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering.

Nationella Sekretariatet för Genusforskning. (2015a). JiM 2015, Rapportering av upp­drag att stödja arbetet med jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter och i rege­rings­kansliet.

Nationella sekretariatet för genusforskning. (2015b). JiM: Utvärdering av stödinsatser och kartläggning av myndigheternas arbete 2015, enkätundersökning., fråga 14 [internt material].

Nationella Sekretariatet för Genusforskning. (2016). JiM 2016, Rapportering av upp­drag att stödja arbetet med jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter och i rege­rings­kansliet.

Nationella Sekretariatet för Genusforskning. (2017a). JiM 2017, Rapportering av upp­drag att stödja arbetet med Jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter och i rege­rings­kansliet.

Nationella sekretariatet för genusforskning. (2017b). Jämställdhetsintegrering i myn­dig­heter: Utvärdering av stödinsatser och kartläggning av myndigheternas arbete. Fråga 14 [internt material].

Nationella Sekretariatet för Genusforskning. (2018). Jämställdhetsintegrering i Myn­dig­heter, Slutrapportering av stöduppdraget 2013–2017.

Norrbin, C., & Olsson, A. (2010). Forskning saknas: En kunskapsöversikt över forsk­nings­fältet jämställdhetsintegrering. Nationella Sekretariatet för Genusforskning, Göte­borgs Universitet.

Pensionsmyndigheten. (2013). Plan för jämställdhetsintegrering.

Pensionsmyndigheten. (2015a). Plan för jämställdhetsintegrering av verksamheten på Pensionsmyndigheten 2015–2018.

Pensionsmyndigheten. (2015b). Resultatredovisning: Jämställdhetsintegrering i myn­dig­heter 2014.

Pensionsmyndigheten. (2018). Jämställdhetsintegrering 2015–2017. Resultat­redo­vis­ning.

Polismyndigheten. (2016). Plan för jämställdhetsintegrering på Polismyndigheten 2016–2018.

Polismyndigheten. (2018). Årsredovisning 2017.

Regeringens skrivelse 2016/17:10. Makt, mål och myndighet – en feministisk politik för en jämställd framtid.

Regeringsbeslut. 2013-01-24. Uppdrag att stödja arbetet med jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter.

Regeringsbeslut. 2014-12-18. Uppdrag att stödja arbetet med jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter.

Regeringsbeslut. 2015-05-13. Uppdrag att stödja arbetet med jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet.

Regeringsbeslut. 2015-06-25. Uppdrag till Statens konstråd att förbereda en satsning på kulturverksamheter i vissa bostadsområden med inriktning konstnärlig gestaltning.

Regeringskansliet. (2016-12-20). Jämställdhetsintegrering. (Hämtad 2018-05-23). https://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/jamstalldhetsintegrering/

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende anslag 3:1 Särskilda jämställdhets­åt­gär­der inom utgiftsområde 13.

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgär­der inom utgiftsområde 13.

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgär­der inom utgiftsområde 13.

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgär­der inom utgiftsområde 13.

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgär­der inom utgiftsområde 13.

Riksrevisionen. (2015). Regeringens Jämställdhetssatsning – Tillfälligheter eller lång­sik­tiga förbättringar? (2015:13).

Sametinget. (2015). Slutrapport JiM: Jämställdhetsintegrering i Sametingets kärn­verk­sam­het.

SOU 2007:15. Utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten. Jämställd med­bor­garservice: Goda råd om jämställdhetsintegrering.

SOU 2007:15. Utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten. JämStöds Prak­tika: Metodbok för jämställdhetsintegrering.

SOU 2007:15. Utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten. Stöd för fram­tiden – Om förutsättningar för jämställdhetsintegrering.

Statens institutionsstyrelse. (2013). Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Sta­tens institutionsstyrelse 2014.

Statens institutionsstyrelse. (2015a). Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Sta­tens institutionsstyrelse 2015–2018.

Statens institutionsstyrelse. (2015b). Resultatredovisning, Jämställdhetsintegrering i Myn­digheter 2014.

Statens institutionsstyrelse. (2017). Årsredovisning 2016.

Statens institutionsstyrelse. (2018). Delredovisning av regeringens uppdrag om jäm­ställ­dhetsintegrering – beskrivning och analys av arbetet på Statens institutionsstyrelse åren 2015–2017.

Statens konstråd. (2015). Statens konstråds handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2016–2018.

Statens konstråd. (2018a). Statens konstråds delredovisning av genomfört arbete 2015–2017 inom ramen för uppdrag om jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter.

