Skolmyndigheternas uppgifter och ansvar Förslag för en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning

Sammanfattning

Statskontoret har på regeringens uppdrag analyserat fördelningen av uppgifter och ansvar mellan Statens skolverk (Skolverket), Special­pedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Statens skolinspektion (Skolinspektionen) och Skolforskningsinstitutet. Översynen har särskilt fokuserat på områden där myndigheterna har överlappande uppgifter och ansvar. Statskontoret har också haft i uppgift att analysera om samverkan mellan myndigheterna är ändamålsenlig i relation till deras uppgifter och ansvar.

Tydlig övergripande ansvarsfördelning mellan skolmyndigheterna

Vår analys visar att den övergripande ansvarsfördelningen mellan myndig­heterna är tydlig. Men analysen visar också att vissa av skolmyndigheternas uppgifter som att stödja, följa upp och granska, överlappar varandra. Vi bedömer därför att en i delar förändrad uppgiftsfördelning krävs, för att ansvarsfördelningen ska bli tydligare, effektivare och mer ändamålsenlig.

Behov av en förändrad ansvarsfördelning

Flera myndigheter har ansvar för att sammanställa och kommunicera kunskap om forskning. Statskontoret föreslår att ansvaret för uppgiften att sammanställa och kommunicera kunskap om forskning koncentreras till Skolverket och SPSM.

Uppgiftsfördelningen mellan stöd till skolutveckling och kvalitetsgranskning behöver bli tydligare. Idag tar både Skolverket och Skolinspektionen fram kvalitetskriterier vilket medför risk för dubbelarbete. Vi föreslår att regeringen ger Skolverket i uppdrag att ta fram fler allmänna råd med kvalitetskriterier för skolväsendet. Skolinspektionen får sedan ta dem som utgångspunkt i sin kvalitetsgranskning.

Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskning och Skolverkets uppföljning och utvärdering överlappar varandra. Vi föreslår därför att regeringen ger Skolinspektionen ett uppdrag med innebörden att avveckla den tematiska kvalitetsgranskningen. Vi bedömer att Skolverket är den myndighet som i huvudsak bör ta fram kunskapsunderlag till regeringen eftersom de utarbetar underlag som ger en nationell bild av utvecklingen i skolväsendet. När förslaget genomförts bör Skolverket ta fram en årlig utvärderingsplan. Vi bedömer att de här förslagen kan tydliggöra hur kvalitetsgranskning förhåller sig till utvärdering. Samtidigt anser vi att det finns behov av att analysera vad kvalitetsgranskning som granskningsform bidrar med till verksamheterna, vilka effekter den ger och hur den kompletterar eller krockar med stödjande insatser.

Skolverket har i uppgift att vara sektorsansvarig myndighet för funktions­hinderfrågor. Statskontoret bedömer att uppgiften innebär en otydlig ansvarsfördelningen mellan Skolverket och SPSM. Vi bedömer att uppgiften kan utföras mer ändamålsenligt hos SPSM som är expert­myndighet för specialpedagogiska frågor.

Skolmyndigheternas samverkan kan bli mer ändamålsenlig

Vi menar att vissa uppgifter kan lösas mer ändamålsenligt och effektivt för skolväsendet som helhet om myndigheterna är mer samordnade och systematiskt delar information.

Statskontoret föreslår att regeringen

• inordnar Skolforskningsinstitutets befintliga uppgifter och ansvar i Skolverket
• ger Skolverket i uppdrag att ta fram allmänna råd som utgör kvalitets­kriterier för områden som är särskilt viktiga för att huvudmän, skolor och andra verksamheter ska nå målen i skollagen
• ger Skolinspektionen ett uppdrag med innebörden att avveckla den tematiska kvalitetsgranskningen
• ger Skolverket i uppdrag att ta fram en årlig utvärderingsplan som baseras på en analys av behovet av kunskap inom skolväsendet
• flyttar uppgiften att vara sektorsansvarig myndighet för funktions­hinderfrågor från Skolverket till SPSM
• ger Statskontoret i uppdrag att samlat analysera och ompröva kvalitetsgranskning i statlig verksamhet som granskningsform.

Statskontoret föreslår att Skolverket och SPSM

• vidareutvecklar sitt arbete med att göra myndigheternas samlade stödmaterial mer tillgängligt och lättare att hitta.

Statskontorets uppdrag

Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att göra en översyn av Statens skolverk (Skolverket), Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Statens skolinspektion (Skolinspektionen) och Skolforsknings­institutets befintliga uppgifter och ansvar. Översynen ska särskilt fokusera på områden där myndigheterna har överlappande uppgifter och ansvar. I det här avsnittet redogör vi för vårt uppdrag och hur vi har genomfört arbetet.

Statskontorets uppdrag

Regeringens uppdrag till Statskontoret syftar till att, utifrån myndigheternas centrala uppgifter enligt lag och förordning, bidra till en tydlig, ändamåls­enlig och effektiv fördelning av uppgifter och ansvar mellan myndigheterna. Vid behov kan Statskontoret lämna förslag på förändringar i nuvarande uppgifts- och ansvarsfördelning.

Enligt uppdraget ska Statskontoret

• analysera fördelningen av uppgifter och ansvar mellan berörda myndigheter, särskilt de områden där myndigheterna har överlappande uppgifter och ansvar,
• analysera samverkan mellan myndigheterna med fokus på om den är ändamålsenlig i relation till de uppgifter och det ansvar respektive myndighet har och
• lämna förslag på förändringar i uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan myndigheterna, utifrån resultatet av analysen och vid behov, för att bidra till att myndigheterna blir mer ändamålsenliga och effektiva.

Staten och huvudmännen har ett gemensamt ansvar för skolan

Staten och huvudmännen har ett gemensamt och delat ansvar för skolan. Staten har det nationella övergripande ansvaret för skolans utveckling och resultat, genom att ta fram nationella mål och riktlinjer som ska bidra till en utbildning med likvärdig hög kvalitet. Huvudmännen ansvarar för att genomföra utbildningen enligt gällande regelverk.^[1] Huvudmannen är en kommun, region, enskild aktör eller staten. Kommunerna har också ett skolpliktsansvar och ska se till att alla elever i förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola fullgör sin skolgång. Huvudmännen är relativt fria att bestämma hur skolan ska vara organiserad för att uppnå de nationella målen.

Staten styr skolväsendet bland annat genom lagar, förordningar och skolmyndigheterna. Kommunerna har det finansiella ansvaret för skolan.

Skolmyndigheternas centrala uppgifter är att normera, stödja, granska och följa upp

Skolmyndigheterna ansvarar för de uppgifter som är statens uppgift enligt skollagen, myndigheternas instruktioner och andra regler. De övergripande uppgifterna är att normera, stödja, granska och följa upp skolväsendet. Uppgifterna är fördelade mellan Skolverket, Skolinspektionen, Skolforskningsinstitutet och SPSM. Fördelningen av ansvar och uppgifter har analyserats i flera utredningar.^[2] Men ansvarsfördelningen är i grunden densamma som när den nuvarande myndighetsstrukturen inrättades 2008, även om Skolforskningsinstitutet inrättades först 2015.^[3]

Skolverket har det övergripande ansvaret för att normera, stödja och följa upp skolväsendet. SPSM har ett särskilt ansvar för specialpedagogiskt stöd och att barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får del av en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Myndigheten är också huvudman för specialskolan.

Skolinspektionens centrala uppgifter är tillsyn och kvalitetsgranskning av huvudmän och skolor.

Skolforskningsinstitutet ska bidra till att yrkesverksamma inom skolan kan utveckla undervisning med stöd i vetenskapliga metoder, genom att bland annat genomföra systematiska sammanställningar av forskning.

Tabell 1. Skolmyndigheternas centrala uppgifter.

Källa: Statskontorets bearbetning av myndigheternas uppgifter enligt deras instruktion.

I vårt uppdrag pekar regeringen ut fyra områden där det kan finnas överlapp mellan skolmyndigheternas uppgifter:

• myndigheternas arbete med att sammanställa och kommunicera resultat av forskning med uppgifter som berör Skolverket, SPSM och Skolforskningsinstitutet,
• myndigheternas stöd till huvudmän med uppgifter som berör Skolverket, SPSM och Skolinspektionen,
• Skolverkets arbete med nationell uppföljning och utvärdering samt Skolinspektionens kvalitetsgranskning och
• myndigheternas arbete med specialpedagogiskt stöd med uppgifter som berör Skolverket och SPSM.

Vi har också analyserat Skolverkets och SPSM:s förvaltningsuppgifter att fördela statsbidrag.

En tydlig uppgifts- och ansvarsfördelning bidrar till en mer effektiv förvaltning

Utgångspunkt för vår analys är regleringen i skollagen, skolmyndig­heternas instruktioner och inriktningen för regeringens förvaltningspolitik. Regeringen anser att myndighetsstrukturen ska vara ändamålsenligt organiserad och mindre fragmenterad samt att antalet organisatoriska gränser mellan myndigheterna bör minska. Regeringen framhåller också att myndigheternas kärnuppgifter bör prioriteras.^[4]

I den förvaltningspolitiska propositionen framgår att en tydlig ansvars- och uppgiftsfördelning är grunden för en rättssäker och effektiv förvaltning. Myndigheters uppgifter bör därför i regel inte överlappa och rollkonflikter inom en myndighet bör undvikas. Regeringen menar också att specialiseringen och sektoriseringen i förvaltningen inte får leda till en bristande helhetssyn. Samverkan och samordning mellan myndigheter är därför central för att förvaltningen ska fungera.^[5]

Överlapp mellan myndigheters uppgifter kan ge ineffektiv resursanvändning

För att avgöra om myndigheters uppgifter överlappar, krävs en samlad analys av uppgifterna och hur de utförs. Uppgifterna kan överlappa varandra på olika sätt. Dels kan det finnas uppenbara likheter mellan två eller flera myndigheters uppgifter enligt instruktion eller andra regler. Dels kan det finnas uppenbara likheter mellan hur två eller flera myndigheter utför sina uppgifter, även om de har formulerats olika av regeringen eller riksdagen.

Om myndigheter har överlappande uppgifter kan det innebära en ineffektiv resursanvändning, exempelvis dubbelarbete och att målgrupperna vänder sig till fel myndighet.

Näraliggande uppgifter kräver ofta samordning

Myndigheter kan också ha uppgifter där någon del i utförandet eller i resultaten är lika, eller uppfattas som lika, även om uppgifterna i huvudsak utförs på olika sätt och i olika syften. Näraliggande uppgifter kan också bidra till otydlighet för målgrupper eller leda till dubbelarbete i delar. De kan också vara kompletterande verktyg för att nå samma mål.^[6] Därför ställer näraliggande uppgifter ofta krav på samordning.

Våra förslag ska bidra till att uppgiftsfördelningen är tydlig, ändamålsenlig och effektiv

Uppgiftsfördelningen mellan skolmyndigheterna bör vara tydlig, ändamåls­enlig och effektiv. Den ska ge myndigheterna förutsättningar att utföra sina centrala uppgifter med kvalitet och effektivitet, så att de ger nytta för målgrupperna och bidrar till att de övergripande målen för skolsystemet uppnås.

För att föreslå att en uppgift ska flyttas till en annan skolmyndighet ska vi ha bedömt att

• uppgiften är överlappande eller näraliggande,
• de negativa konsekvenserna av att uppgiften överlappar eller är näraliggande överväger de positiva och
• en förändrad uppgiftsfördelning leder till att ansvarsfördelningen blir mer tydlig, ändamålsenlig och effektiv för skolsystemet som helhet.

Det kan handla om att vi bedömer att en flytt av en uppgift ökar tydligheten för målgrupperna, att myndigheternas stöd kan nå ut bättre till målgrupperna eller att uppgiften kan utföras mer kostnadseffektivt, till exempel genom att minska risken för dubbelarbete.

Samverkan kan minska negativa konsekvenser av överlappande och näraliggande uppgifter

Det är svårt att fullt ut organisera förvaltningen så att inga av myndig­heternas uppgifter blir överlappande eller näraliggande. När myndighets­strukturen på skolområdet infördes menade regeringen att samverkan kunde vara ett medel för att hantera uppgifter där ansvarsfördelningen i delar var otydlig eller överlappade.^[7] Det kan finnas uppgifter som är överlappande eller näraliggande, men där en flytt av uppgiften inte gör uppgiftsfördelningen mer tydlig, ändamålsenlig eller effektiv. Då behöver myndigheterna samverka för att komplettera varandra och för att undvika negativa konsekvenser. Vi bedömer att samverkan är ändamålsenlig om den svarar mot regeringens styrning eller myndigheternas behov.

Vi analyserar de uppgifter som regeringen lyfter i vårt uppdrag

I analysen fokuserar vi på de uppgifter som regeringen har pekat ut i uppdraget till Statskontoret: stöd, uppföljning och granskning samt sammanställning och kommunikation av forskning. Vi analyserar därutöver också Skolverkets och SPSM:s uppgift att fördela statsbidrag. I analyserna beaktar vi hur myndigheterna arbetar, men vi analyserar inte resultatet av myndigheternas verksamhet.

Vi analyserar både hur reglerna för myndigheternas uppgifter är utformade och hur myndigheterna utför sina uppgifter. Syftet är att identifiera likheter och skillnader mellan myndigheternas uppgifter, om det finns problem med ansvarsfördelningen och vad de i sådana fall beror på. Vi analyserar också vilka positiva och negativa konsekvenser som följer av den nuvarande uppgiftsfördelningen. Så långt det går kommer vi att identifiera kostnader för myndigheternas arbete.

Vi analyserar om målgrupperna uppfattar att myndigheternas roller är tydliga samt att deras stöd och andra prestationer är samordnade på ett sätt som motsvarar målgruppernas behov. Vi analyserar också hur myndig­heterna samverkar om uppgifter som överlappar eller är näraliggande.

Med utgångspunkt i analysen gör vi en sammanfattande bedömning av om det finns behov av att förändra fördelningen av ansvar och uppgifter.

Så här har vi besvarat våra frågor

Vi baserar vår analys på en analys av rättsliga dokument, offentliga utredningar, dokumentation från myndigheterna, ekonomiska uppgifter och information på myndigheternas webbplatser. Vi har också analyserat målgruppsundersökningar som genomförts av myndigheterna. Vi har också analyserat rapporter från myndigheterna som publicerats under 2024 och 2025.

Vi har också intervjuat ledningen, chefer och medarbetare vid skol­myndigheterna. Vi har också intervjuat företrädare för offentliga och privata huvudmän samt skolchefer inom SKR:s skolchefsnätverk.

Vi har också beaktat det arbete som myndigheterna gjort inom ramen för uppdraget om en översyn av stöd och information via webbplatser samt utveckling och samordning av forskningsspridning (U2023/02135).

Skolverket, SPSM, Skolinspektionen och Skolforskningsinstitutet har fått möjlighet att lämna synpunkter på delar av rapportutkastet.

Rapporten är kvalitetsgranskad enligt Statskontorets interna processer. Arbetet har genomförts av Susanne Johansson (projektledare), Marcus Koch och Maria Wikhall.

Slutsatser och förslag

I det här kapitlet redovisar vi våra övergripande slutsatser om uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan de fyra skolmyndigheterna och hur samverkan mellan myndigheterna fungerar. Vi redovisar också våra förslag till regeringen om hur ändamålsenligheten och effektiviteten i fördelningen av uppgifter och ansvar kan öka mellan myndigheterna. Avslutningsvis redovisar vi förslag till myndigheterna om hur de kan utveckla sitt arbete för att ansvarsfördelningen ska bli mer ändamålsenlig främst för målgrupperna.

I bilaga 2 redovisar vi konsekvenserna av förslagen i enlighet med förordning (2024:183) om konsekvensutredningar.

Ansvarsfördelningen är överlag tydlig men vissa uppgifter överlappar

Statskontorets analys av skolmyndigheternas uppgifter, att stödja, följa upp och granska visar att den övergripande ansvarsfördelningen mellan myndigheterna är tydlig. Men vissa av myndigheternas uppgifter överlappar eller är näraliggande. Det innebär att ansvarsförhållanden i vissa avseenden är otydliga för regeringen, myndigheterna eller mål­grupperna. Men också att myndigheterna riskerar att dubbelarbeta vilket inte är effektivt. Våra förslag handlar därför i första hand om åtgärder för att säkerställa att myndigheterna, både var för sig och tillsammans, kan utföra sina uppgifter på ett sätt som gagnar skolsystemet som helhet.

Vi bedömer att vissa av utmaningarna med överlappande och näraliggande uppgifter kan lösas genom att förändra fördelningen av ansvar och uppgifter. Vi lämnar därför förslag som förändrar uppgiftsfördelningen mellan myndigheterna så att den tydligare går i linje med respektive myndighets centrala uppgift. Men vi ser också exempel på överlappande och näraliggande uppgifter där vi bedömer att en förändrad uppgifts­fördelning inte är lösningen, utan snarare skulle innebära nya problem med ansvarsfördelningen. För de uppgifterna lämnar vi i stället förslag om hur regeringen kan styra myndigheterna på ett sätt som inte grumlar gränserna mellan myndigheternas uppgifter eller begränsar deras utrymme att arbeta långsiktigt och utveckla sin verksamhet i relation till varandra.

Vi bedömer också att vissa uppgifter skulle kunna lösas mer ändamåls­enligt om myndigheterna var mer samordnade för att stödet ska bli mer lättöverskådligt för målgrupperna. Vi lämnar därför förslag på hur myndig­heterna kan förbättra sin samverkan så att den blir mer ändamålsenlig.

Koncentrera arbetet med att sammanställa och kommunicera resultat av forskning

Vi bedömer att Skolverkets, SPSM:s och Skolforskningsinstitutets uppgift att sammanställa och kommunicera kunskap om resultat av forskning överlappar. Uppgiften fungerar idag inte så effektivt som den borde för att ge stöd till verksamma i skolan för att bedriva sin utbildning på vetenskaplig grund när ansvaret är spritt på flera myndigheter. Skolforskningsinstitutets sammanställningar av forskning når inte ut till verksamma i skolan i tillräcklig utsträckning. Skolverket bedriver inte sitt arbete med nödvändig kompetens, systematik och transparens. Vi bedömer att den nuvarande ansvarsfördelningen med överlappande uppgifter bidrar till att uppgiften inte kan bedrivas tillräckligt effektivt.

Uppgiften att sammanställa och kommunicera kunskap om forsknings­resultat är viktig för kvaliteten i skolväsendet. Statskontoret menar att uppgiften därför bör koncentreras till de skolmyndigheter som har stödjande uppgifter för att hållas samman med övrigt stöd till skol­utveckling. Det ger möjlighet till ett mer samordnat stöd som också kan nå ut bredare genom fler kanaler. De stödjande myndigheterna har breda och etablerade kontaktytor, vilket bidrar till att stödet kan nå ut mer kostnads­effektivt. Vi bedömer också att ansvarsfördelning blir tydligare och att risken för dubbelarbete minskar om arbetet koncentreras.

Skolforskningsinstitutets befintliga ansvar och uppgifter bör inordnas i Skolverket

Statskontoret föreslår att

• Skolforskningsinstitutets befintliga ansvar och uppgifter inordnas i Skolverket.

Statskontoret föreslår att Skolforskningsinstitutets befintliga uppgifter och ansvar inordnas i Skolverket, bland annat att ta fram systematiska forskningssammanställningar. Syftet med uppgiften är att stödja att arbetet i skolväsendet ska vila på vetenskaplig grund. Därför är det mer ändamåls­enligt att de myndigheter som arbetar för att stödja huvudmännen och verksamma i skolan också har i uppgift sammanställa och informera om forskning.

Vi bedömer att förändringen kommer förbättra förutsättningarna för att kunskap om forskning når ut till målgrupperna. Uppgiftsfördelningen blir därigenom också mer effektiv. I dag tar bara en liten del av målgrupperna del av Skolforskningsinstitutets forskningssammanställningar. Skolverket har som förvaltningsmyndighet för skolväsendet ett brett uppdrag och breda kontaktytor mot huvudmännen. Skolverket har också erfarenhet att sammanställa resultaten på ett lättfattligt sätt och sprida dem till huvud­männen. Genom att inordna uppgiften i Skolverket kan staten samlat få en mer effektiv organisatorisk lösning som även stärker Skolverkets centrala uppgift att ge stöd till huvudmän baserat på vetenskaplig grund.

Statskontoret menar att SPSM bör ha kvar sin uppgift att sammanställa och kommunicera kunskap om resultat av forskning som är relevant för det specialpedagogiska området. Uppgiften är reglerad så att den stödjer SPSM:s arbete med att ge specialpedagogiskt stöd till huvudmännen. Genom en förändrad uppgift till Skolverket kommer SPSM:s uppgift vara ett tydligt komplement, och gemensamt kommer myndigheterna att kunna ta fram stöd på vetenskaplig grund som möter alla elevgrupper. SPSM har precis som Skolverket ett etablerat kontaktnät mot huvudmän, rektorer, lärare och annan skolpersonal för att nå ut med kunskap och information.

