Uppföljning av moderna beredskapsjobb i staten Redovisning 3

Statskontorets samlade bedömning

Statskontoret har i uppdrag att följa upp hur myndigheterna har bidragit till rege­ring­ens satsning på moderna beredskapsjobb i staten. De statliga myndigheterna ska genom satsningen erbjuda jobb med lägre kvalifikationskrav åt personer som står långt ifrån arbetsmark­naden och på så vis förbättra deras framtida jobbchanser. De specifika målgrupperna är långtidsarbetslösa och nyanlända.

Satsningen på moderna beredskapsjobb i staten har pågått sedan 2017 och tanken var att satsningen skulle pågå till och med 2020. Men på grund av anslagsminsk­ningar i statsbudgeten för 2019 beslutar Arbetsförmedlingen sedan 1 januari 2019 inte om några nya eller förlängningar av pågående moderna beredskapsjobb.

På grund av den situation som har uppstått har vi valt att i den här tredje upp­följ­ning­en av satsningen lägga extra vikt vid resultaten av satsningen och myndig­heter­nas erfarenheter av att arbeta med den. Vi berör även vilka konsekvenser det plötsliga stoppet av satsningen har fått.

Statskontorets övergripande bedömning av satsningen

Statskontoret bedömer att satsningen på moderna beredskapsjobb i staten över lag har fungerat väl och har haft ett mervärde för de myndigheter och personer som har deltagit. Samhällsnyttiga arbetsuppgifter har också blivit utförda med hjälp av satsningen, främst inom naturvård. Det största problemet vi har sett i genom­förandet av satsningen är att det har varit svårt för många myndigheter att hitta arbetsuppgifter som stämmer med regeringens intentioner att jobben ska vara enkla och ha låga kvalifikationskrav. Ett annat problem är att könsfördelningen har blivit alltmer ojämn.

Att satsningen avbröts i förtid har fått negativa konsekvenser både för individer och myndigheter. Vi bedömer även att det plötsliga stoppet kan förlänga startsträckan för framtida liknande satsningar eller ett återupptagande av satsningen.

Satsningen har fungerat väl och haft ett mervärde

Myndigheterna är överlag nöjda med hur satsningen har fungerat. De anser att den ekonomiska ersättningen har varit tillräcklig och de är relativt nöjda med väg­led­ningen från både Arbetsförmedlingen och Arbetsgivarverket. Myndigheterna har också upplevt mindre problem med att avsätta resurser för att handleda beredskaps­jobbare än de gjorde i början av satsningen. Det tyder på att det tog ett tag innan myndigheterna hittade sätt att hantera satsningen.

Vi bedömer att satsningen på moderna beredskapsjobb har hjälpt många av del­tagarna att närma sig arbetsmarknaden. Jämfört med andra subventionerade an­ställningar har en något större andel av deltagarna i moderna beredskapsjobb gått vidare till arbete utan stöd efter att insatsen har avslutats. Men detta gäller inte den grupp som avslutade sin anställning precis vid årsskiftet 2018/2019. Det kan bero på att de flesta av dem inte hann få ta del av alla planerade insatser för att närma sig arbetsmarknaden på grund av att satsningen stoppades.

Drygt tre fjärdedelar av myndigheterna bedömer att de personer som de har anställt inom moderna beredskapsjobb har kommit närmare arbetsmarknaden genom insat­sen. Det handlar särskilt om att nyanlända har fått möjlighet att utveckla sina kun­skaper i det svenska språket, komma in på en svensk arbetsplats och få referenser från en svensk arbetsgivare.

Många myndigheter anser också att satsningen har haft ett mervärde för den egna verksamheten, främst genom att beredskapsjobbarna har varit en resursförstärk­ning. Andra mervärden är enligt myndigheterna ökad mångfald och bidrag till personalförsörjningen. Satsningen har även haft ett direkt mervärde för samhället genom att samhällsnyttiga arbetsuppgifter har genomförts som annars inte hade utförts, främst inom naturvård. Inom de gröna näringarna har också kompetens byggts upp som är efterfrågad inom sektorn.

Regeringens mål har uppnåtts

Regeringens ambition för 2018 var att minst 2 000 personer skulle beredas syssel­sättning under året. Detta mål har uppnåtts oavsett hur vi räknar. Under 2018 påbörjade 2 185 individer en anställning inom moderna beredskapsjobb. Totalt var 3 220 personer anställda inom moderna beredskapsjobb under 2018. Vid årsskiftet 2018/2019 hade 2 309 personer moderna beredskapsjobb. Men målet om antal moderna beredskapsjobb hade inte uppnåtts om inte Skogsstyrelsen hade använt sig av anställningsformen i sitt arbete med Naturnära jobb.

De flesta myndigheter som hade i uppdrag att bidra till satsningen hade personer anställda i moderna beredskapsjobb under 2018. Andelen ökade från 60 procent i vår uppföljning från våren 2018 till 80 procent i den här uppföljningen. Det var framför allt små myndigheter som inte hade några personer anställda i moderna beredskapsjobb.

Samtidigt som de flesta myndigheter har bidragit till satsningen stod fem stora myndigheter för hela 83 procent av de beredskapsjobb som inleddes från 2018 och framåt. Skogsstyrelsen stod ensam för två tredjedelar (1 406) av de beredskapsjobb som inleddes under 2018.

Beredskapsjobben har förändrats till att ligga mer i linje med regeringens intentioner om låga kvalifikationskrav

I våra tidigare redovisningar har vi framfört att regeringen borde ta ställning till om det ligger i linje med satsningens intentioner att personer med låg utbildning inte hade fått beredskapsjobb i någon större utsträckning. Vi hade sett att de flesta bered­skaps­jobb visserligen var enkla, men att myndigheterna ofta ställde höga krav på utbildning och att de som fick beredskapsjobb ofta hade hög utbildning.

Vi bedömer även i den här uppföljningen att de arbetsuppgifter som myndigheterna uppger att de har erbjudit för moderna beredskapsjobb i de allra flesta fall är enkla. Men andelen myndigheter som har ställt höga krav på utbildning har inte minskat. Däremot var utbildningskraven för de flesta beredskapsjobb låga. Det beror på att många av de myndigheter som har anställt ett stort antal beredskapsjobbare ställde låga eller inga krav på utbildning. Det gäller till exempel Skogsstyrelsen.

Utbildningsnivån bland personer som har anställts som beredskapsjobbare har också sjunkit. Exempelvis ökade andelen som hade kortare utbildning än 9 år från 8 procent 2017 till 23 procent 2018. Det beror främst på att Skogsstyrelsens andel av beredskapsjobbarna ökade kraftigt, och att var tredje beredskapsjobbare som påbörjade sin anställning på myndigheten under 2018 hade kortare utbildning än 9 år.

Samtidigt visar vår uppföljning att en av de största utmaningarna för många myn­dig­heter i genomförandet av satsningen på moderna beredskapsjobb fortfarande under 2018 var att hitta lämpliga arbetsuppgifter. Myndigheterna anser att de har en tydlig bild av vilka arbetsuppgifter som är lämpliga för moderna beredskaps­jobb, men har i många fall fortsatt haft svårt att hitta sådana arbetsuppgifter i den egna myndigheten. Det är också en av de vanligaste orsakerna som myndigheterna uppger för att de inte har anställt personer inom moderna beredskapsjobb.

Svårt att nå kvinnor med satsningen

Fördelningen mellan de två målgrupperna för satsningen, nyanlända och långtids­arbetslösa, har varit jämn både under 2017 och 2018. Däremot har betydligt fler män än kvinnor fått moderna beredskapsjobb. Andelen män av de som påbörjade beredskapsjobb har ökat från 57 procent under 2017 till 70 procent från 2018 och framåt. En bidragande orsak till det är att 80 procent av de som anställdes av Skogsstyrelsen under 2018 var män. Bland övriga myndigheter var könsför­del­ningen i stort sett jämn.

Nyanlända kvinnor är en grupp som har varit särskilt svår att nå med satsningen. Fördelningen mellan kvinnor och män bland nyanlända i satsningen har legat på ungefär 30 respektive 70 procent under båda åren. I båda målgrupperna har också kvinnor som har fått anställning som beredskapsjobbare överlag högre utbildnings­nivå än männen. Den skillnaden ökade också mellan 2017 och 2018.

Det plötsliga stoppet fick flera negativa konsekvenser

Det plötsliga stoppet av satsningen fick naturligtvis negativa konsekvenser för de individer som var nära att få en anställning inom moderna beredskapsjobb eller en förlängning av anställningen. Ungefär en fjärdedel av myndigheterna avbröt på­gående rekryteringar och ungefär en femtedel genomförde inte planerade förläng­ningar av anställningsavtal.

Mer än 1 000 beredskapsjobbare avslutade sin anställning vid årsskiftet 2018/2019. De flesta av dem var anställda hos Skogsstyrelsen och planen var att deras anställ­ning skulle förlängas. För dem avbröts även de pågående insatserna för att komma närmare arbetsmarknaden i förtid. Det var betydligt färre av de som slutade vid årsskiftet som hade arbete utan stöd 90 dagar efter att anställningen i moderna beredskapsjobb avslutats än för de som slutade tidigare.

Stoppet av satsningen har också fått oönskade konsekvenser för en del myndig­he­ter. Det gäller framför allt Skogsstyrelsen. Myndigheten får bland annat oväntade avvecklingskostnader och tappar kompetens för att bedriva den här typen av verk­samhet. Trots sin planering för möjliga förändrade politiska beslut har myndig­he­ten inte tillräckligt kunnat gardera sig för ett så snabbt stopp av de moderna bered­skapsjobben och satsningen på naturnära jobb.

Om regeringen återupptar satsningen på moderna beredskapsjobb i staten, eller beslutar om liknande satsningar, bedömer vi att det återigen kommer att krävas en startsträcka för att få satsningen att fungera. Startsträckan blir sannolikt olika lång för myndigheterna, bland annat beroende på hur stor organisation de behöver bygga upp och i vilken grad det kommer att behövas ett förtroendeskapande arbete.

Moderna beredskapsjobb i staten

Regeringen presenterade satsningen på moderna beredskapsjobb i staten i budget­propositionen för 2017. Målet var att satsningen skulle införas successivt från och med 2017 och sysselsätta 5 000 personer 2020. Regeringen anförde i proposi­tionen att de statliga myndigheterna genom denna satsning ska erbjuda jobb med lägre kvalifikationskrav åt personer som står långt ifrån arbetsmark­naden för att öka möj­ligheterna till ett framtida arbete, arbetslivserfarenhet och lön.^[1] De specifika målgrupperna är långtidsarbetslösa och nyanlända. Regeringen förväntade sig att myndigheterna som inrättar beredskapsjobb ska ta fram lämpliga arbetsuppgifter som annars inte utförs alls eller i otillräcklig omfattning.^[2] Regeringens ambition för 2018 var att minst 2 000 personer skulle beredas sysselsättning under året.^[3]

Myndigheter som har anställt perso­ner inom moderna beredskapsjobb har fått ersättning för lönekostnader via Arbetsförmedlingen.^[4] Arbetsförmedlingen har haft i uppgift att matcha lämpliga arbetssökande med tjänster inom moderna bered­skaps­jobb. Myndigheten har också haft uppdraget att bygga upp en organisation för satsningen, tillhandahålla lättillgänglig information om de moderna beredskaps­jobben och informera om hur ersättningen fungerar.

Arbetsgivarverket har haft i uppdrag att inom sitt ansvarsområde svara för den information, rådgivning och utbildning som myndigheterna behöver. Det har till exempel handlat om frågor om lönesättning, anställningsprocess och gällande kollektivavtal.^[5]

Ändrade förutsättningar för satsningen

Den situation som uppstod efter riksdagsvalet 2018 har påverkat förutsättningarna för moderna beredskapsjobb. Satsningen ska avskaffas enligt den motion som låg till grund för riksdagens beslut om budgeten för 2019. I budgeten är anslaget för kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser också kraftigt minskat. Regeringen har därför inte gett myndigheterna i uppdrag att fortsätta att bidra till satsningen på moderna beredskapsjobb under 2019. Men myndigheterna har fortfarande i uppdrag att på samma sätt som för tidigare år lämna uppgifter till Statskontoret om hur de har bidragit till satsningen. Statskontorets uppdrag att följa upp satsningen och Arbetsförmedlingens uppdrag att bland annat upprätta en organisa­tion för moderna beredskapsjobb har inte ändrats.

