Sjukfrånvaron i staten år 2018 – myndigheter och sektorer

Sammanfattning

Enligt regleringsbrevet ska Statskontoret senast den 15 maj 2019 sammanställa och red­ovisa uppgifter om myndigheternas sjukfrånvaro. Statskontoret ska redovisa dessa uppgifter enligt 7 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och bu­­d­­getunderlag.

I genomsnitt var sjukfrånvaron i de statliga myndigheterna 3,9 pro­cent av den ordina­­rie arbets­tiden under 2018. Det innebär att den har minskat jämfört med 2017, då den var 4,0 procent. Minskningen är relativt liten, och det är bara andra gången som sjuk­från­varon minskar under de sju senaste åren. Men sjukfrånvaron är fort­farande högre än 2013, då den låg på 3,2 procent.

Långtidsfrånvaron (mer än 60 dagar) som andel av den totala sjukfrånvaron var 52,4 procent under 2018. Den har minskat i förhållande till föregående år då den var 55,3 procent.

Sjukfrånvaron i procent av gruppens ordinarie arbets­tid var 5,2 procent för kvinnor och 2,5 procent för män. Sjukfrånvaron har minskat både för kvinnor (0,2 procent­en­he­ter) och för män (0,1 procentenheter) i förhållande till föregående år.

Sjukfrånvaron för anställda i åldersgrupperna yngre än 30 år var 3,0 procent av grup­pens sammanlagda ordinarie arbetstid. I gruppen 30–49 år var den 3,7 procent och i gruppen 50 år och äldre var den 4,5 procent. Det innebär att sjukfrånvaron har ökat med 0,1 procentenheter för de som är yngre än 30 år. Den har däremot mins­kat med 0,1 procent­enhe­ter för de som är 30–49 år och med 0,2 procentenheter för de som är 50 år och äldre.

För 197 myndigheter kan vi jämföra sjukfrånvaron med tidigare år. Av dem hade 127 (64 procent) en lägre eller oförändrad sjukfrånvaro 2018 än 2017. Det var 70 myndigheter (36 procent) som hade högre sjukfrånvaro 2018 än 2017.

Regeringens mål är att sjukpenningtalet ska vara högst nio dagar 2020, vilket mot­svarar 2013 års sjukfrånvaronivå. Frånvaron behöver minska med cirka 0,4 pro­cent­­enheter varje år från och med 2018 för att komma tillbaka till 2013 års från­varo­­nivå till år 2020.

Uppdraget

Sedan den 1 juli 2003 finns det ett krav på att redovisa de anställ­das sjuk­frånvaro i årsredovisningen. Kravet gäller sedan 2011 även för kommuner, landsting och statliga myndigheter och framgår i de regelverk som styr årsredo­visningens inne­håll för dessa verksamheter. Kravet för de statliga myndigheterna finns i förord­ning­en (2000:605) om års­redo­visning och budgetunderlag. Syftet är att tydligt beskriva sjukfrånvaron och därmed öka medveten­heten om ohälsan, frånvarons orsaker och hur den påverkar myndigheters verk­samhet. Ökade kun­skaper inom om­rådet kan påverka arbetsgivare att vidta åtgärder för att minska sjuk­från­varon.

Följande uppgifter ska lämnas i årsredovisningen:

• den totala sjukfrånvaron i procent av de anställdas ordinarie arbetstid^[1]
• den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en samman­hängande tid av 60 dagar eller mer^[2]
• sjukfrånvaron för kvinnor respektive män i procent av gruppens ordinarie arbets­­­tid
• sjukfrånvaron för anställda i åldersgrupperna yngre än 30 år, 30–49 år samt 50 år och äldre i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid.

Kravet gäller inte för arbetsgivare med högst tio anställda. Arbetsgivare ska inte hel­­ler redovisa uppgifter om sjukfrånvaro för en undergrupp om antalet anställda i grup­pen är högst tio. Arbetsgivare behöver inte heller redovisa uppgifter om sjuk­från­varo om uppgif­terna kan hänföras till enskilda individer.

Denna sammanställning har tidigare redovisats av Arbetsgruppen för Hälsa i Staten (2003), Finansdepartementet (2004), Verket för förvaltnings­utveck­ling (2005–2007) och av Statskontoret (2008–2018).

Enligt regleringsbrevet för 2019 ska Statskontoret också särskilt jämföra frånvaron 2018 med frånvaron för 2013. Detta underlag används för att följa upp regeringens mål att sjukpenningtalet ska vara högst nio dagar vid slutet av 2020, vilket mot­svarar ni­vån på sjukfrånvaron 2013.^[3]

Skriftens innehåll

Denna skrift redovisar uppgifter om sjukfrånvaron vid de 200 myndigheter som har läm­nat årsredovisning för 2018 och som har rapporterat in uppgifterna i systemet Hermes.^[4] Vi anger också ett antal jämförelsetal för åren 2013 till 2018. De historis­ka värde­na bygger på statistik från de myndigheter som var aktiva under 2018.

En myndighet har upphört sedan 2017, och ytterligare en myndighet har rättat sin statistik för 2017 i efterhand.^[5] Detta innebär att aggrege­rade värden för ti­di­gare år kan skilja sig något från tidigare rappor­ter, eftersom dessa rapporters värden ba­serades på de då rapporterade siffrorna för de myndigheter som var aktiva då. De medeltal som vi redovisar bygger på myn­dig­heternas upp­gifter och är viktade i förhållande till myndigheternas storlek (antalet års­arbets­krafter eller medelantal anställda).^[6]

Statskontoret har valt att använda den ­indelning som Arbetsgivarverket övergick till 2009 och som baseras på den internationella Cofog-indel­ningen.^[7] Uppgifterna om sjuk­frånvaron redovisas totalt för samtliga myndig­heter samt fördelat på följan­de verk­samhetsområden:

• Allmän offentlig förvaltning
• Försvar
• Samhällsskydd och rättsskipning
• Näringslivsfrågor, miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsut­veck­ling
• Fritidsverksamhet, kultur och religion
• Utbildning
• Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård

I några fall går det inte att belägga varför myndigheten inte redo­­visar någon sjuk­från­varo. Vi har utelämnat myn­dig­heter med högst tio anställda, med maximalt tio i någon av undergrup­perna, och/eller med mindre än tre frånvarande i någon av under­grup­perna. Dessa myndigheter redovisar vi i stället i våra tabeller med två stjärnor (**).^[8] Om vi inte redovisar något jäm­förelsetal för tidigare år kan det bero på att myndigheten är ny (-) eller att den tidigare hade maximalt tio anställda.

Avgränsning, metod och källkritik

Statistiken visar nivån på sjukfrånvaron totalt och inom de olika under­grup­perna efter kön och ålder. Denna statistik ger inte ett tillräckligt underlag för att bedöma orsaker till nivån på eller till föränd­ringar av frånvaron. Stats­kon­torets uppdrag är att sam­man­ställa statistiken, inte att analysera sjukfrånvarons bakomliggande orsaker.

Resultaten i rapporten bygger på de uppgifter som myndigheterna lämnar till in­for­mationssystemet Hermes. Statistiken kan innehålla fel, bland annat på grund av att myndigheterna levererar uppgifter som är beräknade på olika sätt. Stats­kontoret har korrigerat uppenbara fel och har även kvalitetssäkrat materialet genom att kontakta de berörda myndigheterna eller genom att kontrollera myn­dig­heternas årsredo­vis­ningar.

Urvalet inkluderar flertalet myndigheter under regeringen eller riksdagen som rap­por­terar in statistik till Hermes-systemet. I statistiken ingår vissa myndigheter utan anställda eller med maximalt tio anställda, men dessa rappor­terar noll frånvaro i alla kategorier och därför har vi inte tagit med dem i vår rapport.^[9] Vi har också exkluderat de myndigheter som inte rapporterar sitt ekonomiska utfall själva, utan där någon annan myn­dighet gör det. Vi har inte heller tagit med myndigheter med tidsbegränsade uppdrag, eller nedlagda myndigheter som saknar ekonomiskt utfall för 2018.

I rapporten antar vi att mäns och kvinnors andelar av årsarbetskrafterna är desam­ma som deras andelar av medelantalet anställda. Detta antagande är inte själv­klart, efter­som kvinnor oftare jobbar deltid och följaktligen också ofta svarar för en mindre del av årsarbetskrafterna än sin del av antalet anställda. Men vi har inte tillgång till något under­lag för att göra mer rättvisande antaganden i denna rapport.

Genomförande

Arbetet har genomförts av Eero Carroll (projektledare). Michael Borchers har varit referensperson och bistått med kvalitetssäkring av ar­betet.

Sjukfrånvaron i staten 2018

Sjukfrånvaron i de statliga myndigheterna var 3,9 procent av den till­gäng­liga arbets­­tiden under 2018 (figur 1). Det innebär att sjukfrånvaron har minskat med 0,1 procent­en­he­ter jämfört med föregående år. Antalet årsarbetskrafter 2018 var strax under 226 000, att jämföra med strax under 223 000 årsarbetskrafter 2017. Antalet års­ar­bets­krafter har således ökat med 1,3 procent mellan de två åren.

Kvinnors sjukfrånvaro är mer än dubbelt så hög som männens, 5,2 procent för kvin­nor och 2,5 procent för män. Frånvaron har minskat sedan det föregående året både för kvin­nor och män, med 0,2 respektive 0,1 pro­cent­­enheter.

Sjukfrånvaron har ökat för de som är yngre än 30 år, med 0,1 procentenheter. Den har minskat med 0,1 procentenheter för de som är 30 till 49 år gamla och med 0,2 procentenheter för de som är 50 år eller äldre.

I tabellerna och figurerna i denna rapport är det viktigt att notera att den redovisade frånvaron för olika grupper inte nödvändigtvis summerar till den totala frånvaron. Det beror på att grupperna är olika stora, och att större gruppers frånvaro påverkar den totala sjukfrånvaron mer än små gruppers frånvaro. Om till exempel mäns från­­varo ökar behöver inte den totala sjukfrånvaron öka i samma utsträckning. Det beror på att männen är något färre än kvinnorna i staten och alltså svarar för en mindre del av den totala arbetstiden. Detta blir särskilt tydligt i statistiken för varje verk­samhetsområde.

Figur 1 Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 2013–2018.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Långtidsfrånvaron (mer än 60 dagar) som andel av den totala sjukfrånvaron har ökat något i förhållande till utgångsläget 2013. Från drygt 43 procent 2013 har långtids­från­varons andel ökat till drygt 52 pro­cent 2018. Däremot har långtids­frånvaron minskat under det senaste året (figur 2).