Skolforskningsinstitutets uppgift att sammanställa och kommunicera forskning omfattar cirka 15 årsarbetskrafter. Sammanställningarna kan användas som grund för det stöd som Skolverket tar fram till huvud­männen. Inordnandet skulle bidra till att stärka det interna arbete som Skolverket redan påbörjat för att utveckla sitt arbete med vetenskaplig grund.^[8] Vi bedömer att det är en mer kostnadseffektiv lösning i stället för att både Skolverket och Skolforskningsinstitutet har uppgiften och behöver samverka. Dessutom har Skolverket sedan 2024 ett vetenskapligt råd som ska bidra till att myndighetens arbete vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Genom att inordna uppgiften behöver samordningen av arbetet med att fånga upp målgruppernas behov, urskilja relevanta teman, anlita externa forskare och kommunicera resultaten främst ske mellan Skolverket och SPSM. Uppgiftsförändringen bidrar till att myndigheterna kan undvika dubbelarbete och arbeta mer strategiskt. Målgrupperna har behov av att riktlinjer och stöd är samordnade. Regeringen har genom uppdrag i särskilda regeringsbeslut uppmanat myndigheterna att vara samstämmiga i sina budskap till målgrupperna. Statskontorets förslag kommer även att stödja det arbetet.

Uppgiften att fördela medel till praktiknära forskning inordnas i Skolverket

Skolforskningsinstitutet har också i uppgift att utlysa och fördela medel till praktiknära forskning. Statskontorets förslag innebär att även den uppgiften inordnas i Skolverket. Statskontoret menar att de två uppgifterna bör hållas samman, eftersom utlysningarna syftar till att identifiera områden där det i dag saknas vetenskapligt förankrad kunskap.

Tydligare gräns mellan granskning och stöd respektive utvärdering

Vår analys visar att det behövs en tydligare gräns och en förbättrad samordning mellan Skolinspektionens kvalitetsgranskning och Skolverkets och SPSM:s stödjande uppgifter. Vi ser att det behöver ske i två avseenden. För det första, det behöver bli tydligare att det är Skolverket som har det huvudsakliga ansvaret att uttolka och stödja vad som kan vara god kvalitet i skolan. Skolinspektionens uppgift är att granska hur huvudmän och skolor bedriver detta arbete. Vi bedömer att myndigheternas arbete med att definiera vad som är kvalitet i skolväsendet överlappar.

För det andra så har stödet till skolutveckling och kvalitetsgranskning över tid närmat sig varandra. Detta trots att uppgifterna är principiellt åtskilda. Skolverkets och SPSM:s stöd har byggts ut och riktas lokalt och Skolinspektionen har utvidgat och utvecklat kvalitetsgranskningen så att den tydligare kan bidra till förbättringar hos specifika huvudmän och skolor. Statskontoret menar att det saknas en tydlig tanke från staten om hur uppgifterna ska fungera tillsammans för att bidra till ökad målupp­fyllelse i skolan.

Det behövs också en tydligare gräns mellan kvalitetsgranskningen och Skolverkets uppgift att på nationell nivå följa upp och utvärdera utvecklingen i skolväsendet. Vi bedömer att de tematiska kvalitets­granskningarna överlappar med utvärdering. Rapporterna från de tematiska kvalitetsgranskningarna ger precis som Skolverkets utvärderings- och uppföljningsrapporter en bild av läget i skolväsendet. Men med den skillnaden att resultaten i Skolinspektionens tematiska rapporter inte ger en nationell bild. Samtidigt används båda typerna av rapporter som kunskapsunderlag av regeringen. Det finns därmed en risk att regeringen fattar beslut med grund i kunskap som inte är giltig nationellt.

Skolverket bör ha det huvudsakliga ansvaret för att ta fram kvalitetskriterier

Statskontoret föreslår att

• regeringen ger Skolverket i uppdrag att ta fram allmänna råd som utgör kvalitetskriterier för områden som är särskilt viktiga för att huvudmän, skolor och andra verksamheter ska nå målen i skollagen.

Vår analys visar att Skolverket, SPSM och Skolinspektionen arbetar med att ta fram kriterier för hur huvudmän och skolor kan hålla kvalitet i sitt arbete. Kriterierna är en uttolkning av regelverk med stöd av bland annat forskning och beprövad erfarenhet. Sådana kvalitetskriterier är inte tvingande för huvudmannen utan pekar på vad huvudmannen kan göra för att uppnå krav på kvalitet.^[9] Kvalitetskriterierna kan förväntas få en normerande effekt i förhållande till skolväsendet. Exempel på kvalitetskriterier finns i Skolverkets allmänna råd, Skolinspektionens bedömningsgrunder inom kvalitetsgranskningen och Skolverkets och SPSM:s stödmaterial. Ytterligare ett exempel är faktorerna för en framgångsrik skolutveckling i det nationella kvalitetssystemet, som Skolverket förvaltar och myndigheterna utarbetat gemensamt. Att flera myndigheter tar fram kvalitetskriterier riskerar att göra det svårare för myndigheterna att nå samstämmighet om vilka faktorer som är viktiga för att hålla kvalitet. Det riskerar också att ge en spretig bild som kan vara svår för huvudmännen att överblicka.

Vi bedömer att Skolverket som förvaltningsmyndighet för skolväsendet med både ett normerande och brett stödjande uppdrag är den myndighet som företrädesvis bör uttolka vilket slags arbete som kan hålla kvalitet i skolan. Regeringen bör därför ge Skolverket i uppdrag att täcka in ytterligare områden i sina allmänna råd med kommentarer. Myndigheten bör ta fram allmänna råd som ger kvalitetskriterier inom områden som är särskilt viktiga för att huvudmän, skolor och andra verksamheter ska nå målen i skollagen. Skolinspektionen beaktar i dag Skolverkets allmänna råd när den uttolkar regelverk. Om Skolverket täcker in fler områden i sina allmänna råd så minskar det risken för dubbelarbete i att ta fram egna kvalitetskriterier, och bristande samstämmighet i vilka faktorer som lyfts fram som viktiga utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Vi bedömer att förslaget tydliggör att det är Skolverket som ansvarar för att utveckla kriterier för kvalitet i skolväsendet.

Även SPSM har en roll genom att på sitt expertområde utveckla kvalitets­kriterier som baserar sig på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolverket behöver i arbetet med att ta fram allmänna råd fortsatt samråda med SPSM för att ta till vara kunskap om specialpedagogik. Skolverket behöver också samråda med Skolinspektionen för att ta till vara myndighetens verksamhetsnära erfarenheter. Statskontoret menar att Skolverket i arbetet med ett sådant uppdrag bör beakta det arbete som myndigheten tillsammans med övriga skolmyndigheter påbörjat genom uppdraget med det nationella kvalitetssystemet.

Om Skolverket i enlighet med vårt förslag ges ett utökat ansvar för uppgiften att sammanställa kunskap om forskning, ger det myndigheten stärkta förutsättningar att utveckla arbetet med att ta fram allmänna råd med kvalitetskriterier som vilar på vetenskaplig grund. Exempelvis kan det få betydelse för att identifiera fler faktorer för framgångsrik skol­utveckling eller undervisning.

Regeringen har tagit ett första steg till ett mer sammanhållet kvalitetssystem genom uppdraget till skolmyndigheterna att ta fram ett nationellt kvalitets­system för skolväsendet.^[10] Skolverket har tagit fram en vägledning för förvaltning av systemet och avser att var tredje år följa upp och revidera systemet.^[11] En alternativ lösning som vi har övervägt är att regeringen ger Skolverket i uppdrag att fortsätta att utveckla kvalitetskriterier på fler områden inom ramen för det nationella kvalitetssystemet. Eftersom uppdraget till myndigheterna beslutades 2022 bör regeringen överväga om Skolverkets roll att förvalta systemet bör bli stadigvarande och i så fall istället reglera det som en uppgift i Skolverkets instruktion.^[12]

Skolinspektionen bör få ett uppdrag med innebörd att avveckla den tematiska kvalitetsgranskningen

Statskontoret föreslår att

• regeringen ger Skolinspektionen ett uppdrag med innebörden att avveckla den tematiska kvalitetsgranskningen.

Statskontoret föreslår att regeringen ger Skolinspektionen ett uppdrag med innebörden att avveckla den tematiska kvalitetsgranskningen. Förslaget syftar till att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan Skolverkets uppgift att bedriva nationell uppföljning och utvärdering och Skolinspektionens uppgift att bedriva kvalitetsgranskning. Förslaget syftar också till att tydliggöra att det är Skolverket som har den centrala uppgiften att ta fram kunskapsunderlag utifrån nationell uppföljning och utvärdering.

Statskontoret bedömer att Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskningar överlappar med Skolverkets nationella uppföljning och utvärdering och att uppgifterna därmed överlappar. Det gäller att de ger en bild av skolan, målgrupper och hur rapporterna används som kunskapsunderlag. Vi bedömer att en granskning av verksamheters kvalitet i förhållande till mål och riktlinjer kan överlappa även om den ena fokuserar på verksamhetsnivå och den andra på nationell nivå. Vi bedömer att kostnadseffektiviteten minskar om myndigheterna samtidigt granskar och utvärderar på samma tema.

Vår analys visar att rapporterna från de tematiska kvalitetsgranskningarna i flera fall uppfattas visa på en representativ bild av utvecklingen i skol­väsendet, i likhet med Skolverkets rapporter. Detta trots att rapporterna baserar sig på granskningar av ett trettiotal verksamheter, och att Skolinspektionen i rapporterna är tydlig med att resultaten inte kan generaliseras.

De tematiska rapporterna används som beslutsunderlag av regeringen, till exempel i propositioner. Men vi bedömer att beslutsunderlag i första hand bör tas fram av Skolverket, som har kompetens och metoder för att ge en nationell bild av utvecklingen i skolväsendet. Skolverket är också den myndighet som utifrån sin nationella uppföljning och utvärdering ska genomföra och lämna förslag på åtgärder, för att främja fortsatt utveckling av utbildningarnas och verksamheternas kvalitet.

Statskontoret föreslår därför att regeringen ger Skolinspektionen ett uppdrag med innebörden att avveckla den tematiska kvalitetsgranskningen. Regeringen har i regleringsbrevet för 2026 gett Skolinspektionen i uppdrag att utveckla kvalitetsgranskningen så att den kan användas mer effektivt och relevant samt som komplement till tillsyn. Myndigheten har till följd av det påbörjat en översyn av samtliga inspektionsformer.

Enligt förordning (2024:183) om konsekvensutredningar behöver vi inte redovisa en särskild konsekvensanalys av förslaget att ge Skolinspektionen ett uppdrag att avveckla den tematiska kvalitetsgranskningen. Det eftersom granskningsformen inte regleras i lag eller förordning. Men vi bedömer att förslaget har en väsentlig påverkan på Skolinspektionens verksamhet och vi har därför valt att övergripande redovisa konsekvenser av förslaget i bilaga 2.

Skolverket bör få i uppdrag att ta fram en årlig utvärderingsplan

Statskontoret föreslår att

• regeringen ger Skolverket i uppdrag att ta fram en årlig utvärderingsplan som baseras på en analys av behoven av kunskap inom skolsväsendet.

Om regeringen i enlighet med vårt förslag avvecklar den tematiska kvalitetsgranskningen, bör Skolverket genom sin utvärdering systematiskt täcka in områden där det finns behov av kunskap, exempelvis utifrån risker och problem.^[13]

Statskontoret föreslår därför att regeringen ger Skolverket i uppdrag att ta fram en årlig utvärderingsplan som baseras på en analys av behoven av kunskap inom skolväsendet.^[14] Skolverket anger inriktningen för den nationella uppföljningen och utvärderingen i sin verksamhetsplan. Inriktningen baseras inte på någon särskild systematisk analys för att välja ut de teman eller skolformer som följs upp eller utvärderas under ett visst år. Förslaget syftar till att Skolverket inom den nationella uppföljningen och utvärderingen ska kunna ge en bättre bild av hur utbildningarna och verksamheterna har utvecklats, och därigenom också svara bättre mot regeringens och Regeringskansliets behov.

Regeringen bör ge Statskontoret i uppdrag att samlat ompröva kvalitetsgranskning

Statskontoret föreslår att regeringen

• ger Statskontoret i uppdrag att samlat analysera och ompröva kvalitetsgranskning i statlig verksamhet som granskningsform.

Vid sidan av Skolinspektionen har flera statliga myndigheter i uppgift att bedriva kvalitetsgranskning som komplement till tillsyn. Det gäller exempelvis Myndigheten för yrkeshögskolan.^[15] Regeringen har också aviserat att kvalitetsgranskning kan komma att införas inom andra områden som socialtjänsten.^[16]

2025 fördelade Skolinspektionen 194 miljoner kronor till kvalitets­granskning.^[17] Som vi har visat finns det inom skolsektorn insatser genom lokalt stöd till skolutveckling som är näraliggande kvalitetsgranskningen. Som vi också har visat så saknas det en tydlig tanke om hur stödjande insatser och kvalitetsgranskning ska kombineras så att de samlat mest effektivt leder till målen i skollagen om likvärdighet, kvalitet och förbättrade kunskapsresultat. Skolinspektionens kvalitetsgranskning har inte samlat utvärderats. Detsamma gäller kvalitetsgranskningen inom andra delar av utbildningsområdet. Staten behöver analysera vad kvalitets­granskning bidrar med till verksamheterna, vilka effekter den leder till och om den samverkar eller motverkar andra stödjande insatser. Statskontoret ser därför ett behov av att utifrån ett sektorsövergripande perspektiv analysera och ompröva kvalitetsgranskning som granskningsform.

Sektorsansvaret för funktionshinderfrågor bidrar till en otydlig ansvarsfördelning

Både SPSM och Skolverket har utifrån sina instruktionsenliga uppgifter ett ansvar för att erbjuda huvudmännen stöd i specialpedagogiska frågor. Vår analys visar att myndigheterna till största del erbjuder huvudmännen olika typer av specialpedagogiskt stöd. Vi bedömer att myndigheterna kan hantera de små överlapp som gäller generellt stödmaterial och insatser för kompetensutveckling genom en utvecklad samverkan samt med stöd av en tydligare styrning från regeringen.

Vi bedömer samtidigt att Skolverkets sektorsansvar för funktionshinder­frågor bidrar till en otydlig ansvarsfördelning mellan myndigheterna.

Uppgiften att vara sektorsansvarig myndighet för funktionshinderfrågor bör flyttas till SPSM

Statskontoret föreslår att

• regeringen flyttar uppgiften att vara sektorsansvarig myndighet för funktionshinderfrågor från Skolverket till SPSM.

Statskontoret föreslår att regeringen flyttar uppgiften att vara sektors­ansvarig myndighet för funktionshinderfrågor från Skolverket till SPSM. Vi bedömer att det gör ansvarsfördelningen tydligare och mer ändamåls­enlig. Vår analys visar att Skolverket saknar en samlad analys av vad sektorsansvaret innebär för myndighetens verksamhet. Vi bedömer att det delvis beror på att det är svårt för Skolverket att tolka var deras ansvar för funktionshinderfrågor börjar och var SPSM:s ansvar tar vid. Detta eftersom Skolverkets sektorsansvar enligt instruktionen bara gäller i den mån det inte är en uppgift för SPSM.

SPSM ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Genom att också bli sektorsansvarig myndighet får SPSM en tydligare roll och ett mandat att vara samlande, stödjande och pådrivande i funktionshinderfrågor inom skolväsendet. Vi bedömer att SPSM med sin expertkunskap har bättre förutsättningar dels att konkretisera vad uppgiften innebär för dem och vilka aktörer de ska rikta sig mot, dels att driva på utvecklingen inom skolsektorn i syfte att nå de funktionshinderpolitiska målen.

Statskontoret vill betona att Skolverket även utan sektorsansvaret fortsatt kommer ha ett ansvar för elever med funktionsnedsättning. Skolverket har som förvaltningsmyndighet för skolväsendet fortsatt i uppgift att se till att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet, oavsett behov. Myndigheten omfattas också av förordningen (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av funktionshinder­politiken och av regeringens strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderpolitiken 2021–2031.

Både Skolverket och SPSM bör fortsatt ha i uppgift att fördela statsbidrag

Vi bedömer att både Skolverket och SPSM fortsatt bör ha i uppgift att fördela statsbidrag. Vi bedömer att uppgifterna är näraliggande men inte överlappande. De statsbidrag som SPSM fördelar är nära kopplade till myndighetens kärnuppdrag. De bidrag som Skolverket fördelar har ett bredare övergripande syfte än de som SPSM fördelar. Målgrupperna uppfattar inte det som otydligt att både Skolverket och SPSM fördelar statsbidrag. Om ansvaret för att fördela bidrag samlas hos Skolverket, skulle det göra ansvarsfördelningen mellan myndigheterna mindre tydlig.

Regeringen bör styra tydligare

Regeringen styr förutom genom lag och förordning skolmyndigheterna med uppdrag i regleringsbrev och genom uppdrag i särskilda regeringsbeslut. Särskilt Skolverket styrs av en stor mängd uppdrag. Regeringen styr också myndigheterna i vissa fall genom uppdrag som inte helt faller inom myndighetens centrala uppgifter. Exempelvis har Skolinspektionen fått i uppgift att kartlägga och utvärdera förhållanden i skolan.

Vi ser också att regeringen inte alltid är helt tydlig med vad de beslutade uppdragen syftar till. Det gäller exempelvis i frågor där Skolverket och SPSM har fått gemensamma uppdrag, utan att det framgår vad respektive myndighet förväntas ansvara för.

Statskontoret menar denna typ av styrning inte ger myndigheterna förutsättningar att arbeta långsiktigt och strategiskt. I praktiken har styrningen också inneburit att myndigheternas uppgifter kommit närmare varandra.

Samverkan kan bli mer ändamålsenlig

Vi ser också att oavsett hur myndigheternas centrala ansvar och uppgifter är fördelade kommer det att finnas ett behov av att myndigheter som är verksamma inom en sektor samverkar. Statskontoret bedömer att myndigheterna inte alltid är så samordnade som de behöver vara. Det innebär att samverkan sker i otillräcklig omfattning. Statskontoret menar att det arbete som skolmyndigheterna har påbörjat med att exempelvis använda gemensamma begrepp och hänvisa till varandras stöd och publikationer bör utvecklas.

Skolverket och SPSM behöver arbeta för att deras samlade stödmaterial blir mer lättöverskådligt

Statskontoret föreslår att

• Skolverket och SPSM vidareutvecklar sitt arbete med att göra myndigheternas samlade stödmaterial mer tillgängligt och lättare att hitta.

Skolverket och SPSM har tillsammans med Skolinspektionen och Skolforskningsinstitutet arbetat med att ensa begrepp och länka till varandras webbplatser där flera av myndigheterna erbjuder stöd. Arbetet har bedrivits inom ramen för det gemensamma regeringsuppdraget att se över stöd och information via webbplatser samt om utveckling och samordning av forskningsspridning.^[18] Statskontoret föreslår att i första hand Skolverket och SPSM vidareutvecklar arbetet tillsammans. I arbetet bör ingå att analysera hur stöden används och säkerställa att deras stöd kompletterar varandra. Syftet är att förtydliga för målgrupperna vilken typ av stöd de kan få hos respektive myndighet. Det kan bidra till att myndig­heternas samlade stödmaterial blir mer lättöverskådligt.

Statskontoret menar att Skolverket och SPSM också bör analysera om det finns skäl och förutsättningar att flytta ansvaret till SPSM för stödmaterial med specialpedagogisk inriktning som myndigheterna har tagit fram gemensamt och som Skolverket i dag ansvarar för.

Sammanställa och kommunicera resultat av forskning

I det här kapitlet analyserar vi ansvars- och uppgiftsfördelningen vad gäller Skolforskningsinstitutets, Skolverkets och SPSM:s uppgifter att sammanställa och kommunicera kunskap om resultat av forskning. Regeringen lyfter i uppdraget till Statskontoret att det är en uppgift där flera myndigheters arbete kan överlappa.

Sammanfattande iakttagelser

• Skolforskningsinstitutet, Skolverket och SPSM har i uppgift att sammanställa och kommunicera kunskap om resultat av forskning. Myndigheterna har en mycket lik uppgift och i praktiken överlappar delar av arbetet.
• Myndigheterna arbetar med olika systematik när de sammanställer och kommunicerar kunskap från forskningsresultat. Det påverkar i vissa fall kvaliteten i stödmaterial och leder till att huvudmännen inte ges bästa möjliga stöd för att välja arbetssätt som bidrar till att nå målen i skollagen.
• Skolmyndigheterna samverkar inom ramen för sina respektive uppgifter. Men de inventerar inte samlat på vilka områden målgrupperna behöver forskningsbaserad kunskap. Det riskerar att leda till dubbelarbete och att målgruppernas behov inte fångas upp systematiskt.
• Myndigheterna når i varierande grad ut till målgrupperna. Skolforskningsinstitutet har svårast att nå ut.

Tre myndigheter har i uppgift att kommunicera kunskap om resultat av forskning

Skolforskningsinstitutet, Skolverket och SPSM har i uppgift att sammanställa och kommunicera kunskap om resultat av forskning. Att tre myndigheter har en mycket lik uppgift innebär att arbetet blir svåröverskådligt för huvudmän och ställer stora krav på att myndigheterna samverkar.