Arbetsförmedlingen beslutade strax före årsskiftet att införa ett stopp för nya beslut om moderna beredskapsjobb och beslut om förlängningar av anställningar inom moderna beredskapsjobb från den 1 januari 2019 på grund av nedskärningarna av anslagen för arbetsmarknadspolitiska insatser i budgeten för 2019. Beslut om beredskapsjobb som har fattats före årsskiftet löper däremot vidare. Arbetsförmed­larna fick före årsskiftet fatta beslut om beredskapsjobb som skulle inledas senast i januari 2019.^[6] Eftersom besluten gäller för maximalt 12 månader kan de nuvarande beredskapsjobben därför i princip löpa som längst till januari 2020.

Villkor för de moderna beredskapsjobben

Långtidsarbetslösa och nyanlända är de två målgrupperna för moderna beredskaps­jobb. De villkor som har gällt för att kunna få ett modernt beredskapsjobb är att personen är arbetslös och inskriven på Arbetsförmedlingen och därutöver uppfyller något av följande kriterier:

• har deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin i 450 dagar
• är nyanländ och har fyllt 20 år samt har eller har haft en etableringsplan någon gång under de senaste 12 månaderna
• är nyanländ och har fyllt 20 år samt deltar i etableringsprogrammet eller någon gång under de senaste 12 månaderna varit anvisad till samma program
• är nyanländ och har fått uppehållstillstånd eller uppehållskort i egenskap av familjemedlem till en EES-medborgare inom de senaste 36 måna­derna.

Samma villkor som för extratjänster

Villkoren för de moderna beredskapsjobben är samma som för så kallade extra­tjänster, med den skillnaden att de moderna beredskapsjobben enbart kan inrättas på statliga myndigheter. Myndigheten får ersättning för lönekostna­den med 100 procent av lönen för den del av bruttolönen som vid heltidsarbete uppgår till högst 20 000 kronor. Myndigheten kan också få ersättning för handledning. De tre första kalendermånaderna uppgår stödet till 3 250 kronor och därefter 2 500 kronor per kalendermånad.^[7]

Den anställde får lön och anställningsförmåner enligt avtal mellan Arbets­givar­verket och de fackliga organisationerna i staten. Detta gäller även det anställnings­skydd som regleras i branschens kollektivavtal, men lagen om anställningsskydd (LAS) gäller inte. Ett modernt beredskapsjobb ger inte heller rätt till ersätt­ning från a-kassan.^[8]

En person kan ha ett modernt beredskapsjobb i högst 12 månader i taget, och inte mer än totalt 24 månader.

Ersättning till arbetsgivarna i efterhand

Inom moderna beredskapsjobb har Arbetsförmedlingen beslutat om anställnings­stöd och betalat ut ersättning till arbetsgivarna för både lönekostnader och hand­ledning. Under 2017 betalade Arbetsförmedlingen ut drygt 76 miljoner kronor till statliga myndigheter för moderna beredskapsjobb.^[9] Under 2018 betalade Arbets­förmedlingen ut nära 546 miljoner kronor.^[10]

Praktik i staten är en parallell satsning

Praktik i staten är en delvis parallell satsning som Statskontoret också har i uppdrag att följa upp. Regeringen har uppdragit åt myndigheterna att under perioden april 2016 till december 2020 ordna praktikplatser som Arbetsför­medlingen kan erbjuda. Myndigheterna ska i praktiksatsningen ta emot arbetssökande i målgrupperna nyanlända och personer med funktions­ned­sättning som medför en nedsatt arbetsförmåga.^[11] Nyanlända är alltså en gemensam målgrupp för båda satsningarna.

De moderna beredskapsjobben är subvention­erade anställningar, men del­tagar­na i praktik i staten får ersättning genom Arbetsförmedlingen eller Försäkrings­kassan. I och med att myndigheterna inte behöver betala några sociala avgifter för praktikanterna blir myndigheternas kostnader lägre för en praktikplats än för ett beredskapsjobb.

De parallella satsningarna innebär att myndigheterna behöver förhålla sig till två arbetsmarknadspolitiska regeringsuppdrag samtidigt. En del myndigheter har kombinerat satsningarna genom att låta en person börja med praktik och sedan gå vidare till ett modernt beredskapsjobb om praktiken fungerar bra.^[12]

Statskontorets uppdrag att följa upp satsningen

Statskontoret har i uppdrag att följa upp hur myndigheterna har bidragit till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb. Statskontorets uppföljning av satsningen på moderna beredskapsjobb ska baseras på underlag från både Arbets­förmed­lingen och myndigheterna. Myndigheterna ska redovisa till Statskontoret i enlighet med de uppdrag som framgår av varje myn­dighets regleringsbrev för respektive år. Arbetsförmedlingen ska bistå Stats­kontoret med de underlag och upplysningar som Statskontoret kan behöva som komplement till myndigheternas redovisningar.

Uppföljningen ska bland annat visa:

• hur många lediga moderna beredskapsjobb som myndigheterna har infor­merat Arbetsförmedlingen om
• hur många av dessa jobb som har tillsatts (frågan ingår sedan 2018 inte i uppföljningen eftersom Arbetsförmedlingen inte har underlag för att besvara frågan)^[13]
• anställningarnas omfattning
• vilka orter anställningarna är lokaliserade till
• exempel på arbetsuppgifter.

Den statistik som redovisas ska vara könsuppdelad om det inte finns skäl för annat. Statskontoret ska även redovisa en sammanställning av myndigheter­nas bedömning av förutsättningar för och planer på att anställa under de kom­mande tolv månader­na.

Enligt uppdraget ska Statskontoret senast den 1 oktober 2017, den 1 juni 2018, den 1 juni 2019 och den 1 juni 2020 redovisa det samlade utfallet av satsningen på moder­na beredskapsjobb till regeringen.^[14] Det här är alltså den tredje redovisningen utifrån uppdraget.

I stort sett alla myndigheter har i sina regleringsbrev för 2019 fått i uppdrag att redovisa till Statskontoret hur myndigheten har bidragit till att anställa personer inom satsningen på moderna beredskapsjobb. Domstolsverket svarar för alla domstolar. Antalet myndigheter som ingår i uppföljningen blir då 202 stycken.

Inriktning på årets uppföljning

I den här uppföljningen lägger vi extra vikt vid resultaten av satsningen och myndigheternas erfarenheter av att arbeta med den, eftersom satsningen nu har pågått i drygt två år och det för närvarande inte fattas några beslut om nya eller förlängda moderna beredskapsjobb. Vi bedömer även att det är relevant att beröra vilka konsekvenser det plötsliga stoppet av satsningen har fått.

I årets redovisning följer vi också upp några aspekter som har kommit fram i våra tidigare redovisningar. Det handlar främst om myndigheternas krav på utbildning för moderna beredskapsjobb, könsfördelningen bland beredskapsjobbare samt Arbetsförmedlingens stöd och vägledning. Eftersom inga nya beslut om moderna beredskapsjobb fattas har vi inte kunnat följa upp myndigheter­nas bedömning av förutsättningar för och planer på att anställa under de kom­mande tolv månaderna.

Genomförande

Underlaget för vår uppföljning består av tre delar:

• statistik från Arbetsförmedlingen
• en enkät till 202 myndigheter
• intervjuer och dokumentstudier.

Statistik från Arbetsförmedlingen

Precis som i de tidigare uppföljningarna har Arbetsförmedlingen levererat statistik om beredskapsjobben från myndighetens databas. Den innehåller uppgifter om beslut om beredskapsjobb, om myndigheter som har anordnat sådana jobb och om de individer som har fått moderna beredskapsjobb. Uppgifterna gäller beredskaps­jobb som har inletts under perioden januari 2017 till januari 2019.

Beslutet om statsbudgeten för 2019 innebär att Arbetsförmedlingen efter den sista december 2018 inte fattar några beslut om nya perioder av moderna beredskaps­jobb. Även om ett beslut har fattats före årsskiftet 2018/2019 kan jobbet ha påbörjats efter årsskiftet.

Nytt för i år i vår redovisning är uppgifter om vad som har hänt med de som har haft beredskapsjobb 90 respektive 180 dagar efter att de har avslutat sitt bered­skaps­jobb. Syftet är att ta fram underlag för att följa upp insatsens resultat.

Vi har även hämtat in statistik från Arbetsförmedlingen som visar hur vanligt det är att de som har beredskapsjobb tidigare har haft praktik i staten.

Enkät till alla myndigheter som omfattas av satsningen

Den 11 mars 2019 skickade vi en enkät till alla myndigheter som i sina reglerings­brev har uppdraget att rapportera till oss om moderna beredskapsjobb. Det gäller totalt 202 myndigheter. Frågorna är så långt det är möjligt desamma som i de enkäter vi skickade ut i de tidigare uppföljningarna. Enkäten innehåller bland annat frågor om hur förutsättningarna för att anställa inom moderna beredskapsjobb har sett ut och vilka arbetsuppgifter beredskapsjobbarna har haft. Men i årets enkät har frågor om myndigheternas planer att anställa framöver utgått. Vi har även lagt till frågor om hur myndigheterna ser på mervärdet av moderna beredskapsjobb och konsekvenserna av stoppet av satsningen.

Statskontoret följer också upp satsningen på praktik i staten via en enkät till samma myndigheter som i den här uppföljningen. För att förenkla för myndigheterna har vi valt att koordinera enkätutskicken genom att lägga in frågorna för de två upp­dragen i samma webbenkät. Myndigheternas registratorer fick enkäten med en uppmaning att skicka den vidare till myndighetens personalchef eller HR-chef. Vi har fått in svar från 199 av 202 myndigheter.

Intervjuer och dokumentstudier

Vi har genomfört några intervjuer med myndigheterna. Ett syfte är att följa upp vissa iakttagelser från vår andra redovisning. En sådan iakttagelse är att många av beredskapsjobben under 2018 förväntades finnas inom satsningen på Naturnära jobb, och därför har vi intervjuat Skogsstyrelsen. Vi har även intervjuat Kriminal­vården, som i förra uppföljningen uppgav att de såg arbetet med beredskapsjobb som en del i myndighetens kompetensförsörjning. Vi har även talat med företrädare för Arbetsförmedlingen (huvudkontoret) om hur de ser på moderna beredskapsjobb utifrån Arbetsförmedlingens roll att upprätta en organisation för satsningen.

Därutöver har vi tagit del av relevanta rapporter och annan information.

Projektgrupp och kvalitetssäkring

Statskontorets projektgrupp har bestått av Sara Berglund (projektledare) och Ola Norr. Jesper Östling Palme, Jenny Torssander och Eero Carroll har bidragit till arbetet i avgränsade delar. Därutöver har en intern referensgrupp varit knuten till projektet.

Arbetsförmedlingen har faktagranskat kapitel 1–5. Där vi refererar till intervjuer har intervjupersonerna fått möjlighet att granska texterna.

Disposition

I kapitel 2 och 3 redovisar vi omfattningen och fördelningen av moderna bered­skaps­jobb. Kapitlen är huvudsakligen baserade på statistik från Arbets­förmedlingen. I kapitel 4 redovisar vi myndigheternas uppfattning om hur satsningen på moderna beredskapsjobb har fungerat. Kapitlet baseras huvud­sakligen på vår enkät. I kapitel 5 beskriver vi mervärdet av satsningen för individerna, myndigheterna och samhället utifrån resultaten av vår enkät och intervjuer med myndigheter.

Omfattningen av moderna beredskapsjobb

I detta kapitel redovisar vi uppgifter om antalet beredskapsjobb som har inrättats, hur många individer som har anställts och uppgifter om de myndigheter som har inrättat beredskapsjobb.

I den statistik som redovisas nedan förekommer uppgifter för olika tidsperioder. Dessa tidsperioder är följande:

• 2017: Anställningen i modernt beredskapsjobb har inletts under 2017.
• 2018–: Anställningen i modernt beredskapsjobb har inletts under 2018 eller januari 2019.
• Hela perioden: Anställningen i modernt beredskapsjobb har inletts under 2017, 2018 eller januari 2019.
• Under 2018: Anställningen i modernt beredskapsjobb ägde helt eller delvis rum under 2018.

Regeringens mål för antal beredskapsjobb har uppnåtts

Regeringens ambition för 2018 var att minst 2 000 personer skulle beredas syssel­sättning under året.^[15] Det är inte helt tydligt hur detta mål ska tolkas. Men vi konstaterar att målet har nåtts eller överträffats oavsett hur vi tolkar målet.

Under 2018 påbörjade 2 185 individer en anställning inom moderna beredskaps­jobb. Om regeringens mål avser antalet individer som påbörjade sin anställning under året nåddes det alltså. Om vi också räknar in de individer som fick beslut om modernt beredskapsjobb under 2018, men som började först i början av 2019 är antalet 2 260.

