Prognos november 2024 Statens budget och de offentliga finanserna

Svensk ekonomi befinner sig i en segdragen lågkonjunktur. Nästa år blir tillväxten starkare och arbetsmarknaden vänder uppåt, men det dröjer innan arbetslösheten sjunkit tillbaka.

Lågkonjunkturen och ett kapitaltillskott till Riksbanken bidrar till att den offentliga sektorns finansiella sparande visar ett underskott på 109 miljarder kronor i år. Underskottet blir störst i staten där utgifterna ökar betydligt mer än inkomsterna, men även kommunsektorn visar underskott.

Nästa år stärks sparandet något men underskottet blir ändå stort, 94 miljarder kronor. Förstärkningen sker i kommunsektorn medan statens sparande försämras ytterligare bland annat till följd av olika förslag i budgetpropositionen för 2025.

Det strukturella sparandet, det vill säga det finansiella sparandet rensat för påverkan av konjunkturen och engångseffekter, ligger nära målnivån för överskottsmålet i år. Nästa år försvagas det strukturella sparandet och det blir en tydlig avvikelse från överskottsmålet. Samtidigt är Maastrichtskulden låg.

Faktarutor och fördjupningar i denna rapport

Denna rapport innehåller fem faktarutor. De beskriver folkbokföring av personer som flytt från Ukraina, indexering av punktskatter, skillnaden mellan skatteintäkter och skatteinkomster, Riksgäldens nettoutlåning, samt några olika sätt att mäta offentlig skuldsättning.