Organiseringen av arbetet med uppgiften är i olika grad reglerad

Skolverket ska sammanställa och kommunicera kunskap om resultat av forskning inom ramen för sin uppgift att ge stöd till skolutveckling. SPSM ska göra motsvarande men inom det specialpedagogiska området. Skolforskningsinstitutet har i uppgift att ta fram systematiska och andra forskningssammanställningar med god vetenskaplig kvalitet och presentera resultaten på ett sätt som är användbart för de verksamma inom skolväsendet.^[19]

Enligt Skolforskningsinstitutets instruktion tar ett särskilt beslutsorgan, Skolforskningsnämnden, beslut om vilka systematiska forsknings­sammanställningar som myndigheten ska genomföra. Regeringen utser ledamöter till nämnden.^[20] Regeringen pekade inför inrättandet av Skolforskningsinstitutet på att vissa av myndighetens beslut inte borde fattas av myndighetschefen, utan att det i stället borde ske på ett sätt som säkrar representativitet och en bred förankring bland berörda. I det särskilda beslutsorganet borde det därför finnas såväl vetenskaplig kompetens och erfarenhet av att arbeta med evidensbaserade forskningssammanställningar, som personer med kompetens och erfarenhet från skolväsendet.^[21]

I Skolverkets och SPSM:s instruktion är uppgiften inte reglerad i lika hög utsträckning. Myndigheterna beslutar själva om hur de organiserar och bedriver arbetet. Skolverket har sedan 2024 ett vetenskapligt råd som stöd för sitt arbete. Rådet ska verka för att Skolverkets arbete vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolverkets generaldirektör fattar beslut om rådets sammansättning efter en nomineringsprocess.^[22]

Huvuduppgift för Skolforskningsinstitutet, men liten del av Skolverkets och SPSM:s verksamhet

För Skolforskningsinstitutet utgör uppgiften att sammanställa och kommunicera resultat av forskning 90 procent av verksamhetskostnaderna på förvaltningsanslaget 2025.^[23] Men för Skolverket respektive SPSM står uppgiften för knappt 1 procent av deras samlade verksamhetskostnader samma år. Det innebär att forskningsuppgiften utgör en mycket liten del av de båda senare myndigheternas samlade verksamhet. För 2025 var de samlade kostnader för uppgiften hos de tre myndigheterna cirka 40 miljoner kronor (se tabell 2).

Skolforskningsinstitutets förvaltningsanslag höjdes med drygt 30 procent mellan 2024 och 2025, från knappt 36 till 47 miljoner kronor. Det innebär en permanent förstärkning av resurserna som går till att sammanställa och kommunicera kunskap om forskning.^[24]

De kostnader som vi redovisar i tabell 2 omfattar insatser som specifikt handlar om att sammanställa och kommunicera kunskap om forskning. Skolverket och SPSM uppger att de också tar fram kunskap om forskning som del av sitt arbete med att ge stöd till skolutveckling som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.^[25] Myndigheterna redovisar inte kostnader för detta arbete separat.

Tabell 2. Skolmyndigheternas kostnader och årsarbetskrafter för uppgiften
att sammanställa och kommunicera kunskap om forskning 2025.

Kommentar: ^* uppgifter avser 2024.

Källor: Skolverket (2026). Årsredovisning 2025, s. 33, uppgift om årsarbetskrafter i faktagranskning från Skolverket 2026-02-06; Uppgift om kostnader och årsarbetskrafter från SPSM:s e-post 9 december 2025; Skolforskningsinstitutet (2025) Årsredovisning 2025, s. 46, uppgift om uppskattning av årsarbetskrafter har lämnats i samband med intervju vid Skolforskningsinstitutet.

Myndigheterna arbetar på olika sätt med att sammanställa och kommunicera forskning

Myndigheterna sammanställer och kommunicerar forskning på en mängd olika sätt. Skolforskningsinstitutet tar fram systematiska forskningssamman­ställningar utifrån en fastställd process. Det gör även SPSM. Skolverket sammanställer kunskap om forskningsresultat men inte med utgångspunkt i en systematisk metod som Skolforskningsinstitutet och SPSM.

Skolforskningsinstitutet och SPSM arbetar med systematiska forskningssammanställningar

Skolforskningsinstitutet och SPSM tar fram systematiska forsknings­sammanställningar enligt en fastställd process som grund för sitt arbete. En systematisk forskningssammanställning syftar till att dra tillförlitliga slutsatser om en fråga med grund i all relevant och tillgänglig forskning. Denna typ av sammanställningar kräver en metod som bygger på systematik, objektivitet och transparens.

Skolforskningsinstitutet har sedan 2019 årligen i genomsnitt publicerat tre systematiska sammanställningar.^[26] SPSM publicerade sin första sammanställning 2022 och har därefter tagit fram en sammanställning 2023 och en 2025.^[27]

Vid Skolforskningsinstitutet och SPSM arbetar anställda forskare med att ta fram sammanställningarna. Vid Skolforskningsinstitutet och SPSM arbetar också informationsspecialister och externt knutna forskare vid lärosäten i projekten med att ta fram sammanställningarna.

Skolverket arbetar inte på samma sätt med att sammanställa forskning med utgångspunkt i en systematisk metod. Myndigheten har organiserat arbetet så att det är en mindre grupp medarbetare där vissa har forskar­utbildning som arbetar med frågorna. Myndigheten har inga anställda informationsspecialister.^[28]

Myndigheterna har fått kritik för bristande systematik, transparens och metod

Riksrevisionen anser att skolmyndigheternas arbetssätt har inneburit att deras kunskapsunderlag baserar sig på ofullständiga eller subjektiva forskningssammanställningar.^[29] Mot bakgrund av Riksrevisionens granskning har Skolforskningsinstitutet intensifierat sitt arbete med metodutveckling och förstärker sin kommunikation för att nå målgrupperna. SPSM ser över sitt stödmaterial för att det tydligt ska framgå vilken grund det vilar på. Skolverket bedriver ett internt arbete för att säkerställa systematik och transparens i sitt arbete och för att stärka sin kompetens på området.^[30]

Många kanaler för att sprida forskning

Vid sidan av de systematiska forskningssammanställningarna arbetar myndigheterna med en mängd olika format för att sprida kunskap från forskningsresultat, bland annat genom rapporter, konferenser och poddar.

• Skolforskningsinstitutet sammanfattar och kommenterar internationella och nationella forskningsöversikter i en särskild serie. Myndigheten tar också fram rapporter som fokuserar på att sätta forskningsrön i en kontext för att öka förståelsen och möjliggöra användningen.^[31]
• SPSM publicerar forskningsutblickar, intervjuer med forskare och SPSM sammanfattar och kommenterar.^[32] SPSM kommunicerar också kunskap om forskningsresultat genom sin uppgift att ge special­pedagogiskt stöd. Det sker genom stödmaterial, kompetens- och fortbildningsinsatser, konferenser och webbinarier.^[33]
• Skolverket har tidigare publicerat artiklar som kan läsas direkt på webben eftersom deras målgrupper vill ta del av korta texter. Men myndigheten har nu avpublicerat alla artiklar om forskning och gör en översyn av vilket format dessa ska ha framöver. Skolverket publicerar vissa kunskapssammanställningar i serien Forskning för skolan. Skolverket kommunicerar i likhet med SPSM också kunskap om forskningsresultat i sitt stöd till skolutveckling.^[34]

Myndigheterna arbetar delvis i separata spår

Regeringen har inte reglerat hur myndigheternas uppgifter att sammanställa och kommunicera kunskap om forskning ska förhålla sig till varandra. Följden har blivit att myndigheterna arbetar i delvis separata spår och var för sig med sin uppgift.

Samordning inom egeninitierat nätverk

Regeringen har inte reglerat hur myndigheternas uppgifter förhåller sig till varandra. Vid inrättandet av Skolforskningsinstitutet motiverade inte regeringen hur Skolforskningsinstitutets samlade uppgifter skulle komplettera övriga skolmyndigheters uppgifter. Exempelvis hur de systematiska forskningssammanställningarna skulle komma till användning i myndigheternas samlade stöd till huvudmännen. Myndigheterna fick inte heller någon reglerad uppgift att samverka med varandra.^[35] Detta skiljer sig ifrån hur regeringen valt att etablera och utforma systemet för kunskaps­styrning inom hälso- och sjukvården.^[36]

Regeringen gav 2023 Skolverket, SPSM, Skolforskningsinstitutet och Skolinspektionen ett gemensamt uppdrag att se över informationen som de publicerar på sina respektive webbplatser. Arbetet har bedrivits inom ramen för gemensamt nätverk för forskningskommunikation och forskningssamverkan. Myndigheterna fick också i uppgift att utveckla och samordna uppgiften att sprida forskning.^[37] Myndigheterna har sedan dess årligen redovisat erfarenheter av sitt arbete.

Skolverket, SPSM, Skolforskningsinstitutet och Skolinspektionen samverkar sedan 2021 inom ett av myndigheterna formaliserat nätverk för forskningskommunikation och forskningsanvändning. Nätverket ska genom samverkan stödja målgrupper med ett enhetligt och sammanhållet stöd av hög kvalitet så att målgrupperna kan utforma utbildning på vetenskaplig grund och med beprövad erfarenhet.^[38]

Risk för dubbelarbete i behovsinventeringar

Skolverket, SPSM och Skolforskningsinstitutet genomför separata behovs­inventeringar om på vilka områden målgrupperna vill ha kunskap. Det är i delar en följd av att inriktningen på myndigheternas arbete styrs på skilda sätt. Vid Skolforskningsinstitutet är det Skolforskningsnämnden som fattar beslut om vilka forskningssammanställningar som ska tas fram. Skolverket genomför ofta behovsinventeringar inom ramen för regeringsuppdrag.^[39] Vi bedömer att det finns en risk för dubbelarbete när varje myndighet gör egna behovsinventeringar.

Myndigheterna inventerar målgruppernas behov av kunskap om forskning på olika sätt, bland annat genom fokusgrupper, lärarpaneler, webbenkäter och intervjuer. Skolmyndigheterna bedömer att det inte finns förutsättningar att utveckla gemensamma rutiner för behovsinventeringar på grund av olika styrning, fokus och inriktning på deras arbete. Istället behöver de utveckla sitt informationsutbyte.^[40] Men myndigheterna genomförde inom ramen för nätverket en gemensam målgruppsundersökning med fokus på hur målgrupperna använder och vill ta del av forskning.^[41]

Myndigheterna täcker ibland in samma kunskapsområde

Skolverket, Skolforskningsinstitutet, SPSM och Skolinspektionen samverkar genom att informera varandra om pågående arbeten via sitt forskningsnätverk. Myndigheternas generaldirektörer träffas regelbundet och diskuterar centrala frågor. I arbetet med en forskningssammanställning har Skolforskningsinstitutet i regel kontakter med en eller flera av myndigheterna.^[42]

Men en företrädare för Skolverket uppger i en intervju med oss att även om Skolforskningsinstitutet har påbörjat ett arbete på ett visst tema kan Skolverket ändå göra något på samma tema. Detta eftersom Skolverket har andra typer av kanaler för att nå ut exempelvis som del av en skol­utvecklingsinsats. Både Skolforskningsinstitutet och Skolverket har till exempel gjort sammanställningar av kunskap från forskning om flerspråkighet.^[43]

Samverkan inom ramen för regeringsuppdrag

Inom ramen för det nämnda regeringsuppdraget om webbplatser och forskningsspridning har myndigheterna sett över bland annat det stöd­material som de erbjuder huvudmännen. Myndigheterna har också sam­verkat för att få en mer samstämmig begreppsanvändning och benämning av olika format som används för att sammanställa och kommunicera forskning.^[44] Översynen har också medfört att Skolverket och SPSM avpublicerat eller reviderat en stor mängd material. Skolforskningsinstitutet har infört en rutin för att kontinuerligt se över och avpublicera icke-relevant innehåll på sina webbplatser.^[45]

Skolforskningsinstitutet har svårt att nå ut till sina målgrupper

Skolverket, SPSM och Skolforskningsinstitutets har i delar olika målgrupper för sin forskningskommunikation. Skolforskningsinstitutet rapporter riktar sig främst till undervisande och pedagogiskt ansvarig personal. Skolverket och SPSM har bredare målgrupper och riktar sig även till huvudmän och elevhälsopersonal.^[46]

Myndigheterna publicerar sitt material på sina respektive webbplatser, Skolforskningsinstitutet även på sin webbplats Skolforskningsportalen.se. Myndigheterna har i samverkan analyserat hur målgrupperna vill ta del av forskning. Målgrupperna anser bland annat att myndigheternas webbsidor är svårnavigerade och att det behöver bli lättare att söka efter och hitta forskning.^[47] Statskontorets genomgång av myndigheternas webbplatser pekar i samma riktning.

Verksamma inom skolan vänder sig helst till Skolverket

Skolforskningsinstitutets externt genomförda målgruppsundersökning visar att verksamma inom skolan i första hand vänder sig till Skolverket för att få del av aktuell forskning. Cirka 80 procent av lärare och förskollärare tar del av forskning om undervisning och lärande från Skolverkets webbplats, 43 procent vänder sig till SPSM och 9 procent till Skolforskningsinstitutet.^[48] Riksrevisionen har i en enkätundersökning till lärare i grundskolan visat på motsvarande bild.^[49]

Myndigheterna har olika förutsättningar att nå ut

Myndigheterna har skilda förutsättningar att nå ut och tillgängliggöra kunskap om forskningsresultat. Skolverket, Skolforskningsinstitutet och SPSM samverkar för att göra kunskapen mer tillgänglig och användbar.

Skolverket och SPSM tillgängliggör sina underlag som en integrerad del av stödet till skolutveckling. De har genom sina breda uppdrag stora kontaktytor mot skolväsendet. Skolforskningsinstitutet tillgängliggör i första hand sina rapporter via sina webbplatser.

2025 hade Skolverket cirka 12 miljoner besök på sin webbplats.^[50] Det kan jämföras med drygt 720 000 besök på SPSM:s webbplats. Skolforsknings­institutet webbplats hade drygt 107 000 besök, skolforskningsportalen.se hade cirka 27 000.^[51]

Skolverket, SPSM och Skolforskningsinstitutet har i samverkan undersökt behovet av en gemensam plattform för forskningskommunikation. Men myndigheterna har bedömt att en gemensam plattform inte svarar mot målgruppernas behov.^[52] Generaldirektörerna har beslutat att ta fram ett gemensamt nyhetsbrev för skolforskning och utveckla en lösning som underlättar för målgrupperna att överblicka och ta del av myndigheternas skolforskning.^[53]

Verksamma i skolan vänder sig även till andra för att ta del av aktuell forskning

Det är vanligt att verksamma inom skolan också vänder sig till andra för att ta del av aktuell forskning, exempelvis till fackförbund, akademiska databaser, nationella resurscentra eller genom att diskutera med kollegor.^[54] Vissa skolkoncerner har också egna forsknings- och analysavdelningar. Det finns också verksamma i skolan som samarbetar direkt med lärosäten. En företrädare för en huvudmannaorganisation menar att det finns en konkurrenssituation mellan skolmyndigheterna och lärosäten och att vissa huvudmän går direkt till lärosäten istället för att ta del av skolmyndigheternas sammanställningar.

Stöd till huvudmän och granskning

I det här kapitlet analyserar vi fördelningen av ansvar och uppgifter när det gäller myndigheternas arbete med stöd till huvudmän och granskning. I enlighet med uppdraget fokuserar vi på Skolverkets och SPSM:s stöd till lokal skolutveckling i relation till Skolinspektionens kvalitetsgranskning. Vi analyserar också Skolinspektionens råd och vägledning inom tillsynen i relation till Skolverkets generella rådgivning.

Sammanfattande iakttagelser

• Vi bedömer att Skolverkets och SPSM:s stöd till skolutveckling och Skolinspektionens kvalitetsgranskning är näraliggande. Det lokala stödet till skolutveckling fokuserar på huvudmannens kvalitetsarbete. Skolinspektionens kvalitetsgranskning fokuserar också på huvud­mannens men också skolors kvalitetsarbete. Oavsett bidrar detta genom en analys till att identifiera utvecklingsområden i huvudmännens verksamheter.
• Stöd till skolutveckling och kvalitetsgranskningen har närmat sig varandra över tid. Regeringen har styrt Skolverket så att de i större utsträckning än tidigare erbjuder riktat stöd på lokal nivå, och Skolinspektionen har utvecklat och utvidgat sin kvalitetsgranskning.
• Skolverket, SPSM och Skolinspektionen arbetar utifrån delvis olika kvalitetskriterier. När flera myndigheter tar fram kvalitetskriterier riskerar det leda till bristande samstämmighet om vilka faktorer som är viktiga för att hålla kvalitet, till exempel mellan Skolverket och Skolinspektionen.
• Skolverkets uppgift att ge råd och vägledning om författningar för skolan och Skolinspektionens uppgift att ge råd och vägledning inom ramen för tillsynen överlappar inte.
• Näraliggande uppgifter kräver samverkan och samordning mellan myndigheterna. Skolverket, SPSM och Skolinspektionen samverkar för att insatserna inte ska krocka i tid och för att nå samstämmighet i kunskap och budskap. Men de samverkar inte för att insatserna sammantaget ska bli så effektiva som möjligt.

Stöd och kvalitetsgranskning ska bidra till specifika huvudmäns skolutveckling

Skolverket och SPSM ger stöd till huvudmäns arbete med att utveckla sin verksamhet i syfte att öka likvärdigheten och kvaliteten i skolan. Skolverket ger stöd bland annat genom nationella fortbildnings-, kompetensutvecklings- och stödinsatser för personal i skolan och genom riktade utvecklingsinsatser inom prioriterade områden.^[55] SPSM ger råd och stöd till huvudmän i specialpedagogiska frågor genom bland annat kompetensutveckling.^[56]

Både Skolverket och SPSM erbjuder huvudmän riktat stöd till skol­utveckling på lokal nivå. Skolverket har i uppdrag från regeringen att erbjuda vissa huvudmän riktade insatser för högre kunskapsresultat och ökad måluppfyllelse.^[57] Regeringen har tidigare lämnat likande uppdrag som Skolverket arbetar med att avsluta.^[58] Skolverket och SPSM har också i uppdrag att gemensamt erbjuda kvalitetsdialoger som riktas till alla huvudmän över tid.^[59] Insatserna ska bidra till att stärka eller underlätta huvudmannens arbete med utveckling av verksamheten med fokus på huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Genom insatserna ska huvud­männen också ges stöd att identifiera utvecklingsområden i sin egen verksamhet. Skolverket och SPSM:s stöd på lokal nivå ska enligt regeringsuppdragen bidra till ökad kvalitet och likvärdighet.

Skolinspektionen ska inom kvalitetsgranskningen granska kvaliteten i sådan utbildning och annan verksamhet som står under dess tillsyn eller under tillsyn av en kommun. Granskningen ska avse utbildningens eller verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer.^[60] Granskningen ska bidra till ökad kvalitet och likvärdighet.^[61] Men kvalitets­granskningen ska också bidra till skolutveckling hos huvudmännen. I förarbetet till skollagen lyfts kvalitetsgranskning fram som ett medel för att identifiera brister och förbättringsområden för det lokala kvalitets­arbetet.^[62] Skolinspektionen förväntar sig att en kvalitetsgranskning ska bidra till skolutveckling genom att huvudmännen genomför myndighetens förslag om förbättringsåtgärder.^[63]

Lokalt stöd till skolutveckling når fler huvudmän än kvalitetsgranskningen

Både lokalt stöd till skolutveckling och kvalitetsgranskning omfattar skolväsendet, förutom att den riktade insatsen inte avser specialskola och sameskola.^[64] Myndigheterna har olika urvalsprinciper för vilka huvudmän och skolenheter som ska få del av de olika insatserna. Det är en följd av hur regeringen styrt insatserna. Det innebär exempelvis att det lokala stödet till skolutveckling över tid når en större andel av huvudmännen än kvalitetsgranskningen.

Kvalitetsdialoger erbjuds alla huvudmän

Skolverket och SPSM erbjuder kvalitetsdialoger till alla huvudmän över tid. Mellan 2022 och 2025 hade cirka 90 procent av de cirka 2 800 huvud­männen som insatsen riktas till fått möjlighet att delta i en dialog.

Under 2024 genomfördes 608 kvalitetsdialoger och under 2025 genomfördes 704 kvalitetsdialoger.^[65]

Riktade insatser erbjuds huvudmän med svårare förutsättningar

De riktade insatserna för högre kunskapsresultat ska erbjudas huvudmän som har skolor med låga kunskapsresultat eller en hög andel elever som inte fullföljer sina studier eller förskoleenheter med svåra förutsättningar.^[66] Den riktade insatsen kan till skillnad från kvalitetsdialoger och kvalitets­granskning pågå under flera år.

Ett första urval till insatsen gjordes i april 2024 när 26 huvudmän fick ett erbjudande från Skolverket att delta i insatsen. Samverkan pågick i början av 2025 med 21 av huvudmännen (mindre än 1 procent av alla huvudmän). Insatsen ersätter två andra riktade insatser: Nyanländas lärande och Samverkan för bästa skola.^[67]

Kvalitetsgranskning genomförs med grund i en behovsanalys

Kvalitetsgranskning är obligatorisk för huvudmän. Skolinspektionen har delat in kvalitetsgranskningen i planerad och tematisk. Den planerade kvalitetsgranskningen fokuserar på centrala områden som bedöms vara avgörande för kvalitet i skolan. Den tematiska kvalitetsgranskningen är en fördjupad granskning av kvalitet inom ett avgränsat område som väljs utifrån en risk eller problembild.^[68] I den planerade kvalitetsgranskningen ingår bland annat huvudmän och skolor som inte granskats på länge inom tillsyn eller kvalitetsgranskning. I den tematiska ingår huvudmän och skolor utifrån ett så kallat breddurval.

