Prognos mars 2023 Statens budget och de offentliga finanserna

Svensk ekonomi är nu i en lågkonjunktur. Den höga inflationen och de stigande räntorna bidrar till att BNP minskar med drygt en procent. Arbetslösheten stiger i år och når 8,5 procent nästa år.

Skatteintäkterna ökar långsammare i år till följd av lågkonjunkturen och minskade kapitalvinster. Utgifterna bromsar in då tillfälliga krisåtgärder upphör, men ökar ändå mer än inkomsterna. Sammantaget gör det att det finansiella sparandet i offentlig sektor försvagas och blir negativt. Både kommunsektorn och staten bidrar till underskottet, medan ett visst överskott väntas i ålderspensionssystemet. Underskottet väntas kvarstå nästa år.

Det strukturella sparandet visar däremot ett överskott både i år och nästa år och ligger i linje med målnivån. Trots underskott i det finansiella sparandet fortsätter Maastrichtskulden att sjunka i år och beräknas bli lägre än den nedre gränsen för toleransintervallet för skuldankaret. Det beror främst på att Riksbanken amorterar de sista av valutalånen och att samtliga pandemistöd upphör. Nästa år stiger skulden något när amorteringarna av Riksbankens lån avslutats och inte längre bidrar till att sänka skulden.

Jämfört med föregående prognos räknar vi med en djupare och mer långvarig lågkonjunktur. Trots det har skatteintäkterna reviderats upp alla år utom 2024, främst eftersom hushållens kapitalskatter väntas bli högre. Utgifterna inom staten och kommunsektorn har höjts, främst som en följd av högre inflation men även högre investeringar. Sammantaget har det föranlett en nedrevidering av den offentliga sektorns finansiella sparande 2023 och framåt.