Om vi ser till antalet individer som hade beredskapsjobb under 2018 (inklusive de som anställdes under 2017) eller det totala antalet individer som hade beredskaps­jobb vid årsskiftet 2018/2019 överträffas regeringens mål. Totalt var 3 220 perso­ner anställda inom moderna beredskapsjobb under 2018. Det var nära dubbelt så många män som kvinnor som var anställda. Vi resonerar vidare om könsfördel­ning­en i avsnitt 3.3. Vid årsskiftet 2018/2019 var antalet personer med modernt beredskapsjobb 2 309.

Tabell 2.1 Antal individer som deltog i moderna beredskapsjobb.

	Män	Kvinnor	Summa
Hela perioden	2 235	1 174	3 409
Under 2018	2 129	1 091	3 220
2018-12-31	1 541	768	2 309

Källa: Statistik från Arbetsförmedlingen.

Vår förra uppföljning visade att myndigheterna bedömde att de skulle ha 2 800 personer anställda som moderna beredskapsjobbare i slutet av 2018. En jämförelse med det faktiska utfallet visar att de flesta myndigheter överskattade antalet. Den faktiska siffran var istället 2 309 personer, knappt 500 personer färre än uppskatt­ningarna. Undantag från dessa överskattningar är Skogsstyrelsen och Trafikverket, som vid årsskiftet 2018/2019 hade anställt fler i beredskapsjobb än vad de upp­skattat i sina enkätsvar 2018.

Mer än hälften avslutade anställningen vid årsskiftet

Arbetsförmedlingen har fattat beslut om moderna beredskapsjobb fram till års­skif­tet 2018/2019. Men i en del fall har anställningen inte inletts förrän efter årsskiftet. Det var 75 individer som inledde en anställning inom moderna beredskapsjobb i början av 2019.

Över hälften av de 2 309 individer som hade modernt beredskapsjobb vid årsskiftet avslutade anställningen vid årsskiftet. En stor del av dessa fanns hos Skogs­styrelsen (se avsnitt 2.4). En betydande grupp har ett beslut som sträcker sig in i 2019. I slutet av januari 2019 fanns 1 138 personer kvar i moderna beredskaps­jobb. Antalet kommer enligt de beslut som fattats att avta fram till slutet av januari 2020 då de sista besluten löper ut (figur 2.1).

Figur 2.1 Antal individer med modernt beredskapsjobb under 2019–2020.

Källa: Statistik från Arbetsförmedlingen. Antalet gäller antalet individer som i slutet av respektive period enligt besluten är anställda i ett modernt beredskapsjobb.

Beredskapsjobb i hela landet

Det har funnits beredskapsjobb i hela landet, men flest beredskapsjobb har ordnats i de befolkningsmässigt största länen, Stockholms, Skåne och Västra Götalands län (tabell 2.3).^[16]

Tabell 2.3 Antal individer som påbörjat beredskapsjobb per län, hela perioden.

Län	Kvinnor	Män	Summa
Blekinge län	17	43	60
Dalarnas län	35	71	106
Gotlands län	12	38	50
Gävleborgs län	67	154	221
Hallands län	22	38	60
Jämtlands län	36	71	107
Jönköpings län	43	63	106
Kalmar län	28	32	60
Kronobergs län	29	51	80
Norrbottens län	54	119	173
Skåne län	104	319	423
Stockholms län	278	390	668
Södermanlands län	34	56	90
Uppsala län	44	55	99
Värmlands län	32	69	101
Västerbottens län	46	139	185
Västernorrlands län	71	153	224
Västmanlands län	18	59	77
Västra Götalands län	126	190	316
Örebro län	30	57	87
Östergötlands län	48	68	116
Totalt	1 174	2 235	3 409

Källa: Statistik från Arbetsförmedlingen.

De flesta myndigheter har anställt, men några få står för en stor andel

I vår enkät uppger lite drygt 80 procent av myndigheterna att de har haft en eller flera moderna beredskapsjobbare under 2018. Det är en ökning från vår förra upp­följning då andelen var drygt 60 procent. Av de stora och medelstora myndigheter­na har närmare 90 procent anställt personer inom moderna beredskapsjobb, men av de små myndigheterna (färre än 50 anställda) har knappt hälften gjort det.

Skogsstyrelsen var under 2018 den myndighet som anställde klart flest personer inom moderna beredskapsjobb (figur 2.2).^[17] Myndigheten anställde närmare två tredjedelar av beredskapsjobbarna under 2018. Därefter anställdes flest på Arbetsförmedlingen, Trafikverket, Kronofogdemyndigheten och Polis­myndigheten. Övriga myndigheter stod under 2018 tillsammans för 17 procent av beredskapsjobben.

Figur 2.2 Antal personer som påbörjade en anställning inom moderna beredskapsjobb på olika myndigheter 2018 till och med januari 2019.

Källa: Statistik från Arbetsförmedlingen.

Under 2017 var fördelningen annorlunda bland de myndigheter som anställt inom moderna beredskapsjobb. Det året anställde Arbetsförmedlingen nära hälften av perso­nerna som fick jobb inom satsningen. Skogsstyrelsen stod för nära en femte­del av anställningarna, medan Försäkringskassan, Kriminalvården och Krono­fogde­myndigheten stod för några procent var. Övriga myndigheter stod för knappt 30 procent (figur 2.3).

Figur 2.3 Antal personer som påbörjade en anställning inom moderna beredskapsjobb på olika myndigheter 2017.

Källa: Statistik från Arbetsförmedlingen.

Ofta enkla arbetsuppgifter

Myndigheterna uppger i vår enkät ett antal exempel på arbetsuppgifter för moderna beredskapsjobbare (tabell 2.4). De flesta exempel handlar om relativt enkla arbets­uppgifter, vilket är i linje med satsningens intentioner. Precis som i vår förra upp­följning är det vanligast att myndigheternas exempel handlar om internservice eller vaktmästeri, arbete med arkiv och register samt blandad enklare administra­tion.

Skogsstyrelsen uppger naturvård som ett exempel på vanliga arbetsuppgifter. Myn­dig­heten stod för ungefär två tredjedelar av de moderna beredskapsjobben som påbörjades från och med 2018 och för knappt hälften av alla beredskapsjobb under hela perioden. En stor del av beredskapsjobbarna arbetade alltså med naturvård, särskilt de som påbörjade sin anställning under 2018.

Tabell 2.4 Exempel på arbetsuppgifter hos de myndigheter där flest påbörjade beredskapsjobb under 2018 och framåt.

Myndighet	Antal påbörjade beredskapsjobb	Exempel på arbetsuppgifter
Skogsstyrelsen	1 395	Naturvård
Arbetsförmedlingen	262	Assistenter med administrativa sysslor Vaktmästaruppgifter Andra serviceuppgifter i myndighetens direkt- service/kundtorg
Trafikverket	91	Stationsvärdar Vägtruminventering
Kronofogdemyndigheten	59	Gallringsarbete och arkivering Enklare administrativa arbetsuppgifter
Polismyndigheten	53	Receptionsarbete Administration Vaktmästeri Bilvård Service IT-arbete etc.

Källa: Statistik från Arbetsförmedlingen och Statskontorets enkät 2019.

Det finns också exempel på att beredskapsjobbare har haft mer kvalificerade arbetsuppgifter. Det handlar exempelvis om handläggning av ärenden, analys- och utredningsarbete, eller arbete som revisor eller forskarassistent. Men det handlar om beredskapsjobb på ett fåtal myndigheter.

Det vanligaste är anställning på heltid i upp till ett år

Anställningarna i moderna beredskapsjobb är i regel på heltid. Ungefär nio av tio jobb är heltidsanställningar. Detta gäller både för män och kvinnor.

Beslut om beredskapsjobb kan som längst gälla ett år framåt. Beslut kan därefter förlängas till som mest 24 månader. En majoritet av de som har haft modernt bered­skapsjobb har haft anställningen mellan ett halvt till ett år. Ungefär en fjärde­del hade anställningen i över ett år (figur 2.4).

Figur 2.4 Total längd i modernt beredskapsjobb, hela perioden.

Källa: Statistik från Arbetsförmedlingen.

Den totala längden av moderna beredskapsjobb fördelar sig i stort jämnt mellan män och kvinnor. Men en något större andel kvinnor finns i kategorin med den längsta totala anställningstiden (19 procent i jämförelse med 11 procent för män).

Fördelning inom gruppen som fick beredskapsjobb

I det här kapitlet beskriver vi hur de moderna beredskapsjobben fördelade sig mellan målgrupperna och könen. Vi beskriver också beredskapsjobbarnas utbild­ningsnivå och myndigheternas krav på utbildning samt i vilken utsträckning beredskapsjobbarna tidigare har deltagit i praktik i staten.

Jämn fördelning mellan målgrupperna

Satsningen på moderna beredskapsjobb innebar att de statliga myndigheterna skulle erbjuda jobb med lägre kvalifikationskrav åt personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Målgrupperna för satsningen var långtidsarbetslösa eller nyanlända personer.

Sedan 2017 har antalet individer som har fått beredskapsjobb varit ungefär lika många i de båda målgrupperna nyanlända och långtidsarbetslösa (inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin) (figur 3.1).

Figur 3.1 Antal individer i olika målgrupper som påbörjat moderna beredskapsjobb 2017 respektive 2018 till och med januari 2019.

Källa: Statistik från Arbetsförmedlingen. JOB står för jobb- och utvecklingsgarantin.

Personer med funktionsnedsättning ingår inte i den uttryckliga målgruppen för satsningen på moderna beredskapsjobb, men personerna kan ingå i någon av de två målgrupperna. Eftersom ett relativt stort antal personer med funktionsnedsättning har fått beredskapsjobb har vi valt att redovisa hur många av de som har fått ett modernt beredskapsjobb som har en funktionsnedsättning och hur de fördelar sig mellan målgrupperna (figur 3.2).

Figur 3.2 Antal beredskapsjobbare med en funktionsnedsättning per målgrupp, hela perioden.

Källa: Statistik från Arbetsförmedlingen.

Av de långtidsarbetslösa hade 28 procent en funktionsnedsättning och 1 procent av de nyanlända.

Många myndigheter ställer höga krav på utbildning, men utbildningsnivån bland beredskapsjobbarna har sänkts

I våra tidigare redovisningar har vi framfört att regeringen borde ta ställning till om det ligger i linje med satsningens intentioner att de med låg utbildning inte hade fått beredskapsjobb i någon större utsträckning. Vi hade sett att de flesta beredskaps­jobb visserligen var enkla, men att myndigheterna ofta ställde höga krav på utbild­ning och att de som fick beredskapsjobb ofta hade hög utbildning. Samtidigt är en hög utbildningsnivå bland beredskapsjobbarna inte nödvändigtvis ett problem, eftersom även personer med hög utbildning kan stå långt från arbetsmarknaden. Den här uppföljningen visar att många myndigheter fortsatt har ställt höga krav på utbildning, men att många beredskapsjobb har låga utbildningskrav och att utbild­ningsnivån bland beredskapsjobbarna har sänkts.

Många myndigheter har ställt höga krav på utbildning men en stor del av jobben har ändå låga utbildningskrav

De moderna beredskapsjobben ska enligt regeringens intentioner vara jobb med lägre kvalifikationskrav för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. I vår förra uppföljning konstaterade vi att drygt hälften av myndigheterna uppgav att deras beredskapsjobb kräver minst gymnasium och att nästan en femtedel uppgav att de flesta beredskapsjobb kräver högskola. Den bilden är i stort sett oförändrad i årets uppföljning (figur 3.3). Många myndigheter har alltså även under 2018 ställt relativt höga krav på utbildning med tanke på att jobben ska ha lägre kvalifika­tions­krav.

Figur 3.3 Myndigheternas utbildningskrav för de flesta beredskapsjobben, andel myndigheter i procent.

Källa: Statskontorets enkäter. För enkäten 2018 var antal svarande 130 och för enkäten 2019 156.

Trots att många myndigheter har ställt höga krav på utbildning var utbildnings­kraven för en stor majoritet av beredskapsjobben låga. Det beror på att många av de myndigheter som har anställt ett stort antal personer i beredskapsjobb ställde låga krav på utbildning. Det gäller främst Skogsstyrelsen, som anställde ungefär två tredjedelar av personerna som påbörjade sin anställning inom moderna bered­skapsjobb under 2018. Myndigheten uppger i enkäten att de flesta av deras beredskapsjobb inte hade några utbildningskrav.