Regeringsuppdraget

JiM-myndigheter

JiM1 – uppdrag sedan 2013

1. Arbetsmiljöverket
2. Boverket
3. Centrala Studiestödsnämnden
4. Försvarsmakten
5. Försäkringskassan
6. Konstnärsnämnden
7. Kriminalvården
8. Livsmedelsverket
9. Musikverket
10. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
11. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
12. Pensionsmyndigheten
13. Sametinget
14. Skatteverket
15. Skolverket
16. Statens institutionsstyrelse
17. Tillväxtverket
18. Vetenskapsrådet

JiM2 – uppdrag sedan 2015

1. Arbetsförmedlingen
2. Brottsförebyggande rådet
3. Brottsoffermyndigheten
4. Diskrimineringsombudsmannen
5. Domstolsverket
6. Folke Bernadotteakademin
7. Folkhälsomyndigheten
8. Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd)
9. Inspektionen för vård och omsorg
10. Migrationsverket
11. Tillväxtanalys (Myndigheten för tillväxtpolitiska utredningar och analyser)
12. Myndigheten för yrkeshögskolan
13. Svenska ESF-rådet (rådet för Europeiska socialfonden i Sverige)
14. SIDA
15. Socialstyrelsen
16. Statens konstråd
17. Statens kulturråd
18. Statens skolinspektion
19. Universitets- och högskolerådet
20. Universitetskanslersämbetet
21. Vinnova (Verket för innovationssystem)
22. Åklagarmyndigheten

Riksutställningar (t.o.m. maj 2017)

JiM3 – uppdrag sedan 2016

1. Barnombudsmannen
2. Ekobrottsmyndigheten
3. Ekonomistyrningsverket
4. Folkbildningsrådet (organisation med myndighetsliknande uppdrag)
5. Formas
6. Försvarets materielverk
7. Inspektionen för socialförsäkringar
8. Konsumentverket
9. Kronofogdemyndigheten
10. Läkemedelsverket
11. Myndigheten för delaktighet
12. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
13. Polismyndigheten
14. Rättsmedicinalverket
15. Skolforskningsinstitutet
16. Specialpedagogiska skolmyndigheten
17. Statistiska centralbyrån
18. Totalförsvarets rekryteringsmyndighet
19. Tullverket

Fotnoter

1. Regeringens skrivelse. 2016/17:10. Makt, mål och myndighet – en feministisk politik för en jämställd framtid., s. 45; Regeringsbeslut. 2014-12-18. Uppdrag att stödja arbetet med jäm­ställd­hetsintegrering i statliga myndigheter., s. 3. ↑

2. Se Kommittédirektiv 2005:7. Jämställdhetsintegrering i den statliga verksamheten. ↑

3. Regeringens skrivelse. 2016/17:10. Makt, mål och myndighet – en feministisk politik för en jämställd framtid., s. 45. ↑

4. Regeringskansliet. (2016-12-20). Jämställdhetsintegrering. ↑

5. Regeringsbeslut. 2013-01-24. Uppdrag att stödja arbetet med jämställdhetsintegrering i stat­­liga myndigheter.; Regeringsbeslut. 2014-12-18. Uppdrag att stödja arbetet med jäm­ställ­dhetsintegrering i statliga myndigheter. ↑

6. Statskontoret. (2017b). Den offentliga sektorn i korthet 2017. ↑

7. Regeringens skrivelse. 2016/17:10. Makt, mål och myndighet – en feministisk politik för en jämställd framtid. ↑

8. Sveriges Kommuner och Landsting. (2014). Program för hållbar jämställdhet, resul­tat­rap­port för perioden 2011–2013.; SOU 2007:15. Utredningen om stöd för jäm­ställd­hets­in­te­gre­ring i staten. Stöd för framtiden – Om förutsättningar för jämställdhetsintegrering.; Stensöta Olofsdotter. (2009). Jämställdhetsintegrering i statliga myndigheters verksamhet.; Norrbin, C. & Olsson, A. (2010). Forskning saknas.; Lindholm, K. (red.). (2011). Jämställdhet i verk­sam­hetsutveckling.; Sveriges Kommuner och Landsting. (2011). Program för hållbar jäm­ställ­dhet, resultatrapport för perioden 2008–2010.; Riksrevisionen. (2015:13). Regeringens Jäm­ställdhetssatsning – Tillfälligheter eller långsiktiga förbättringar? ↑

9. Riksrevisionen. (2015:13). Regeringens Jämställdhetssatsning – Tillfälligheter eller lång­sik­tiga förbättringar? ↑

10. Norrbin, C. & Olsson, A. (2010). Forskning saknas. ↑

11. Regeringsbeslut. 2013-01-24 respektive 2014-12-18. Uppdrag att stödja arbetet med jäm­ställd­hetsintegrering i statliga myndigheter. ↑

12. Regeringsbeslut. 2013-01-24 respektive 2014-12-18. Uppdrag att stödja arbetet med jäm­ställd­hetsintegrering i statliga myndigheter.; Regeringsbeslut. 2015-05-13. Uppdrag att stöd­­ja arbetet med jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet. ↑

13. Sveriges Kommuner och Landsting. (2011). Program för hållbar jämställdhet, resul­tat­rap­port för perioden 2008–2010., s. 11. ↑

14. Nationella sekretariatet för genusforskning. (2017b). Jämställdhetsintegrering i myn­dig­heter: Utvärdering av stödinsatser och kartläggning av myndigheternas arbete., fråga 14 [in­ternt material]. ↑

