Prognos september 2024 Statens budget och de offentliga finanserna

Svensk ekonomi är i lågkonjunktur och BNP har inte ökat på närmare tre år. Arbetsmarknaden vänder trots det uppåt igen under året. Nästa år blir tillväxten starkare och arbetslösheten faller tillbaka.

Lågkonjunkturen och ett kapitaltillskott till Riksbanken bidrar till att den offentliga sektorns finansiella sparande visar ett underskott på strax under 110 miljarder kronor i år. Underskottet blir störst i staten där utgifterna ökar betydligt mer än inkomsterna, men även kommunsektorn visar underskott.

Nästa år stärks sparandet i den offentliga sektorn. Förstärkningen sker i såväl staten som kommunsektorn och ålderspensionssystemet. Inkomsterna ökar mer när aktiviteten i ekonomin tar fart och utgifterna ökar samtidigt mindre, men sammantaget visar sparandet fortfarande underskott.

Det strukturella sparandet, det vill säga det finansiella sparandet rensat för påverkan av konjunkturen, försvagas och ligger under målnivån för överskottsmålet i år. Nästa år stärks det strukturella sparandet och ligger då över men nära målnivån. Samtidigt är skulden i offentlig sektor låg.

Faktarutor och fördjupningar i denna rapport

Denna rapport innehåller fem faktarutor. De beskriver folkbokföring av personer som flytt från Ukraina, indexering av punktskatter, skillnaden mellan skatteintäkter och skatteinkomster, Riksgäldens nettoutlåning, samt några olika sätt att mäta offentlig skuldsättning.