Under 2025 fattade Skolinspektionen cirka 575 granskningsbeslut inom kvalitetsgranskningen. Besluten avser både huvudmän och skolor.^[69]

Kostnader för stöd och granskning

År 2024 var kostnaderna för kvalitetsdialogerna cirka 90 miljoner kronor. Samma år var kostnaderna för Skolverkets arbete med riktade insatser för förbättrade kunskapsresultat cirka 18 miljoner kronor.^[70]

Skolverket får under 2025 använda högst 110,5 miljoner kronor från sakanslag till riktade insatser inklusive de som håller på att fasas ut.^[71]

Skolinspektionens kostnader för kvalitetsgranskningen var 2025 cirka 194 miljoner kronor.^[72] Skolinspektionen kan uppskatta kostnader för den muntliga återkopplingen.^[73]

Insatserna ska stödja kvalitetsarbete på olika sätt

Lokalt stöd till skolutveckling skiljer sig från kvalitetsgranskningen genom att det är ett erbjudande från staten till huvudmännen med fokus på att stödja huvudmännens eget arbete. Det lokala stödet till skolutveckling ges i form av dialogstöd, processtöd eller andra slags stödjande insatser utifrån huvudmännens behov. Det är frivilligt, till skillnad från kvalitets­granskningen. Likheter dem emellan är att de riktar sig till specifika huvudmän, de innebär en analys eller stödjer huvudmännens analys av en verksamhet och de leder fram till att utvecklingsområden identifieras. Både det lokala stödet till skolutveckling och kvalitetsgranskningen ska bidra till huvudmännens arbete med att förbättra kvalitet och likvärdighet i skolan.

Kvalitetsdialogerna stödjer huvudmannens egen analys

Skolverket och SPSM ska genom kvalitetsdialoger underlätta huvudmannens arbete med att analysera och identifiera behov och därigenom utveckla den egna verksamheten.^[74] Huvudmannen väljer vilka frågor som ska tas upp i dialogen.^[75]

Skolverket och SPSM:s arbete med insatsen sker med utgångspunkt i det nationella kvalitetssystemet.^[76] Skolverket, SPSM, Skolinspektionen och Skolforskningsinstitutet har gemensamt tagit fram systemet inom ramen för det regeringsuppdrag som också styr kvalitetsdialogerna.

I dialogen talar Skolverket och SPSM inte om vilka åtgärder huvudmannen bör genomföra för att förbättra verksamheten. Dialogutförarna hänvisar vid behov till det nationella kvalitetssystemet och att framgångsfaktorerna som lyfts inom systemet kan peka i en viss riktning. Myndigheterna kan som en del av dialogen också hjälpa huvudmän att hitta fram till myndig­heternas generella stöd.

Skolverket och SPSM vill undvika att ge råd till huvudmannen som Skolinspektionen vid en kvalitetsgranskning inte instämmer i. Eller gå in på områden som är huvudmannens ansvar.^[77]

Riktade insatser ska ge processtöd

Riktade insatser för högre kunskapsresultat och ökad måluppfyllelse är mer omfattande och långtgående än det stöd som ges genom kvalitets­dialoger. Även den riktade insatsen ska utgå från det nationella kvalitets­systemet. Inom ramen för insatsen stödjer Skolverket huvudmannen med att göra en nulägesanslys och att identifiera insatser som ska stärka huvudmannens förmåga att utveckla utbildningen.^[78] Huvudmannen och Skolverket enas om en åtgärdsplan där deras respektive åtaganden dokumenteras genom en överenskommelse. Skolverket kan utifrån de behov som identifierats erbjuda processtöd, stöd genom myndighetens generella insatser, insatser från lärosäten eller olika slags finansiering.^[79]

Skolinspektionen analyserar kvaliteten och bedömer behovet av utvecklingsarbete

Kvalitetsgranskning bedömer kvaliteten i huvudmannens eller skolors verksamhet. Om den inte bedöms som tillräckligt hög pekar Skolinspektionen ut områden där huvudmannen eller skolan behöver utveckla verksamheten.

Inom den planerade kvalitetsgranskningen utgår Skolinspektionen ifrån fasta kvalitetskriterier som gäller över tid. Kriterierna berör i vissa delar aspekter av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete och i andra delar bland annat undervisning och betygssättning.^[80] Inom den tematiska kvalitetsgranskningen tar Skolinspektionen fram kvalitetskriterier för respektive granskning.

Skolinspektionen ger muntlig återkoppling inom kvalitetsgranskningen och förklarar innebörden av sitt beslut för huvudmannen. Inom den planerade kvalitetsgranskningen kan myndigheten ge stöd genom att hänvisa till rapporter från tematiska kvalitetsgranskningar eller till framgångsfaktorerna i det nationella kvalitetssystemet. Skolinspektionen kan också ge tips om relevanta rapporter från någon av de fyra skol­myndigheterna. Inom den tematiska kvalitetsgranskningen handlar återkopplingen om att berätta om innebörden av beslutet, ge hänvisningar till författningsstöd eller andra myndigheters publikationer.^[81]

Stöd till skolutveckling och kvalitetsgranskning har blivit mer lika

Vår analys visar att över tid har stöd till skolutveckling och kvalitets­granskning blivit mer lika. En förklaring är att staten har ökat sina insatser för att stödja huvudmännen. År 2015 fick Skolverket i uppgift att stödja huvudmännen genom riktade insatser, och sedan dess har antalet årsarbetskrafter vid Skolverket ökat tydligt.^[82] Ökningen avser till stor del medarbetare som arbetar med frågor om stöd till huvudmän.

Över tid har även kvalitetsgranskningen utvecklats, både till innehåll och i omfattning.^[83] Skolinspektionen introducerade 2018 den planerade kvalitets­granskningen för att öka statens närvaro hos huvudmän och skolor, sprida goda exempel och identifiera utvecklingsbehov hos granskade huvudmän.^[84] År 2024 fick Skolinspektionen i uppdrag i regleringsbrevet att ställa om sin verksamhet för att göra tillsyn till den huvudsakliga delen av granskningsuppdraget. Kvalitetsgranskningen ska främst vara ett komplement till tillsyn. Skolinspektionen arbetar för närvarande med att se över den planerade kvalitetsgranskningen, medan den tematiska fortsätter som tidigare.^[85]

Myndigheter stödjer och granskar utifrån delvis olika kvalitetskriterier

Skolmyndigheterna bedömer i olika sammanhang hur en huvudmans eller en skolas arbete kan bedrivas för att hålla kvalitet, dvs. de tar fram kvalitetskriterier. Kvalitetskriterierna är inte tvingande, men kan få en normerande effekt för skolväsendet.

Myndigheterna utgår från flera och delvis olika kvalitetskriterier. Risker med det är att det blir svårt för huvudmännen att få överblick över myndigheternas stöd och granskning. Det riskerar också att bli svårare för myndigheterna att nå samstämmighet om vilka faktorer som är viktiga för att hålla kvalitet.

Flera skolmyndigheter tar fram kvalitetskriterier

Skolverket, SPSM och Skolinspektionen tar i dag fram eller arbetar utifrån delvis olika kvalitetskriterier.

Skolverkets och SPSM:s arbete med kvalitetsdialoger och Skolverkets arbete med riktade insatser för förbättrade kunskapsresultat och måluppfyllelse ska utgå ifrån det nationella kvalitetssystemet. Det nationella kvalitetssystemet är ett stöd för huvudmännens kvalitetsarbete samt bland annat innehåller nationella mål, delmål, indikatorer och framgångsfaktorer till skolutveckling. Framgångsfaktorerna ger en bild av olika sätt som huvudmän, rektorer och lärare kan arbeta på för att främja att målen uppfylls.^[86] Skolverket, SPSM, Skolinspektionen och Skolforskningsinstitutet har i samverkan bidragit till att ta fram systemet. Skolverket tar också fram allmänna råd med kommentarer som kan innehålla kvalitetskriterier.^[87] Dessutom kan Skolverkets och SPSM:s stöd resultera kvalitetskriterier som lyfter andra framgångsfaktorer än de som framgår i det nationella kvalitetssystemet.

I den planerade kvalitetsgranskningen utgår Skolinspektionen från kvalitets­kriterier som myndigheten slår fast för en längre tidsperiod. I sina kvalitetskriterier gör Skolinspektionen en uttolkning av författningar med stöd av Skolverkets allmänna råd, erfarenheter från sin samlade tillsyns- och granskningsverksamhet och forskningsöversikter.^[88] Kvalitetskriterierna knyter an till framgångsfaktorerna inom det nationella kvalitetssystemet, men inte fullt ut. Riksrevisionen pekar på att det finns kvalitetskriterier som inte gör det, till exempel krav på varierad undervisning inom varje lektion, att eleverna ska reflektera över frågor utan givna svar samt att eleverna ska vara delaktiga i planeringen av undervisningen.^[89] Skolinspektionen menar att de behöver ta fram även andra kvalitetskriterier eftersom de i huvudsak granskar skolnivå och inte huvudmannanivå. Även inom den tematiska kvalitetsgranskningen tar Skolinspektionen fram kvalitetskriterier för de områden som den väljer ut för granskning.

Kvalitetskriterier för undervisning av god kvalitet omfattar inte i alla delar samma kriterier

Myndigheterna tar även inom ramen för sitt stöd fram kvalitetskriterier baserat på vad som kännetecknar undervisning av god kvalitet. De exempel på kvalitetskriterier som vi har tittat på liknar i delar Skolinspektionens kvalitetskriterier, men skiljer sig i delar också åt.

Exempel på kriterier som Skolverket, SPSM och Skolinspektionen har tagit fram för en undervisning som håller hög kvalitet är att den

• är strukturerad, utgår från tydliga mål, har höga förväntningar på elevernas skolprestationer och uppförande och innehåller en tydlig återkoppling på elevernas prestationer från lärare – från Skolverket om kollegialt lärande för ledarskap i undervisningen.^[90]
• har ett tydligt syfte och kommunicerat mål, är strukturerad, rymmer variation i arbetssätten, bedrivs i hanterbara steg, är samarbetsorienterad, rymmer att elever samtalar om lärandet och innehåller individuell återkoppling genom formativ bedömning – från SPSM om tillgänglig utbildning.^[91]
• rymmer olika aktiviteter som ger variation och balans, ger ett aktivt lärarstöd, är strukturerad, har ett tydligt syfte med arbetsmoment som följer mål i läroplan, har inslag som stärker elevernas självförtroende och motivation, utformas så att lärarna har höga förväntningar på eleverna, är anpassad så att den stimulerar och utmanar alla elever, ger eleven möjlighet att reflektera över sina svar och eget lärande, ger eleverna strategier för och möjlighet att ta ansvar över sitt lärande, innehåller metoder för planera och utvärdera undervisningen tillsammans med eleverna – från Skolinspektionen om undervisning i grundskolan i den planerade kvalitetsgranskning.^[92]

Flera typer av kvalitetskriterier riskerar att ge en spretig bild som inte är samstämmig

Vi bedömer att om flera myndigheter tar fram kvalitetskriterier riskerar det att göra det svårare för myndigheterna nå samstämmighet om vilka faktorer som är viktiga för att nå kvalitet. Det riskerar också att ge en spretig bild som är svår för huvudmännen att överblicka.

Inom den planerade kvalitetsgranskningen har Skolinspektionen enligt våra intervjuer beaktat framgångsfaktorerna inom det nationella kvalitetssystemet. Skolinspektionen var också med i utformningen av systemet. Riksrevisionen har konstaterat att det saknas ett uttalat forskningsstöd för flera av de kvalitetskriterier som Skolinspektionen tillämpar. Det är också oklart om de bidrar till hög måluppfyllelse.^[93] Skolinspektionen ser för närvarande över modellen för planerad kvalitetsgranskning för att säkerställa att den vilar på vetenskaplig grund.^[94]

Skolinspektionen samverkar med Skolverket i arbetet med att ta fram bedömningsgrunder för sina tematiska kvalitetsgranskningar. Företrädare för Skolinspektionen uppger att en referensperson från Skolverket ingår i arbetet med de tematiska granskningarna. Skolinspektionen menar också att det är viktigt att stämma av tolkningar av regler för att de ska utgå ifrån samma bild. Skolverket använder Skolinspektionens beslut och rapporter som underlag när de arbetar med att utveckla nya stöd.^[95]

Skolinspektionens råd och vägledning överlappar inte Skolverkets generella rådgivning

Skolinspektionen har också i uppgift att inom sin tillsyn ge råd och vägledning om relevanta regler. Råd och vägledning omfattar enbart de huvudmän och skolor som är föremål för ett granskningsbeslut. Eftersom Skolinspektionens råd och vägledning utgår ifrån det specifika tillsyns­beslutet och den kunskap som myndigheten har fått om den specifika verksamheten genom sin granskning.

Vi bedömer att den återkoppling som Skolinspektionen ger huvudmän och skolor efter en inspektion inte överlappar Skolverkets generella rådgivning om författningar. Skolinspektionen hänvisar också huvudmän och skolor som vill ha generella råd och vägledning om författningar till Skolverket.

Skolinspektionen uppger att de får en mängd samtal som borde gå till Skolverket. Det indikerar att det finns en otydlighet gentemot målgrupperna om vilken myndighet som ger råd och vägledning och vad råden avser.

Kostnader för råd och vägledning

Skolverkets upplysningstjänst hanterade 2025 cirka 67 000 frågor och kostade cirka 35 miljoner kronor.^[96] Cirka 1 100 av frågorna kom från huvudmännens organisationer och avsåg skolans författningar.

Skolinspektionen kan inte uppskatta kostnader för råd och vägledning inom tillsyn. Vi har därför ingen uppgift om vad råd och vägledning inom tillsynen kräver för resurser av myndigheten. Kostnaden för hela Skolinspektionens tillsyn uppgick 2024 till cirka 405 miljoner kronor.^[97]

Skolinspektionens råd och vägledning riktas till dem som omfattas av tillsynsbeslut

Skolinspektionen tolkar uppgiften att ge råd och vägledning inom tillsynen som att det innebär att myndigheten muntligen ska återkoppla innebörden av granskningsbeslutet till huvudmannen. Återkopplingen ska fokusera på det som kommit fram vid inspektionen och den specifika kunskap om verksamheten som myndigheten fått genom sin granskning.^[98]

Skolinspektionen kan vid återkopplingen erbjuda huvudmannen eller rektorn för en skola dialog om hur brister i verksamheten kan åtgärdas. Skolinspektionen kan i sin återkoppling till huvudmän och rektorer peka på myndighetens tematiska kvalitetsgranskningar. I vissa fall hänvisar myndigheten också till framgångsfaktorerna inom det nationella kvalitets­systemet. Myndigheten kan också tipsa om Skolverkets allmänna råd eller annat lämpligt stödmaterial på skolmyndigheternas webbplatser.^[99] Däremot är det inte Skolinspektionens uppgift att tala om hur bristerna ska åtgärdas. Det är huvudmannens ansvar.

Huvudmän och rektorer som söker generell information eller har frågor om regler hänvisar Skolinspektionen till Skolverket. Men en företrädare för Skolinspektionen uppger i intervju att det är många som ringer till myndigheten för att få råd och vägledning, men som borde ringa till Skolverket.

Huvudmän efterfrågar stöd om hur man kan göra rätt

Vissa huvudmän vill ha mer råd, stöd och goda exempel från myndigheterna för att ta arbetet vidare.^[100] I våra intervjuer med en organisation som företräder huvudmän och skolchefer pekar de på behovet av ett närmare samarbete mellan skolmyndigheterna, som innebär att huvudmännen kan vända sig till Skolverket eller SPSM för att få stöd att åtgärda brister som Skolinspektionen har pekat på. En annan organisation som företräder huvudmän och kommunala skolchefer som vi har intervjuat menar att det förekommer att huvudmän har frågat Skolverket om råd, men att Skolinspektionen sedan i samband med granskning gjort en annan tolkning av reglerna. De menar att det är problematiskt att myndigheterna inte alltid tolkar lagstiftningen på samma sätt. Målgrupper som vi har intervjuat ser både Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning som normerande.

Styrning och samverkan behövs för att stöd och granskning ska komplettera varandra

Det är otydligt hur stödjande och granskande insatser kompletterar varandra i syfte att stödja huvudmannens arbete med skolutveckling som ska bidra till ökad likvärdighet och kvalitet i skolväsendet. Fördelningen av uppgifter och ansvar mellan myndigheterna ställer krav på att myndigheternas arbete är samordnat.

Statskontoret har utvärderat kvalitetsdialogerna. Utvärderingen visar att dialogerna har nått skolväsendet brett, men framför allt gett nytta för små och mellanstora huvudmän.^[101] Den riktade insatsen för förbättrade kunskapsresultat och ökad måluppfyllelse kommer att utvärderas först till 2030, men tidigare former av riktade insatser har utvärderats. Kvalitetsgranskning som granskningsform har inte utvärderats.^[102]

Det finns en risk att stödjande och granskande insatser inte motsvarar skolväsendets behov

Vi bedömer att det finns en risk att det lokala stödet till skolutveckling och kvalitetsgranskning inte används så att det samlat svarar mot behoven i skolväsendet.

Skolverket, SPSM och Skolinspektionen samordnar sina insatser för att de inte ska krocka i tid. Skolinspektionens granskningar har företräde framför Skolverkets och SPSM:s insatser. Skolinspektionen informerar Skolverket när man planerar att inleda en granskning. Samordningen styrs i delar av regeringen.^[103]

Men eftersom insatserna inte är samordnade för att följa varandra i tid innebär det att insatserna sammantaget inte blir så effektiva som de skulle kunna. Skolinspektionen menar att systemet inte heller är tänkt att fungera så. Skolverket och Skolinspektionen har olika processer och urval för sina insatser.^[104] Det finns exempel på insatser som har följt varandra i tid, men utan att myndigheterna specifikt samverkat om det. Exempelvis har Skolverket erbjudit huvudmän att delta i en kvalitetsdialog precis efter att Skolinspektionen avslutat en kvalitetsgranskning. För att undersöka hur granskningsformer kan kombineras har regeringen gett Skolinspektionen i uppdrag att pröva vad som händer när en verksamhet som har omfattats av tillsyn, därefter blir föremål för kvalitetsgranskning.^[105]

Uppföljning, utvärdering och tematisk kvalitetsgranskning

I det här kapitlet analyserar vi ansvars- och uppgiftsfördelningen vad gäller Skolverkets uppgift att på nationell nivå följa upp och utvärdera utvecklingen i skolväsendet och Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskning. Enligt Statskontorets uppdrag kan rapporter som Skolinspektionen publicerar efter en tematisk kvalitetsgranskning uppfattas som uppföljning och att uppgifterna därmed överlappar.

Sammanfattande iakttagelser

• Vår analys visar att Skolverkets uppgift att på nationell nivå följa upp och utvärdera utvecklingen i skolväsendet och Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskning överlappar.
• Myndigheterna använder olika metoder och urval för sina uppgifter. Skolverket använder främst metoder och urval som syftar till att ge en representativ bild av utvecklingen i skolväsendet. Skolinspektionen använder metoder och urval som syftar till att bedöma kvaliteten i en specifik verksamhet.
• Skolinspektionens rapporter används ibland av regeringen som underlag för beslut. Vår analys visar att rapporterna i flera fall uppfattas ge en representativ bild av läget i skolväsendet, även om de baseras på en analys av ett trettiotal verksamheter som inte är representativt valda.
• Vissa uppdrag i särskilda regeringsbeslut som lämnats till Skolinspektionen bidrar till att gränsen mellan nationell uppföljning och utvärdering och kvalitetsgranskning blir otydlig.
• Skolverket och Skolinspektionen samverkar för att utvärderingar och tematiska kvalitetsgranskningar inte ska överlappa och bli så samstämmiga som möjligt.
• Det saknas kunskap om hur rapporterna används eftersom varken Skolverket eller Skolinspektionen följer upp hur de används.

De tematiska kvalitetsgranskningarna har likheter med uppföljning och utvärdering

Skolverkets har i uppgift att följa upp och utvärdera skolväsendet för att öka kunskapen om hur utbildningar och verksamheter utvecklats i relation till de nationella målen för skolan. Skolinspektionen har i uppgift att genom kvalitetsgranskning bedöma kvaliteten i enskilda utbildningar och verksamheter. Båda myndigheterna har i uppgift att sammanfatta och publicera resultaten av sitt arbete.^[106]

Vi fokuserar i det här kapitlet på Skolinspektionens tematiska kvalitets­granskning. I de tematiska kvalitetsgranskningarna väljer Skolinspektionen ut områden i undervisningen eller utbildningen där det finns risker eller en problembild.^[107] Myndigheten genomför därefter en djupgående granskning som oftast omfattar ett trettiotal verksamheter.^[108]

De tematiska kvalitetsgranskningarna och nationell uppföljning och utvärdering överlappar eftersom båda fokuserar på specifika tematiska områden och skolformer. Bilderna av skolväsendet används också som kunskapsunderlag av regeringen. Även andra utredningar har pekat på att uppgifterna är snarlika och att ansvarsfördelningen därför blir otydlig.^[109]

Både Skolverket och Skolinspektionen publicerar sina resultat i rapportform

Skolverket publicerar uppföljningar, utvärderingar, analyser av internationella kunskapsmätningar och myndighetens enkätundersökning, Attityder till skolan samt officiell statistik. Vart tredje år publicerar Skolverket också en samlad lägesbedömning av utvecklingen i skolan.^[110] Målgrupp för Skolverkets rapporter är i första hand Regeringskansliet.