Figur 2 Långtidsfrånvaron som andel av den totala frånvaron i procent 2013–2018.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Skillnader mellan stora, medelstora och små myndigheter

Figur 3 visar att 88 myndigheter (45 procent av totalen) hade minskad sjukfrånvaro och 39 myndigheter (20 procent) hade oförändrad sjukfrånvaro under 2018.^[10] Där­emot hade 70 myndigheter (36 procent) högre sjukfrånvaro jämfört med det före­gående året. Bland myndigheter med färre än 50 årsarbetskrafter hade 17 av 32 (53 pro­­cent av gruppen) oförändrad eller minskad frånvaro, medan 15 myndigheter in­om grup­pen (47 procent) hade ökad frånvaro. Sjukfrån­varon minskade eller var oför­änd­rad i 82 av 128 myndigheter med minst 50 men färre än 1 000 års­arbets­krafter (64 procent av gruppen). Inom samma grupp hade drygt var tredje myndig­het ökad sjukfrånvaro (46 av 128 totalt, eller 36 procent av gruppen).

Av myndigheterna med 1 000 årsarbetskrafter eller fler hade 28 stycken minskad eller oförändrad frånvaro (76 procent av gruppen). Sjukfrånvaron ökade i stället för de resterande 9 myndig­heter­na (24 procent av gruppen).

Figur 3 Antal myndigheter (efter antalet årsarbetskrafter) som har minskad, ökad eller oförändrad sjukfrånvaro 2018 jämfört med 2017.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Sjukfrånvaron inom olika verksamhetsområden

Sjukfrånvaron varierade inom de olika verksam­hetsområdena, från 2,2 till 6,1 pro­cent av den tillgängliga arbetstiden (tabell 1a). Lång­tidssjukfrånvaron varierade 2018 från strax under 38 procent av den totala sjukfrånvaron inom verksamhets­området Fritids­verk­sam­het, kultur och religion till drygt 57 procent inom Utbild­ning.

Myndigheter inom verk­samhets­område Försvar hade den lägsta totala sjukfrån­va­ron och de inom Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård hade den högsta. Detta åter­speglar verk­sam­hetsområdenas könsfördelning, eftersom sjukfrånvaron för kvinnor var betydligt hög­re än för män (tabell 1b) inom båda områdena. På för­svars­myndigheterna var andelen män strax under 79 pro­cent och inom det socia­la området var andelen kvinnor drygt 67 pro­cent.

Tabell 1a Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid per verksamhetsområde i staten 2018.

Verksamhetsområde	Totalt	Långtid 1)	Kvinnor	Män	–29 år	30–49 år	50– år
Allmän offentlig förvaltning	4,0	51,5	4,9	2,5	2,9	3,7	4,5
Försvar	2,2	46,3	3,8	1,8	1,7	2,0	3,0
Samhällsskydd och rättsskipning	4,4	54,1	5,8	3,2	3,6	4,0	5,4
Näringslivsfr., miljö- skydd, bostads- försörj­ning och samhälls­utv.	3,7	45,1	4,8	2,6	3,0	3,5	3,9
Fritidsverksamhet, kultur och religion	3,7	37,9	4,1	2,9	2,0	3,5	3,4
Utbildning	2,9	57,2	3,9	1,7	1,9	2,9	3,2
Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård	6,1	53,2	7,1	4,3	5,1	5,9	6,8
Totalt	3,9	52,4	5,2	2,5	3,0	3,7	4,5

1) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Tabell 1b Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid samt andelen kvinnor per verksamhetsområde i staten 2018.

Verksamhetsområde	Totalt	Kvinnor	Män	Andel kvinnor i verksamhetsområdet
Allmän offentlig förvaltning	4,0	4,9	2,5	62,0
Försvar	2,2	3,8	1,8	21,3
Samhällsskydd och rättsskipning	4,4	5,8	3,2	50,1
Näringslivsfrågor, miljöskydd, bostads­­försörjning och samhälls­utv.	3,7	4,8	2,6	48,1
Fritidsverksamhet, kultur och religion	3,7	4,1	2,9	60,9
Utbildning	2,9	3,9	1,7	54,1
Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård	6,1	7,1	4,3	67,1
Totalt	3,9	5,2	2,5	52,2

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Förändringar över tiden

Sjukfrånvaron var stabil mellan 2017 och 2018 inom de två verksamhetsområdena Allmän offentlig förvaltning och Utbildning. Frånvaron minskade i alla de andra verksamhetsområdena under det senaste året (tabell 2). Mellan 2017 och 2018 minskade sjukfrånvaron med mellan 0,1 och 0,2 procentenheter. Minskningen var störst inom Samhällsskydd och rättsskipning.

Sjukfrånvaron minskar totalt sett långsammare bland män än bland kvinnor, men detta syns inte tydligt på sektornivå under det senaste året. Sjukfrånvaron minskar mest i det verk­samhetsområde som har jämnast könsfördelning, Samhällsskydd och rättsskipning. Den minskar något mindre i de mest mansdominerade, Försvar samt Näringslivs­frågor, miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling (tabell 2).

Tabell 2 Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid per verksamhetsområde i staten 2013–2018.

Verksamhetsområde	2018	2017	2016	2015	2014	2013
Allmän offentlig förvaltning	4,0	4,0	4,1	3,9	3,4	3,2
Försvar	2,2	2,3	2,4	2,3	2,0	1,5
Samhällsskydd och rättsskipning	4,4	4,6	5,0	4,6	3,9	3,8
Näringslivsfrågor, miljöskydd, bostads- försörjning och samhälls­utv.	3,7	3,8	3,8	3,7	3,4	3,1
Fritidsverksamhet, kultur och religion	3,7	3,8	4,2	4,3	3,6	3,1
Utbildning	2,9	2,9	2,9	2,7	2,4	2,2
Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård	6,1	6,1	6,4	6,3	5,7	5,2
Totalt	3,9	4,0	4,1	3,9	3,4	3,2

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Frånvaron har överlag ökat sedan 2013, även om 2017 var ett trendbrott och från­varon minskade ytterligare under 2018 (figur 4). Frånvaron skulle ha behövt mins­ka med 0,25 procentenheter varje år för att senast 2020 komma tillbaka till bas­linjen för åren 2016–2020, det vill säga till 2013 års från­varo. Denna utvecklings­linje är med i diagrammet som ”Scenario 20” för åren 2016–2020. Men frånvaron har inte minskat med 0,25 procentenheter per år sedan 2016, vilket innebär att frånvaron kommer att behöva minska med närmare 0,4 pro­cent­enheter både under 2019 och 2020 för att uppnå målet.

Figur 4 Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid under åren 2013–2018, och baslinje samt utvecklingsscenario för 2020.

Allmän offentlig förvaltning

De största myndigheterna inom verksamhetsområdet Allmän offentlig för­valt­ning var Regeringskansliet, länsstyrelserna (räknade som grupp) och Skatteverket. Sjuk­från­varon i hela verksamhetsområdet låg 2018 på 4,0 procent, vilket är strax över det totala genomsnittet (tabell 3a). Totalt omfattade verksamhetsområdet strax under 27 100 års­arbetskrafter, varav kvinnor står för 62 procent. Skillnaden i sjuk­från­varon mel­lan kvinnor och män i denna sektor motsvarade i stort sett genom­snittet för samt­liga sektorer (tabell 3b).

Tabell 3a Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Allmän offentlig förvaltning. Procent av tillgänglig arbetstid under 2013–2018.

Allmän offentlig förvaltning	2018	2017	2016	2015	2014	2013
Arbetsgivarverket	4,4	2,5	3,0	2,7	1,9	2,9
Ekonomistyrningsverket	1,3	2,8	2,6	3,1	1,8	1,5
Justitiekanslern	2,2	3,1	2,2	2,6	1,4	1,8
Kammarkollegiet	3,7	4,2	3,2	3,1	3,7	3,4
Konjunkturinstitutet	1,9	2,7	2,0	1,9	2,0	0,9
Kungl. biblioteket	4,2	4,4	4,6	4,4	3,2	3,0
Kungl. hov- och slottsstaten	3,7	3,0	3,0	3,3	3,2	3,1
Länsstyrelsen i Blekinge län	4,8	5,0	5,4	4,7	4,5	5,2
Länsstyrelsen i Dalarnas län	3,6	5,7	5,7	4,3	4,2	3,9
Länsstyrelsen i Gotlands län	3,4	3,2	2,9	3,8	2,7	1,7
Länsstyrelsen i Gävleborgs län	4,5	4,8	4,4	4,2	5,2	5,0
Länsstyrelsen i Hallands län	4,3	3,6	3,5	3,6	3,6	3,7
Länsstyrelsen i Jämtlands län	4,5	4,8	3,8	4,3	3,6	2,9
Länsstyrelsen i Jönköpings län	4,2	3,5	4,0	3,5	2,8	2,9
Länsstyrelsen i Kalmar län	5,2	5,5	3,6	3,5	3,8	3,0
Länsstyrelsen i Kronobergs län	3,9	4,7	5,4	4,6	5,8	3,1
Länsstyrelsen i Norrbottens län	3,7	4,1	3,2	3,8	2,6	2,1
Länsstyrelsen i Skåne län	3,2	3,9	4,7	3,5	2,7	2,8
Länsstyrelsen i Stockholms län	5,9	5,5	6,5	5,6	4,8	3,3
Länsstyrelsen i Södermanlands län	3,4	3,3	4,5	3,9	2,8	3,3
Länsstyrelsen i Uppsala län	5,3	5,4	5,2	4,6	3,6	3,8
Länsstyrelsen i Värmlands län	6,7	6,0	4,8	5,2	3,0	4,3
Länsstyrelsen i Västerbottens län	3,2	3,2	3,9	3,7	2,8	3,6
Länsstyrelsen i Västernorrlands län	3,6	3,6	4,0	3,4	3,3	2,0
Länsstyrelsen i Västmanlands län	3,9	2,8	2,6	2,7	2,1	2,3
Länsstyrelsen i Västra Götalands län	4,3	5,1	4,6	4,7	4,1	3,8
Länsstyrelsen i Örebro län	4,4	3,6	3,5	4,4	3,6	2,6
Länsstyrelsen i Östergötlands län	3,9	3,6	3,6	3,2	2,2	3,0
Myndigheten för digital förvaltning	0,7	-	-	-	-	-
Nordiska Afrikainstitutet	2,2	4,5	3,5	1,7	1,3	3,1
Regeringskansliet	2,6	2,6	2,6	2,5	2,2	2,1
Riksarkivet	4,6	4,6	5,4	4,4	4,1	3,2
Riksdagsförvaltningen	4,1	4,2	3,4	2,9	2,6	2,8
Riksgäldskontoret	3,9	3,6	3,5	3,1	1,6	2,2
Riksrevisionen	3,0	2,8	2,8	2,9	2,5	3,2
Skatteverket	4,8	4,7	4,7	4,5	4,0	3,8
Statens fastighetsverk	4,2	3,4	3,5	3,3	2,9	2,2
Statens servicecenter	3,8	4,4	3,8	4,1	3,5	4,0
Statens tjänstepensionsverk	2,6	4,4	5,4	5,1	3,8	3,7
Statistiska centralbyrån	5,0	4,9	5,4	4,8	3,8	3,8
Statskontoret	1,7	1,1	2,2	1,6	0,9	1,4
Styrelsen för internationell utveckl.arb. (Sida)	2,5	2,7	3,0	2,4	2,3	2,5
Svenska institutet	3,3	4,1	4,1	4,9	4,8	3,8
Sv. inst. för europapol. stud. (Sieps)	3,5	0,9	1,3	3,6	8,8	0,7
Trafikanalys	3,9	4,4	1,3	1,5	3,8	1,1
Tullverket	3,5	3,8	3,9	4,0	3,3	3,1
Vetenskapsrådet	2,1	2,4	3,0	3,9	2,1	2,2
Summa	4,0	4,0	4,1	3,9	3,4	3,2

