Prognos juni 2024 Statens budget och de offentliga finanserna

Svensk ekonomi är i lågkonjunktur. Men lägre inflation och Riksbankens räntesänkningar leder till att aktiviteten i ekonomin stiger 2024. Arbetsmarknaden påverkas av lågkonjunkturen med viss eftersläpning och arbetslösheten stiger i år.

Lågkonjunkturen bidrar till att den offentliga sektorns finansiella sparande visar ett underskott på 80 miljarder kronor i år. Underskottet blir störst i staten där utgifterna ökar betydligt mer än inkomsterna. Men det är ett stort underskott även i kommunsektorn. Nästa år stärks sparandet i den offentliga sektorn och underskottet krymper till 11 miljarder kronor. Förstärkningen sker främst i staten, men kommunsektorn och ålderspensionssystemet bidrar också. Inkomsterna ökar mer när aktiviteten i ekonomin tar fart och utgifterna ökar samtidigt betydligt mindre.

Det strukturella sparandet, det vill säga det finansiella sparandet rensat för påverkan av konjunkturen, försvagas också och ligger under målnivån för överskottsmålet i år. Nästa år stärks det strukturella sparandet och ligger då strax över målnivån. Samtidigt är skulden i offentlig sektor låg.

Faktarutor och fördjupningar i denna rapport 

Denna rapport innehåller fyra faktarutor. De beskriver indexering av punktskatter, skillnaden mellan skatteintäkter och skatteinkomster, några olika mått på offentlig skuldsättning, samt Riksbankens framställning om kapitaltillskott.