Skolinspektionen publicerar en rapport efter varje tematisk kvalitets­granskning.^[111] Målgrupp för rapporterna är främst huvudmän, skolor och andra verksamheter.^[112] Men även regeringen har ett intresse av rapporterna. Skolinspektionen får också uppdrag från regeringen som i vissa fall resulterar i en tematisk kvalitetsgranskning.^[113]

Skolverkets rapporter ger en representativ bild av skolväsendet

Statskontorets analys av ett urval av Skolverkets uppföljningar och utvärderingar visar att rapporterna företrädesvis baseras på metoder och urval som ger en representativ bild av utvecklingen i skolväsendet. Skolverket baserar sina analyser på bland annat nationell statistik och enkätundersökningar med totalurval eller representativa urval. Men delar av Skolverkets rapporter bygger även på kompletterande metoder som intervjuer och skolbesök. Det är metoder som också används av Skolinspektionen i de tematiska kvalitetsgranskningarna.

Enligt företrädare för Skolverket är ungefär hälften av de uppföljnings- och utvärderingsrapporter som myndigheten publicerar svar på uppdrag från regeringen. Företrädare för Skolverket uppger i intervju att tanken med myndighetens egeninitierade uppföljningar och utvärderingar är att de ska täcka in alla skolformer och olika teman. Skolverket tar inte fram någon utvärderingsplan utan planeringen av uppföljnings- och utvärderings­verksamheten sker inom ramen för verksamhetsplaneringen.^[114]

Skolinspektionen granskar riskområden men gör urval som ska spegla en variation av skolor

Skolinspektionen väljer ut de områden som ska bli föremål för en tematisk kvalitetsgranskning utifrån en behovsanalys som baseras på risk eller en problembild.^[115] Därefter väljer Skolinspektionen ut ett trettiotal skolor eller huvudmän som ingår i analysen. Urvalet varierar beroende på området för granskningen. Det kan till exempel spegla en variation beroende på geografiskt läge, huvudmannatyp och typ av kommun.^[116] Urvalet baseras i huvudsak på ett breddurval.^[117]

Statskontorets analys av ett urval av Skolinspektionens tematiska kvalitets­granskningar visar att de baseras på metoder som ska ge en bild av kvaliteten hos en specifik skola eller en huvudman. Granskningen baseras på analys av interna dokument, intervjuer och observationer från skolbesök.^[118] De tematiska kvalitetsgranskningarna omfattade 2025 237 beslut.^[119] Det motsvarar en mycket liten andel av till exempel de 4 700 grundskoleenheterna i Sverige.^[120]

Skolinspektionen får uppdrag som överlappar Skolverkets uppgift

Vår analys visar att det finns exempel på uppdrag som regeringen har lämnat till Skolinspektionen och som överlappar Skolverkets uppgift att utvärdera och följa upp utvecklingen i skolväsendet. Det handlar om uppdrag där Skolinspektionen ska kartlägga, utvärdera eller redovisa konsekvenser inom ramen för en granskning.^[121] För att svara på uppdragen behöver myndigheten använda metoder som inte brukar användas i en kvalitetsgranskning eftersom de inte ger en verksamhetsnära bild av skolan, det gäller exempelvis analys av enkätundersökningar eller av processer.

Myndigheterna samverkar för att vara samstämmiga och inte överlappa

Skolverket och Skolinspektionen samverkar för att utvärderingar och tematiska kvalitetsgranskningar inte ska överlappa och vara så samstämmiga som möjligt.

Företrädare för Skolinspektionen uppger i en intervju att en referensperson från Skolverket, och när det är relevant från SPSM, är med i arbetet inom de tematiska kvalitetsgranskningarna. Vi bedömer att Skolinspektionen på så sätt får del av Skolverkets och SPSM:s expertkunskap och att granskningarna blir mer samstämmiga med Skolverkets och SPSM:s bild. Skolinspektion följer enligt intervju också Skolverkets arbete för att inte överlappa. Men det händer enligt företrädare för Skolinspektionen att myndigheterna ändå väljer att analysera liknande frågor eller teman. Det beror på myndigheternas skilda uppdrag och att de vill ge kompletterande bilder.^[122]

Skolverket anger i sin process för uppföljning och utvärdering att Skolinspektionen är en aktör som berörs eller är direkt involverad i arbetet.^[123]

Skolverket publicerar fler rapporter än Skolinspektionen

Skolverket publicerade 24 utvärderings- och uppföljningsrapporter under 2024 respektive 34 rapporter under 2025. Skolinspektionen publicerade 6 tematiska kvalitetsgranskningar 2024 och 8 tematiska kvalitets­granskningar 2025.^[124]

Kostnader för utvärdering och granskning

Kostnaderna för Skolverkets uppföljning och utvärdering uppgick under åren 2024 respektive 2025 till omkring 76 miljoner kronor. Kostnaden för den tematiska kvalitetsgranskningen uppgick motsvarande år till omkring 81 miljoner kronor.^[125] Kostnaden för att skriva rapporter inom den inom den tematiska kvalitetsgranskningen uppgick 2024 sammantaget till 4,6 miljoner kronor, fördelat på tolv projekt.^[126]

Skolinspektionens kostnader för en tematisk kvalitetsgranskning, med skolbesök och en skriftlig rapport, uppgick 2024 i genomsnitt till cirka 6,4 miljoner kronor och 2025 till 7,7 miljoner kronor.^[127]

Skolverket redovisar inte styckkostnader för sina utvärderings- och uppföljningsrapporter. En uppskattning, utifrån rapporterade verksamhets­kostnader och antalet publicerade rapporter, är att den genomsnittliga styckkostnaden blir cirka 2,6 miljoner kronor per rapport för åren 2024 och 2025.

Skolverkets rapporter bidrar till utveckling av skolsystemet

Skolverket bedömer att myndighetens studier som riktar sig till regeringen, huvudmän och målgrupper i skolväsendet ger underlag för att förbättra och utveckla skolväsendet. Men det ger också underlag för att utveckla myndighetens eget arbete.^[128]

Skolinspektionens rapporter kan användas i förebyggande syfte

Skolinspektionen menar att rapporterna från de tematiska kvalitets­granskningarna är en del av myndighetens förebyggande arbete. Myndig­heten anger att dessa rapporter tillsammans med annan kommunikation bidrar till att skapa förutsättningar för förbättring i skolsystemet i stort.^[129] Skolinspektionen menar att iakttagelserna i rapporterna inom den tematiska kvalitetsgranskningen kan användas som analysunderlag för utvecklingsarbetet i landets alla skolor och verksamheter.^[130]

De tematiska rapporterna används ibland som beslutsunderlag

Skolinspektionens rapporter används ibland som beslutsunderlag även om de baseras på ett 30-tal verksamheter som inte är representativt valda. Vår analys visar att Skolinspektionens rapporter i flera fall uppfattas ge en representativ bild av läget i skolväsendet.

Rapporterna kan uppfattas ge en nationell bild

I rapporterna från de tematiska kvalitetsgranskningarna är Skolinspektionen tydlig med att de sammanfattar resultat från genomförda kvalitets­granskningar och att resultaten därför inte kan generaliseras. Men enligt företrädare för Skolinspektionen händer det att aktörer felaktigt refererar till myndighetens rapporter som om de visar på en nationell bild.^[131] Myndighetens tematiska granskningar får ofta stor medial uppmärksamhet. Vi ser också exempel där regeringen kommunicerar resultaten från en granskning som att den visar på en bild av läget i hela skolväsendet.^[132] Regeringen ger också återkommande Skolinspektionen i uppdrag att granska huvudmäns eller skolors arbete inom ett visst område.

Vi bedömer att Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskningar kan utgöra ett relevant beslutsunderlag. Det är möjligt att belysa risker eller problem i ett system även i en granskning baserat på ett mindre urval av huvudmän eller skolor. Men vi ser i likhet med en tidigare utredning att Skolinspektionens rapporter har begränsningar som beslutsunderlag till följd av att de inte är generaliserbara.^[133] Det finns risker med om de används för att ge en bild av skolväsendet i stort. Vi konstaterar att Skolinspektionens rapporter ibland refereras på detta sätt, bland annat i regeringens propositioner och i vissa statliga utredningar.^[134]

Flera bilder av skolväsendet blir otydligt för målgrupperna

Skolverket och Skolinspektionen har olika uppfattning om vilka konsekvenser som kan uppstå till följd av att båda myndigheternas rapporter kan uppfattas ge en bild av utvecklingen inom skolväsendet.

Företrädare för Skolverket uppfattar att det försvårar kommunikationen med målgrupperna när två myndigheter med näraliggande uppgifter uppfattas ta fram snarlik kunskap. Det blir svårt att på ett tydligt sätt kommunicera till målgrupperna vilken skillnaden är mellan publikationerna. Företrädare för Skolinspektionen uppger i en intervju att de inte ser risk för otydlighet. Skolinspektionen menar att de är tydliga i sina rapporter om innehåll, metod och vilka slutsatser som går att dra från resultaten.

Det saknas kunskap om hur rapporterna används

En utmaning är också att varken Skolverket eller Skolinspektionen analyserar hur deras respektive rapporter används i stort.

Skolverket följer upp ett urval av de rapporter som publiceras med företrädare för Regeringskansliet. Myndigheten följer upp om rapporterna generellt svarar mot departementets förväntningar och behov av faktaunderlag. Skolverket bedömer att uppdragsgivaren uppfattar att urvalet av studier generellt lever upp till departementets förväntningar och behov.^[135]

Skolinspektionen följer upp hur rapporterna når ut genom att följa antal unika visningar på webbplatsen och artiklar i extern media, men inte hur huvudmän och andra använder dessa.^[136] Skolinspektionen lämnar i sin årsredovisning en samlad bedömning att myndighetens verksamhet i form av rapporter, evenemang och seminarier sammantaget bidrar till att skapa underlag till förbättring i hela skolsystemet.^[137]

Skolchefer som vi har intervjuat upplever att Skolinspektionens rapporter är värdefulla eftersom de ger en inblick i hur andra skolor jobbar. De kan visa på hur man kan göra för att göra rätt, men också vilka fel man kan riskera att göra. Men rapporterna från Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskningar rapporter kan också väcka intresse hos politikerna vilket kan leda till att de startar processer i verksamheten.

Specialpedagogiskt stöd

I det här kapitlet analyserar vi ansvars- och uppgiftsfördelningen vad gäller SPSM:s och Skolverkets specialpedagogiska stöd till huvudmän. Enligt uppdraget till Statskontoret har båda myndigheterna instruktions­enliga uppgifter att på olika sätt stödja huvudmännens arbete med specialpedagogiskt stöd.

I kapitlet analyserar vi också ansvars- och uppgiftsfördelningen vad gäller SPSM:s och Skolverkets förvaltningsuppgift att fördela statsbidrag.

Sammanfattande iakttagelser

• Skolverket och SPSM erbjuder i huvudsak olika typer av special­pedagogiskt stöd till huvudmän. Skolverket erbjuder stöd med grund i en generell kunskap om skolan och vad som gäller enligt skollag och läroplan. SPSM erbjuder som expertmyndighet specialpedagogiskt stöd som inte finns hos Skolverket.
• Samtidigt är det inte helt tydligt var gränsen går mellan myndig­heternas uppgifter. Men vi bedömer att det endast är en liten del av myndigheternas verksamhet som överlappar. Det handlar främst om att myndigheterna i vissa fall erbjuder liknande generellt stödmaterial och kompetensutvecklingsinsatser.
• Myndigheterna samverkar för att stöden ska komplettera varandra. Men de behöver fortsätta arbetet för att underlätta för målgrupperna att hitta och använda kunskapsunderlag.
• Regeringen styr ofta myndigheterna med gemensamma uppdrag och uppdrag som ställer krav på samverkan. Men regeringen anger inte alltid vad respektive myndighet förväntas bidra med, eller varför myndigheterna ska samverka. Det försvårar samverkan mellan myndigheterna.
• Skolverket har inte tydligt tolkat innebörden av sektorsansvaret för funktionshinderfrågor. Vi bedömer att det delvis är en följd av en otydlig ansvarsfördelning.
• Skolverkets och SPSM:s uppgift att fördela statsbidrag överlappar inte. Vi ser inga tecken på att målgrupperna uppfattar det som ett problem att både Skolverket och SPSM fördelar statsbidrag.

Både SPSM och Skolverket ska ge stöd i specialpedagogiska frågor

Både SPSM och Skolverket har utifrån sina instruktionsenliga uppgifter ett ansvar för att erbjuda huvudmännen stöd i specialpedagogiska frågor. Flera utredningar har lyft att ansvarsfördelningen mellan myndigheternas uppgifter är otydlig och att det finns överlapp, främst vad gäller uppgiften att ta fram stödmaterial till målgrupperna.^[138]

SPSM ska som expertmyndighet verka för att barn, elever och vuxen­studerande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö, och ansvarar för specialpedagogiskt stöd.^[139] Myndigheten ska också ge råd och stöd till huvudmän i specialpedagogiska frågor avseende barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Bland annat genom kompetensutveckling och att erbjuda specialpedagogisk utredning inom resurscenter.^[140] SPSM ska också främja, informera om och framställa läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg för barn, ungdomar och vuxna med funktions­nedsättning.^[141]

Skolverket har som förvaltningsmyndighet i uppgift att främja att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö.^[142] Det innebär att myndigheten behöver ha ett specialpedagogiskt perspektiv i sina insatser när så är relevant, till exempel i delar av det stöd till skolutveckling som myndigheten erbjuder. Skolverket har också ett sektorsansvar för funktionshinderfrågor. Inom ramen för det ska Skolverket – i den mån det inte är en uppgift för SPSM – vara samlande, stödjande och pådrivande gentemot övriga parter i funktionshinderfrågor.^[143] Både Skolverket och SPSM har också i uppgift att hantera statliga stöd och bidrag.^[144]

När SPSM bildades 2008 var syftet att samla ansvaret för frågor om elever med funktionsnedsättning i en myndighet. Regeringen poängterade att den nya myndigheten inte fick innebära att Skolverket och Skolinspektionen frånhände sig sitt ansvar för elever med funktionsnedsättning.^[145]

För huvudmännen är det relativt tydligt när de ska vända sig till SPSM respektive till Skolverket

Våra intervjuer med organisationer som företräder huvudmän och med skolchefer visar att de upplever att vissa av Skolverkets och SPSM:s insatser överlappar och att myndigheterna ibland arbetar med samma frågor. Men de uppfattar att det är relativt tydligt när de ska vända sig till Skolverket respektive SPSM för att få stöd. SPSM vänder man sig till för stöd i specialpedagogiska frågor, särskilt när det gäller praktiknära stöd och rådgivning i enskilda frågor. Men det framgår också av våra intervjuer att skolmyndigheterna skulle kunna göra mer för att stödet ska bli lättare att hitta, till exempel utifrån olika teman.

Flera undersökningar visar att det är till SPSM som målgrupperna vänder sig för att få stöd i specialpedagogiska frågor. SPSM är en välkänd myndighet bland verksamma inom skolväsendet. Kännedomen är störst bland specialpedagoger och skolledare, och lägst bland gymnasie- och förskollärare.^[146] Skolledare och huvudmän vänder sig i första hand till SPSM när de är i behov av stöd eller kompetensutveckling för att tillgängliggöra undervisningen för elever med NPF-diagnoser.^[147]

Myndigheterna erbjuder i huvudsak olika typer av stöd

Vår analys visar att SPSM och Skolverket i huvudsak erbjuder olika typer av specialpedagogiskt stöd till huvudmännen.

Skolverket erbjuder specialpedagogiskt stöd med grund i en generell kunskap om skolan och vad som gäller enligt skollag och läroplan. SPSM erbjuder ett mer praktiknära stöd som ska hjälpa barn, elever och vuxna med funktionsnedsättning. SPSM har i egenskap av expertmyndighet specialpedagogisk kompetens som inte finns på Skolverket. På Skolverket arbetar ungefär 10 personer som har specialpedagog- eller speciallärar­utbildning.^[148]

SPSM erbjuder specialpedagogiskt stöd som inte finns hos Skolverket

SPSM är expertmyndighet för specialpedagogiska frågor och erbjuder därför specialpedagogiskt stöd som inte finns hos Skolverket. SPSM har en regional organisation som möjliggör att arbeta lokalt och praktiknära.

SPSM erbjuder till exempel specialpedagogisk rådgivning. Huvudmän och professionella inom förskola, skola och vuxenutbildning kan skicka in en förfrågan och få hjälp att utveckla arbetssätt och lärmiljöer för barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning. Under 2025 inledde SPSM cirka 1 500 specialpedagogiska rådgivningsärenden. Ungefär hälften av myndighetens rådgivningsärenden rör kommunal grundskola.^[149]

SPSM bistår med specialpedagogisk utredning, vilket är ett stöd för rektors utredning av särskilt stöd. SPSM har fördjupad kompetens inom pedagogiska konsekvenser av dövblindhet, synnedsättning med eller utan ytterligare funktionsnedsättning, dövhet eller hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning och grav språkstörning. Myndigheten inledde under 2025 knappt 250 ärenden med specialpedagogisk utredning. Majoriteten av utredningarna gäller barn och elever i grundskolan.^[150]

SPSM har också flera uppgifter kopplade till läromedel för barn, elever och vuxna med funktionsnedsättning. Det handlar främst om att myndigheten producerar och utvecklar sådana läromedel och lärverktyg som inte finns på den kommersiella marknaden.^[151] Skolverket har inte någon instruktionsenlig uppgift kopplad till läromedel och lärverktyg.

Skolverkets specialpedagogiska stöd är ofta kopplat till myndighetens normerande roll

Skolverkets specialpedagogiska stöd är i flera fall tätt knutet till myndighetens normerande roll. Myndigheten tar till exempel fram allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, och informerar om skollagens regler kring dessa insatser. På Skolverkets webbplats finns också information om hur huvudmän, rektorer, lärare, elevhälsopersonal och övrig skolpersonal kan arbeta med stödinsatser utifrån de allmänna råden.^[152]

En mindre del av SPSM:s och Skolverkets samlade verksamhet riskerar att överlappa

Vi bedömer att det främst är SPSM:s och Skolverkets generella kompetens­utvecklings- och stödmaterial som i vissa delar överlappar med varandra. En dryg tredjedel av SPSM:s förvaltningskostnader fördelas till uppgifter som rör specialpedagogiskt stöd. Under 2025 fördelade SPSM drygt 60 miljoner kronor av dessa till kompetensutveckling och stödmaterial. Det motsvarar 12 procent av myndighetens kostnader för special­pedagogiskt stöd.^[153]

Vi har frågat Skolverket om deras kostnader för att erbjuda special­pedagogiskt stöd. Men Skolverket uppger att de inte kan ange hur stor andel av myndighetens förvaltningskostnader som fördelas till special­pedagogiskt stöd eller till sektorsansvaret för funktionshinderfrågor. Detta eftersom det enligt Skolverket är uppgifter som integreras i all verksamhet.^[154] Skolverkets kostnader för generella kompetensutvecklings- och stöd­material ryms inom verksamhetsområdet Generellt stöd. Verksamhets­området omfattar bland annat de instruktionsenliga uppgifterna att ge stöd till skolutveckling (7–9 §§) och att bidra till att verksamma lärare och förskollärare har goda förutsättningar att utföra sitt arbete. För 2025 fördelades drygt 800 miljoner kronor till verksamhetsområdet. Det motsvarar drygt en tredjedel av Skolverkets förvaltningskostnader.^[155] Med utgångspunkt i detta är vår bedömning att det är en mycket liten del av dessa kostnader som fördelas till specialpedagogiskt kompetensutvecklings- och stödmaterial.

Myndigheterna erbjuder vissa liknande stödmaterial och kompetensutvecklingsinsatser

SPSM och Skolverket erbjuder i vissa fall liknande stöd- och kompetensutvecklingsinsatser till huvudmän och lärare. En anledning till det är att gränsen mellan vad som är att betrakta som specialpedagogiskt stöd och stöd till skolutveckling inte alltid är tydlig. Specialpedagogik är ett kunskapsområde som handlar om att skapa förutsättningar för alla elever, med fokus på dem som är i behov av särskilt stöd. Det finns frågor som är särskilt viktiga för elever med funktionsnedsättningar men som också är viktiga för elever generellt. Till följd av det erbjuder SPSM i vissa fall stöd i frågor som inte enbart rör barn och elever med funktions­nedsättningar, och som därför Skolverket också erbjuder stöd inom. Vi ser också att det finns exempel på specialpedagogiskt stödmaterial hos Skolverket i frågor där även SPSM erbjuder stöd.