- Myndigheten hade inte bildats.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Tabell 3b Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Allmän offentlig förvaltning. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2018.

	Totalt	Lång- tid 1)	Kvinnor	Män	–29 år	30–49 år	50– år
Allmän offentlig förvaltning	2018	2018	2018	2018	2018	2018	2018
Arbetsgivarverket	4,4	39,0	5,7	1,4	1,4	3,4	5,6
Ekonomistyrningsverket	1,3	16,4	1,8	0,7	0,0	1,0	1,5
Justitiekanslern	2,2	0,0	2,9	0,9	**	2,6	**
Kammarkollegiet	3,7	54,7	4,7	2,0	1,9	3,9	3,7
Konjunkturinstitutet	1,9	34,9	3,6	0,6	0,0	2,5	1,0
Kungl. biblioteket	4,2	37,3	5,1	3,2	5,4	3,7	4,7
Kungl. hov- och slottsstaten	3,7	46,7	5,6	1,6	3,2	2,8	4,7
Länsstyrelsen i Blekinge län	4,8	69,2	5,7	3,2	5,1	4,4	5,4
Länsstyrelsen i Dalarnas län	3,6	65,0	4,9	1,7	2,5	4,1	3,2
Länsstyrelsen i Gotlands län	3,4	36,6	4,2	2,4	**	4,4	2,5
Länsstyrelsen i Gävleborgs län	4,5	61,3	5,5	3,0	3,7	3,6	5,9
Länsstyrelsen i Hallands län	4,3	44,1	5,2	2,3	2,7	3,9	5,1
Länsstyrelsen i Jämtlands län	4,5	63,1	4,6	4,5	2,9	4,4	4,9
Länsstyrelsen i Jönköpings län	4,2	62,2	5,3	2,5	2,7	4,7	3,6
Länsstyrelsen i Kalmar län	5,2	71,3	6,6	2,9	2,8	4,9	6,3
Länsstyrelsen i Kronobergs län	3,9	57,7	4,6	2,2	6,9	3,3	4,1
Länsstyrelsen i Norrbottens län	3,7	58,4	4,0	3,2	3,8	3,3	4,4
Länsstyrelsen i Skåne län	3,2	50,9	3,9	1,9	4,4	3,2	2,9
Länsstyrelsen i Stockholms län	5,9	67,5	7,1	3,4	4,2	6,4	5,5
Länsstyrelsen i Södermanlands län	3,4	49,7	4,3	2,0	6,7	2,6	3,9
Länsstyrelsen i Uppsala län	5,3	58,0	6,1	3,7	3,5	5,8	4,9
Länsstyrelsen i Värmlands län	6,7	72,7	8,9	3,3	2,2	8,6	4,3
Länsstyrelsen i Västerbottens län	3,2	63,2	4,3	1,8	2,3	2,3	4,7
Länsstyrelsen i Västernorrlands län	3,6	62,7	5,0	1,3	8,2	3,6	3,0
Länsstyrelsen i Västmanlands län	3,9	57,5	4,8	2,1	5,6	4,0	3,7
Länsstyrelsen i Västra Götalands län	4,3	64,2	5,4	2,6	3,6	3,8	5,2
Länsstyrelsen i Örebro län	4,4	63,9	5,5	2,3	2,5	3,9	5,8
Länsstyrelsen i Östergötlands län	3,9	58,9	4,9	1,5	3,5	5,2	1,7
Myndigheten för digital förvaltning	0,7	**	**	**	**	**	**
Nordiska Afrikainstitutet	2,2	30,3	0,9	3,3	0,0	1,2	3,9
Regeringskansliet	2,6	47,8	3,2	1,7	1,8	2,3	3,1
Riksarkivet	4,6	38,8	5,1	4,1	2,8	3,7	5,3
Riksdagsförvaltningen	4,1	50,5	4,4	3,8	4,7	4,4	3,9
Riksgäldskontoret	3,9	49,2	5,7	2,2	2,9	4,2	3,6
Riksrevisionen	3,0	50,9	4,1	1,5	1,3	2,3	5,1
Skatteverket	4,8	50,8	5,7	2,9	3,4	4,6	5,3
Statens fastighetsverk	4,2	55,0	5,8	2,8	2,3	3,7	4,7
Statens servicecenter	3,8	44,2	4,3	2,1	4,8	3,3	4,1
Statens tjänstepensionsverk	2,6	36,2	2,9	2,0	0,0	2,4	2,7
Statistiska centralbyrån	5,0	53,7	6,0	3,7	1,7	4,0	6,8
Statskontoret	1,7	25,9	2,1	1,1	5,0	1,8	1,0
Styrelsen för internationell utveckl.arb. (Sida)	2,5	56,8	2,8	1,8	0,9	2,4	2,9
Svenska institutet	3,3	45,9	4,2	0,8	2,4	3,0	4,0
Sv. inst. för europapol. stud. (Sieps)	3,5	37,6	**	**	**	3,6	**
Trafikanalys	3,9	67,8	7,5	0,9	0,0	5,5	1,7
Tullverket	3,5	50,1	4,5	2,6	1,9	2,8	4,5
Vetenskapsrådet	2,1	60,6	3,0	0,6	0,0	0,6	1,0
Summa	4,0	51,5	4,9	2,5	2,9	3,7	4,5

1) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.

** Maximalt tio i gruppen och/el. färre än tre med frånvaro.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Försvar

Försvarsmakten är den klart största myndigheten inom verksamhetsområdet För­svar. År 2018 hade myndigheten strax över 18 800 årsarbetskrafter. Totalt i verk­sam­hets­om­rådet ingick strax under 26 300 årsarbetskrafter, var­av 79 procent var män. Den stora an­delen män återspeglas i sjukfrån­varon, som var den lägsta av alla områden med 2,2 pro­­cent av den tillgängliga arbetstiden (tabell 4a). Sjukfrånvaron har också minskat med 0,1 procentenheter sedan 2017.

Även sjukfrånvaron för kvinnor var lägre än det totala genom­snittet för kvin­nor. Men skillnaderna mellan könen har närmat sig nivån för könsskillnaderna för staten som helhet. Tidigare var dessa skillnader klart lägre för området Försvar än för totalen. Kvin­nornas sjukfrånvaro var 3,8 procent av den till­gängliga arbetstiden 2018, medan mot­svarande andel för män var 1,8 procent. Området Försvar hade en nivå på sjuk­från­varon som i alla åldersunder­grupper låg klart under genomsnittet (tabell 4b).

Tabell 4a Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Försvar. Procent av tillgänglig arbetstid under 2013–2018.

Försvar	2018	2017	2016	2015	2014	2013
Folke Bernadotteakademin	2,5	3,5	2,1	1,7	1,1	0,7
Fortifikationsverket	3,8	3,6	3,3	3,3	2,4	2,8
Försvarets materielverk	2,9	3,3	3,7	3,4	2,9	2,2
Försvarshögskolan	1,7	2,6	2,5	2,5	2,9	2,6
Försvarsmakten	2,0	1,9	2,0	2,0	1,7	1,2
Inspektionen för strategiska produkter	2,2	2,0	3,5	3,2	1,3	0,3
Kustbevakningen	2,8	2,7	2,7	2,8	3,4	2,2
Mynd. för samh.skydd och beredskap	2,8	3,7	3,4	2,4	2,0	2,3
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)	2,9	3,0	2,7	2,9	2,6	2,2
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet 1)	3,0	3,2	3,8	4,9	4,8	4,3
Summa	2,2	2,3	2,4	2,3	2,0	1,5

1) Tidigare Totalförsvarets pliktverk. Myndigheten bytte namn och arbetsuppgifter 2011, året efter att riks­dagen beslutat att Försvarsmaktens personalförsörjning ska bygga på frivillighet och inte på plikt. Under 2017 infördes dock värnplikten igen. Myndigheten har anor från medeltiden, men bildades i sin näst sista skepnad och under just namnet Pliktverket 1995. Då tog myndigheten över arbetsuppgifterna från Värnpliktsverket och från Vapen­fristyrelsen.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Tabell 4b Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Försvar. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2018.

	Totalt	Lång- tid 1)	Kvinnor	Män	–29 år	30– 49 år	50– år
Försvar	2018	2018	2018	2018	2018	2018	2018
Folke Bernadotteakademin	2,5	48,4	3,1	1,1	2,1	2,8	1,2
Fortifikationsverket	3,8	58,1	5,4	3,4	2,1	1,8	5,3
Försvarets materielverk	2,9	45,0	4,6	2,4	2,7	2,4	3,4
Försvarshögskolan	1,7	49,0	3,0	1,0	1,6	2,2	1,4
Försvarsmakten	2,0	46,9	3,6	1,6	1,4	1,8	2,8
Inspektionen för strategiska produkter	2,2	0,0	4,1	0,8	**	3,1	**
Kustbevakningen	2,8	40,8	4,3	2,3	1,7	2,4	3,9
Mynd. för samh.skydd och beredskap	2,8	47,8	3,8	2,0	4,7	2,7	2,9
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)	2,9	34,5	4,3	2,2	1,9	2,5	3,5
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet	3,0	42,4	4,0	1,8	0,0	2,7	3,3
Summa	2,2	46,3	3,8	1,8	1,7	2,0	3,0

1) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.