Utbildningsnivå bland personer i moderna beredskapsjobb har sänkts

Utbildningsnivån för de som påbörjade ett modernt beredskapsjobb 2018 och framåt var lägre än för de som började 2017. Andelen med kortare utbildning än 9 år höjdes från 8 procent bland de som påbörjade sin anställning 2017 till 23 procent bland de som påbörjade sin anställning under 2018. Samtidigt sjönk andelen som hade eftergymnasial utbildning från 54 procent till 31 procent. Andelen med gymnasial utbildning förändrades inte nämnvärt (tabell 3.1).

Tabell 3.1 Utbildningsnivå hos de som påbörjat modernt beredskapsjobb 2017 respektive 2018 till och med januari 2019.

	2017		2018 -
	Antal	Andel	Antal	Andel
Förgymnasial utbildning kortare än 9 år eller saknar formell grundläggande utbildning	94	8 %	526	23 %
Förgymnasial utbildning 9 (10) år	104	9 %	335	15 %
Gymnasial utbildning	317	28 %	689	30 %
Eftergymnasial utbildning	617	54 %	698	31 %
Forskarutbildning	14	1 %	12	1 %
Totalt	1 146	100 %	2 260	100 %

Källa: Statistik från Arbetsförmedlingen.

Skogsstyrelsen ökade antalet anställningar markant under 2018 och anställde också en stor del av beredskapsjobbarna under året. Det gör det intressant att jämföra utbild­ningsnivån mellan de som har anställts av Skogsstyrelsen med andra som har fått modernt beredskapsjobb. Det visar sig att utbildningsnivån är lägre hos de som har anställts av Skogsstyrelsen än de som har anställts av övriga myndigheter (tabell 3.2). Det är en viktig anledning till att utbildningsnivån generellt sjönk mellan 2017 och 2018.

Tabell 3.2 Utbildning hos de som fått modernt beredskapsjobb i Skogsstyrelsen 2017 respektive 2018 till och med januari 2019.

Skogsstyrelsen	2017		2018 -
	Antal	Andel	Antal	Andel
Förgymnasial utbildning kortare än 9 år eller saknar formell grundläggande utbildning	61	32 %	488	35 %
Förgymnasial utbildning 9 (10) år	45	24 %	279	20 %
Gymnasial utbildning	45	24 %	455	32 %
Eftergymnasial utbildning	40	20 %	183	13 %
Forskarutbildning	0	0 %	1	0 %
Totalt	191	100 %	1 406	100 %

Källa: Statistik från Arbetsförmedlingen.

Kvinnorna har högre utbildningsnivå än männen

Det finns skillnader mellan könen när det gäller utbildningsnivån. Kvinnor som påbörjade beredskapsjobb under 2018 hade i större utsträckning eftergymnasial utbildning än män (42 procent jämfört med 26 procent). En större andel av männen hade också kortare utbildning än gymnasium jämfört med kvinnorna (44 procent jämfört med 26 procent). Ungefär en lika stor andel kvinnor som män hade gymna­sial utbildning.

Tabell 3.3 Utbildning hos de som påbörjat modernt beredskapsjobb 2018 till och med januari 2019, uppdelat på kön.

	Kvinnor		Män
	Antal	Andel	Antal	Andel
Förgymnasial utbildning kortare än 9 år eller saknar formell grundläggande utbildning	106	16 %	420	27 %
Förgymnasial utbildning 9 (10) år	68	10 %	267	17 %
Gymnasial utbildning	216	32 %	473	30 %
Eftergymnasial utbildning	284	41 %	414	26 %
Forskarutbildning	6	1 %	6	0 %
Totalt	680	100 %	1 580	100 %

Källa: Statistik från Arbetsförmedlingen.

Bland de som påbörjade sin anställning 2017 hade kvinnorna också högre utbild­ning än männen, men skillnaderna var mindre. Då var skillnaden mellan könen när det gäller eftergymnasial utbildning liten. Däremot var det en större andel kvinnor som hade gymnasial utbildning än männen (33 procent jämfört med 24 procent). Det var också en större andel män än kvinnor som enbart hade förgymnasial utbildning (22 procent jämfört med 11 procent).

Tabell 3.4 Utbildning hos de som påbörjat modernt beredskapsjobb 2017, uppdelat på kön.

	Kvinnor		Män
	Antal	Andel	Antal	Andel
Förgymnasial utbildning kortare än 9 år eller saknar formell grundläggande utbildning	21	4 %	73	11 %
Förgymnasial utbildning 9 (10) år	33	7 %	71	11 %
Gymnasial utbildning	162	33 %	155	24 %
Eftergymnasial utbildning	271	55 %	346	53 %
Forskarutbildning	7	1 %	7	1 %
Totalt	494	100 %	652	100 %

Källa: Statistik från Arbetsförmedlingen.

I vår tidigare uppföljning såg vi att andelen nyanlända kvinnor med eftergymnasial utbildning var betydligt högre än för kvinnorna som helhet. Den skillnaden har minskat över tid. 2017 hade 80 procent av de nyanlända kvinnorna som anställdes i moderna beredskapsjobb eftergymnasial utbildning jämfört med 57 procent för samtliga kvinnor. Bland de nyanlända kvinnor som påbörjade ett modernt bered­skapsjobb från 2018 hade 49 procent eftergymnasial utbildning, jämfört med 42 procent för samtliga kvinnor.

Fler män får beredskapsjobb

I tidigare uppföljningar har vi konstaterat att fler män än kvinnor har fått moderna beredskapsjobb. Detta liknar det som brukar gälla även i andra subventionerade anställningar. Enligt uppgifter från Arbetsförmedlingen är könsfördelningen i målgrupperna ganska jämn med några få procents övervikt för männen.^[18]

Bland de beredskapsjobbare som påbörjade sin anställning från 2018 ökade an­de­len män jämfört med de som anställdes under 2017. Under 2017 var andelen män som anställdes 57 procent. Detta ökade under 2018 till 70 procent.

Figur 3.4 Antal beredskapsjobb som påbörjades 2017 respektive 2018 till och med januari 2019.

Källa: Statistik från Arbetsförmedlingen.

Bland nyanlända som hade beredskapsjobb var könsfördelningen likartad under båda åren (70 respektive 73 procent män). Bland de som var inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin förändrades könsfördelningen mellan 2017 och 2018, 47 pro­cent män ökade till 67 procent. Detta kan till stor del förklaras av att Skogs­styrelsen ökade sina anställningar kraftigt under 2018. En betydande andel (80 procent) av de moderna beredskapsjobb som Skogsstyrelsen erbjudit har under det året gått till män. Skogsstyrelsen har aktivt försökt att få en jämnare könsfördel­ning. Men det har enligt företrädare för myndigheten funnits olika skäl till att könsfördelningen ändå blivit ojämn, exempelvis fördomar hos Arbetsförmedlingen och de sökande om att jobben i Skogsstyrelsen passar bäst för män.^[19] Samtidigt har Arbetsförmedlingen genomfört insatser för att försöka öka andelen kvinnor till de här tjänsterna, exempelvis genom information till arbetsförmedlarna på intranätet.^[20]

Könsfördelningen hos alla övriga myndigheter var 2018 förhållandevis jämn, med en liten övervikt för män (54 procent). Bland nyanlända utgjorde männen 61 pro­cent av de som har fått beredskapsjobb i dessa myndigheter. Bland de långtids­arbetslösa var 48 procent män 2017 och 43 procent under 2018.

Praktik i staten och beredskapsjobb hänger ihop

Arbetsförmedlingen har sett praktik i staten och moderna beredskapsjobb som komplement till varandra. Ett sätt att kombinera dessa för en arbetssökande är att först ha praktik på en myndighet som sedan övergår i ett modernt beredskapsjobb. En arbetssökande kan även ha praktik på en myndighet och sedan gå vidare till modernt beredskapsjobb på en annan myndighet.

Av de 3 409 personer som har anställts i modernt beredskapsjobb hade 1 293 per­so­ner (38 procent) haft praktik på samma myndighet som de anställdes på. 116 personer (3 procent) hade haft praktik på en annan myndighet innan de anställdes i modernt beredskapsjobb.

Myndigheternas uppfattning om satsningen på moderna beredskapsjobb

I det här kapitlet beskriver vi hur myndigheterna har uppfattat att det har fungerat att genomföra satsningen på moderna beredskapsjobb. Det handlar exempelvis om i vilken utsträckning myndigheterna anser att den ekonomiska ersättningen har varit tillräcklig och om de har haft lämpliga arbetsuppgifter för beredskapsjobbare. Kapitlet bygger huvudsakligen på myndigheternas svar på vår enkät.

En majoritet av myndigheterna anser att satsningen har fungerat bra

På det stora hela upplever myndigheterna att satsningen på moderna beredskaps­jobb har fungerat bra för myndigheten. Drygt hälften av myndigheterna bedömer att satsningen har fungerat ganska eller mycket bra. Bara drygt tio procent bedömer att den har fungerat dåligt (figur 4.1).

Figur 4.1 Myndigheternas bedömning av hur satsningen på moderna beredskapsjobb har fungerat för myndigheten.

Källa: Statskontorets enkät 2019, antal svarande är 196.

De största myndigheterna (1 000 anställda eller fler) var något mindre nöjda med satsningen än de små och medelstora myndigheterna.

Företrädare för Arbetsförmedlingen anser att det har varit bra att det har funnits riktade uppdrag om att bidra till satsningen i myndigheternas regleringsbrev. Det har medfört att det har varit tydligt att ansvaret för satsningen har delats mellan Arbetsförmedlingen och myndigheterna.^[21]

Ekonomisk ersättning och vägledning har gett goda förutsättningar

Det är viktigt att det finns goda förutsättningar för satsningen för att genomförandet ska bli lyckat. Vår uppföljning visar att myndigheterna upplever att den ekono­mis­ka ersättningen har varit tillräcklig och att de har varit relativt nöjda med det stöd och den vägledning som de har fått av Arbetsförmedlingen och Arbetsgivarverket.

En majoritet av myndigheterna anser att den ekonomiska ersättningen är tillräcklig

I vår förra uppföljning ansåg knappt fyra av tio myndigheter att den ekonomiska ersättningen för moderna beredskapsjobb var tillräcklig. Andelen har höjts betyd­ligt sedan dess. Den här uppföljningen visar att mer än hälften av myndigheterna instämmer i att den ekonomiska ersättningen var tillräcklig. Det var också få myndigheter som inte instämde i att ersättningen är tillräcklig (figur 4.2). De största myndigheterna (1 000 anställda eller fler) är något mindre nöjda med den ekonomiska ersättningen än övriga myndigheter.

Figur 4.2 Myndigheternas uppfattning om huruvida den ekonomiska ersättningen för moderna beredskapsjobb är tillräcklig.

Källa: Statskontorets enkäter. I enkäten 2018 var antal svarande 204 och i enkäten 2019 var antal svarande 193.

Den ekonomiska ersättningen för moderna beredskapsjobb verkar alltså på det stora hela uppfattas som tillräcklig. Myndigheterna uppfattar inte heller att nivån på den ekonomiska ersättningen i någon högre grad har hindrat dem från att anställa personer i beredskapsjobb. Av de myndigheter som inte hade anställt inom moderna beredskapsjobb under 2018 uppger bara 5 procent för låg ekonomisk ersättning som en anledning till att de inte anställt (figur 4.3). Företrädare för Arbetsförmedlingen uppger till oss att den generösa ekonomiska ersättningen till arbetsgivarna och den anställde har varit en framgångsfaktor för satsningen.^[22]

Figur 4.3 Anledningar till att myndigheter inte har anställt inom moderna beredskapsjobb.

Källa: Statskontorets enkät 2019, antal svarande var 37.

Information och stöd från Arbetsförmedlingen har fungerat väl

Arbetsförmedlingen har haft i uppdrag att bistå myndigheterna med stöd när det gäller moderna beredskapsjobb. Den här uppföljningen visar att myndigheterna överlag har varit relativt nöjda med Arbetsförmedlingens information och stöd och att nöjdheten har ökat något mellan 2017 och 2018. Drygt 50 procent av myndig­heterna instämmer i att de har fått tillräcklig information och stöd av Arbets­förmedlingen om moderna beredskapsjobb (de har svarat 4 och 5 på en 5-gradig skala). Det är en lika stor andel som i vår förra uppföljning. Men andelen som svarar att de instämmer helt har ökat. Andelen som inte instämmer i påståendet (svarat 1 och 2 på en 5-gradig skala) var lågt i båda enkäterna, men något lägre i enkäten 2019 (figur 4.4).