Både SPSM och Skolverket stödjer huvudmännens arbete med elevhälsa och att främja skolnärvaro

Ett exempel är att både SPSM och Skolverket erbjuder stöd till hur huvudmän och rektorer kan arbeta för att utveckla elevhälsan. SPSM:s webbplats innehåller stödmaterial, kompetensutvecklingsinsatser och webbinarier om hur rektorer och huvudmän kan arbeta för att utveckla elevhälsan.^[156] På Skolverkets webbplats finns stödmaterial om bland annat vad elevhälsoarbete innebär, hur det ska bedrivas enligt skollagen och hur rektorer eller skolchefer kan leda och organisera skolutveckling som främjar alla elevers lärande, utveckling och hälsa, och där elevhälsoarbetet har en central roll.^[157] Båda myndigheterna erbjuder också stödmaterial om hur huvudmännen kan arbeta för att främja skolnärvaro och förebygga frånvaro.^[158]

Skolverket har moduler för kompetensutveckling inom specialpedagogiska frågor

Skolverket har också flera moduler för kompetensutveckling inom specialpedagogik på webbsidan Lärportalen.^[159] Modulerna har tagits fram inom ramen för Skolverkets och SPSM:s gemensamma regeringsuppdrag Specialpedagogik för lärande. En följd av det är att det till exempel finns liknande stödmaterial för hur rektorer, lärare med flera kan arbeta med elever som har NPF på både Skolverkets och SPSM:s webbplatser.

Myndigheterna samverkar för att stöden ska komplettera varandra

För uppgifter där det finns risk för dubbelarbete till följd av överlapp ser vi att Skolverket och SPSM samverkar med varandra. Samverkan sker ofta på tjänstemannanivå och i form av att enskilda handläggare stämmer av med varandra. Ett sådant exempel är stödet till huvudmännens arbete med elevhälsa, där myndigheterna samverkar kontinuerligt för att erbjuda stöd som kompletterar varandra. Myndigheterna har inom ramen för ett regeringsuppdrag (tillsammans med Skolinspektionen och Skolforsknings­institutet) under senare år arbetat med att ensa begrepp, i större utsträckning hänvisa till varandra och tydliggöra perspektiv i frågor där flera av myndigheterna erbjuder stöd.^[160] Både när det gäller stödet till huvudmännens arbete med elevhälsa och för att främja skolnärvaro hänvisar Skolverket och SPSM till varandras stödmaterial. Men det finns också exempel där myndigheterna inte hänvisar till varandras webbplatser, till exempel när det gäller stödmaterialet för hur man kan arbeta med elever som har NPF.

Myndigheterna själva uppfattar att de kan bli bättre på att samordna sig för att underlätta för målgrupperna att hitta och använda kunskapsunderlag. En annan utmaning som tas upp av båda myndigheterna är att reda ut vad det innebär när regeringen i uppdrag ställer krav på att myndigheterna ska samverka.

Regeringens styrning av samverkan är otydlig

Regeringen har under senare år gett Skolverket och SPSM flera gemensamma uppdrag, till exempel att erbjuda fortbildning till lärare inom specialpedagogik, ta fram stödmaterial för utredning av behov av särskilt stöd, ta fram kunskapsunderlag om elevhälsa (här ingick även Skolforskningsinstitutet) och att erbjuda kvalitetsdialoger till huvudmän. Därutöver har regeringen lämnat flera uppdrag där myndigheterna ska samverka med varandra. Ett exempel är SPSM:s uppdrag att stärka stödet till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och omfattande frånvaro, där de ska inhämta kunskaper och erfarenheter från Skolverket.

Vår analys visar att båda myndigheterna upplever att uppdragen har bidragit till en förbättrad samverkan, men att de samtidigt ser utmaningar. Företrädare för SPSM lyfter i intervjuer med oss att det inte är tydligt vad det innebär när regeringen ställer krav på samverkan, vilket får som konsekvens att tolkningen kan skilja sig mycket åt mellan olika uppdrag. Skolverket anser att gemensamma uppdrag kan leda till större samsyn mellan skolmyndigheterna. Men de upplever att myndigheterna ofta har olika ingångsvärden i samverkan och inte alltid samma syn på hur ansvar ska fördelas. De ser också att samverkansuppdrag kan leda till en mer oklar ansvarsfördelning.^[161]

I flera av de gemensamma uppdrag som Skolverket och SPSM har fått specificerar inte regeringen vad respektive myndighet förväntas ansvara för. En konsekvens av vissa av dessa uppdrag är också att liknande stödmaterial publiceras på både Skolverkets och SPSM:s webbplatser, till exempel det ovan nämnda exemplet om stödmaterial för att arbeta med elever som har NPF.

Sektorsansvaret bidrar till en oklar ansvarsfördelning

Skolverket har sedan början av 2000-talet haft i uppgift att vara sektors­ansvarig myndighet för funktionshinderfrågor. Myndigheten ska inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. Men Skolverket ska bara vara det i den mån det inte är en uppgift för SPSM. Vår analys visar att Skolverket saknar en samlad analys av vad sektorsansvaret innebär. Även Riksrevisionen har pekat på detta, och att Skolverket saknar en samlad bild bland annat av vilka aktörer de ska rikta sig mot.^[162]

Det delade ansvaret försvårar möjligheten att fullt ut ta ansvar för uppgiften

Enligt Skolverkets instruktion ska myndigheten ha ett samlat ansvar (sektorsansvar) för funktionshinderfrågor inom ramen för sitt verksamhets­område och – i den mån det inte är en uppgift för SPSM – inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter.^[163] Uppgiftens utformning gör det svårt för Skolverket att fullt ut ta ansvar för sin uppgift. Företrädare för Skolverket uppger i intervju med oss att de skulle behöva stärka samverkan med SPSM för att reda ut vad sektorsansvaret innebär och att myndigheterna i dag tolkar ansvaret på olika sätt. Skolverket uppger också att det är svårt att utläsa var myndighetens sektorsansvar för funktionshinderfrågor börjar och var SPSM:s ansvar tar vid.^[164]

Skolverket uppger att arbetet inom sektorsansvaret till största del sker inom den ordinarie verksamheten. Det handlar till exempel om att Skolverket tar fram riktlinjer och regelverk som ska bidra till att utbildningen anpassas så att den är tillgänglig för alla barn och elever, publikationer och statistik som relaterar till de funktionshinderpolitiska målen, och bjuder in intresseorganisationer som representerar funktionshindersrörelsen till samrådsmöten.^[165] Skolverket omfattas också av förordningen (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av funktionshinder­politiken. Myndigheten omfattas också tillsammans med ett trettiotal andra myndigheter av regeringens strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderpolitiken 2021–2031.^[166] Inom ramen för en ny föreslagen handlingsplan för funktionshinderpolitiken har Skolverket åtagit sig att förstärka och konkretisera sektorsansvaret, bland annat genom att ta fram en konkret strategi för arbetet.^[167]

Både Skolverket och SPSM har i uppgift att fördela statsbidrag

Både SPSM och Skolverket har i uppgift att fördela statsbidrag. Vi bedömer att myndigheternas bidragshantering är näraliggande men inte överlappande. Skolverket ansvarar visserligen för ett fåtal statsbidrag som kan användas till specialpedagogiska insatser. Men det handlar främst om bidrag som har ett bredare och mer övergripande syfte än de som SPSM hanterar.

SPSM fördelar ett fåtal bidrag som är nära kopplade till myndighetens kärnuppdrag

SPSM fördelar ett tiotal statsbidrag inom ramen för fem anslag och betalade ut cirka 474 miljoner kronor 2025.^[168] De statsbidrag som SPSM fördelar är nära kopplade till myndighetens kärnuppdrag. Myndigheten fördelar till exempel medel till utbildningsanordnare som bedriver teckenspråksutbildning för föräldrar, till huvudmän för riksgymnasier med rörelsehinderanpassad utbildning och till privatpersoner med funktions­nedsättning för vissa studier. SPSM fördelar också bidrag till huvudmän för särskilda insatser i skolan (till exempel utvecklingsprojekt som syftar till ökad måluppfyllelse för elever med funktionsnedsättning) och till folkhögskolor, universitet och högskolor för att de ska kunna underlätta studierna för personer med funktionsnedsättning.

Skolverket ansvarar för nästan 80 statsbidrag och betalade ut knappt 26,5 miljarder kronor i statsbidrag 2025.^[169] Skolverkets statsbidrag riktar sig i huvudsak till huvudmän. Myndigheten fördelar också några statsbidrag till organisationer, teknik- och naturvetenskapscentrum och andra verksamheter.^[170] Vi har identifierat att Skolverket har vissa statsbidrag som får användas för insatser inom det specialpedagogiska området.^[171] Men det handlar främst om bidrag som har ett bredare övergripande syfte.

Kostnader för myndigheternas statsbidragshantering

Skolverkets kostnader för statsbidragshanteringen var 2025 drygt 108 miljoner kronor. SPSM:s kostnader för samma år var knappt 22 miljoner kronor.^[172] Myndigheterna redovisar sina kostnader på olika sätt, vilket påverkar möjligheten att jämföra. SPSM redovisar till exempel inte styckkostnader eftersom myndigheten inte anser att det skulle ge en rättvisande bild av verksamheten. Det handlar främst om att handläggningen är olika omfattande för olika statsbidrag.^[173] Det finns tecken på att Skolverket till följd av sin mer omfattande bidragshantering har lägre styckkostnader. SPSM uppger till exempel att det är rimligt att anta att Skolverket har samordningsfördelar kopplat till utveckling och standardisering som SPSM inte har.^[174]

Inga tecken på att målgrupperna ser problem med att både Skolverket och SPSM fördelar statsbidrag

Statskontoret har inte sett några tecken på att målgrupperna uppfattar det som ett problem att både SPSM och Skolverket fördelar statsbidrag. De skolchefer som vi har pratat med lyfter andra problem med statsbidragen än frågor som handlar om ansvarsfördelningen mellan myndigheterna. De skolchefer som vi har intervjuat anser exempelvis att det behöver bli lättare att ansöka om och återrapportera bidrag.

Statskontoret har i en tidigare rapport lyft fram att företrädare för kommuner känner sig trygga i att de genom att bevaka information från Skolverket och SPSM får en överblick över de bidrag som de myndigheterna ansvarar för. Men att de har svårt att få en överblick över andra myndigheters bidrag som riktar sig till skolområdet, till exempel vissa av Kulturrådets och Migrationsverkets bidrag.^[175] Statskontoret har för närvarande ett uppdrag att ta fram en statsbidragsportal för information om riktade statsbidrag till kommuner och regioner.^[176] En sådan portal kommer ge kommunerna en bättre överblick av vilka bidrag som finns att söka.

Referenser

Ekonomistyrningsverket (2026). Årsredovisning 2025.

Dir. 2014:7 Inrättande av ett skolforskningsinstitut, Utbildningsdepartementet.

Hedin, K. och Fredriksson, A. (2025). Utvärdering av Skolforskningsinstitutets arbete med systematiska forskningssammanställningar, Vilna AB.

IFAU 2026:1. Bättre skola för nyanlända och flerspråkiga elever.

Myndigheten för delaktighet (2025). När delaktighet blir verklighet. Förslag till nationell handlingsplan för funktionshinderpolitiken
2026–2031.

Novus (2023). Kunskapsstöd inom NPF. Nollmätning 2023.

Novus (2024). Varumärket SPSM: Uppföljning 2024.

Prop. 2007/08:50 Nya skolmyndigheter.

Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.

Prop. 2009/10:175 Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt.

Prop. 2021/22:162 Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning.

Prop. 2023/24:79 Att lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå.

Prop. 2025/26:1 Budgetpropositionen för 2026. Utgiftsområde 2 och 16.

Regeringsbeslut (Fi2025/01420).

Regeringsbeslut (S2021/06595).

Regeringsbeslut (U2018/02652 (delvis).

Regeringsbeslut (U2019/01553/S (delvis), U2019/03786/S).

Regeringsbeslut (U2021/03837).

Regeringsbeslut (U2023/02135).

Regeringsbeslut (U2024/01164).

Regeringskansliet (2023). Cirkulär med anvisning för arbetet med regleringsbrev, (Fi 2023.3).

Riksrevisionen 2024:22. Från vision till verklighet – sektorsansvaret i funktionshinderpolitiken.

Riksrevisionen 2025:31. Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för att stödja skolan med kunskap.

Skolforskningsinstitutet (2018). Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet.

Skolforskningsinstitutet (2025). Yttrande över Riksrevisionens rapport, Dnr Skolfi2025/111.

Skolforskningsinstitutet (2025). Årsredovisning 2024.

Skolforskningsinstitutet (2026). Årsredovisning 2025.

Skolinspektionen (2019). Årsredovisning 2018.

Skolinspektionen (2021). Fjärr- och distansundervisningens konsekvenser (slutrapport).

Skolinspektionen (2022). Skolors arbete för en tillgänglig lärmiljö för elever med neuropsykiatriska svårigheter. Dnr 2022:6164.

Skolinspektionen (2023). Årsredovisning 2022.

Skolinspektionen (2024). Garantin för tidiga stödinsatser – Slutredovisning av regeringsuppdrag om att följa upp och utvärdera Läsa, skriva, räkna en garanti för tidiga stödinsatser.

Skolinspektionen (2024). Undervisningstiden i kommunal vuxenutbildning.

Skolinspektionen (2025). Årsredovisning 2024.

Skolinspektionen (2025). Bedömningsgrunder Planerad kvalitetsgranskning. Skolenhet grundskola, Version 1 2025-08-29.

Skolinspektionen (2026). Årsredovisning 2025.

Skolinspektionen 2025:14. Regeringsuppdrag om vidgad kvalitetsgranskning Skolinspektionens erfarenheter och slutsatser av att genomföra kvalitetsgranskning efter tillsyn. Dnr 2025:2241.

Skolinspektionen rapporter 2024:3–2024:7.

Skolinspektionens rapporter 2025:1, 2025:12, 2025:16 och 2025:19.

Skolverket (2015). Skolverkets allmänna råd för Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet.

Skolverket (2018). Greppa flerspråkigheten.

Skolverket (2023). Vägledning för förvaltning av det nationella kvalitetssystemet. Dnr 2022:353.

Skolverket (2024). Processbeskrivning: Genomföra uppföljnings- och utvärderingsstudier. Dnr 2023:1306.

Skolverket (2025). Elever och skolenheter i grundskolan Läsåret 2024/25.

Skolverket (2025). Betyg och prövning. Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning.

Skolverket (2025). Genomförandeplan för Uppdraget om riktade insatser för högre kunskapsresultat och ökad måluppfyllelse. Dnr 2025:825.

Skolverket (2025). Redovisning av uppdrag om Skolverkets interna organisation, styrning och uppföljning. Dnr 2024:2348.

Skolverket (2025). Regeringsredovisning av Uppdrag om riktade insatser för högre kunskapsresultat och ökad måluppfyllelse.

Skolverket (2025). Strategisk plan för Skolverket. Verksamhetsidé, vision och strategiska förflyttningar 2026–2028.

Skolverket (2025). Yttrande över Riksrevisionens granskningsrapport. Dnr 2025:3963.

Skolverket (2025). Årsredovisning 2024.

Skolverket (2026). Årsredovisning 2025.

Skolverket 2022:6. Utvärdering av Samverkan för bästa skola Utvecklingen hos huvudmännen i två urvalsomgångar.

Skolverket, Skolforskningsinstitutet, SPSM och Skolinspektionen (2024). Redovisning av regeringsuppdrag till skolmyndigheterna. Uppdrag om en översyn av stöd och information via webbplatser samt utveckling och samordning av forskningsspridning U2023/02135.

Skolverket, SPSM och Skolforskningsinstitutet (2025). Delredovisning av uppdrag om en gemensam plattform för skolforskningskommunikation. Dnr Skolverket: 2025:946, Dnr SPSM: 1 STY-2025/525, Dnr Skolforskningsinstitutet: Skolfi 2025/30.

Skolverket, SPSM och Skolforskningsinstitutet (2025). Uppdrag om att ta fram lösning för att samla skolmyndigheternas utbud av skolforskning.

Skolverket, SPSM och Skolforskningsinstitutet (2025). Uppdrag om skolmyndighetsgemensamt nyhetsbrev för skolforskning.

SOU 2014:12. Utvärdera för utveckling – om utvärdering av skolpolitiska reformer.

SOU 2018:41. Statliga skolmyndigheter – för elever och barn i en bättre skola.

SOU 2021:11. Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning.

SOU 2022:53. Statens ansvar för skolan – ett beslut och kunskapsunderlag.

SOU 2024:25. En mer effektiv tillsyn över socialtjänsten.

SOU 2025:13. En effektivare organisering av mindre myndigheter – analys och förslag.

SOU 2025:113. En förbättrad elevhälsa – Slutbetänkande av Utredningen om en förbättrad elevhälsa.

SOU 2026:4. Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap.

SPSM (2023). Årsredovisning 2022.

SPSM (2024). Årsredovisning 2023.

SPSM (2025). Skolans insatser för att främja närvaro och förebygga frånvaro för alla elever.

SPSM (2026). Årsredovisning 2025.

Statskontoret (2024). Ännu färre, ännu större – Utvecklingen av myndigheternas storlek och förvaltningens struktur 2011–2023. Om offentlig sektor.

Statskontoret (2026). Årsredovisning 2025.

Statskontoret 2015:16. Myndighetsanalys av Skolverket.

Statskontoret 2024:9. Enklare att överblicka riktade statsbidrag – Statskontorets förslag till en samlad informationsportal.

Statskontoret 2025:4. Dialog för ökad kvalitet och likvärdighet i skolan – En utvärdering. Delrapport.

Statskontoret 2026:5. Utvärdering av insatser för ökad kvalitet och likvärdighet.

Vetenskapsrådet (2021). Finansiering av utbildningsvetenskaplig forskning. Dnr 3.3-2020-03064.

Bilaga 1

Regeringsuppdraget

Uppdrag till Statskontoret att göra en översyn av vissa skolmyndigheters uppgifter och ansvar (U2025/00656)

Regeringens beslut

Regeringen ger Statskontoret i uppdrag att göra en översyn av Statens skolverks, Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM), Statens skolinspektions och Skolforskningsinstitutets befintliga uppgifter och ansvar samt vid behov lämna förslag på förändringar i nuvarande uppgifts- och ansvarsfördelning. Syftet med uppdraget är att, utifrån respektive myndighets centrala uppgifter enligt lag och förordning, bidra till en tydlig, ändamålsenlig och effektiv fördelning av uppgifter och ansvar mellan berörda myndigheter.

Statskontoret ska:

• analysera fördelningen av uppgifter och ansvar mellan berörda myndigheter, särskilt de områden där myndigheterna har överlappande uppgifter och ansvar,
• analysera samverkan mellan myndigheterna och om den är ändamåls-enlig i relation till de uppgifter och det ansvar respektive myndighet har, och
• utifrån resultatet av analysen, vid behov, lämna förslag på förändringar i uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan myndigheterna i syfte att bidra till att skolmyndigheterna blir mer ändamålsenliga och effektiva.

Vid genomförandet av uppdraget ska Statskontoret beakta det arbete som myndigheterna bedriver för att omhänderta de erfarenheter och det arbete som gjorts, bl.a. vad gäller samverkan mellan myndigheterna, inom ramen för uppdraget om en översyn av stöd och information via webbplatser samt om utveckling och samordning av forskningsspridning (U2023/02135). Vid genomförandet av uppdraget ska Statskontoret även beakta relevanta utredningar på området.

Skolverket, SPSM, Skolinspektionen och Skolforskningsinstitutet ska bistå Statskontoret med de uppgifter och förutsättningar som krävs för att genomföra uppdraget.

Statskontoret ska löpande informera Regeringskansliet (Utbildnings­departementet) om hur arbetet med uppdraget fortskrider. Statskontoret ska senast den 27 mars 2026 redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).

Bakgrund

I februari 2008 överlämnade regeringen propositionen Nya skolmyndigheter (prop. 2007/08:50) till riksdagen. Syftet med propositionen var att få till stånd en mer ändamålsenlig myndighetsstruktur. Myndighetsstrukturen skulle enligt regeringen vara utformad så att den på bästa sätt kan stödja måluppfyllelsen inom de berörda verksamheterna. Av propositionen framgår även nödvändigheten av samverkan mellan myndigheterna. En väl uppbyggd samverkan ansågs vara en förutsättning för att myndighets­strukturen skulle fungera och bidra till bättre resultat i skolväsendet (prop. 2007/08:50 s. 39). Varje myndighet ska vidare verka för att genom samarbete med andra myndigheter och andra ta tillvara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet (6 § andra stycket myndighetsförordningen [2007:515]).

Regeringen har genomfört flera insatser för stärkt samverkan mellan myndigheterna. Regeringen har bl.a. beslutat om nationella målsättningar för skolväsendet (U2023/01696), liksom uppdrag till Skolverket, Skolinspektionen, SPSM och Skolforskningsinstitutet om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet (U2021/03837 och U2023/01278). Vidare har regeringen beslutat att skolmyndigheterna ska återrapportera hur de har omhändertagit de erfarenheter och det arbete som gjorts, bl.a. vad gäller samverkan mellan skolmyndigheterna, inom ramen för uppdraget om en översyn av stöd och information via webbplatser samt om utveckling och samordning av forskningsspridning (U2023/02135).

Det finns dock delar av skolmyndigheternas arbete som bedöms kunna vara överlappande. Nedan följer några exempel på sådana delar.