** Maximalt tio i gruppen och/el. färre än tre med frånvaro.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Samhällsskydd och rättsskipning

Verksamhetsområde Samhällsskydd och rättsskipning var det näst största verksam­het­­sområdet med strax över 47 000 årsarbetskrafter. Inom området var Polis­myndig­heten störst med strax över 26 400 årsarbetskrafter. Detta område hade den jäm­naste könsfördelningen av alla verksamhetsområden, med 50 pro­cent kvinnor.

Verk­sam­hetsområdet hade en högre sjukfrånvaro än snittet, 4,4 procent (tabell 5a). Sjuk­från­varon var högre både för kvin­nor och män jämfört med genomsnittet. Sjuk­­f­rån­varon var också högre för samtliga åldersgrupper jämfört med genom­snittet. Men den har också minskat mest sedan 2017, med 0,2 procentenheter.

Tabell 5a Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Samhällsskydd och rättsskipning. Procent av tillgänglig arbetstid under 2013–2018.

Samhällsskydd och rättsskipning	2018	2017	2016	2015	2014	2013
Brottsförebyggande rådet	4,1	5,4	4,1	4,0	2,7	2,7
Brottsoffermyndigheten	4,2	2,7	3,7	1,8	1,8	1,9
Domstolsverket	4,4	4,4	4,6	3,9	3,4	3,4
Ekobrottsmyndigheten	3,3	3,1	3,8	3,7	2,4	2,2
Kriminalvården	5,9	6,2	6,3	6,1	5,5	5,1
Kronofogdemyndigheten	5,3	5,8	5,4	5,2	4,5	4,0
Polismyndigheten	3,9	4,1	4,6	4,3	3,6	3,5
Riksdagens ombudsmän JO	3,5	2,8	2,3	2,7	2,0	3,4
Rättsmedicinalverket	5,1	4,5	4,4	3,8	3,2	3,0
Statens haverikommission	2,1	2,8	4,8	3,8	3,6	4,1
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden	1,5	4,0	3,0	2,0	1,0	1,2
Åklagarmyndigheten	3,1	3,2	3,5	2,9	2,5	3,1
Summa	4,4	4,6	5,0	4,6	3,9	3,8

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Tabell 5b Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Samhällsskydd och rättsskipning. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2018.

	Totalt	Långtid 1)	Kvinnor	Män	–29 år	30–49 år	50– år
Samhällsskydd och rättsskipning	2018	2018	2018	2018	2018	2018	2018
Brottsförebyggande rådet	4,1	35,7	5,1	2,2	4,5	4,5	2,6
Brottsoffermyndigheten	4,2	54,4	4,5	3,7	9,7	2,4	5,3
Domstolsverket	4,4	50,1	5,3	2,4	3,1	4,5	5,0
Ekobrottsmyndigheten	3,3	50,3	4,3	2,4	**	2,9	3,9
Kriminalvården	5,9	48,8	7,0	5,0	4,9	5,3	7,3
Kronofogdemyndigheten	5,3	55,8	6,5	3,1	4,0	4,8	6,5
Polismyndigheten	3,9	57,3	5,6	2,6	3,3	3,4	4,8
Riksdagens ombudsmän JO	3,5	55,5	3,3	3,8	0,0	2,1	5,4
Rättsmedicinalverket	5,1	59,1	5,6	4,1	2,8	4,9	5,8
Statens haverikommission	2,1	19,9	**	0,6	**	2,5	1,9
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden	1,5	**	1,6	**	**	**	**
Åklagarmyndigheten	3,1	47,2	3,6	2,3	3,8	2,7	3,8
Summa	4,4	54,1	5,8	3,2	3,6	4,0	5,4

1) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.

** Maximalt tio i gruppen och/el. färre än tre med frånvaro.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Näringslivsfrågor, miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling

Av de strax över 25 700 årsarbets­krafterna inom verksamhetsområde Näringslivs­frå­gor m.m. svarade kvinnor för 48 procent. Den totala sjukfrånvaron (3,7 procent) var nå­got lägre än för staten i genomsnitt (tabell 6a). I undergrupperna efter kön och ålder lig­ger frånvaron täm­li­gen nära genomsnittet (tabell 6b). Verksamhets­området hade en sjuk­från­varo som har minskat med 0,1 procent­enheter mellan 2017 och 2018, lika mycket som genomsnittet för staten mellan samma år. Sjuk­frånvaron i ett antal myndigheter har för­änd­rats mycket över åren. De flesta av dessa myndigheter är små, vilket gör att enskilda individers sjuk­från­varo får stort genomslag i statistiken.

Tabell 6a Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Näringslivsfrågor, miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling. Procent av tillgänglig arbetstid under 2013–2018.

Näringslivsfr., miljöskydd, bostads- försörjning och samhälls­utveckling	2018	2017	2016	2015	2014	2013
Affärsverket svenska kraftnät	2,7	2,8	3,0	3,3	2,4	2,6
Allmänna reklamationsnämnden	3,2	2,3	2,8	1,9	2,4	2,5
Arbetsdomstolen	8,0	7,3	7,7	8,7	8,8	2,7
Arbetsmiljöverket	4,4	3,9	3,1	4,1	3,7	3,9
Bolagsverket	5,1	6,3	6,4	5,7	5,5	5,5
Boverket	3,9	4,0	2,9	3,1	3,2	4,2
Datainspektionen	2,6	2,7	3,4	4,3	2,1	1,9
Diskrimineringsombudsmannen	5,1	3,2	3,8	4,3	4,9	4,9
Elsäkerhetsverket	5,2	5,2	5,7	4,0	1,3	1,7
Energimarknadsinspektionen	3,7	3,1	4,2	2,7	2,6	1,7
Exportkreditnämnden	1,9	2,1	2,8	3,5	2,6	3,0
Fastighetsmäklarinspektionen	1,9	3,2	9,8	3,2	4,2	10,1
Finansinspektionen	2,9	3,2	3,4	2,7	2,6	2,5
Forsk.råd. för miljö mm. (Formas)	1,3	2,3	2,9	5,9	4,6	1,8
Havs- och vattenmyndigheten	4,3	5,3	5,1	4,5	3,7	2,3
Inst. f. arbetsmarknads- och utbildningspol. utvärdering (IFAU)	3,2	1,9	2,0	1,0	1,0	0,5
Jämställdhetsmyndigheten	2,2	-	-	-	-	-
Kemikalieinspektionen	2,7	3,0	3,1	3,8	3,6	3,1
Kommerskollegium	1,7	4,0	4,6	3,2	1,8	1,5
Konkurrensverket	1,6	2,3	3,4	2,5	1,8	1,3
Konsumentverket	3,6	3,2	4,4	3,2	3,2	3,0
Lantmäteriet	4,6	4,6	4,3	3,6	3,6	3,5
Livsmedelsverket	4,5	4,1	4,5	4,0	3,3	3,5
Lotteriinspektionen	1,7	1,9	5,1	4,4	5,7	4,9
Luftfartsverket	2,8	3,0	2,7	3,1	3,0	2,4
Myndigheten för arbetsmiljökunskap	1,3	-	-	-	-	-
Mynd. för tillväxtpol. utvärd. o analyser	1,7	2,7	2,3	2,0	3,2	2,4
Naturvårdsverket	3,1	2,6	2,8	4,4	4,2	3,8
Patent- och registreringsverket	3,2	3,9	4,3	4,2	3,8	2,9
Polarforskningssekretariatet	2,2	3,8	2,3	4,3	2,1	2,7
Post- och telestyrelsen	4,0	3,2	3,9	5,1	4,7	3,9
Revisorsinspektionen 1)	2,3	1,7	4,4	9,8	3,7	6,0
Rymdstyrelsen	4,5	4,1	5,5	3,3	2,7	1,3
Sjöfartsverket	2,5	2,6	2,2	2,1	2,2	2,6
Skogsstyrelsen	3,7	4,5	3,7	4,3	4,9	4,3
Statens energimyndighet	4,0	3,9	3,4	4,0	3,3	2,8
Statens geotekniska institut	3,5	4,6	6,3	5,3	4,2	2,6
Statens jordbruksverk	4,4	4,1	4,8	4,7	4,9	3,5
Statens veterinärmedicinska anstalt	3,2	3,4	3,2	2,9	3,0	3,1
Statens väg- och transportforskningsinstitut	2,8	2,0	3,3	3,6	2,6	2,8
Strålsäkerhetsmyndigheten	3,1	3,2	3,6	2,8	2,2	2,3
Styrelsen f. ackred. och tekn. kontr. (SWEDAC)	4,6	3,6	3,6	2,8	2,8	2,0
Sv. meteorol. och hydrol. inst. (SMHI)	3,2	3,0	3,2	3,3	3,0	2,5
Svenska ESF-rådet	2,7	2,9	4,1	3,1	2,1	3,8
Sveriges geologiska undersökning (SGU)	3,1	3,9	3,8	3,1	2,4	2,9
Tillväxtverket	3,3	3,8	3,6	3,2	3,2	2,8
Trafikverket	3,6	3,6	3,6	3,5	3,0	2,6
Transportstyrelsen	4,7	4,8	5,2	4,7	3,7	3,7
Upphandlingsmyndigheten	2,6	1,5	2,7	1,6	-	-
Verket för innovationssystem (Vinnova)	1,7	3,1	2,9	3,1	3,5	3,4
Summa	3,7	3,8	3,8	3,7	3,4	3,1

- Myndigheten hade inte bildats.

1) Före 2017, Revisorsnämnden.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Tabell 6b Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Näringslivsfrågor, miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2018.

