Prognos september 2023 Statens budget och de offentliga finanserna

Den höga inflationen och stigande räntor har bidragit till att svensk ekonomi bromsat in. Lågkonjunkturen blir mild i år, men fördjupas 2024. Arbetslösheten stiger till 8,2 procent nästa år. 

Skatteintäkterna ökar långsammare i år då kapitalinkomsterna sjunker samtidigt som flera skattebaser bromsar in till följd av lågkonjunkturen. Utgifterna ökar mycket och betydligt mer än inkomsterna. Det är framförallt konsumtion och investeringar som ökar. Sammantaget gör det att sparandet i offentlig sektor visar ett underskott på nästan 50 miljarder både i år och nästa år. Både kommunsektorn och staten bidrar till underskottet men det är störst inom kommunsektorn.

Även det strukturella sparandet försvagas i år och bedöms vara under målnivån både 2023 och 2024. Trots underskott i det finansiella sparandet fortsätter Maastrichtskulden att sjunka i år och beräknas ligga nära den nedre gränsen för toleransintervallet för skuldankaret. Det beror främst på att Riksbanken amorterar de sista av valutalånen. Nästa år stiger skulden något då underskottet är fortsatt stort och den positiva effekten av Riksbankens amorteringar inte längre bidrar till att sänka skulden.  

Jämfört med föregående prognos räknar vi med lägre BNP-tillväxt och högre inflation både i år och nästa år. Skatterna har reviderats upp samtliga år, främst skatt på företagsvinster och skatt på arbete. Utgifterna har reviderats ner i år och nästa år, vilket främst förklaras av att Sveriges avgift till EU har sänkts. Sammantaget har det föranlett en upprevidering av den offentliga sektorns finansiella sparande både 2023 och 2024.