Myndigheternas arbete med specialpedagogiskt stöd

Både SPSM och Skolverket har instruktionsenliga uppgifter att på olika sätt stödja huvudmännens arbete med specialpedagogiskt stöd. SPSM är huvudman för specialskolan samt för förskoleklass och fritidshem vid en skolenhet med specialskola. Myndigheten har i uppdrag att verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Myndigheten ska i specialpedagogiska frågor som rör barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning ge råd och stöd till huvudmän med ansvar för utbildning inom skolväsendet, internationella skolor, utbildning vid särskilda ungdomshem och annan pedagogisk verksamhet. SPSM ska vidare bl.a. anordna och medverka i kompetensutveckling och bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet (1–3 § förordningen [2011:130] med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten). Parallellt med detta har Skolverket i uppdrag att främja att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Skolverket ska också erbjuda stöd och kompetensutveckling som riktar sig till specialpedagogisk personal. Skolverket har även ett samlat ansvar (sektorsansvar) för funktionshinderfrågor inom ramen för sitt verksamhetsområde (1 §, 7 5 1 och 18 5 1 förordningen [2015:1047] med instruktion för Statens skolverk).

Myndigheternas arbete med att sammanställa och kommunicera resultat av forskning

På området att kommunicera resultat av forskning finns flera statliga aktörer. Skolverket har i uppdrag att sammanställa och kommunicera kunskap om resultat av forskning (7 5 2 förordningen med instruktion för Statens skolverk). Skolverket tar även fram egna kunskapsöversikter som baseras på aktuell forskning och kommunicerar externa översikter. SPSM ska likaså sammanställa och kommunicera kunskap om resultat av forskning, men myndighetens uppdrag är avgränsat till det som är relevant för det specialpedagogiska området (3 § 3 förordningen med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten). Skolforskningsinstitutet ska göra systematiska och andra forskningssammanställningar vad avser praktiknära skolforskning och presentera resultaten på ett sätt som är användbart för de verksamma inom skolväsendet. Myndigheten ska även validera forskningsresultat inom området och sammanställa och kommunicera forskningsresultaten. Dessa resultat ska göras tillgängliga för de verksamma inom skolväsendet (1 § andra stycket 1–3 förordningen [2014:1578] med instruktion för Skolforskningsinstitutet).

Myndigheternas arbete med stöd till huvudmän

Flera av myndigheterna har vidare som uppgift att arbeta med insatser för att öka kvaliteten och likvärdigheten inom skolväsendet och i vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet. SPSM ska i specialpedagogiska frågor som rör barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning ge råd och stöd till huvudmän med ansvar för utbildning inom skolväsendet, internationella skolor, utbildning vid särskilda ungdomshem och annan pedagogisk verksamhet. Sedan 2008 har Skolverkets stöd till skolutveckling kommit att utvecklas i form av alltmer riktat stöd till lokal nivå, dvs. till huvudmän och skolor. Det gäller exempelvis uppdraget om riktade insatser för högre kunskapsresultat och ökad måluppfyllelse (U2024/01164) och uppdraget till Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolforskningsinstitutet om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet (U2021/03837 och U2023/01278) som ligger till grund för Skolverkets och SPSM:s kvalitetsdialoger med huvudmän. Parallellt med detta ska Skolinspektionen genomföra tillsyn och kvalitetsgranskning och inom ramen för sin tillsyn lämna råd och vägledning (26 kap. 9 § skollagen). Återkoppling till huvudmän och rektorer sker i dag även efter avslutad kvalitetsgranskning.

Skolverkets arbete med uppföljning och Skolinspektionens kvalitetsgranskning

Skolverket har i uppgift att, på nationell nivå, följa upp och utvärdera bl.a. skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet (26 kap. 24–28 5 § skollagen). Skolverkets nationella uppföljning och utvärdering sker på olika sätt och ofta med olika teman, utifrån en samlad bedömning av behov av uppföljning och utvärdering. Samtidigt ska Skolinspektionen utföra kvalitetsgranskning (26 kap. 19–23 § skollagen). Skolinspektionen har valt att organisera sin kvalitetsgranskning i två delar: planerad respektive tematisk. Även om de tematiska kvalitetsgranskningar som Skolinspektionen genomför avser granskning med beslut riktade till enskilda skolor kan avslutande rapporter uppfattas som uppföljning.

Skälen för regeringens beslut

För att Sverige återigen ska upprätta en stark kunskapsskola som är likvärdig oberoende av geografisk hemvist krävs ett långsiktigt och uthålligt arbete, där myndigheternas insatser är tydliga, ändamålsenliga och effektiva. Vidare krävs det, i relation till huvudmännen och andra verksamma inom skolväsendet, att myndigheternas uppgifter och ansvar är tydliga samt att myndigheterna har en välfungerande samverkan.

En otydlighet i myndigheternas uppgifter och ansvar riskerar att leda till ineffektivitet och onödigt arbete samt försvåra för huvudmännens arbete och skapa gränsdragningsproblem, vilket tidigare har konstaterats av bl.a. Statskontoret (Statskontoret 2015:16, dir. 2017:37). När gränsdragningarna är otydliga kan huvudmännen exempelvis uppleva att olika granskningar och rekommendationer är motstridiga, i stället för att vara kompletterande.

Regeringen har genomfört flera insatser som syftar till att skapa en nationell samling kring skolväsendet. Genom dessa understryks även vikten av kontinuerlig samverkan mellan skolmyndigheterna liksom strävan efter samstämmighet för att kunna nå en bättre verksamhet inom skolväsendet och i vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet. Regeringen anser dock att myndigheternas olika uppgifter och ansvar fortfarande kan vara överlappande i stället för att vara ett komplement till varandra. Regeringen vill återigen betona att samverkan mellan myndigheterna är av största vikt för regeringens arbete att förbättra kvaliteten och likvärdigheten inom skolväsendet och i vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet enligt skollagen. En genomlysning av myndigheterna skulle kunna synliggöra såväl oönskad överlappning av uppgifter och ansvar som möjligheter till förbättrad samverkan. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att det finns ett behov av en översyn av myndigheternas nuvarande uppgifter och ansvar i syfte att bidra till en tydlig, ändamålsenlig och effektiv uppgifts- och ansvarsfördelning där tyngden i respektive myndighetsuppgifter ligger på dess centrala uppgifter enligt lag och förordning.

Bilaga 2

Konsekvensutredning av Statskontorets förslag

I den här bilagan redovisar vi konsekvenserna av en förändrad uppgifts­fördelning i enlighet med förordning (2024:183) om konsekvensutredningar. Konsekvensutredningen avser Statskontorets förslag

• om att inordna Skolforskningsinstitutets verksamhet i Skolverket
• om ett uppdrag till Skolinspektionen med innebörden att avveckla den tematiska kvalitetsgranskningen
• om att flytta sektorsansvaret för funktionshinderfrågor från Skolverket till SPSM.

Konsekvenser av förslag att inordna Skolforskningsinstitutets verksamhet i Skolverket

Statskontoret förslår att Skolforskningsinstitutets befintliga ansvar och uppgifter inordnas i Skolverket (se avsnitt 2.2.1). Förslaget syftar till att uppgiften att sammanställa och kommunicera kunskap från forskning ska samlas hos Skolverket och SPSM så att stödet till skolutveckling hålls samman. Det syftar också till att förbättra förutsättningarna för Skolverket att ge skolväsendet ett stöd som vilar på bästa tillgängliga kunskap.

Nuvarande uppgiftsfördelning stödjer inte de behov som finns

För att arbetet i skolan i större utsträckning ska vila på vetenskaplig grund krävs en förändrad uppgiftsfördelning. Den nuvarande uppgiftsfördelningen ger inte ett effektivt stöd till huvudmännens arbete med att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund.

Vår analys visar att Skolforskningsinstitutet bara når ut till en mycket begränsad del av de verksamma i skolan. Vi ser också att huvudmän och yrkesverksamma i skolan i första hand vänder sig till Skolverket för att ta del av kunskap om aktuell forskning. Skolverket bedriver inte sitt arbete med nödvändig kompetens, systematik och transparens.

Den nuvarande uppgiftsfördelningen innebär också risk för dubbelarbete. Att tre myndigheter kommunicerar forskningsresultat på fyra olika webb­platser medför också att det blir svårt för målgrupperna att överblicka resultaten.

Konsekvenser om ingen åtgärd vidtas

Skolverket arbetar för närvarande med att effektivisera sitt arbete med vetenskaplig grund, bland annat mot bakgrund av Riksrevisionens granskning.^[177] Skolverket förstärker sin kompetens och utvecklar styrning och processer för att nå systematik och transparens. Myndigheten ska vid halvårsskiftet 2026 ha inrättat en funktion för att stärka och samordna myndighetens arbete med vetenskaplig grund.^[178] Den verksamhet som Skolverket bygger upp kan bli lik den som bedrivs vid Skolforsknings­institutet. Det riskerar medföra att kostnadseffektiviteten i systemet som helhet minskar. Om det inte sker en förändring kommer Skolforsknings­institutets arbete även i fortsättningen inte nå ut till myndighetens målgrupper.

Alternativa sätt att uppnå önskade förändringar

Vi har övervägt alternativa sätt att förändra ansvarsfördelningen. De alternativ vi har övervägt utgår från att finansieringen av uppgifterna inte ska öka utöver vad som redan är beslutat.

Skolforskningsinstitutet ges ett breddat uppdrag

Ett alternativ är att bredda Skolforskningsinstitutets ansvar för forsknings­frågor. Skolforskningsinstitutet kan då i likhet med Statens beredning för medicinsk och socialutvärdering (SBU) få i uppgift att sammanställa kunskap från forskning på uppdrag av de andra skolmyndigheterna. Det skulle innebära att Skolverket men också SPSM och Skolinspektionen får en beställarroll gentemot Skolforskningsinstitutet.^[179] För att svara mot behov hos de andra skolmyndigheterna skulle Skolforskningsinstitutet behöva fokusera även på skolfrågor som inte är undervisningsnära. Det skulle exempelvis kunna vara frågor om beprövad erfarenhet.^[180] Uppgiften att sammanställa och kommunicera kunskap om forskningsresultat kan i sådana fall tas bort från Skolverkets respektive SPSM:s instruktioner.

Vi bedömer att en sådan lösning bidrar till att målgrupperna i högre utsträckning får stöd från Skolverket och SPSM som vilar på vetenskaplig grund. Det skulle sannolikt också innebära att Skolforskningsinstitutets sammanställningar når ut till en större del av målgrupperna.

En fördel med lösningen är att uppgiften hålls samman inom en myndighet med kvalificerad kompetens att ta fram sammanställningar av kunskap utifrån systematiska, transparanta och vetenskapligt grundade metoder och arbetssätt. Ansvarsfördelningen mellan myndigheterna skulle också bli tydligare. Ytterligare en fördel är att Skolverket och SPSM skulle få tillgång till kunskap om forskning utan att behöva bygga upp en parallell verksamhet med motsvarande kvalificerad kompetens och arbetsprocesser. Risken för överlapp och dubbelarbete skulle minska.

En nackdel är att uppdrag från andra skolmyndigheter skulle tränga undan annan verksamhet hos Skolforskningsinstitutet. Det skulle göra det svårare för myndigheten att prioritera och planera sin verksamhet. Om beställningarna tar en betydande del av Skolforskningsinstitutets resurser i anspråk blir motiven för att ha uppgiften organiserad i en särskild myndighet inte längre lika tydliga. Skolforskningsnämnden skulle få en mer otydlig roll. Det innebär att inflytandet från skolväsendet och lärosäten skulle minska.^[181] En annan nackdel är att Skolverket och SPSM ändå skulle behöva upprätthålla en viss kompetens för att kunna ta fram sammanställningar, till exempel inom ramen för kortare regeringsuppdrag. Men det skulle sannolikt inte handla om en lika kvalificerad kompetens som myndigheten är i behov av i dag. För beställarmyndigheterna skulle en sådan lösning också kunna riskera att det tar längre tid att få tillgång till kunskapssammanställningar.

Uppgift hos Skolverket och SPSM tas bort

Ett alternativt sätt att i delar nå den önskade förändringen är att ta bort uppgiften att sammanställa och kommunicera kunskap från Skolverkets och SPSM:s instruktioner. Av Skolverkets och SPSM:s instruktioner framgår att myndigheterna ska beakta Skollagens bestämmelse 1 kap. 5 § om att utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det bör räcka som grund för myndigheternas arbete. Myndigheterna kan då på egen hand bestämma på vilket sätt de vill tillgängliggöra den kunskap om forskning som de sammanställer.

Vi bedömer att denna lösning skulle bidra till att både Skolverket och SPSM mer effektivt kan möta målgruppernas behov av kunskap och forskning på ett sätt som svarar mot deras behov. Men vi bedömer att effektiviseringspotentialen av en sådan lösning är marginell, och att Skolforskningsinstitutets förutsättningar att nå ut till sina målgrupper inte skulle förändras.

En fördel är att myndigheternas resursanvändning kan bli mer effektiv genom att kunskap tillgängliggörs utifrån målgruppernas behov. En nackdel är att kommunikationen av resultaten från myndigheternas forskningssammanställningar inte blir lika transparent som i dag.

Inordna uppgiften att utlysa och fördela medel till praktiknära forskning i Vetenskapsrådet

Om förslaget att inordna Skolforskningsinstitutets verksamhet i Skolverket skulle genomföras, skulle uppgiften att utlysa och fördela medel till praktiknära forskning kunna inordnas i Vetenskapsrådet. Forsknings­medlen kan i så fall fördelas som en del av Vetenskapsrådets utbildnings­vetenskapliga utlysning. Merparten av de lärosäten som söker och får medel beviljade av Skolforskningsinstitutet har också tilldelats medel inom ramen för de utbildningsvetenskapliga utlysningarna.^[182]

Vi bedömer att den lösningen skulle bidra till en ökad tydlighet mot målgrupperna. Men vi anser att uppgiften bör hållas samman med övriga uppgifter som Skolforskningsinstitutet har ansvar för, bland annat för att det ger möjlighet att identifiera behov av praktiknära forskning.

En fördel med lösningen är att forskningsmedlen för utbildningsvetenskap koncentreras. Vetenskapsrådet är expert på processer för att fördela forskningsmedel.

En nackdel är att kunskapen om inom vilka områden det saknas praktiknära forskning som finns hos den verksamhet som inordnas hos Skolverket inte skulle kunna tas tillvara på samma sätt. Skolforskningsnämnden har under flera år fattat beslut om en utlysningstext som är bred och ligger nära myndighetens instruktionsenliga uppgift. Det eftersom nämnden har bedömt att en utlysning om praktiknära forskning bör vara bred och inte riktas mot ett visst område eller en viss frågeställning.^[183] Det skulle tala för att uppgiften kan utföras av Vetenskapsrådet. Men vi bedömer att Skolverket utifrån sitt breda uppdrag har bättre förutsättningar att identifiera behov av praktiknära forskning.

Att inordna uppgiften i Skolverket är mest kostnadseffektivt

Vi bedömer att ingen av de alternativa lösningarna är lika kostnadseffektiva som förslaget att inordna Skolforskningsinstitutets verksamhet i Skolverket. Förslaget innebär att arbetet med att samordnat fånga upp målgruppernas behov, urskilja relevanta teman, anlita externa forskare och kommunicera forskningsresultat bara behöver ske mellan Skolverket och SPSM. Förslaget skulle också ge förbättrade förutsättningar för den verksamhet som inordnas att nå ut till målgrupperna. Det eftersom Skolverket genom sina stödjande uppgifter har fler kanaler för att kommunicera kunskap och väsentligt bredare kontaktytor med skolväsendet.

Vi bedömer att det finns fördelar med att uppgiften att fördela medel för praktiknära forskning hålls samman med verksamheten som förs över till Skolverket. Det beror att det vid Skolforskningsinstitutet finns en stor kunskap om både på vilka områden som sådan forskning saknas och om vilken slags forskning som kan vara prioriterad. Skolverket kommer också i sitt breda arbete med vetenskaplig grund kunna identifiera sådana behov.

Vi bedömer att de positiva konsekvenser som följer av att inordna Skolforskningsinstitutets nuvarande uppgifter i Skolverket överväger de negativa konsekvenser som redovisas i det följande.

Kostnader och intäkter för staten

I det följande analyserar vi förslagets konsekvenser för statens kostnader och intäkter. De bedöms mot ett nollalternativ där Skolverket och Skolforskningsinstitutet är organiserade som två separata myndigheter och som samverkar på samma sätt som i dag.

Skolforskningsinstitutet har 2026 ett förvaltningsanslag på 47,9 miljoner kronor. Regeringen har beräknat en permanent förstärkning av myndighetens anslag motsvarande cirka 49,6 miljoner kronor för 2027 och 50,5 miljoner kronor för 2028.^[184] Vi bedömer att förslaget om att inordna Skolforskningsinstitutet i Skolverket på lång sikt bidrar till en minskning av statens kostnader med 2 till 7 miljoner kronor i 2025 års prisnivå. Vi bedömer att statens intäkter inte kommer att förändras till följd av förslaget.

Tabell B1. Möjliga förändringar i statens kostnader vid ett lågt och ett högt
scenario 2028–2030, 2025 års prisnivå, miljoner kronor.

¹ Den kostnad som anges i Skolforskningsinstitutets årsredovisning för 2025 (s. 53) avser enbart tio månader och har räknats upp till ett helår.

² Kostnaden för en kanslichef har uppskattats utifrån en medianlön för en enhetschef i staten (Källa: ST Lönen som enhetschef – så mycket tjänar man https://www.st.org/rad-och-stod/lon/sa-mycket-tjanar-en/enhetschef-lon, hämtad 2026-03-05).

Under perioden innan Skolforskningsinstitutets verksamhet har inordnats i Skolverket ser vi att det tillkommer kostnader för Skolverkets och Skolforskningsinstitutets arbete med att förbereda förändringen. Det handlar bland annat om kostnader för att förbereda verksamhetsövergångar och bemanning, sammanslagning av ärendehanteringssystem, anpassning av IT-miljön och flytt av användardata. Skolforskningsinstitutet kommer också ha kostnader för att avveckla myndigheten. Storleken på dessa kostnader är svåra att förutse, men det finns exempel med erfarenheter som man kan utgå ifrån.^[185]

Efter att Skolforskningsinstitutet verksamhet har inordnats i Skolverket bedömer vi att statens kostnader kommer att minska något. Skolforsknings­institutet har en direktör, en kanslichef och två ställföreträdande direktörer.^[186] De ställföreträdande direktörerna har uppgifter i kärnverksamheten som forskare/projektledare. Detsamma bedömer vi gäller kanslichefen. Kostnaden för ledningen överstiger sannolikt inte kostnaden för en ny enhetschef för den verksamhet som inordnas vid Skolverket. Vi bedömer därför att kostnaderna för ledning kommer minska motsvarande en generaldirektörstjänst på cirka 1 250 000 kronor i 2025 års priser.

Skolforskningsinstitutet är samlokaliserad med och hyr in sig i Tillväxtverkets lokaler sedan 2025-02-01. Myndighetens hyreskontrakt löper till och med 2026-09-30. Skolforskningsinstitutet behöver därefter teckna ett nytt lokalkontrakt. Om ett kontrakt tecknas fram till tidpunkten för ett inordnande och om de anställda ryms i Skolverkets nuvarande lokaler, blir det en mindre besparing. Vi beräknar denna till motsvarande Skoforskningsinstitutets lokalkostnad under 2025, det vill säga till 2,2 miljoner kronor.^[187]

Myndighetens övriga driftskostnader i form av köp av tjänster kan minska till följd av stordriftsfördelar. Vi utgår från 2024 års kostnader, eftersom myndigheten under 2025 hade extraordinära kostnader eftersom myndig­heten utvärderades, tillfälligt lånade in medarbetare samt flyttade till nya lokaler. Kostnaderna för köp av tjänster uppgick under 2024 till 7,2 miljoner kronor.^[188] Vi uppskattar att det kan finnas möjlighet att minska kostnaderna med som mest 50 procent, det vill säga med 3,6 miljoner kronor.

Andra relevanta konsekvenser av att inordna Skolforskningsinstitutets uppgift att sammanställa kunskap

En positiv konsekvens av förslaget är att stödet till skolutveckling för huvudmän och yrkesverksamma inom skolväsendet endast kommer att utföras av Skolverket och SPSM. Det blir tydligare för målgrupperna och en tydligare ansvarsfördelning mellan myndigheterna. Skolverkets kapacitet och kompetens att sammanställa kunskap från forskningsresultat på ett systematiskt och transparant sätt kommer att öka. Det innebär att myndigheten får bättre förutsättningar att bedriva sitt arbete med vetenskaplig grund. I det ingår att utforma stödmaterial och andra stödjande insatser till huvudmän som vilar på vetenskaplig grund. Den verksamhet som inordnas kan stärka den nya funktion som Skolverket planerar att inrätta för att stärka och samordna myndighetens arbete med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Funktionen ska vara inrättad senast den 30 juni 2026.^[189] I dag samverkar tre myndigheter inom ramen för uppgiften att sammanställa och kommunicera kunskap från forskning (se avsnitt 3.4). En fördel med förslaget är att samverkan endast behöver ske mellan Skolverket och SPSM.