	Totalt	Lång- tid 1)	Kvinnor	Män	–29 år	30–49 år	50– år
Näringslivsfrågor, miljöskydd, bostads­försörjning och samhälls­utv.	2018	2018	2018	2018	2018	2018	2018
Affärsverket svenska kraftnät	2,7	48,2	4,4	1,5	0,9	2,6	3,1
Allmänna reklamationsnämnden	3,2	14,0	2,9	3,7	**	3,5	2,7
Arbetsdomstolen	8,0	76,7	12,2	**	**	4,2	**
Arbetsmiljöverket	4,4	52,2	5,4	2,9	0,0	4,0	4,6
Bolagsverket	5,1	48,0	6,1	3,0	4,1	5,5	5,0
Boverket	3,9	48,3	5,1	2,1	4,7	4,2	3,6
Datainspektionen	2,6	**	2,4	3,1	0,0	2,8	2,3
Diskrimineringsombudsmannen	5,1	47,6	5,7	2,5	0,0	4,9	5,5
Elsäkerhetsverket	5,2	73,0	7,1	3,7	0,0	6,0	4,3
Energimarknadsinspektionen	3,7	51,4	4,4	2,6	1,9	3,8	4,3
Exportkreditnämnden	1,9	31,1	2,7	1,0	2,4	1,2	2,7
Fastighetsmäklarinspektionen	1,9	0,0	2,0	**	**	**	**
Finansinspektionen	2,9	25,5	4,0	1,6	2,5	2,3	4,6
Forsk.råd. för miljö m.m. (Formas)	1,3	20,7	1,6	0,8	**	1,5	1,2
Havs- och vattenmyndigheten	4,3	55,9	6,0	2,3	9,0	4,3	3,8
Inst. f. arbetsmarknads- och utbildningspol. utvärdering (IFAU)	3,2	70,4	2,1	3,9	**	4,1	**
Jämställdhetsmyndigheten	2,2	0,0	2,0	0,2	0,0	1,5	1,2
Kemikalieinspektionen	2,7	40,2	3,4	1,2	3,1	3,3	2,0
Kommerskollegium	1,7	12,3	1,7	1,8	0,0	1,7	2,1
Konkurrensverket	1,6	**	2,1	1,1	1,8	1,6	1,7
Konsumentverket	3,6	41,8	4,1	2,4	2,5	3,5	4,4
Lantmäteriet	4,6	47,4	5,5	3,2	3,6	4,3	5,3
Livsmedelsverket	4,5	48,1	5,0	3,8	2,7	4,3	5,0
Lotteriinspektionen	1,7	0,0	1,6	2,0	0,0	1,8	1,5
Luftfartsverket	2,8	51,5	4,0	1,9	2,1	2,5	3,3
Myndigheten för arbetsmiljökunskap	1,3	0,0	**	**	**	**	**
Mynd. för tillväxtpol. utvärd. och analyser	1,7	0,0	2,2	1,4	0,0	2,0	1,3
Naturvårdsverket	3,1	49,2	3,7	2,0	2,0	3,0	3,3
Patent- och registreringsverket	3,2	42,5	3,8	2,5	1,4	3,1	3,5
Polarforskningssekretariatet	2,2	27,0	1,9	2,6	0,0	2,4	2,3
Post- och telestyrelsen	4,0	58,9	5,4	2,4	**	3,3	5,4
Revisorsinspektionen 1)	2,3	0,0	3,6	1,4	**	2,9	1,7
Rymdstyrelsen	4,5	**	**	**	**	**	7,2
Sjöfartsverket	2,5	32,3	4,1	2,1	5,0	1,8	2,9
Skogsstyrelsen	3,7	24,8	4,5	3,4	4,5	3,3	3,9
Statens energimyndighet	4,0	69,0	4,9	2,6	3,8	4,2	3,6
Statens geotekniska institut	3,5	45,9	4,2	2,6	2,0	4,2	3,0
Statens jordbruksverk	4,4	44,0	5,4	2,2	4,1	4,4	4,6
Statens veterinärmedicinska anstalt	3,2	37,1	3,9	1,9	1,3	2,8	3,7
Statens väg- och transportforskningsinstitut	2,8	50,5	3,1	2,5	1,2	3,1	2,6
Strålsäkerhetsmyndigheten	3,1	45,5	5,3	1,3	2,3	3,2	3,0
Styrelsen f. ackred. och tekn. kontr. (SWEDAC)	4,6	63,1	4,5	4,7	0,0	5,2	4,3
Sv. meteorol. och hydrol. inst. (SMHI)	3,2	46,5	4,4	2,3	2,3	3,0	3,7
Svenska ESF-rådet	2,7	30,6	2,3	3,4	0,0	1,9	3,7
Sveriges geologiska undersökning (SGU)	3,1	40,0	4,7	2,0	1,4	2,8	3,5
Tillväxtverket	3,3	54,0	4,0	2,0	0,8	2,9	4,1
Trafikverket	3,6	51,9	5,0	2,7	3,2	3,6	3,7
Transportstyrelsen	4,7	43,7	5,9	3,2	3,9	4,6	4,9
Upphandlingsmyndigheten	2,6	0,0	2,6	2,6	0,0	2,6	3,1
Verket för innovationssystem (Vinnova)	1,7	28,7	2,3	0,9	1,4	2,4	1,0
Summa	3,7	45,1	4,8	2,6	3,0	3,5	3,9

1) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.

** Maximalt tio i gruppen och/el. färre än tre med frånvaro.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Fritidsverksamhet, kultur och religion

Det minsta verksamhetsområdet 2018 var Fritidsverksamhet, kultur och religion. Det hade strax under 2 000 årsarbetskrafter, varav kvinnor stod för 61 procent. Sjuk­från­­varon inom detta verksamhetsområde var samma år något under det totala ge­nom­snittet (tabell 7a). Men andelen varierade i de olika undergrupperna (tabell 7b). Kvinnornas andel låg under det totala genomsnittet för kvinnor (med hela 1,1 procent­enheter) medan män låg över genomsnittet för gruppen samtliga män (med 0,4 procent­enheter). De yngsta och äldsta ål­derskategorierna hade en betydligt lägre andel än motsvande andel för genomsnittet i samma grupper (med 1,0 respek­tive 1,1 pro­cent­­enheter). Sjukfrånvaron för med­el­ål­ders anställda låg strax under genomsnittet (med 0,2 procentenheter).

Frånvaron har minskat inom detta verksamhetsområde under det senaste året med 0,1 procentenheter. Myndigheterna inom området har också lägst an­del lång­tids­sjuk­­frånvaro, och området har minst skill­nad mellan mäns och kvinnors från­varo. Området har ett antal små myndigheter där enskildas sjukfrånvaro får stort genom­slag i statisti­ken.

Tabell 7a Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Fritidsverksamhet, kultur och religion. Procent av tillgänglig arbetstid under 2013–2018.

Fritidsverksamhet, kultur och religion	2018	2017	2016	2015	2014	2013
Forum för levande historia	5,0	4,0	3,0	3,5	4,0	4,0
Institutet för språk och folkminnen	5,0	4,5	5,3	5,2	4,7	2,2
Konstnärsnämnden	1,3	3,2	5,4	2,8	2,6	2,7
Moderna museet	3,5	3,3	4,5	5,7	4,2	3,2
Myndigheten för kulturanalys	3,5	2,7	2,2	4,9	**	**
Myndigheten för press, radio och tv 1)	2,2	3,8	7,6	8,0	7,6	2,0
Myndigheten för tillgängliga medier	3,8	4,5	4,5	6,0	4,3	4,0
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor	5,2	5,2	4,5	3,3	1,2	1,2
Nationalmuseum	3,3	4,0	3,2	3,9	3,9	3,2
Naturhistoriska riksmuseet	3,4	3,7	4,3	4,0	2,8	2,7
Riksantikvarieämbetet	3,3	3,8	3,3	3,4	2,9	3,4
Sametinget	2,9	2,2	5,5	4,2	3,6	3,4
Statens centrum för arkitektur och design	5,3	3,5	5,2	5,5	3,9	3,3
Statens försvarshistoriska museer	3,8	1,3	3,0	1,6	3,6	1,7
Statens historiska museer 2)	3,4	3,1	3,5	2,9	2,5	2,3
Statens konstråd	1,8	3,4	3,4	6,3	1,0	3,5
Statens kulturråd	1,8	2,6	5,2	4,5	3,9	4,0
Statens maritima museer	3,8	4,2	3,8	4,1	4,4	2,6
Statens medieråd	6,0	5,8	3,9	7,2	2,4	1,3
Statens museer för världskultur	4,6	3,7	5,1	4,1	3,6	4,1
Statens musikverk	4,8	6,0	7,4	9,0	6,6	6,4
Summa	3,7	3,8	4,2	4,3	3,6	3,1

1) Före 2016, Myndigheten för radio och TV.

2) Upptar Livrustkammaren mm. 2018.

** Maximalt tio i gruppen och/el. färre än tre med frånvaro.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Tabell 7b Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Fritidsverksamhet, kultur och religion. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2018.

	Totalt	Lång- tid 3)	Kvinnor	Män	–29 år	30–49 år	50– år
Fritidsverksamhet, kultur och religion	2018	2018	2018	2018	2018	2018	2018
Forum för levande historia	5,0	66,0	8,0	1,0	0,0	3,0	8,0
Institutet för språk och folkminnen	5,0	57,2	4,5	6,0	0,0	6,5	2,9
Konstnärsnämnden	1,3	0,0	1,0	**	**	3,0	0,2
Moderna museet	3,5	38,8	3,8	3,0	0,0	3,7	3,5
Myndigheten för kulturanalys	3,5	**	**	**	**	**	**
Myndigheten för press, radio och tv 1)	2,2	18,0	2,4	**	**	1,6	**
Myndigheten för tillgängliga medier	3,8	36,2	4,8	1,3	**	3,1	4,2
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor	5,2	0,0	6,6	1,5	0,5	3,5	**
Nationalmuseum	3,3	39,0	3,0	3,9	3,8	2,6	3,8
Naturhistoriska riksmuseet	3,4	37,6	4,5	2,3	2,1	3,4	3,4
Riksantikvarieämbetet	3,3	30,1	3,8	2,7	1,6	2,8	4,2
Sametinget	2,9	34,6	3,7	1,2	0,0	3,7	2,3
Statens centrum för arkitektur och design	5,3	**	6,3	3,7	**	6,4	4,5
Statens försvarshistoriska museer	3,8	74,0	5,5	1,8	0,0	5,5	2,0
Statens historiska museer 2)	3,4	32,4	3,8	2,9	4,6	3,4	3,4
Statens konstråd	1,8	0,0	2,2	**	**	2,1	**
Statens kulturråd	1,8	44,3	1,6	2,4	**	1,3	2,6
Statens maritima museer	3,8	48,2	3,6	4,0	1,9	3,9	4,0
Statens medieråd	6,0	39,9	**	**	**	**	**
Statens museer för världskultur	4,6	45,3	5,5	3,1	1,9	6,0	3,1
Statens musikverk	4,8	65,0	4,5	5,2	11,8	2,5	6,0
Summa	3,7	37,9	4,1	2,9	2,0	3,5	3,4

1) Före 2016, Myndigheten för radio och TV

2) Upptar Livrustkammaren mm. 2018

3) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.