Figur 4.4 Myndigheternas syn på i vilken utsträckning de har fått tillräcklig information och stöd av Arbetsförmedlingen om moderna beredskapsjobb.

Källa: Statskontorets enkäter. I enkäten 2018 var antal svarande 204 och i enkäten 2019 var antal svarande 192.

Vår förra uppföljning visade att det var svårt för myndigheterna att hitta lämpliga arbetsuppgifter för beredskapsjobbare. Intentionen med satsningen var att den skulle gälla enkla arbetsuppgifter med låga kvalifikationskrav. Många myndigheter har inte längre sådana arbetsuppgifter eftersom de har effektiviserat bort dem. Arbetsförmedlingen uppger till oss att myndigheten också i sina egna uppföljningar sett utmaningar för myndigheterna att hitta lämpliga arbetsuppgifter.^[23] I vår förra redovisning framförde vi att Arbetsförmedlingen behöver ge myndigheterna tydli­gare vägledning i att hitta lämpliga arbetsuppgifter.

Arbetsförmedlingen har under 2018 tagit fram ett vägledande material till myndig­heterna och lagt ut det på sin webbplats. Eftersom det enligt Arbetsförmedlingen är upp till arbetsgivaren att bedöma vilka arbetsuppgifter som är lämpliga har mate­ria­­let karaktären av ett inspirations- och diskussionsmaterial. Som grund för mate­ria­let användes bland annat typiska arbetsuppgifter som Arbetsförmedlingen hade registrerat och material från Arbetsförmedlingens egen personalavdelning. En dialog fördes också med Arbetsgivarverket generellt kring lämpliga arbetsupp­gifter.^[24]

Våra enkätresultat tyder på att myndigheterna anser att informationen har varit tillräcklig när det gäller vilken typ av arbetsuppgifter som är lämpliga för bered­skaps­jobbare. I enkäten 2019 instämmer knappt två tredjedelar av de myndigheter som hade moderna beredskapsjobbare under 2018 att de har en tydlig bild av vad som kan vara lämpliga arbetsuppgifter. Av de myndigheter som inte hade anställt inom moderna beredskapsjobb anger bara 3 procent att otydlighet kring lämpliga arbetsuppgifter var en anledning till att de inte har anställt (figur 4.3).

Myndigheterna är nöjda med Arbetsgivarverkets stöd och det är tydligt vart de kan vända sig med frågor

I vår förra uppföljning konstaterade vi att en majoritet av myndigheterna var nöjda med stödet från Arbetsgivarverket. Det var också relativt tydligt för dem om de skulle rikta sina frågor om moderna beredskapsjobb till Arbetsförmedlingen eller till Arbetsgivarverket. Denna uppföljning bekräftar den bilden. Det är bara ungefär 10 procent av myndigheterna som inte instämmer i påståendet att stödet från Arbets­­givarverket har varit tillräckligt. Det är också få myndigheter som upplever att det är otydligt om de ska rikta frågor om moderna beredskapsjobb till Arbets­förmedlingen eller Arbetsgivarverket (figur 4.5).

Figur 4.5 Myndigheternas uppfattning om i vilken utsträckning stödet från Arbetsgivarverket varit har tillräckligt och om det har varit tydligt till vilken av myndigheterna de skulle rikta frågor.

Källa: Statskontorets enkät 2019. För frågan om Arbetsgivarverket är antal svarande 190 och för frågan om det var tydligt vart frågor skulle riktas var antal svarande 192.

Företrädare för Arbetsförmedlingen uppger i en intervju med oss att myndighetens samarbete med Arbetsgivarverket har varit betydelsefullt, framför allt när det gäller frågor kring statliga anställningar. Samarbetet har varit till hjälp för Arbets­förmedlingen i arbetet med att underlätta för de myndigheter som har velat anställa moderna beredskapsjobbare. Arbetsförmedlingen och Arbetsgivarverket etablerade en tydlig arbetsfördelning så att de har kunnat hänvisa myndigheterna rätt. Exem­pel­vis förtydligade Arbetsförmedlingen för arbetsförmedlarna att de skulle hänvisa till myndighetens egen personalavdelning som i sin tur kunde kontakta Arbets­givarverket om myndigheterna hade frågor om vad som gäller för statliga anställ­ningar.^[25] Arbetsgivarverket har exempelvis anordnat HR-träffar för myndighe­ter­na.^[26]

Trots vissa förbättringar har en del utmaningar kvarstått

De två största utmaningarna för myndigheterna som vi såg i vår förra uppföljning var att det var svårt för myndigheterna att hitta lämpliga arbetsuppgifter för bered­skapsjobbare och att avsätta resurser för handledning. Vi såg även att myndighe­ter­na inte var särskilt nöjda med Arbetsförmedlingens matchningsarbete. Vår upp­följning visar att det även under 2018 har varit svårt för myndigheterna att hitta lämpliga arbetsuppgifter. Uppföljningen visar också att myndigheterna under satsningens gång har sett allt mer positivt på möjligheterna att avsätta resurser för att handleda beredskapsjobbare. En tänkbar förklaring till det är att myndigheterna behövde en startsträcka för satsningen och att myndigheterna med tiden hittade sätt att avsätta resurser.

Fortsatt svårt att hitta lämpliga arbetsuppgifter

I vår förra uppföljning förde vi fram att en av de största utmaningarna för myndig­heterna i genomförandet av satsningen på moderna beredskapsjobb var att hitta lämpliga arbetsuppgifter. Trots att myndigheterna anser att de har en tydlig bild av vilka arbetsuppgifter som är lämpliga för moderna beredskapsjobb (se 4.2.2) verkar de även fortsatt ha haft svårt att hitta sådana arbetsuppgifter. Drygt hälften av de myndigheter som inte hade några beredskapsjobbare under 2018 uppger att en orsak till att de inte anställt var att de inte hade några lämpliga arbetsuppgifter (figur 4.3). Det är alltså ett av de främsta skälen till att myndigheterna inte har anställt inom moderna beredskapsjobb.

Bara drygt hälften av myndigheterna som hade anställt inom moderna beredskaps­jobb under 2018 instämmer i att de hade lämpliga arbetsuppgifter. Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom de ändå har anställt beredskapsjobbare. Men även det resultatet tyder på att det har varit en utmaning för myndigheterna att hitta lämpliga arbetsuppgifter.

Svårigheter att avsätta resurser för handledning kvarstår delvis

I vår förra uppföljning pekade vi på att en av de viktigaste utmaningarna för de myndigheter som ville anställa inom moderna beredskapsjobb var att kunna avsätta resurser för att handleda de personer som anställdes. Den här uppföljningen visar att utmaningen till viss del har kvarstått under 2018. En av myndigheternas främsta anledningar till att inte anställa inom moderna beredskapsjobb är att de anser att de inte har tillräckliga ekonomiska och personella resurser för att handleda perso­ner­na. Över hälften av de myndigheter som inte hade anställt inom moderna bered­skaps­­jobb under 2018 uppger det som ett skäl (se figur 4.3).

Bland de myndigheter som hade anställt inom moderna beredskapsjobb har andelen som anser att de hade tillräckliga ekonomiska och personella resurser för att hand­leda personer i moderna beredskapsjobb ökat väsentligt. I vår förra enkät var andelen som instämde i påståendet 20 procent, och i årets enkät instämmer nästan hälften av myndigheterna (figur 4.6).

Figur 4.6 Uppfattning bland de myndigheter som har anställt inom moderna beredskapsjobb om de har haft tillräckliga ekonomiska och personella resurser för att handleda personer i moderna beredskapsjobb.

Källa: Statskontorets enkäter. I enkäten 2018 var antal svarande 130 och i enkäten 2019 var antal svarande 155.

De minsta myndigheterna (färre än 50 anställda) anser i högst grad att de har haft tillräckliga resurser för handledning. De största myndigheterna (1 000 anställda eller fler) anser i lägst utsträckning att de har haft resurser.

Kvaliteten i Arbetsförmedlingens matchningsarbete har varierat

Det är Arbetsförmedlingen som matchar arbetssökande mot arbetsgivarnas krav­profil. Närmare hälften av myndigheterna instämmer i vår enkät i påståendet att Arbetsförmedlingen kunde matcha arbetssökande mot de arbetsuppgifter myn­dig­heten erbjöd. Det är ett något bättre resultat jämfört med vår förra uppföljning. Myndigheterna har alltså blivit något mer nöjda med matchningen. De minsta myndigheterna (färre än 50 anställda) är mest nöjda med matchningen medan de största myndigheterna (1 000 anställda eller fler) är minst nöjda.

Endast en liten andel av de myndigheter som inte har anställt beredskapsjobbare anger att det beror på svårigheter att hitta lämpliga kandidater. Av de myndigheter som inte har anställt beredskapsjobbare anger bara runt fem procent att brister i Arbetsförmedlingens matchningsarbete är en anledning till att de inte har anställt (se figur 4.3).

Företrädare för Skogsstyrelsen, som har anställt en stor del av beredskapsjobbarna, anser att Arbetsförmedlingens insats för att ta fram lämpliga kandidater har varierat mycket mellan olika delar av landet. I exempelvis norra Sverige, Stockholm och Skåne har det fungerat mycket bra, medan det har fungerat dåligt på vissa andra håll.^[27] Företrädare för Arbetsförmedlingen känner igen bilden att Arbets­förmedlingen inte har en enhetlig service i landet bland annat när det gäller kontakten med arbetsgivarna. En bakomliggande faktor kan vara att utbudet av arbetssökande varierar i olika delar av landet.^[28]

Företrädare för Arbetsförmedlingen uppger att en viktig del i myndighetens matchningsarbete är att informera arbetsgivarna om syftet med satsningen för att skapa rätt förväntningar. En del i det är att föra en dialog med arbetsgivarna om kravprofilen även om det är arbetsgivaren som i slutändan bestämmer hur den ska utformas. Företrädarna bedömer att Arbetsförmedlingens relationer med arbets­givarna överlag är goda. De anser också att matchningen blir svår om det handlar om enstaka rekryteringar hos en myndighet som ställer specifika krav i krav­profilen och där dialogen mellan Arbetsförmedlingen och arbetsgivaren inte fungerar så bra.^[29] Vi konstaterade även i vår förra uppföljning att mindre specifika krav och dialog med Arbetsförmedlingen kan underlätta matchningen.

Mervärdet av satsningen

I det här kapitlet behandlar vi myndigheternas syn på mervärdet av satsningen på moderna beredskapsjobb. Eftersom satsningen nu har pågått i drygt två år är det även möjligt att redovisa hur det har gått för de individer som har avslutat sin anställning inom moderna beredskapsjobb. Vi beskriver även konsekvenserna av att Arbetsförmedlingen med kort varsel har bestämt att inte längre besluta om nya beredskapsjobb på grund av neddragningar i budgeten för arbetsmarknadspolitiska insatser.

Individerna har närmat sig arbetsmarknaden

Myndigheterna bedömer att satsningen på moderna beredskapsjobb har bidragit till att de individer som har deltagit har närmat sig arbetsmarknaden. Statistik från Arbetsförmedlingen bekräftar delvis den bilden.

Relativt många har gått vidare till arbete utan stöd

Knappt en tredjedel av de myndigheter som har anställt personer inom moderna beredskapsjobb (44 av 158 myndigheter) anger i vår enkät att någon eller några av beredskapsjobbarna därefter har fått en reguljär anställning på myndigheten. Det gäller framför allt på de stora och medelstora myndigheterna, medan det är ovanligt på de små myndigheterna (figur 5.1). Vi bedömer att det förmodligen inte rör sig om något stort antal personer. Men vi bedömer ändå att det är ett tecken på att satsningen har fungerat väl eftersom målgrupperna för moderna beredskapsjobb står långt från arbetsmarknaden.

Figur 5.1 Andel myndigheter av olika storlek där någon/några personer i beredskapsjobb har gått vidare till ordinarie anställning på myndigheten, procent.

Källa: Statskontorets enkät 2019, antal svarande 158.

Generellt är det inte så vanligt att en person går direkt från en subventionerad anställning till arbete utan stöd eftersom det ofta handlar om grupper som står långt från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har under 2018 följt upp i vilken utsträckning individer som haft olika typer av subventionerade anställningar har haft ett arbete utan stöd 90 dagar efter avslutad insats. Enligt Arbetsförmedlingen är det många som har haft subventionerade anställningar som efter det går vidare till nystartsjobb, som också är en subventionerad anställningsform. De personer som har avslutat ett nystartsjobb har därför ofta kommit längre i sin process att närma sig arbetsmarknaden. De får därför i betydligt större utsträckning ett arbete utan stöd efter insatsen än de som har haft andra typer av subventionerade anställningar.