15. SOU 2007:15. Utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten. JämStöds Prak­ti­ka: Metodbok för jämställdhetsintegrering., s. 9. ↑

16. Sveriges Kommuner och Landsting. (2011). Program för hållbar jämställdhet, resultat­rap­port för perioden 2008–2010. ↑

17. Davis, K. (2008). Intersectionality as buzzword: A sociology of science perspective on what makes a feminist theory succesful., s. 68. ↑

18. Regeringsbeslut. 2014-12-18. Uppdrag att stödja arbetet med jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter. ↑

19. Regeringsbeslut. 2014-12-18. Uppdrag att stödja arbetet med jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter. ↑

20. Vetenskapsrådet. (2018b). Årsredovisning 2017., s. 95. ↑

21. Brottsoffermyndigheten. (2018). Delredovisning av regeringsuppdrag., s. 7f. ↑

22. Statens musikverk. (2018). Delredovisning av regeringsuppdrag., s. 3. ↑

23. Arbetsmiljöverket. (2015a). Slutrapport av regeringsuppdrag., s. 7. ↑

24. Pensionsmyndigheten. (2015b). Slutrapport av regeringsuppdrag., s. 7. ↑

25. Ekonomistyrningsverket. (2018). Årsredovisning 2017., s. 35. ↑

26. Vetenskapsrådet. (2015a). Handlingsplan 2015–2018., s. 9. ↑

27. Centrala studiestödsnämnden. (2018). Delredovisning av regeringsuppdrag., s. 12. ↑

28. Universitetskanslersämbetet. (2018). Delredovisning av regeringsuppdrag., s. 9. ↑

29. Statens musikverk. (2015a). Slutrapport av regeringsuppdrag., s. 7f. ↑

30. Statens institutionsstyrelse. (2018). Delredovisning av regeringsuppdrag., s. 6f. ↑

31. Kriminalvården. (2018). Delredovisning av regeringsuppdrag, bilaga 1 s. 6f ↑

32. Polismyndigheten. (2018). Årsredovisning 2017., s. 55. ↑

33. Statens institutionsstyrelse. (2018). Delredovisning av regeringsuppdrag., s. 6. ↑

34. Migrationsverket. (2018). Delredovisning av regeringsuppdrag., s. 11. ↑

35. Vinnova. (2018). Delredovisning av regeringsuppdrag., s. 14. ↑

36. Centrala studiestödsnämnden. (2018). Delredovisning av regeringsuppdrag., s. 9. ↑

37. Pensionsmyndigheten. (2015b). Slutrapport av regeringsuppdrag., s. 17. ↑

38. Kriminalvården. (2015a). Slutrapport av regeringsuppdrag., s. 14–16. ↑

39. Statens konstråd. (2018a). Delredovisning av regeringsuppdrag., s. 6. ↑

40. Statens musikverk. (2018). Delredovisning av regeringsuppdrag., s. 6. ↑

41. Vetenskapsrådet. (2015b). Slutrapport av regeringsuppdrag., s. 9f. ↑

42. Statens institutionsstyrelse. (2018). Delredovisning av regeringsuppdrag., s. 25. ↑

43. Universitetskanslersämbetet. (2018). Delredovisning av regeringsuppdrag., s. 3. ↑

44. Försvarsmakten. (2015b). Slutredovisning av regeringsuppdrag, bilaga 1. s. 14. ↑

45. Vinnova. (2018). Delredovisning av regeringsuppdrag., s. 19f. ↑

46. Vinnova. (2018). Delredovisning av regeringsuppdrag., s. 21. ↑

47. Musikverket. (2015a). Slutrapport av regeringsuppdrag., s. 26. ↑

48. Statens musikverk. (2018). Delredovisning av regeringsuppdrag., s. 4–6 ↑

49. Statens konstråd. (2018a). Delredovisning av regeringsuppdrag., s. 9. ↑

50. Kriminalvården. (2017). Årsredovisning 2016., s. 13. ↑

51. Nationella sekretariatet för genusforskning. (2015b). JiM: Utvärdering av stödinsatser och kartläggning av myndigheternas arbete 2015, enkätundersökning., fråga 14 [internt mate­rial]. ↑

52. Sveriges kommuner och landsting. (2011). Program för hållbar jämställdhet, resultat­rap­port för perioden 2008–2010., s. 11. ↑

53. Centrala studiestödsnämnden. (2013). Handlingsplan för jämställdhetsintegrering., s. 16. ↑

54. Statens institutionsstyrelse. (2013). Handlingsplan för jämställdhetsintegrering., s. 5. ↑

55. Vinnova. (2018). Delredovisning av regeringsuppdrag., s. 21f. ↑

56. Vinnova. (2018). Delredovisning av regeringsuppdrag., s. 19f. ↑

57. Statens musikverk. (2015a). Slutrapport av regeringsuppdrag., s. 26. ↑

58. Statens konstråd. (2018a). Delredovisning av regeringsuppdrag., s. 9. ↑