** Maximalt tio i gruppen och/el. färre än tre med frånvaro.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Utbildning

Utbildning var det största verksamhetsområdet med strax under 59 300 års­arbets­kraf­ter. De allra flesta arbetade vid olika universitet och högskolor. Kvin­norna svarade 2018 för 54 procent av de anställda. Sjuk­frånvaron var betydligt lägre än genomsnittet (2,9 procent) och var oförändrad mellan 2017 och 2018. Myn­dig­heterna inom området hade högst andel långtidsfrånvaro, samtidigt som de hade den näst lägsta frånvaronivån totalt (tabell 8a).

Ut­bildning hade betydligt lägre sjuk­från­varo än genomsnittet för alla undergrupper (tabell 8b). Verksamhetsområdet hade den näst lägsta andelen sjukfrånvaro för kvin­nor och den lägsta andelen för män (3,9 respektive 1,7 procent). Men den högre andelen kvinnor medför att den totala sjukfrånvaron ändå är högre än inom verksamhetsområdet Försvar som hade den lägsta totala frånvaronivån. Sjuk­från­varon i de olika åldersgrupperna var också lägre än för genomsnittet.

Tabell 8a Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Utbildning. Procent av tillgänglig arbetstid under 2013–2018.

Utbildning	2018	2017	2016	2015	2014	2013
Blekinge tekniska högskola	2,2	2,1	2,9	2,8	2,2	1,6
Centrala studiestödsnämnden	6,0	5,8	5,8	6,4	5,0	4,9
Gymnastik- och idrottshögskolan	1,9	2,3	2,3	4,4	3,1	2,0
Göteborgs universitet	3,2	3,0	3,1	3,3	2,6	2,5
Högskolan Dalarna	2,6	3,1	3,7	3,4	2,9	2,6
Högskolan i Borås	4,0	4,7	4,7	4,2	3,2	2,6
Högskolan i Gävle	3,1	2,5	2,8	2,6	2,6	2,6
Högskolan i Halmstad	2,7	2,3	2,9	2,9	2,2	1,6
Högskolan i Skövde	3,2	3,4	3,2	2,6	2,8	1,8
Högskolan Kristianstad	4,0	4,7	2,7	2,7	2,7	1,9
Högskolan Väst	3,4	4,3	3,7	3,9	3,0	1,9
Institutet för rymdfysik	1,5	0,9	1,8	1,1	1,1	0,8
Karlstads universitet	2,8	2,9	2,9	2,1	2,0	1,8
Karolinska institutet	2,0	2,3	2,2	2,1	2,0	1,8
Konstfack	3,5	4,3	3,8	3,4	1,9	3,7
Kungl. Konsthögskolan	2,2	3,7	2,6	2,6	1,9	1,3
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm	1,9	2,8	1,6	2,1	1,5	1,6
Kungl. Tekniska högskolan	2,0	2,1	2,3	2,0	1,7	1,4
Linköpings universitet	2,5	2,8	2,7	2,4	2,3	1,8
Linnéuniversitetet	3,0	2,8	2,8	2,8	2,6	2,1
Luleå tekniska universitet	2,2	3,0	2,8	2,4	1,9	1,5
Lunds universitet	2,6	2,6	2,7	2,4	2,2	2,1
Malmö universitet 1)	3,0	2,7	3,0	3,0	2,5	2,6
Mittuniversitetet	2,9	3,4	3,6	3,5	3,1	2,8
Myndigheten för yrkeshögskolan	3,4	5,4	3,5	3,3	3,8	1,3
Mälardalens högskola	2,4	2,9	2,9	2,2	2,0	2,2
Sameskolstyrelsen	6,0	6,0	5,0	6,0	3,0	3,7
Skolforskningsinstitutet	0,9	1,7	2,2	0,9	-	-
Specialpedagogiska skolmyndigheten	5,8	5,6	5,1	5,0	4,4	4,5
Statens skolinspektion	4,2	4,1	3,8	3,5	3,1	3,1
Statens skolverk	3,9	3,9	3,7	3,3	2,3	2,9
Stockholms konstnärliga högskola 2)	2,3	2,4	2,6	3,4	2,6	-
Stockholms universitet	2,7	2,9	2,9	3,0	2,6	1,8
Sveriges lantbruksuniversitet	3,2	3,3	3,3	3,0	2,4	2,6
Södertörns högskola	4,1	4,0	3,8	3,8	3,2	3,2
Umeå universitet	2,9	3,0	3,0	2,7	2,3	2,2
Universitets- och högskolerådet	4,7	4,7	4,9	3,9	4,2	4,2
Universitetskanslersämbetet	2,5	2,6	2,4	1,6	1,2	2,1
Uppsala universitet	2,9	2,6	2,4	2,3	2,1	2,0
Örebro universitet	2,3	2,2	2,1	2,1	2,0	2,0
Överklagandenämnden för studiestöd	7,7	9,1	6,5	5,3	1,7	2,0
Summa	2,9	2,9	2,9	2,7	2,4	2,2

1) Före 2018, Malmö högskola

2) Ersatte Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan i Stockholm och Stockholms dramatiska högskola.

- Myndigheten hade inte bildats.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Tabell 8b Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Utbildning. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2018.

	Totalt	Lång- tid 3)	Kvinnor	Män	–29 år	30–49 år	50– år
Utbildning	2018	2018	2018	2018	2018	2018	2018
Blekinge tekniska högskola	2,2	59,9	3,5	0,9	1,7	2,8	1,4
Centrala studiestödsnämnden	6,0	51,3	6,9	4,3	6,0	5,7	6,5
Gymnastik- och idrottshögskolan	1,9	52,8	2,3	1,4	0,9	1,4	2,5
Göteborgs universitet	3,2	66,0	4,0	2,2	2,2	3,1	3,6
Högskolan Dalarna	2,6	60,7	3,1	1,9	2,0	2,9	2,9
Högskolan i Borås	4,0	50,3	4,8	2,9	2,5	3,8	4,5
Högskolan i Gävle	3,1	53,6	3,5	2,5	4,5	2,6	3,3
Högskolan i Halmstad	2,7	44,5	3,5	1,8	1,7	2,8	2,7
Högskolan i Skövde	3,2	72,8	4,5	2,0	0,3	3,5	3,3
Högskolan Kristianstad	4,0	69,2	4,9	2,6	1,5	3,8	4,4
Högskolan Väst	3,4	68,0	4,4	1,8	1,3	3,3	3,3
Institutet för rymdfysik	1,5	39,1	1,6	1,5	0,7	2,0	1,1
Karlstads universitet	2,8	63,0	3,7	1,8	1,7	2,6	3,2
Karolinska institutet	2,0	43,6	2,7	1,0	1,0	2,1	2,4
Konstfack	3,5	43,1	4,9	1,4	0,0	3,5	3,0
Kungl. Konsthögskolan	2,2	69,8	2,6	1,7	3,0	1,9	2,6
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm	1,9	53,1	2,7	1,4	0,0	1,3	2,1
Kungl. Tekniska högskolan	2,0	52,0	3,4	1,2	0,9	1,9	3,1
Linköpings universitet	2,5	63,0	3,6	1,4	0,8	2,7	2,7
Linnéuniversitetet	3,0	69,7	4,0	1,9	1,3	2,8	3,5
Luleå tekniska universitet	2,2	53,0	3,0	1,5	1,5	1,8	2,9
Lunds universitet	2,6	61,3	3,7	1,4	1,5	2,5	3,0
Malmö universitet 1)	3,0	65,2	3,9	1,7	1,5	3,4	2,8
Mittuniversitetet	2,9	63,2	3,4	2,2	2,9	2,6	3,2
Myndigheten för yrkeshögskolan	3,4	64,7	4,9	1,0	0,8	1,7	5,3
Mälardalens högskola	2,4	35,4	2,9	1,8	1,2	2,3	2,8
Sameskolstyrelsen	6,0	38,0	7,0	4,0	7,0	5,0	7,0
Skolforskningsinstitutet	0,9	0,0	1,1	**	**	**	**
Specialpedagogiska skolmyndigheten	5,8	41,3	6,4	3,2	9,3	6,9	5,4
Statens skolinspektion	4,2	55,5	5,1	1,6	3,1	4,1	4,7
Statens skolverk	3,9	45,4	4,5	2,4	3,1	3,8	4,1
Stockholms konstnärliga högskola 2)	2,3	29,4	2,6	1,8	0,0	3,0	1,9
Stockholms universitet	2,7	59,3	3,9	1,4	1,3	3,1	2,5
Sveriges lantbruksuniversitet	3,2	45,0	4,2	2,0	2,9	3,2	3,2
Södertörns högskola	4,1	63,8	5,2	2,6	4,4	4,7	3,4
Umeå universitet	2,9	55,9	4,4	1,3	2,1	2,8	3,3
Universitets- och högskolerådet	4,7	53,5	5,8	2,2	2,3	4,3	5,7
Universitetskanslersämbetet	2,5	24,0	2,7	2,3	0,0	2,0	3,2
Uppsala universitet	2,9	62,0	4,0	1,7	1,6	2,8	3,5
Örebro universitet	2,3	52,6	3,0	1,4	2,4	2,1	2,7
Överklagandenämnden för studiestöd	7,7	71,4	9,1	**	**	1,9	**
Summa	2,9	57,2	3,9	1,7	1,9	2,9	3,2

1) Före 2018, Malmö högskola

2) Ersatte Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan i Stockholm och Stockholms dramatiska högskola.

3) Långtidsfrånvaron som andel av den totala frånvaron.

** Maximalt tio i gruppen och/el. färre än tre med frånvaro.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård

Mer än 38 600 årsarbetskrafter var sysselsatta inom verksamhetsområdet Socialt skydd m.m. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket är de klart största myndigheterna inom området. Sjukfrånvaron var oförändrad sedan 2017, och låg 2018 på 6,1 procent, det vill säga 2,2 pro­cent­enheter över genom­snittet (tabell 9a). Frånvaron ökade för en knapp ma­jo­ritet av myndigheterna i verksamhetsområdet jämfört med 2017.