Under de första fem månaderna av 2018 hade 38 procent av de som har haft ett nystartsjobb arbete utan stöd 90 dagar efter avslutad insats. För övriga former av subventionerade anställningar är andelen 8 procent, och för moderna beredskaps­jobb 14 procent (tabell 5.1).^[30] Jämfört med många andra typer av subventionerade anställningar ligger moderna beredskapsjobb alltså relativt bra till.

Tabell 5.1 Antal och andel personer som fått arbete utan stöd 90 dagar efter avslutat subventionerat arbete utifrån typ av stöd, januari–maj 2018.

	Andel	Antal
Nystartsjobb	38 %	6 771
Särskilt anställningsstöd	9 %	169
Extratjänst	8 %	155
Instegsjobb	6 %	154
Traineejobb	24 %	60
Förstärkt särskilt anställningsstöd	6 %	52
Modernt beredskapsjobb	14 %	40
Introduktionsjobb	11 %	1
Totalt, exkl. nystartsjobb	8 %	631
Totalt, inkl. nystartsjobb	29 %	7 402

Källa: Arbetsförmedlingen (2018), Subventionerade anställningar – En översikt.

I vår förra redovisning var det för tidigt att följa upp hur det har gått för de perso­ner som har haft anställning i moderna beredskapsjobb. I den här uppföljningen kan vi använda data från Arbetsförmedlingen för att följa upp vad personerna gör 90 respektive 180 dagar efter avslutat beredskapsjobb. Uppgifterna visar att situationen för de som slutade till och med december 2018 ser liknande ut som i Arbetsförmedlingens uppföljning. 13 procent av beredskapsjobbarna hade arbete utan stöd 90 dagar efter insatsen. För de som slutade precis vid årsskiftet var det däremot betydligt färre, bara 4 procent, som hade arbete utan stöd efter 90 dagar.

Tabell 5.1 Status 90 dagar efter avslutad anställning i moderna beredskapsjobb.

	Avslut t.o.m. december 2018		Avslut i januari 2019		Totalt
	Antal	Andel	Antal	Andel	Antal	Andel
Arbete med stöd	208	17 %	16	1 %	224	9 %
Arbete utan stöd	157	13 %	45	4 %	202	8 %
Nystartsjobb	155	13 %	49	4 %	204	8 %
Program med aktivitetsstöd	441	37 %	964	77 %	1 405	58 %
Studier	51	4 %	39	3 %	90	4 %
Öppet arbetslösa	88	8 %	104	8 %	192	8 %
Övriga avaktualiserade	51	4 %	23	2 %	74	3 %
Övriga inskrivna	29	3 %	17	1 %	46	2 %
Totalt	1 180	100 %	1 257	100 %	2 437	100 %

Källa: Statistik från Arbetsförmedlingen.

För 940 individer kunde vi få information om status 180 dagar efter att beredskaps­jobbet hade avslutats. Av dessa individer hade 16 procent arbete utan stöd.

Tabell 5.2 Status 180 dagar efter avslutad anställning i moderna beredskapsjobb.

	Antal	Andel
Arbete med stöd	225	24 %
Arbete utan stöd	153	16 %
Nystartsjobb	109	12 %
Program med aktivitetsstöd	278	30 %
Studier	50	5 %
Öppet arbetslösa	48	5 %
Övriga avaktualiserade	61	6 %
Övriga inskrivna	16	2 %
Totalt	940	100 %

Källa: Statistik från Arbetsförmedlingen.

Andelen kvinnor som har fått arbete utan stöd är något högre än för män både efter 90 och efter 180 dagar. Bland de som inte har fått arbete utan stöd är det vanligast att de deltar i program med aktivitetsstöd eller har arbete med stöd.

Myndigheterna bedömer att personer som haft beredskapsjobb har närmat sig arbetsmarknaden

Myndigheterna ser också positivt på insatsens bidrag för att få individerna att närma sig arbetsmarknaden. Drygt tre fjärdedelar av myndigheterna bedömer att de personer som de har anställt inom satsningen har kommit närmare arbetsmarknaden genom insatsen.

Drygt hundra myndigheter beskriver i öppna svar i enkäten hur de bedömer att insatsen har hjälpt beredskapsjobbarna att närma sig arbetsmarknaden. Många av myndigheterna lämnar liknande beskrivningar, och svaren kan delas upp i två dominerande och delvis överlappande teman:

• Det är värdefullt för personer som står långt från arbetsmarknaden att få färsk arbetslivserfarenhet. Det ökar enligt myndigheterna bland annat självkänslan, ger möjlighet att bygga upp erfarenhet och ger bättre möjligheter att söka jobb genom referenser och kontaktnät.
• Nyanlända beredskapsjobbare får möjlighet att förbättra sina kunskaper i svenska språket och får bättre insyn i hur en svensk arbetsplats fungerar. I många av de svaren nämns också att det är viktigt med referenser från en svensk arbetsgivare för de här personerna i deras fortsatta jobbsökande.

Vikten av att nyanlända genom satsningen har fått möjlighet att komma in på en svensk arbetsplats och att få öva sin yrkessvenska kom också tydligt fram i en intervjustudie med nio myndigheter som vi genomförde i vår förra uppföljning.

Företrädare för Arbetsförmedlingen framför till oss att satsningen har skapat nya möjligheter för individer. De har fått möjlighet att bygga på sin kompetens och erfarenhet och därmed fått bättre möjligheter inför nästa steg. Jämfört med praktik i staten har moderna beredskapsjobb enligt Arbetsförmedlingen varit mer attraktivt för individen eftersom de har fått en anställning och lön. Det har ett stort egen­värde. Något som har varit bra med moderna beredskapsjobb är att de har haft en ”inträngningseffekt”, det vill säga att individerna får in en fot på arbetsmark­na­den.^[31] Företrädare för Kriminalvården uppger till oss att en fördel med moderna beredskapsjobb jämfört med praktik är att beredskapsjobbarna räknas som anställd och därmed kan få tillgång till alla system på myndigheten. Därmed blir de en större resursförstärkning och de lär sig jobbet på ett bättre sätt.^[32]

Skogsstyrelsen skriver i sin uppföljning av regeringsuppdraget om Naturnära jobb att de har använt ett upplägg där nyanlända arbetar sida vid sida med svensktalande och kombinerar det med studier i svenska. Myndigheten anser att det har varit bra för personernas språkutveckling. Skogsstyrelsen inledde under hösten 2018 ett arbete med att följa upp hur de anställda inom Naturnära jobb upplever satsningen genom intervjuer. Intervjustudien avbröts på grund av beslutet att avveckla sats­ning­en, men närmare 40 intervjuer hann genomföras. Resultaten visar att nästan alla intervjuade anser att de fått ökade kunskaper i och förståelse av det svenska språket. De har också genomgående trivts bra, anser att arbetsuppgifterna var meningsfulla och att de har blivit mer anställningsbara tack vare Naturnära jobb. Relativt många, knappt 80 procent, kunde tänka sig att i framtiden arbeta inom de gröna näringarna.^[33]

Myndigheterna ser ett mervärde av moderna beredskapsjobb för sin verksamhet

Ungefär två tredjedelar av de myndigheter som har haft anställda inom moderna beredskapsjobb anser att de har fungerat som en resursförstärkning för myndighe­ten. Denna andel har ökat något sedan enkäten 2018. Det är också en större andel myndigheter som instämmer helt i att beredskapsjobbarna har varit en resurs­för­stärkning (figur 5.2).

Figur 5.2 Myndigheternas uppfattning om i vilken utsträckning anställda i moderna beredskapsjobb har varit en resursförstärkning för myndigheten, procent.

Källa: Statskontorets enkäter. I enkäten 2018 var antal svarande 130 och i enkäten 2019 var antal svarande 153.

Vår förra uppföljning visade även på andra mervärden för myndigheterna, till exem­pel bidrag till mångfald och nya insikter och perspektiv. Det finns även exempel på myndigheter som medvetet har arbetat med moderna beredskapsjobb som en del av sin kompetensförsörjning. I enkäten 2019 anger ungefär hälften av myndigheterna att arbetet med moderna beredskapsjobb har hjälpt myndigheten i arbetet för en ökad mångfald. Drygt en fjärdedel av myndigheterna anser att arbetet med moderna beredskapsjobb har bidragit till personalförsörjningen på myndig­he­ten (figur 5.3).

Figur 5.3 Myndigheternas syn på mervärdet av att ha anställda i moderna beredskapsjobb (andel som instämmer i respektive påstående, det vill säga svarar 4 och 5 på en femgradig skala).

Källa: Statskontorets enkät 2019.

Beredskapsjobb har inneburit att viktiga arbetsuppgifter har blivit utförda

Moderna beredskapsjobb har haft ett mervärde för samhället i och med att personer har närmat sig arbetsmarknaden och att myndigheterna ser ett mervärde för sin egen verksamhet. Men satsningen har också haft ett mervärde för samhället på andra sätt.

Enligt Skogsstyrelsen har satsningen också bidragit till att skapa en arbets­krafts­resurs genom att bygga upp kompetens som svarar mot det arbetskraftsbehov som finns inom de gröna näringarna. Ett annat mervärde är att samhällsnyttiga arbets­uppgifter inom naturvård och friluftsliv utförs som annars inte skulle genomföras. Det kan exempelvis handla om att röja längs vägar och skötsel av naturreservat. Ytterligare ett mervärde är att naturjobbarna är en stor resurs som kan användas som en del av krisberedskapen.^[34] Under sommaren 2018 användes naturjobbarna exempelvis för att nödstängsla för bete under torkan.^[35]

Mervärdet för samhället av beredskapsjobb är tydligast i bristyrken, såsom inom verksamheter i de gröna näringarna. Extratjänster hos andra offentliga arbetsgivare än statliga, till exempel inom vården, har också ett tydligt mervärde för samhället. Enligt företrädare för Arbetsförmedlingen är det därför vanligare att de hör krav på att extratjänsterna ska återupptas än att moderna beredskapsjobb ska återupptas. Extratjänsterna svarar överlag mot ett tydligare arbetskraftsbehov. Det handlar om bristyrken och arbetsgivarna ser det som ett sätt att säkra den framtida personal­försörjningen till dessa yrken.^[36]

Konsekvenser av att satsningen stoppades

Satsningen på moderna beredskapsjobb skulle ursprungligen löpa från 2017 till och med 2020, men satsningen avbröts vid årsskiftet 2018/2019 (se avsnitt 1.1). Vi har följt upp vilka konsekvenser det plötsliga stoppet har fått för myndigheterna.

Avbrutna rekryteringar och uteblivna förlängningar

I vår enkät uppger drygt 40 procent av myndigheterna att stoppet för nya bered­skaps­jobb inte fick några konsekvenser för myndigheten. Men en knapp fjärdedel uppger att de har avbrutit pågående rekryteringar av beredskapsjobbare och en dryg femtedel uppger att de inte genomförde planerade förlängningar av anställnings­avtal för beredskapsjobbare. Ungefär 10 procent av myndigheterna uppger att stoppet har fått andra konsekvenser, framför allt att de hade planerat att anställa framöver eller förlänga kontrakt och att det nu inte blir av.

De beredskapsjobbare som var anställda i Naturnära jobb hos Skogsstyrelsen hade avtal till slutet av 2018. Tanken var att anställningsavtalen skulle förlängas fram till våren 2019 och längre för några som skulle introducera nya beredskapsjobbare. Men eftersom även anslaget för Naturnära jobb togs bort i budgeten för 2019 behöv­de Skogsstyrelsen avsluta nästan alla subventionerade anställningar i Natur­nära jobb, inklusive beredskapsjobben.^[37] Eftersom verksamheten ligger utanför Skogsstyrelsens ordinarie verksamhet skulle myndigheten ha behövt anslaget för Naturnära jobb för att finansiera runt 150 anställda som bland annat skulle arbetsleda naturjobbarna.^[38]

Skogsstyrelsen arbetade kontinuerligt med ett eget matchningsarbete i syfte att de anställda i Naturnära jobb skulle komma ut på arbetsmarknaden eller i utbildning efter insatsen. När insatsen avslutades tidigare än planerat innebar det att deltagar­na inte fick ta del av hela det stöd som Skogsstyrelsen hade planerat för att få dem att närma sig arbetsmarknaden.^[39] Det verkar ha fått konsekvenser för individerna. Vi kan konstatera att få av de personer som avslutade sin anställning som bered­skapsjobbare vid årsskiftet, varav de flesta var anställda på Skogsstyrelsen, hade arbete utan stöd 90 dagar efter att de avslutat anställningen (se avsnitt 5.1.1).

