Prognos november 2023 Statens budget och de offentliga finanserna

Svensk ekonomi har bromsat in och befinner sig i en lågkonjunktur. BNP minskar med 0,6 procent i år. Arbetsmarknaden har försvagats och arbetslösheten stiger till 8,2 procent nästa år. Inflationen har dämpats och väntas nå Riksbankens inflationsmål under den senare delen av 2024.

Skatteintäkterna ökar långsammare då flera skattebaser bromsar in. Utgifterna ökar betydligt mer än inkomsterna, framför allt i kommunsektorn. Nästa år bidrar särskilt statens högre utgifter till följd av inflationen, ökade försvarsutgifter och andra åtgärder i budgetpropositionen för 2024 till att underskottet växer.

Den offentliga sektorns finansiella sparande visar underskott både i år och nästa år. Det beror på att skatteintäkterna ökar betydligt långsammare när konjunkturen bromsar in, samtidigt som kapitalinkomsterna sjunker och utgifterna ökar mycket. Det strukturella sparandet ligger strax under nivån för överskottsmålet i år men försvagas ytterligare 2024 och avviker då från överskottsmålet. Samtidigt är skulden i offentlig sektor låg.

Faktarutor

Flera stöd till hushåll och företag för höga elkostnader: Till följd av de periodvis mycket höga elpriserna har hushåll och företag kompenserats, eller kommer att kompenseras, för höga elkostnader i flera steg. Faktarutan förklarar skillnaderna mellan hur de olika elstöden redovisas och hur de benämns i rapporten.

Indexering av punktskatter: Vissa punktskatter är indexerade med konsumentprisindex, KPI. På detta vis uppnås en realvärdessäkring av skatten. Därutöver tillämpas för vissa punktskatter även BNP-indexering. Genom att BNP-indexera punktskatter tar skattesystemet hänsyn till att miljöskadlig konsumtion kan väntas öka i takt med att ekonomin växer. Riksdagen kan besluta att indexeringen ska utgå under ett enskilt år, delar av ett år eller flera år.