Prognos för statens budget och de offentliga finanserna Mars 2026

Återhämtningen i svensk ekonomi fortsätter i år och BNP väntas växa med 2,3 procent. Kriget i Mellanöstern har dock ökat risken för en betydligt sämre utveckling. I nuläget räknar vi med att tillväxten blir stark även nästa år. Läget på arbetsmarknaden stärks när konjunkturen tar fart och arbetslösheten sjunker tillbaka. Sänkningen av livsmedelsmomsen bidrar till att inflationen blir låg i år, trots stigande energipriser. Nästa år ligger inflationen nära inflationsmålet, men den stiger under året. Riksbanken höjer då styrräntan.

Den offentliga förvaltningens finansiella sparande visar ett underskott på 180 miljarder kronor i år. Den största försämringen sker i staten, där de omfattande utgiftsökningarna och skattesänkningarna i budgetpropositionen för 2026 bidrar till ett underskott på 172 miljarder kronor. Men även i kommunerna och regionerna försämras sparandet i år. Den ökade aktiviteten i ekonomin bidrar förvisso till att skatteintäkterna där ökar snabbare i år, men utgifterna ökar mer. Nästa år blir underskottet i offentlig förvaltning mindre, men det är fortsatt stort.

Det strukturella sparandet, dvs. det finansiella sparandet rensat för påverkan av konjunkturen och engångseffekter, beräknas visa ett underskott på 2,0 procent av potentiell BNP i år och 2,2 procent nästa år. Både 2026 och 2027 avviker därmed det strukturella sparandet påtagligt från målnivån, även då överskottsmålet ersätts med ett balansmål 2027.

Faktarutor och fördjupningar i denna rapport

Denna rapport innehåller tre faktarutor. De beskriver ramen för militärt stöd till Ukraina, hur investeringar i försvarsmateriel påverkar statens budgetsaldo och sparande vid olika tidpunkter och den parlamentariska överenskommelsen om att nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina medger en avvikelse från målet för de offentliga finanserna.

Tidigare faktarutor samt en beskrivning av Statskontorets prognosmetoder kan läsas på Statskontorets webbplats www.statskontoret.se