En annan konsekvens av det abrupta stoppet är enligt företrädare för Arbets­förmedlingen att relationerna mellan arbetsgivarna och Arbetsförmedlingen riskerar att försämras. Arbetsförmedlingen beskriver att de på många håll har arbetat pro­aktivt för att få till fler anmälda platser för moderna beredskapsjobb, och plötsligt kunde de inte fatta några beslut om beredskapsjobb. Företrädare för Arbets­­förmedlingen befarar därför att det skulle ta tid att återuppta satsningen om det skulle bli aktuellt. Arbetsförmedlingen har kvar organisationen för moderna beredskapsjobb, men om satsningen ska återupptas bedömer Arbetsförmedlingen att det kan krävas ett förtroendeskapande arbete med vissa arbetsgivare.^[40]

Inom Skogsstyrelsen är organisationen för beredskapsjobb under avveckling

Skogsstyrelsen har stått för en stor del av de moderna beredskapsjobben, och har haft möjlighet till det eftersom myndigheten också har fått anslag för satsningen på Naturnära jobb. Inom Naturnära jobb anställdes totalt 1 625 personer, och 1 432 av dem var beredskapsjobbare. Skogsstyrelsen beskriver resultaten av satsningen på Naturnära jobb och konsekvenserna av stoppet av satsningen i en rapport till regeringen. ^[41]

Stoppet av satsningarna kan få stora konsekvenser för Skogsstyrelsens verksamhet med den här typen av arbetsmarknadspolitiska insatser. Enligt företrädare för Skogs­styrelsen blir det svårt att återuppta verksamheten om det går alltför lång tid innan satsningarna återupptas eller nya satsningar beslutas. De bedömer att myn­dig­hetens kompetens att arbeta med sådana här satsningar kommer att vara borta om ett år eftersom de har blivit tvungna att säga upp mer än hundra medarbetare. Skogsstyrelsen behöver också avyttra materiel som de har köpt in för exempelvis röjning i skog och mark.^[42]

Det hastiga stoppet av satsningen har även fått ekonomiska konsekvenser för Skogsstyrelsen. Myndigheten hade på grund av erfarenheter av att tidigare arbetsmarknadspolitiska satsningar stoppats visstidsanställt handledare och hyrt fordon och annan materiel i så stor utsträckning som möjligt.^[43] Trots det har myndigheten drabbats av avvecklingskostnader. Dessa kostnader uppgår till drygt 15 miljoner kronor och avser exempelvis arbetsbefriade arbetsledare och lokaler som har fått sägas upp i förtid. Myndigheten beräknar också att ytterligare avvecklings­kostnader kommer att uppstå under 2019.^[44]

Bilaga 1: Regeringsuppdraget

Bilaga 2: Enkätfrågor

1. Jag som svarar på enkäten är:

• Personalchef/HR-chef eller motsvarande
• Personalhandläggare/HR-strateg eller motsvarande
• Annan yrkesroll, ange vilken:

2. Har din myndighet haft en eller flera personer anställda i moderna beredskapsjobb under 2018?

• Ja
• Nej

3. Ta ställning till följande påståenden om hur förutsättningarna såg ut för att anställa personer i moderna beredskapsjobb under 2018

	1. Instämmer inte alls	2.	3.	4.	5. Instämmer helt	Ingen uppfattning
Den ekonomiska ersättningen för moderna beredskapsjobb var tillräcklig
Arbetsförmedlingen kunde matcha lämpliga arbetssökande mot de arbetsuppgifter vi erbjöd
Vi fick tillräcklig information och stöd från Arbetsförmedlingen om moderna beredskapsjobb
Vi fick tillräckligt stöd från Arbetsgivarverket avseende moderna beredskapsjobb
Det var tydligt om vi skulle rikta frågor om moderna beredskapsjobb till Arbetsförmedlingen eller Arbetsgivarverket

4. Kommentera gärna ditt svar på föregående fråga:

5. Vad är anledningen till att din myndighet inte hade någon modern beredskapsjobbare under 2018? (flera anledningar kan väljas)

• Vi saknade lämpliga arbetsuppgifter för moderna beredskapsjobb
• Den ekonomiska ersättningen för moderna beredskapsjobb var inte
  tillräckligt hög
• Vi hade inte tillräckliga resurser för att handleda moderna beredskapsjobbare
• Arbetsförmedlingen kunde inte matcha lämpliga arbetssökande mot de
  arbetsuppgifter vi erbjöd
• Vi genomförde personalneddragningar inom myndigheten
• Det var otydligt vilken typ av arbetsuppgifter moderna beredskapsjobbare
  får ha
• Vi har tidigare anställt moderna beredskapsjobbare och hade dåliga
  erfarenheter av det
• Ingen uppfattning
• Andra orsaker, ange vad

6. Vilket av följande påståenden passar bäst för beredskapsjobben som fanns på din myndighet under 2018?

• De flesta beredskapsjobben hade inga utbildningskrav
• De flesta beredskapsjobben krävde grundskola
• De flesta beredskapsjobben krävde gymnasium
• De flesta beredskapsjobben krävde högskola eller yrkeshögskola
• Ingen uppfattning
• Annat, nämligen

7. Ge exempel på vanliga arbetsuppgifter för de moderna beredskapsjobben som fanns på din myndighet under 2018. Var gärna så konkret som möjligt.

8. Ta ställning till följande påståenden om din myndighets arbete med att anställa moderna beredskapsjobbare under 2018

	1. Instämmer inte alls	2.	3.	4.	5. Instämmer helt	Ingen uppfattning
Vi hade en tydlig bild av vad som kan vara lämpliga arbetsuppgifter för moderna beredskapsjobb på vår myndighet
Vi hade lämpliga arbetsuppgifter för moderna beredskapsjobb
Vi hade tillräckliga ekonomiska och personella resurser för att handleda personer i moderna beredskapsjobb

9. Kommentera gärna ditt svar på föregående fråga:

10. Ta ställning till följande påståenden om din myndighets arbete med att anställa moderna beredskapsjobbare under 2018

	1. Instämmer inte alls	2.	3.	4.	5. Instämmer helt	Ingen uppfattning
De moderna beredskapsjobbarna har varit/är en resursförstärkning för myndigheten
Arbetet med moderna beredskapsjobb har bidragit/bidrar till personalförsörjningen på myndigheten
Arbetet med moderna beredskapsjobb har bidragit/bidrar till att myndigheten fått tillgång till en bredare kompetensnivå
Arbetet med moderna beredskapsjobb har hjälpt myndigheten i arbetet för en ökad mångfald

11. Kommentera gärna om du upplever att de moderna beredskapsjobbarna på din myndighet har bidragit med andra former av mervärde:

12. Har någon/några av de personer ni anställt som moderna beredskaps­jobbare under 2017–2018 fått en reguljär anställning på din myndighet?

• Ja
• Nej
• Vet ej

13. Bedömer du att den/de ni har anställt som moderna beredskapsjobbare har kommit närmare arbetsmarknaden genom insatsen?

• Ja
• Nej
• Ingen uppfattning

14. På vilket sätt bedömer du att insatsen har hjälpt er/era moderna beredskapsjobbare att närma sig arbetsmarknaden?

15. Vad är det som gör att du bedömer att insatsen inte har hjälpt er/era moderna beredskapsjobbare att närma sig arbetsmarknaden?

16. Vilka konsekvenser har stoppet för nya beredskapsjobb från 1 januari 2019 fått för er myndighet? (flera svar kan anges)

• Vi avbröt pågående rekryteringar av beredskapsjobbare
• Vi genomförde inte planerade förlängningar av anställningsavtal för
  beredskapsjobbare
• Stoppet hade inga konsekvenser för myndigheten
• Ingen uppfattning
• Andra konsekvenser, nämligen:

17. Kommentera gärna ditt svar (exempelvis hur många potentiella moderna beredskapsjobb som påverkats):

18. På det stora hela, hur bedömer du att satsningen på moderna beredskapsjobb har fungerat för din myndighet?

• Mycket dåligt
• Ganska dåligt
• Varken bra eller dåligt
• Ganska bra
• Mycket bra
• Ingen uppfattning

19. Kommentera gärna ditt svar:

Bilaga 3: Antal individer som påbörjade moderna beredskapsjobb per myndighet 2017 till och med januari 2019

I tabellen nedan anges antal individer som påbörjade moderna beredskaps­job­b hos olika myndigheter 2017 till och med januari 2019. I tabellen framgår även myndig­he­ternas årsarbetskrafter 2018 enligt myndigheternas årsredovisningar. Utifrån dessa upp­gifter har en kvot räknats ut som speglar antalet beredskapsjobbare i förhållande till antalet årsarbetskrafter. Genom dessa kvoter kan myndigheter jämföras när det gäller hur många beredskapsjobb man ordnat i förhållande till sin storlek.

