Prognos december 2022 Statens budget och de offentliga finanserna

Nästa år sjunker BNP och svensk ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur. Den höga inflationen och de stigande räntorna bidrar till att BNP minskar med 0,9 procent nästa år och arbetslösheten stiger till 7,9 procent.

Skatteintäkterna ökar långsammare nästa år till följd av lågkonjunkturen och minskade kapitalvinster. Utgifterna ökar nästa år, främst som en följd av åtgärderna i budgetpropositionen för 2023. Sammantaget gör det att sparandet i offentlig sektor försvagas och blir negativt nästa år. Både kommunsektorn och staten bidrar till underskottet, medan ett visst överskott väntas i ålderspensionssystemet. Ett underskott väntas bestå även 2024 trots att statens finansiella sparande då stärks.

Det strukturella sparandet visar däremot ett överskott nästa år och ligger över nivån för överskottsmålet. Överskottet och amorteringen av Riksbankens lån i Riksgälden bidrar till att Maastrichtskulden sjunker kraftigt och beräknas bli lägre än den nedre gränsen för toleransintervallet för skuldankaret.

Jämfört med föregående prognos räknar vi med en djupare och mer långvarig lågkonjunktur. Skatteintäkterna har reviderats ner som mest 2023 och 2024 då momsintäkterna och kapitalintäkterna förväntas bli lägre. Samtidigt har de totala utgifterna reviderats upp samtliga år. Höjningen är som störst 2023 och beror på en kraftig upprevidering av Riksgäldens nettoutlåning. Sammantaget har den offentliga sektorns finansiella sparande reviderats ner för 2023 och framåt.