Prognos juni 2023 Statens budget och de offentliga finanserna

Hög inflation och stigande räntor bidrar till att svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur. BNP sjunker i år och arbetslösheten stiger till 8,5 pro­cent nästa år.

Skatteintäkterna ökar långsammare i år till följd av lågkonjunkturen och minskade kapitalvinster. Utgifterna ökar mycket och betydligt mer än inkomsterna. Det är framförallt konsumtion och investeringar som ökar. Sammantaget gör det att sparandet i offentlig sektor visar ett underskott på 67 miljarder i år. Både kommunsektorn och staten bidrar till underskottet, medan ett visst överskott väntas i ålderspensionssystemet. Nästa år försvagas sparandet ytterligare.

Även det strukturella sparandet försvagas i år och bedöms vara under målnivån både i år och nästa år. Trots underskott i det finansiella sparandet fortsätter Maastrichtskulden att sjunka i år och beräknas ligga nära den nedre gränsen för toleransintervallet för skuldankaret. Det beror främst på att Riksbanken amorterar de sista av valutalånen. Nästa år stiger skulden något då underskottet är fortsatt stort och den positiva effekten av Riksbankens amorteringar inte längre bidrar till att sänka skulden. 

Jämfört med föregående prognos räknar vi med att svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur något senare i år och att inflationen blir högre. Skatterna har reviderats upp samtliga år förutom 2023. Utgifterna inom staten och kommunsektorn har reviderats upp, det är främst konsumtionen och investeringarna som höjts. Sammantaget har det föranlett en nedrevidering av den offentliga sektorns finansiella sparande 2023 och framåt.