Kvinnor svarade 2018 för 67,1 procent av de anställda, vilket avspeglades i att sjuk­­frånvaron var betydligt högre i denna sektor än för staten som helhet (tabell 9b). Men även männens sjuk­frånvaro var inom detta område uppemot dubbelt så hög som för genomsnittet för män.

Tabell 9a Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård. Procent av tillgänglig arbetstid under 2013–2018.

Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård	2018	2017	2016	2015	2014	2013
Arbetsförmedlingen	6,7	6,7	6,9	6,8	6,5	5,6
Barnombudsmannen	3,2	6,5	4,2	1,3	0,7	2,2
E-hälsomyndigheten	2,0	3,4	3,2	2,8	2,5	-
Folkhälsomyndigheten	3,5	3,6	4,8	3,4	2,8	-
Forskn.råd för hälsa, arb.-liv och välfärd (Forte)	1,4	5,3	7,3	9,4	7,9	5,2
Försäkringskassan	5,8	6,1	6,4	6,2	5,4	5,0
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen	4,5	3,1	3,8	4,9	3,4	3,6
Inspektionen för socialförsäkringen	2,0	2,7	2,2	1,6	1,1	1,4
Inspektionen för vård och omsorg	4,3	4,4	4,4	3,9	3,3	2,7
Läkemedelsverket	4,0	3,7	3,9	4,1	2,7	3,0
Migrationsverket	6,1	5,8	5,5	5,3	4,8	4,4
Myndigheten för delaktighet	5,4	2,9	2,6	2,0	1,1	-
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd	3,6	1,3	2,2	11,2	4,6	4,5
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys	4,7	3,5	1,9	5,0	6,4	1,3
Pensionsmyndigheten	6,1	5,5	5,7	5,3	4,4	4,7
Socialstyrelsen	4,5	4,4	3,8	4,0	3,8	3,8
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering	3,0	2,1	2,6	2,4	1,8	2,4
Statens institutionsstyrelse	7,4	7,0	8,8	8,8	8,1	7,1
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket	3,0	2,6	2,5	2,9	2,3	1,9
Summa	6,1	6,1	6,4	6,3	5,7	5,2

- Myndigheten hade inte bildats.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Tabell 9b Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2018.

	Totalt	Lång- tid 1)	Kvinnor	Män	–29 år	30– 49 år	50– år
Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård	2018	2018	2018	2018	2018	2018	2018
Arbetsförmedlingen	6,7	59,7	8,0	4,3	5,0	6,4	7,3
Barnombudsmannen	3,2	20,8	3,4	**	**	3,2	**
E-hälsomyndigheten	2,0	42,3	2,6	1,2	1,1	1,9	2,4
Folkhälsomyndigheten	3,5	55,7	3,9	2,5	1,3	3,1	4,3
Forskn.råd för hälsa, arb.liv och välfärd (Forte)	1,4	15,0	1,6	**	**	1,8	1,1
Försäkringskassan	5,8	49,6	6,6	3,5	4,6	5,9	6,1
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen	4,5	54,0	6,1	1,4	0,0	2,1	8,9
Inspektionen för socialförsäkringen	2,0	0,0	2,4	1,5	0,0	2,8	1,0
Inspektionen för vård och omsorg	4,3	50,3	4,8	2,2	9,9	3,9	4,2
Läkemedelsverket	4,0	54,0	4,5	2,5	5,7	3,5	4,4
Migrationsverket	6,1	46,0	7,1	4,5	5,8	5,6	7,5
Myndigheten för delaktighet	5,4	57,1	6,6	3,5	**	6,6	4,0
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd	3,6	**	**	**	**	**	**
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys	4,7	61,7	5,8	1,2	3,0	5,5	**
Pensionsmyndigheten	6,1	41,2	7,3	3,7	5,2	5,8	6,6
Socialstyrelsen	4,5	58,1	4,5	4,7	3,0	3,8	5,6
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering	3,0	25,2	2,7	4,1	0,0	3,2	2,8
Statens institutionsstyrelse	7,4	59,6	8,8	6,2	6,2	6,7	8,7
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket	3,0	48,8	3,6	1,8	1,5	3,1	3,3
Summa	6,1	53,2	7,1	4,3	5,1	5,9	6,8

1) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.

** Maximalt tio i gruppen och/el. färre än tre med frånvaro.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Bilaga

Samtliga myndigheter

Tabellbilaga 1 Sjukfrånvaron 2018 i samtliga myndigheter.