	2017			2018 -
	Kvinnor	Män	Summa	Kvinnor	Män	Summa	Åak 2018	Kvot*
Allmänna Reklamations­ nämnden				1		1	45	22,2
Arbetsförmedlingen	265	259	524	135	118	253	12 726	61,1
Arbetsgivarverket		1	1				63	15,9
Barnombuds- mannen		1	1				28	35,7
Bolagsverket					1	1	587	1,7
Boverket					1	1	251	4,0
Brottsoffer- myndigheten		1	1				53	18,9
Centrala Studiestöds- nämnden	1		1				852	1,2
Datainspektionen					1	1	63	15,9
Ekobrotts- myndigheten		1	1	2	2	4	333	15,0
Ekonomistyrnings- verket		2	2	1		1	139	21,6
Elsäkerhetsverket				1	1	2	50,5	39,6
Energimarknads- inspektionen	1	1	2				110	18,2
Exportkredit- nämnden	1		1				136	7,4
Fastighetsmäklar- inspektionen				1		1	20	50,0
Finansinspektionen	1		1		2	2	473	6,3
Folkhälso- myndigheten		4	4				441	9,1
Forskningsrådet för Miljö, Areella Näringar och Samh.	1		1				69	14,5
Fortifikationsverket	1		1	2		2	609	4,9
Försvarets Materielverk				1	3	4	3 462	1,2
Försvarshögskolan	1		1		1	1	341	5,9
Försvarsmakten		1	1	4	8	12	18 821	0,7
Försäkringskassan	25	11	36	20	13	33	12 293	5,6
Gymnastik- och Idrottshögskolan (Gih)				1		1	125,6	8,0
Göteborgs Universitet		2	2	1	1	2	5 825	0,7
Havs- och Vattenmyndigheten				1	1	2	266	7,5
Högskolan Dalarna				1		1	660	1,5
Högskolan i Borås				1		1	640,3	1,6
Högskolan i Gävle				3		3	657	4,6
Högskolan i Halmstad				1	1	2	509	3,9
Högskolan i Skövde		1	1				456	2,2
Högskolan Väst	1		1		1	1	510	3,9
Inspektionen För Arbetslöshets- försäkring	1		1				63	15,9
Inspektionen För Strategiska Produkter					1	1	33	30,3
Inspektionen För Vård och Omsorg					3	3	655	4,6
Institutet För Rymdfysik	1		1				103	9,7
Justitiekanslern					1	1	41	24,4
Jämställdhets- myndigheten				1		1	58,26	17,2
Kammarkollegiet	1		1		1	1	261	7,7
Karolinska Institutet	1		1	1	1	2	4 654	0,6
Kemikalie- inspektionen	1	1	2				237	8,4
Kommerskollegium	1		1				86	11,6
Konjunktur- institutet				1		1	50	20,0
Konkurrensverket					1	1	131	7,6
Konstnärsnämnden	1		1				27	37,0
Konsumentverket					1	1	171	5,8
Kriminalvården	13	17	30	15	28	43	9 993	7,3
Kronofogde- myndigheten	28	22	50	45	25	70	2 005	59,9
Kungliga Biblioteket				1	4	5	312	16,0
Kungliga Konsthögskolan		2	2				57,7	34,7
Kungliga Musikhögskolan	1	1	2	1	1	2	148	27,0
Kungliga Tekniska Högskolan				1	1	2	3 628	0,6
Kustbevakningen		2	2		2	2	760	5,3
Lantmäteriet	6	5	11	2	4	6	2 010	8,5
Linnéuniversitetet	1		1	1	3	4	1 803	2,8
Livrustkammaren och Skoklosters Slott med Stiftelsen Hallwylska museet	1	4	5	(Sedan 2018-01-01 i Statens histo­riska museer)
Livsmedelsverket	2	1	3		2	2	597	8,4
Luftfartsverket				4		4	982	4,1
Lunds Universitet	2	2	4	1		1	6 770	0,7
Läkemedelsverket	1		1	1	1	2	747	4,0
Länsstyrelsen i Blekinge län	2	1	3		1	1	114	35,1
Länsstyrelsen i Dalarnas län	7	1	8	1	1	2	252	39,7
Länsstyrelsen i Gotlands län	1	1	2				123	16,3
Länsstyrelsen i Gävleborgs län	2	4	6		2	2	196	40,8
Länsstyrelsen i Hallands län	1		1		1	1	179	11,2
Länsstyrelsen i Jämtlands län		2	2				228	8,8
Länsstyrelsen i Jönköpings län		1	1				235	4,3
Länsstyrelsen i Kalmar län	2		2		2	2	208	19,2
Länsstyrelsen i Kronobergs län				1		1	171	5,8
Länsstyrelsen i Norrbottens län	1	2	3	2	1	3	275	21,8
Länsstyrelsen i Skåne län	5	4	9		2	2	490	22,4
Länsstyrelsen i Stockholms län		1	1		1	1	426	4,7
Länsstyrelsen i Södermanlands län		1	1				157	6,4
Länsstyrelsen i Värmlands län	1	5	6	1		1	195	35,9
Länsstyrelsen i Västerbottens län	1	2	3		1	1	253	15,8
Länsstyrelsen i Västernorrlands län		1	1	2		2	208	14,4
Länsstyrelsen i Västmanlands län		2	2	1	1	2	161	24,8
Länsstyrelsen i Västra Götalands län	1		1	2	4	6	755	9,3
Länsstyrelsen i Örebro län		1	1				179	5,6
Länsstyrelsen i Östergötlands län				1		1	243	4,1
Malmö Universitet	2		2				1 406	1,4
Migrationsverket	10	13	23	1	1	2	4 244	5,9
Mittuniversitetet				1	2	3	863	3,5
Moderna Museet				2	1	3	117	25,6
Myndigheten För Delaktighet				1		1	44	22,7
Myndigheten För Press, Radio och TV	1		1				31	32,3
Myndigheten För Samhällsskydd och Beredskap (MSB)	1	2	3		1	1	1 051	3,8
Myndigheten För Tillgängliga Medier				1		1	84	11,9
Myndigheten För Tillväxtpolitiska Utvärderingar					1	1	37	27,0
Myndigheten För Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor	1		1				73	13,7
Myndigheten För Yrkeshögskolan					1	1	99	10,1
Mälardalens Högskola				1		1	916	1,1
Nationalmuseum				1	1	2	124	16,1
Naturhistoriska Riksmuseet	1	1	2				232	8,6
Naturvårdsverket	3	2	5				520	9,6
Nordiska Afrikainstitutet	1		1				29,21	34,2
Patent- och Registreringsverket	1		1	2	2	4	320	15,6
Pensions- myndigheten				2	1	3	1 069	2,8
Polarforsknings­ sekretariatet					1	1	29	34,5
Polismyndigheten	3	5	8	29	39	68	26 414	2,9
Regeringskansliet	5	10	15	7	1	8	4 599	5,0
Revisors- inspektionen		1	1				24	41,7
Riksantikvarie- ämbetet	1	3	4				240	16,7
Riksarkivet	1	4	5	1	5	6	474	23,2
Riksgäldskontoret	1		1	1		1	156	12,8
Rättsmedicinal- verket		1	1	1	2	3	439	9,1
Sameskolstyrelsen	1	1	2				118	16,9
Sametinget				1		1	46	21,7
Sida	1	2	3	2	2	4	674	10,4
Sjöfartsverket	1		1				1 080	0,9
Skatteverket	16	13	29	12	18	30	9 566	6,2
Skogsstyrelsen	23	168	191	284	1122	1406	1 703	937,8
Socialstyrelsen				4	3	7	637	11,0
Specialpedagogiska Skolmyndigheten	1	3	4	4	3	7	917	12,0
Spelinspektionen					1	1	44,9	22,3
Statens Energimyndighet	1		1				372	2,7
Statens Fastighetsverk				1	5	6	365	16,4
Statens Försvarshistoriska Museer	1		1		1	1	65	30,8
Statens Geotekniska Institut				1		1	74	13,5
Statens Haverikommission				1		1	28	35,7
Statens Historiska Museer	1		1				249	4,0
Statens Institutionsstyrelse	1		1	2	3	5	3 568	1,7
Statens Jordbruksverk	1	1	2	1		1	1 424	2,1
Statens Konstråd	1		1				26	38,5
Statens Kulturråd		1	1				78	12,8
Statens Maritima och Transport- historiska Museer	1	1	2				222	9,0
Statens Medieråd				1		1	16	62,5
Statens Museer För Världskultur		1	1	1		1	122	16,4
Statens Musikverk	1	1	2		1	1	68	44,1
Statens Servicecenter	1	1	2				425	4,7
Statens Skolinspektion				2	1	3	397	7,6
Statens Skolverk				1	1	2	674	3,0
Statens Tjänste- pensionsverk	1		1				236	4,2
Statens Veterinär- medicinska Anstalt		1	1				319	3,1
Statens Väg- och Transport- forskningsinstitut					1	1	183	5,5
Statskontoret					1	1	66	15,2
Stockholms Konstnärliga Högskola		3	3		2	2	194	25,8
Stockholms Universitet	1		1	1	3	4	4 814	1,0
Strålsäkerhets- myndigheten				1	1	2	262	7,6
Styrelsen För Ackreditering och Teknisk Kontroll	1	1	2				114	17,5
Svenska Esf-rådet		1	1				120	8,3
Svenska Institutet		1	1		1	1	128	15,6
Svenska Institutet för Europapolitiska studier				1		1	11,94	83,8
Svenska Kraftnät				1		1	609	1,6
Sveriges Domstolar	4	5	9	5	3	8	6 293	2,7
Sveriges Geologiska Undersökning		1	1				250	4,0
Sveriges Lantbruks- universitet	4	2	6	2	5	7	2 980	4,4
Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut	1	2	3		1	1	587	6,8
Södertörns Högskola					1	1	746	1,3
Tandvårds-och Läkemedels­ förmånsverket, TLV		1	1				117	8,5
Tillväxtverket	1		1				380	2,6
Totalförsvarets Rekryterings- myndighet					1	1	152	6,6
Trafikanalys				1		1	33	30,3
Trafikverket	6	16	22	25	66	91	7 845	14,4
Transportstyrelsen		4	4	2	9	11	1 729	8,7
Tullverket		4	4		3	3	1 828	3,8
Umeå Universitet		1	1	3	4	7	3 487	2,3
Universitets- och Högskolerådet	1		1		1	1	287	7,0
Upphandlings- myndigheten					1	1	67,7	14,8
Uppsala Universitet	1	2	3	4	2	6	6 078	1,5
Verket För Innovationssystem	1		1				190	5,3
Vetenskapsrådet				1		1	205	4,9
Åklagar- myndigheten				1	1	2	1 238	1,6
Örebro Universitet	2	1	3		1	1	1 208	3,3
Totalsumma	494	652	1146	680	1580	2260

*Kvot = (antalet beredskapsjobb 2017 + antalet beredskapsjobb 2018) * 1 000 / antalet årsarbetskrafter 2018.

Fotnoter

1. Proposition 2016/17:1, Budgetpropositionen för 2017, Arbetsmarknad och arbetsliv. ↑

2. Regeringsbeslut 2016-11-17, Uppdrag avseende moderna beredskapsjobb i staten. ↑

3. Myndigheternas regleringsbrev för 2018. ↑

4. Endast den del av bruttolönen som vid heltidsarbete uppgår till högst 20 000 kronor. ↑

5. https://www.arbetsgivarverket.se/ledare-i-staten/arbetsgivarguiden/fragor-och-svar/moderna-beredskapsjobb/, 2018-04-26. ↑

6. Intervju Arbetsförmedlingen, 2019-04-01. ↑

7. Fram till 1 maj 2018 var ersättningen 150 kronor per arbetsdag under de första tre månaderna, och därefter 115 kronor per arbetsdag för resten av tiden. ↑

8. Särskilt villkorsavtal för vissa statliga anställningar (VASA), http://www.arbetsgivarverket.se/medlem/moderna-beredskapsjobb/. ↑

9. Arbetsförmedlingen (2017), Arbetsförmedlingens återrapportering 2017 – Ekonomiskt utfall inom Arbetsförmedlingen inom budgetåret 2017, december 2017. ↑

10. Arbetsförmedlingen (2019), Arbetsförmedlingens återrapportering 2018 – Ekonomiskt utfall inom Arbetsförmedlingen inom budgetåret 2018, december 2018. ↑

11. Regeringsbeslut 2016-02-04, Uppdrag till statliga myndigheter att ta emot nyanlända för praktik 2016–2018 m.m. och Regeringsbeslut 2016-02-04, Uppdrag till statliga myndigheter att ta emot personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga för praktik 2016–2018 m.m. Uppdragen har förlängts till och med 2020, se regeringsbeslut från 2018-04-19. ↑

12. Arbetsförmedlingen (2018), Arbetsförmedlingens återrapportering 2017 – Förändringar av arbetsmarknadspolitiken, 2018-02-22. ↑

13. Se Statskontoret dnr 2017/46-5 Tjänsteanteckning om uppdragsfråga, 2018-03-23. ↑

14. Regeringsbeslut 2017-02-23, Uppdrag till Statskontoret att följa upp regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten. ↑

15. Myndigheternas regleringsbrev för 2018. ↑

16. Uppgifterna om län har hämtats från individens folkbokföring. Vi har noterat att arbets­platsens lokalisering i 7 procent av fallen inte sammanfaller med det län som den anställde är folkbokförd i. Därför är dessa siffror ungefärliga. ↑

17. I bilaga 3 redovisas alla myndigheter som anställt moderna beredskapsjobbare under 2017 respektive 2018. ↑

18. Uppgifter från Arbetsförmedlingen uttagna för september 2018, e-post från Arbets­förmedlingen, 2019-04-11. ↑

19. Intervju med Skogsstyrelsen, 2019-03-14. ↑

20. Arbetsförmedlingens synpunkter på utkast till PM, 2019-05-14. ↑

21. Intervju med Arbetsförmedlingen, 2019-04-01. ↑

22. Intervju med Arbetsförmedlingen, 2019-04-01. ↑

23. Intervju med Arbetsförmedlingen, 2019-04-01. ↑

24. E-post från Arbetsförmedlingen, 2019-02-18. ↑

25. Intervju med Arbetsförmedlingen, 2019-04-01. ↑

26. Statskontoret (2018), Uppföljning av moderna beredskapsjobb i staten – Redovisning 2, Dnr 2017/46-5. ↑

27. Intervju med Skogsstyrelsen, 2019-03-14. ↑

28. Intervju med Arbetsförmedlingen, 2019-04-01. ↑

29. Intervju med Arbetsförmedlingen, 2019-04-01. ↑

30. Arbetsförmedlingen (2018), Subventionerade anställningar – En översikt. ↑

31. Intervju med Arbetsförmedlingen, 2019-04-01. ↑

32. Intervju med Kriminalvården, 2019-03-21. ↑

33. Skogsstyrelsen (2019), Slutrapport Tillvarata jobbpotentialen i de gröna näringarna – Naturnära jobb. ↑

34. Skogsstyrelsen (2019), Slutrapport Tillvarata jobbpotentialen i de gröna näringarna – Naturnära jobb. ↑

35. Intervju med Skogsstyrelsen 2019-03-14. ↑

36. Intervju med Arbetsförmedlingen, 2019-04-01. ↑

37. Skogsstyrelsen (2019), Slutrapport Tillvarata jobbpotentialen i de gröna näringarna – Naturnära jobb. ↑

38. Intervju med Skogsstyrelsen 2019-03-14. ↑

39. Skogsstyrelsen (2019), Slutrapport Tillvarata jobbpotentialen i de gröna näringarna – Naturnära jobb. ↑

40. Intervju med Arbetsförmedlingen, 2019-04-01. ↑

41. Skogsstyrelsen (2019), Slutrapport Tillvarata jobbpotentialen i de gröna näringarna – Naturnära jobb. ↑

42. Intervju med Skogsstyrelsen, 2019-03-14; se även Skogsstyrelsens rapport till regeringen. ↑

43. Skogsstyrelsen (2019), Slutrapport Tillvarata jobbpotentialen i de gröna näringarna – Naturnära jobb. ↑

44. Skogsstyrelsens årsredovisning för 2018. ↑