	Totalt	Kvinnor	Män	Återfinns i tabell
Myndighet	2018	2018	2018
Affärsverket svenska kraftnät	2,7	4,4	1,5	6
Allmänna reklamationsnämnden	3,2	2,9	3,7	6
Arbetsdomstolen	8,0	12,2	**	6
Arbetsförmedlingen	6,7	8,0	4,3	9
Arbetsgivarverket	4,4	5,7	1,4	3
Arbetsmiljöverket	4,4	5,4	2,9	6
Barnombudsmannen	3,2	3,4	**	9
Blekinge tekniska högskola	2,2	3,5	0,9	8
Bolagsverket	5,1	6,1	3,0	6
Boverket	3,9	5,1	2,1	6
Brottsförebyggande rådet	4,1	5,1	2,2	5
Brottsoffermyndigheten	4,2	4,5	3,7	5
Centrala studiestödsnämnden	6,0	6,9	4,3	8
Datainspektionen	2,6	2,4	3,1	6
Diskrimineringsombudsmannen	5,1	5,7	2,5	6
Domstolsverket	4,4	5,3	2,4	5
E-hälsomyndigheten	2,0	2,6	1,2	9
Ekobrottsmyndigheten	3,3	4,3	2,4	5
Ekonomistyrningsverket	1,3	1,8	0,7	3
Elsäkerhetsverket	5,2	7,1	3,7	6
Energimarknadsinspektionen	3,7	4,4	2,6	6
Exportkreditnämnden	1,9	2,7	1,0	6
Fastighetsmäklarinspektionen	1,9	2,0	**	6
Finansinspektionen	2,9	4,0	1,6	6
Folke Bernadotteakademin	2,5	3,1	1,1	4
Folkhälsomyndigheten	3,5	3,9	2,5	9
Forskn.råd för hälsa, arb.liv och välfärd (Forte)	1,4	1,6	**	9
Forskn.råd för miljö m.m. (Formas)	1,3	1,6	0,8	6
Fortifikationsverket	3,8	5,4	3,4	4
Forum för levande historia	5,0	8,0	1,0	7
Försvarets materielverk	2,9	4,6	2,4	4
Försvarshögskolan	1,7	3,0	1,0	4
Försvarsmakten	2,0	3,6	1,6	4
Försäkringskassan	5,8	6,6	3,5	9
Gymnastik- och idrottshögskolan	1,9	2,3	1,4	8
Göteborgs universitet	3,2	4,0	2,2	8
Havs- och vattenmyndigheten	4,3	6,0	2,3	6
Högskolan Dalarna	2,6	3,1	1,9	8
Högskolan i Borås	4,0	4,8	2,9	8
Högskolan i Gävle	3,1	3,5	2,5	8
Högskolan i Halmstad	2,7	3,5	1,8	8
Högskolan i Skövde	3,2	4,5	2,0	8
Högskolan Kristianstad	4,0	4,9	2,6	8
Högskolan Väst	3,4	4,4	1,8	8
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen	4,5	6,1	1,4	9
Inspektionen för socialförsäkringen	2,0	2,4	1,5	9
Inspektionen för strategiska produkter	2,2	4,1	0,8	4
Inspektionen för vård och omsorg	4,3	4,8	2,2	9
Inst. f. arbetsmarknads- och utbildningspol. utvärdering (IFAU)	3,2	2,1	3,9	6
Institutet för rymdfysik	1,5	1,6	1,5	8
Institutet för språk och folkminnen	5,0	4,5	6,0	7
Justitiekanslern	2,2	2,9	0,9	3
Jämställdhetsmyndigheten	2,2	2,0	0,2	6
Kammarkollegiet	3,7	4,7	2,0	3
Karlstads universitet	2,8	3,7	1,8	8
Karolinska institutet	2,0	2,7	1,0	8
Kemikalieinspektionen	2,7	3,4	1,2	6
Kommerskollegium	1,7	1,7	1,8	6
Konjunkturinstitutet	1,9	3,6	0,6	3
Konkurrensverket	1,6	2,1	1,1	6
Konstfack	3,5	4,9	1,4	8
Konstnärsnämnden	1,3	1,0	**	7
Konsumentverket	3,6	4,1	2,4	6
Kriminalvården	5,9	7,0	5,0	5
Kronofogdemyndigheten	5,3	6,5	3,1	5
Kungl. biblioteket	4,2	5,1	3,2	3
Kungl. hov- och slottsstaten	3,7	5,6	1,6	3
Kungl. Konsthögskolan	2,2	2,6	1,7	8
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm	1,9	2,7	1,4	8
Kungl. Tekniska högskolan	2,0	3,4	1,2	8
Kustbevakningen	2,8	4,3	2,3	4
Lantmäteriet	4,6	5,5	3,2	6
Linköpings universitet	2,5	3,6	1,4	8
Linnéuniversitetet	3,0	4,0	1,9	8
Livsmedelsverket	4,5	5,0	3,8	6
Lotteriinspektionen	1,7	1,6	2,0	6
Luftfartsverket	2,8	4,0	1,9	6
Luleå tekniska universitet	2,2	3,0	1,5	8
Lunds universitet	2,6	3,7	1,4	8
Läkemedelsverket	4,0	4,5	2,5	9
Länsstyrelsen i Blekinge län	4,8	5,7	3,2	3
Länsstyrelsen i Dalarnas län	3,6	4,9	1,7	3
Länsstyrelsen i Gotlands län	3,4	4,2	2,4	3
Länsstyrelsen i Gävleborgs län	4,5	5,5	3,0	3
Länsstyrelsen i Hallands län	4,3	5,2	2,3	3
Länsstyrelsen i Jämtlands län	4,5	4,6	4,5	3
Länsstyrelsen i Jönköpings län	4,2	5,3	2,5	3
Länsstyrelsen i Kalmar län	5,2	6,6	2,9	3
Länsstyrelsen i Kronobergs län	3,9	4,6	2,2	3
Länsstyrelsen i Norrbottens län	3,7	4,0	3,2	3
Länsstyrelsen i Skåne län	3,2	3,9	1,9	3
Länsstyrelsen i Stockholms län	5,9	7,1	3,4	3
Länsstyrelsen i Södermanlands län	3,4	4,3	2,0	3
Länsstyrelsen i Uppsala län	5,3	6,1	3,7	3
Länsstyrelsen i Värmlands län	6,7	8,9	3,3	3
Länsstyrelsen i Västerbottens län	3,2	4,3	1,8	3
Länsstyrelsen i Västernorrlands län	3,6	5,0	1,3	3
Länsstyrelsen i Västmanlands län	3,9	4,8	2,1	3
Länsstyrelsen i Västra Götalands län	4,3	5,4	2,6	3
Länsstyrelsen i Örebro län	4,4	5,5	2,3	3
Länsstyrelsen i Östergötlands län	3,9	4,9	1,5	3
Malmö universitet	3,0	3,9	1,7	8
Migrationsverket	6,1	7,1	4,5	9
Mittuniversitetet	2,9	3,4	2,2	8
Moderna museet	3,5	3,8	3,0	7
Myndigheten för arbetsmiljökunskap	1,3	**	**	6
Myndigheten för delaktighet	5,4	6,6	3,5	9
Myndigheten för digital förvaltning	0,7	**	**	3
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd	3,6	**	**	9
Mynd. för samh.skydd och beredskap	2,8	3,8	2,0	4
Mynd. för tillväxtpol. utvärd. och analyser	1,7	2,2	1,4	6
Myndigheten för kulturanalys	3,5	**	**	7
Myndigheten för press, radio och tv	2,2	2,4	**	7
Myndigheten för tillgängliga medier	3,8	4,8	1,3	7
Myndigh. för ungdoms- och civilsamhällesfrågor	5,2	6,6	1,5	7
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys	4,7	5,8	1,2	9
Myndigheten för yrkeshögskolan	3,4	4,9	1,0	8
Mälardalens högskola	2,4	2,9	1,8	8
Nationalmuseum	3,3	3,0	3,9	7
Naturhistoriska riksmuseet	3,4	4,5	2,3	7
Naturvårdsverket	3,1	3,7	2,0	6
Nordiska Afrikainstitutet	2,2	0,9	3,3	3
Patent- och registreringsverket	3,2	3,8	2,5	6
Pensionsmyndigheten	6,1	7,3	3,7	9
Polarforskningssekretariatet	2,2	1,9	2,6	6
Polismyndigheten	3,9	5,6	2,6	5
Post- och telestyrelsen	4,0	5,4	2,4	6
Regeringskansliet	2,6	3,2	1,7	3
Revisorsinspektionen	2,3	3,6	1,4	6
Riksantikvarieämbetet	3,3	3,8	2,7	7
Riksarkivet	4,6	5,1	4,1	3
Riksdagens ombudsmän JO	3,5	3,3	3,8	5
Riksdagsförvaltningen	4,1	4,4	3,8	3
Riksgäldskontoret	3,9	5,7	2,2	3
Riksrevisionen	3,0	4,1	1,5	3
Rymdstyrelsen	4,5	**	**	6
Rättsmedicinalverket	5,1	5,6	4,1	5
Sameskolstyrelsen	6,0	7,0	4,0	8
Sametinget	2,9	3,7	1,2	7
Sjöfartsverket	2,5	4,1	2,1	6
Skatteverket	4,8	5,7	2,9	3
Skogsstyrelsen	3,7	4,5	3,4	6
Skolforskningsinstitutet	0,9	1,1	**	8
Socialstyrelsen	4,5	4,5	4,7	9
Specialpedagogiska skolmyndigheten	5,8	6,4	3,2	8
Statens beredning för medicinsk och social utvärd.	3,0	2,7	4,1	9
Statens centrum för arkitektur och design	5,3	6,3	3,7	7
Statens energimyndighet	4,0	4,9	2,6	6
Statens fastighetsverk	4,2	5,8	2,8	3
Statens försvarshistoriska museer	3,8	5,5	1,8	7
Statens geotekniska institut	3,5	4,2	2,6	6
Statens haverikommission	2,1	**	0,6	5
Statens historiska museer	3,4	3,8	2,9	7
Statens institutionsstyrelse	7,4	8,8	6,2	6
Statens jordbruksverk	4,4	5,4	2,2	6
Statens konstråd	1,8	2,2	**	7
Statens kulturråd	1,8	1,6	2,4	7
Statens maritima museer	3,8	3,6	4,0	7
Statens medieråd	6,0	**	**	7
Statens museer för världskultur	4,6	5,5	3,1	7
Statens musikverk	4,8	4,5	5,2	7
Statens servicecenter	3,8	4,3	2,1	3
Statens skolinspektion	4,2	5,1	1,6	8
Statens skolverk	3,9	4,5	2,4	8
Statens tjänstepensionsverk	2,6	2,9	2,0	3
Statens veterinärmedicinska anstalt	3,2	3,9	1,9	6
Statens väg- och transportforskningsinstitut	2,8	3,1	2,5	6
Statistiska centralbyrån	5,0	6,0	3,7	3
Statskontoret	1,7	2,1	1,1	3
Stockholms konstnärliga högskola	2,3	2,6	1,8	8
Stockholms universitet	2,7	3,9	1,4	8
Strålsäkerhetsmyndigheten	3,1	5,3	1,3	6
Styrelsen f. ackred. och tekn. kontr. (SWEDAC)	4,6	4,5	4,7	6
Styrelsen för internationell utveckl.arb. (Sida)	2,5	2,8	1,8	3
Sv. inst. för europapol. stud. (Sieps)	3,5	**	**	3
Sv. meteorol. och hydrol. inst. (SMHI)	3,2	4,4	2,3	6
Svenska ESF-rådet	2,7	2,3	3,4	6
Svenska institutet	3,3	4,2	0,8	3
Sveriges geologiska undersökning (SGU)	3,1	4,7	2,0	6
Sveriges lantbruksuniversitet	3,2	4,2	2,0	8
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden	1,5	1,6	**	5
Södertörns högskola	4,1	5,2	2,6	8
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket	3,0	3,6	1,8	9
Tillväxtverket	3,3	4,0	2,0	6
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)	2,9	4,3	2,2	4
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet	3,0	4,0	1,8	4
Trafikanalys	3,9	7,5	0,9	3
Trafikverket	3,6	5,0	2,7	6
Transportstyrelsen	4,7	5,9	3,2	6
Tullverket	3,5	4,5	2,6	3
Umeå universitet	2,9	4,4	1,3	8
Universitets- och högskolerådet	4,7	5,8	2,2	8
Universitetskanslersämbetet	2,5	2,7	2,3	8
Upphandlingsmyndigheten	2,6	2,6	2,6	6
Uppsala universitet	2,9	4,0	1,7	8
Verket för innovationssystem (Vinnova)	1,7	2,3	0,9	6
Vetenskapsrådet	2,1	3,0	0,6	3
Åklagarmyndigheten	3,1	3,6	2,3	5
Örebro universitet	2,3	3,0	1,4	8
Överklagandenämnden för studiestöd	7,7	9,1	**	8

** Maximalt tio i gruppen och/el. färre än tre med frånvaro.

Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.

Fotnoter

1. Ordinarie arbetstid är i detta sammanhang den tillgängliga arbetstiden, dvs. möjliga arbets­dagar utifrån den del av året som arbetstagaren har varit anställd och anställningens aktuella omfattning (EA-boken 2016: Eko­nomi­styrningsverket). Fortsättningsvis hänvisar texten enbart till tillgänglig arbetstid. Till­gäng­lig arbetstid är den del av arbetstiden som arbets­givaren förfogar över, det vill säga exklusive timmar som gäller definitiv sjukersätt­ning, föräldraledighet utan ersättning, studieledighet utan lön, övrig lagstadgad ledig­het, tjänstledighet för annan anställning, övrig ledighet utan lön samt delpension. ↑

2. I fortsättningen kallas detta för långtidssjukfrånvaro eller långtid. ↑

3. Sjukpenningtalet anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per för­säk­rad i Sverige under ett år. ↑

4. Ett antal myndigheter har inte redovisat till Hermes, men vi bedömer inte att det påverkar den totala statistiken. ↑

5. Myndigheten som upphört är Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska muséet. Den har uppgått i Statens historiska muséer från årsskiftet 2017/2018. Myndigheten som rättat sin statistik för 2017 är Transportstyrelsen. Rättelserna föranleddes av ett fel som uppstått vid konverteringen av frånvarodata under överlämning till Statens servicecenter (SSC), vilket har medfört att ca 36 000 timmar sjukfrånvaro fattades i under­laget som låg till grund för uppgifterna i Transportstyrelsens årsredovisning. SSC lämnade över den rättade datan för 2017 till Transportstyrelsen den 18 december 2018. Skrivelsen där felen och rättelserna beskrevs upprättades hos Transportstyrelsen den 19 december 2018 och översändes till Statskontoret den 15 februari 2019. ↑

6. De årsarbetskrafter som redovisas till Hermessystemet är antal anställda personer om­räk­nat till hel­tids­ar­betande. Omräkningen innebär att deltidsanställd personal ingår i sum­man av det antal personer med den pro­cent­andel av en heltidstjänst som deras tjänst­göring utgör. En halvtidstjänstgörande person ingår således i sum­man som 0,5 årsarbets­krafter. Tjänst­le­dig­heter för t.ex. studier, annan tjänst och föräldraledighet bör be­aktas lik­som nyanställda och avgångna. Däremot korrigeras normalt inte för semester, kortare sjukdoms­perioder, över­tid och kompensationsledigheter. ↑

7. Classification of Functions of Government. ↑

8. En viss inkonsekvens har uppdagats under de gångna åren beträffande denna rapportering. Gruppfrånvaro­nivåer har ibland rapporterats för grupper som är, eller kan antas vara, för små utifrån antagandet (i avsaknad av direkta uppgifter) att varje åldersklass i en myndighet är lika stor, vilket ger följdantagandet att åldersgrupper är för små när antalet årsarbetskraf­ter i myndigheten är högst 30. ↑

9. Två ytterligare myndigheter (Försvarets radioanstalt och Säkerhetspolisen) rapporterar också noll frånvaro och inga årsarbetskrafter. Dessa exkluderas därmed också från vår rapport. ↑

10. Som oför­ändrad sjukfrånvaro räknas frånvaro som har minskat eller ökat med mindre än 0,1 procentenheter. ↑