De huvudsakliga negativa konsekvenserna av att inordna verksamheten hos Skolverket är kopplade till att verksamheten inte längre skulle drivas renodlat i en forskningsnära organisation. Skolforskningsinstitutet forskningssammanställningar ska enligt instruktionen hålla en vetenskapligt god kvalitet. En risk är att Skolverkets löpande verksamhet, bland annat arbetet med regeringsuppdrag, tränger undan det mer långsiktiga arbetet. Det skulle minska utrymmet för att ta fram systematiska forsknings­sammanställningar. De tar ungefär ett och ett halvt år att sammanställa.^[190] Det skulle också minska utrymmet att använda och utveckla systematik och vetenskaplig metodologi i arbetet. Det kan i sin tur leda till att verksamheten inte på samma systematiska sätt som i dag förmår urskilja vad som utgör bästa möjliga kunskap. Vi bedömer också att en renodlat forskningsnära verksamhet utgör en fördel vid rekrytering av forskar­utbildad personal. Om verksamheten upplevs som mindre forskningsnära finns en risk att det blir svårare att rekrytera forskarutbildad personal. Vi bedömer att regeringen kan motverka dessa risker genom att tydligt inför genomförandet peka ut en inriktning för verksamheten.

Inordnas verksamheten kommer Skolverkets generaldirektör att besluta om vilka systematiska forskningssammanställningar som ska genomförs. I nuläget fattar Skolforskningsnämnden beslut om detta. Syftet är att säkerställa representativitet och en bred förankring bland berörda intressenter.^[191] En möjlig negativ konsekvens är att förankringen minskar. Men vi bedömer att Skolverket arbetar aktivt med att förankra sitt arbete gentemot skolväsendet. Det är även rimligt att Skolverkets vetenskapliga råd ges en särskild roll i att bistå verksamheten.

Under den period då verksamheten inordnas finns en risk att Skolverkets och Skolforskningsinstitutets personal tas i anspråk för omställningen. Det finns också en risk att personal slutar på grund av osäkerhet om vad förändringen kommer att leda till. Det kan resultera i att främst Skolforskningsinstitutets verksamhet försämras under avvecklingsperioden.

Andra relevanta konsekvenser av att inordna uppgiften att utlysa och fördela medel till praktiknära forskning i Skolverket

En positiv konsekvens av att uppgiften inordnas i Skolverket är att den hålls samman organisatoriskt med uppgiften att göra systematiska och andra forskningssammanställningar. På så sätt kan uppgiften att utlysa och fördela medel fortsatt ha en koppling till arbetet med att identifiera behov av forskningssammanställningar.

Åtgärder för att förslaget inte ska medföra mer långtgående kostnader eller begränsningar än vad är nödvändigt

Skolforskningsinstitutet är en liten myndighet med totalt 20,5 årsarbets­krafter och 21 anställda år 2025. Vi bedömer att myndighetens verksamhet i sin helhet bör inordnas i Skolverket.^[192]

I sitt eventuella beslut om att inordna verksamheten bör regeringen vara tydlig med inriktningen för verksamheten. Det vill säga redan innan den beslutar om förordningsändring eller ny förordning. Detta för att ge myndigheterna så goda förutsättningar som möjligt att genomföra förändringen. Men också för att minska risken för en försämrad kompetens­försörjning under den tid då förändringen genomförs.

Författningar som berörs av uppgiftsförändringen

Förslaget berör fyra författningar:

• förordning (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk där Skolforskningsinstitutets uppgifter bör inordnas.
• förordning (2014:1578) med instruktion för Skolforskningsinstitutet som bör tas bort.
• förordning (2012:694) om svenskt medborgarskap för vissa myndighetschefer där Skolforskningsinstitutet bör tas bort i uppräkningen av myndigheter.
• förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet där Skolforskningsinstitutet bör tas bort i uppräkningen av myndigheter.

Annat att beakta om förslaget genomförs

Regeringen behöver lämna uppdrag till Skolverket att förbereda ett inordnande av Skolforskningsinstitutets verksamhet. Skolforsknings­institutet behöver ges i uppdrag att avveckla verksamheten.

Skolforskningsnämnden beslutar idag om vilka systematiska forsknings­sammanställningar som ska genomföras och om att utlysa medel för praktiknära forskning.^[193] Skolforskningsinstitutets vetenskapliga råd beslutar om fördelning av dessa medel.^[194] Regeringen bör se över om dessa uppgifter ska övergå till Skolverkets vetenskapliga råd och om ordföranden och övriga ledamöter i detta råd i så fall bör utses av regeringen på samma sätt som gäller för Skolforskningsnämnden och Skolforskningsinstitutets vetenskapliga råd.

Skolforskningsinstitutets föreskriftsrätt om medelsfördelning bör övergå till Skolverket.^[195]

Tidpunkt för ikraftträdande och behov av informationsinsatser

Om regeringen väljer att genomföra förslaget bedömer vi att det av ekonomi­administrativa skäl bör genomföras vid ett helårsskifte. Myndigheterna behöver också ges tillräckligt med tid för att genomföra förändringen.

Vi bedömer att ett uppdrag till Skolverket om att inordna Skolforsknings­institutets verksamhet och ett uppdrag till Skolforskningsinstitutet om att avveckla verksamheten kan ges först senare på hösten 2026 eller vid årsskiftet 2026/27. Förslaget bör i så fall aviseras i budgetpropositionen för 2027. För att ge tillräcklig framförhållning för myndigheterna att genomföra organisationsförändringen bör ett inordnande kunna ske först den 1 januari 2028.

Utvärdera konsekvenserna av förslaget

Inordningen av uppgiften att sammanställa och kommunicera kunskap från forskning i Skolverket bör utvärderas. Det kan ske samlat med motsvarande arbete som SPSM bedriver på det specialpedagogiska området samt inkludera samverkan mellan skolmyndigheterna.

En utvärdering kan genomföras med start omkring två år efter det att verksamheten har inordnats. Om verksamheten inordnas den 1 januari 2028 bör en utvärdering påbörjas 2030. Under genomförandet bör regeringen följa Skolverkets och SPSM:s arbete.

Ett alternativ som regeringen kan överväga är att ge Skolverket ett uppdrag i regleringsbrevet att redovisa sina erfarenheter från inordnandet. Det kan vara ett mer kostnadseffektivt alternativ sett till förändringens omfattning och kostnader.

Konsekvenser av att ge Skolinspektionen ett uppdrag med innebörd att avveckla den tematiska kvalitetsgranskningen

Förslaget att ge Skolinspektionen ett uppdrag med innebörd att avveckla den tematiska kvalitetsgranskningen (avsnitt 2.3.2) kräver inte en konsekvensutredning. Det eftersom granskningsformen tematisk kvalitetsgranskning inte regleras i lag eller förordning. Men vi väljer att redovisa de övergripande konsekvenser av förslaget, eftersom det har en väsentlig påverkan på Skolinspektionens verksamhet.

Om regeringen genomför vårt förslag kommer Skolinspektionen inte längre genomföra kvalitetsgranskningar utifrån specifika teman som myndigheten väljer ut utifrån en risk- eller problembild. Den planerade kvalitets­granskningen vars granskningsområden och granskningsfrågor ligger fast över en längre tid berörs inte av förslaget. Skolinspektionen ser för närvarande över arbetet med den planerade kvalitetsgranskningen. Det försvårar våra möjligheter att redovisa konsekvenser framåt. Men vi utgår i det följande från att en övergripande konsekvens av förslaget är att kvalitets­granskningen i högre grad än i dag kommer att avse färre teman eller frågor. Granskningen kan också bli mindre riskbaserad i sitt urval av teman.

En positiv konsekvens av att kvalitetsgranskningen täcker in färre teman över tid är att den kommer att bli mindre lik den nationella uppföljningen och utvärderingen. Därigenom minskar risken att de rapporter som Skolinspektionen tar fram tolkas och används som att de ger en nationell bild av skolväsendet. Det förtydligar också att det är Skolverkets uppföljningar och utvärderingar som ger en nationell bild av skolan och som i första hand bör utgöra beslutsunderlag för regeringen. Vi bedömer att kostnadseffektiviteten kan öka något genom att Skolverkets uppföljning och utvärdering i större utsträckning kompletterar kvalitetsgranskningen.

En negativ konsekvens av förslaget är att Skolinspektionen inte på lika många områden som i dag kommer att granska eller ställa krav på förbättringar av kvaliteten hos specifika huvudman och skolenheter. Det försämrar statens möjlighet att genom kvalitetsgranskning säkerställa kvalitet och likvärdighet i de granskade verksamheterna. En annan negativ konsekvens är att Skolinspektionen inte kommer att ta fram tematiska rapporter som kan bidra till förbättringsarbete inom riskbaserade områden brett i skolväsendet. Vi kan se att rapporternas bidrag till förbättringsarbetet i skolväsendet är oklar. Förändringen kan leda till en viss minskning av kvalitet och likvärdighet på områden som annars hade täckts in av den tematiska kvalitetsgranskningen. Men även Skolverkets rapporter som avser nationell nivå kan bidra till förbättringar i skolväsendet. Vi bedömer att Statskontorets förslag om att Skolverket ska ta fram en utvärderings­plan baserat på en mer systematisk analys av kunskapsbehov som finns i någon mån kan bidra till att motverka dessa negativa konsekvenser (se avsnitt 2.3.3). En annan negativ konsekvens är om Skolinspektionen utifrån nuvarande reglering bedömer att den mer frekvent behöver samman­fatta och publicera resultaten från sin planerade kvalitetsgranskning.^[196]

En alternativ lösning är att ta bort regleringen som innebär att Skolinspektionen ska sammanfatta och publicera resultaten från sin kvalitetsgranskning. Den lösningen har fördelen att Skolinspektionen inte i någon del av sin granskning skulle publicera rapporter som riskerar att tolkas som att ge en bild av utvecklingen i skolväsendet. Men samtidigt ser vi att den lösningen inte på samma sätt bidrar till att myndigheternas uppgifter kompletterar varandra.

Om förslaget genomförs kan regeringen behöva ompröva hur de medel som Skolinspektionen i dag använder till tematisk kvalitetsgranskning ska användas framöver. Skolinspektionen fördelade 2025 cirka 81 miljoner kronor till arbetet med tematisk kvalitetsgranskning.^[197] I sin omprövning kan regeringen behöva beakta om Skolverkets nationella uppföljning och utvärdering mot bakgrund av förslaget behöver förstärkas med ytterligare medel. En förstärkning skulle kunna syfta till att Skolverket kan göra uppföljningar och utvärderingar på fler områden för att kompensera att kvalitetsgranskningen täcker färre riskbaserade områden och frågor. Om Skolverkets rapportproduktion ska öka med motsvarande antal teman som Skolinspektionen täcker in årligen kräver det en förstärkning om 20 miljoner kronor årligen, baserat på att den genomsnittliga kostnaden för en rapport hos Skolverket är 2,5 miljoner.

Konsekvenser av förslag att flytta sektorsansvaret för funktionshinderfrågor från Skolverket till SPSM

I det följande redovisar vi en konsekvensanalys för Statskontorets förslag att flytta sektorsansvaret för funktionshinderfrågor från Skolverket till SPSM (avsnitt 2.4.1).

Det aktuella problemet och vilken förändring som eftersträvas

Skolverket har sedan länge haft i uppgift att vara sektorsansvarig myndighet för funktionshinderfrågor. Trots det har Skolverket inte tagit fram en samlad analys om vad sektorsansvaret innebär för myndighetens arbete. Skolverket uppger att den till största del utför sitt sektorsansvar inom ramen för sina ordinarie uppgifter, till exempel genom att ta fram riktlinjer och regelverk som ska bidra till att utbildningen anpassas så att den är tillgänglig för alla barn och elever, samt publikationer och statistik som relaterar till de funktionshinderpolitiska målen. Vi bedömer att det delvis är en följd av en otydlig ansvarsfördelning. Regleringen av sektors­ansvaret är otydlig och överlappande. Skolverket ska enligt sin instruktion inom ramen för sektorsansvaret vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. Men Skolverket ska bara vara det i den mån det inte är en uppgift för SPSM. Det är inte tydligt var gränsen mellan Skolverkets sektorsansvar och SPSM:s ansvar går. Den nuvarande ansvarsfördelningen innebär att uppgiften inte kan utföras effektivt.

Förslaget att överföra sektorsansvaret till SPSM är tänkt att leda till en tydligare ansvarsfördelning för funktionshinderfrågor i skolsystemet. SPSM:s portalparagraf fastslår att myndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Ansvarsfördelningen blir tydligare om SPSM också har i uppgift att vara sektorsansvarig och arbeta samlande, stödjande och pådrivande gentemot berörda aktörer. Genom förslaget får den myndighet som har sektorsansvaret på funktionshinderområdet också ska vara den myndighet som har den mest utvecklade kompetensen på området. Vi bedömer att SPSM genom sin expertkunskap har bättre förutsättningar dels att konkretisera vad uppgiften innebär för dem och vilka aktörer de ska rikta sig mot, dels att driva på utvecklingen inom skolsektorn i syfte att nå de funktionshinderpolitiska målen.

Konsekvenser om ingen åtgärd vidtas

Om ingen åtgärd vidtas finns en risk att den nuvarande ansvarsfördelningen mellan Skolverket och SPSM fortsatt leder till otydligheter om vem som ska göra vad. Det kan i sin tur bidra till att uppgiften fortsatt inte kommer utföras effektivt, och att samlande, stödjande och pådrivande åtgärder för att nå de funktionshinderpolitiska målen uteblir.

Alternativa sätt att uppnå förändringen och för- och nackdelar med dessa

Ett alternativt sätt att uppnå förändringen skulle vara att Skolverket fortsatt har sektorsansvaret, men att regleringen om ”i den mån det inte är en uppgift för Specialpedagogiska skolmyndigheten” tas bort. En sådan förändring skulle möjligtvis göra det tydligare att Skolverket är den myndighet som har det övergripande ansvaret för att driva på utvecklingen inom det funktionshinderpolitiska uppdraget i sin sektor. Men eftersom det i samma sektor finns en expertmyndighet som ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning kommer ansvarsfördelningen fortfarande vara otydlig.

Det eller de alternativ som bedöms lämpligast och av vilka skäl

Statskontoret bedömer att förslaget om att flytta sektorsansvaret för funktionshinderfrågor från Skolverket till SPSM är lämpligast eftersom det bidrar till en tydlighet om var ansvaret att agera samlande, stödjande och pådrivande ligger, att det är möjligt att i större utsträckning undvika överlapp och att sektorsansvaret kommer att vara placerat hos den aktör som har mest utvecklad kunskap för att genomföra arbetet.

Beräkning av kostnader och intäkter för staten

Vi bedömer att sektorsansvaret för funktionshinderfrågor kan genomföras inom SPSM:s nuvarande ekonomiska ramar samt att det inte finns behov av att överföra några resurser från Skolverket.

Beskrivning av andra relevanta konsekvenser

Vi bedömer att förslaget ger SPSM ett tydligare mandat att vara pådrivande gentemot andra aktörer i frågor som är viktiga för att barn, elever och vuxenstuderande får tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet. Till exempel gentemot Skolverket. Det kommer fortsatt finnas behov av samverkan mellan SPSM och Skolverket utifrån sektorsansvaret. Men vi bedömer att den kommer underlättas av att ansvarsfördelningen blir tydligare.

En negativ konsekvens av förslaget är att det finns risker med att det inte längre kommer vara den centrala myndigheten som utfärdar föreskrifter och allmänna råd samt svarar för nationell uppföljning och utvärdering som också har ett sektorsansvar. Detta kan vara en viktig uppgift för att driva på utvecklingen inom det funktionshinderpolitiska uppdraget. Men vi bedömer att fördelarna med förslaget överväger dessa risker. I och med att det inom skolsektorn finns en expertmyndighet på området, är det rimligt att ansvaret inte ligger hos den centrala förvaltningsmyndigheten.

Åtgärder för att förslaget inte ska medföra mer långtgående kostnader eller begränsningar än vad som är nödvändigt

Vi har övervägt om regeringen bör ge SPSM i uppdrag att samverka med Skolverket om sektorsuppdraget för att SPSM ska få bättre överblick över vad som är på gång inom sektorn. Men vi har bedömt att sådan samverkan redan bedrivs på generaldirektörsnivå och på annat sätt. Därmed bedömer vi att förslaget i sig inte kräver några särskilda åtgärder.

Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av informationsinsatser

Om regeringen väljer att genomföra förslaget bedömer vi att det kan genomföras den 1 januari 2027. Förslaget bör i så fall aviseras i budget­propositionen för 2027.

Både Skolverket och SPSM ingår tillsammans med ett flertal andra myndigheter i en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinder­politiken 2021–2031. Myndigheten för delaktighet publicerade 2025 ett förslag på handlingsplan för perioden 2026–2031 utifrån strategin. I handlings­planen finns förslag på åtgärder som både SPSM och Skolverket ska genomföra under perioden. En del av de åtgärder som Skolverket föreslås genomföra handlar specifikt om hur de ska arbeta med sektors­ansvaret. Det finns också förslag i handlingsplanen på hur samtliga sektorsansvariga myndigheter kan utveckla sitt arbete tillsammans. Om regeringen genomför vårt förslag behöver vissa åtgärder i förslaget till handlingsplan som rör SPSM och Skolverket ses över.

Hur och när konsekvenserna av förslaget eller beslutet kan utvärderas

I och med att SPSM omfattas av strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderpolitiken 2021–2031, redovisar myndigheten årligen i årsredovisningen vilka åtgärder de vidtagit för att nå det nationella målet för funktionshinderpolitiken. Utvärderingen av Statskontorets förslag kan genomföras genom att SPSM i anslutning till det även redovisar sina erfarenheter av att vara sektorsansvarig myndighet.

Författningar som berörs av uppgiftsförändringen

Förslaget berör två författningar.

• Förordning (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk
• Förordning (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Fotnoter

1. 2 kap. 8 § skollagen (2010:800). ↑

2. SOU 2018:41. Statliga skolmyndigheter – för elever och barn i en bättre skola; SOU 2022:53 Statens ansvar för skolan – ett beslut och kunskapsunderlag. ↑

3. Prop. 2007/08:50 Nya skolmyndigheter; Dir. 2014:7 Inrättande av ett skolforskningsinstitut, Utbildningsdepartementet. ↑

4. Prop. 2025/26:1 Budgetpropositionen för 2026. Utgiftsområde 2, s. 64. ↑

5. Prop. 2009/10:175 Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt, s. 72. ↑

6. Se diskussion i SOU 2025:13. En effektivare organisering av mindre myndigheter – analys och förslag, s. 48–49. ↑

7. Prop. 2007/08:50 Nya skolmyndigheter. ↑

8. Skolverket (2025). Strategisk plan för Skolverket. Verksamhetsidé, vision och strategiska förflyttningar 2026–2028. ↑

9. Se exempelvis Skolverket (2015) Skolverkets allmänna råd för Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet. ↑

10. Regeringsbeslut (U2018/02652 (delvis); U2021/03837). ↑

11. Skolverket (2023). Vägledning för förvaltning av det nationella kvalitetssystemet. Dnr 2022:353. ↑

12. Regeringskansliet (2023). Cirkulär med anvisning för arbetet med regleringsbrev, s. 27 (Fi 2023.3). ↑

13. Förslaget går i linje med förslag i SOU 2018:41 om en uppgift till Skolverket att genomföra så kallade temautvärderingar. ↑

14. Jämför med uppgift i 3a § i förordning (2010:1385) med instruktion för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys respektive 13 § i förordning (2016:1048) med instruktion för Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. ↑

15. 4 § förordning (2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskola. ↑

16. Se diskussion i SOU 2024:25. En mer effektiv tillsyn över socialtjänsten, s. 367ff. ↑

17. Skolinspektionen (2026) Årsredovisning 2025, s. 36. ↑

18. Skolverket, Skolforskningsinstitutet, SPSM och Skolinspektionen (2024). Redovisning av regeringsuppdrag till skolmyndigheterna. Uppdrag om en översyn av stöd och information via webbplatser samt utveckling och samordning av forskningsspridning (U2023/02135). ↑

19. 7 § förordning (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk; 3 § förordning (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten; 1 § förordning (2014:1578) med instruktion för Skolforskningsinstitutet. ↑

20. 5 och 8 §§ förordningen (2014:1578) med instruktion för Skolforskningsinstitutet. ↑

21. Dir. 2014:7, s. 6. ↑

22. 32 § förordning (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk. ↑

23. Skolforskningsinstitutet (2026). Årsredovisning 2025, s. 46. ↑

24. I löpande priser. Regleringsbrev för Skolforskningsinstitutet 2024 resp. 2025. ↑

25. Skolverket, Skolforskningsinstitutet, SPSM och Skolinspektionen (2024), s. 11. ↑

26. Skolforskningsinstitutet (2025). Årsredovisning 2024, tabell 2, s. 15. ↑

27. SPSM (2023). Årsredovisning 2022, s. 68; SPSM (2024). Årsredovisning 2023, s. 65; SPSM (2025). Skolans insatser för att främja närvaro och förebygga frånvaro för alla elever. ↑

28. Riksrevisionen 2025:31. Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för att stödja skolan med kunskap, s. 32. ↑

29. Riksrevisionen 2025:31. Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för att stödja skolan med kunskap, s. 5. ↑

30. Skolverket (2025). Yttrande över Riksrevisionens granskningsrapport. Dnr 2025:3963; Skolforskningsinstitutet (2025). Yttrande över Riksrevisionens rapport, Dnr Skolfi2025/111. Pressmeddelande från SPSM, 2025-11-17. Riksrevisionens granskning: SPSM på rätt väg mot stärkt vetenskaplig grund, hämtat 2026-03-06. Uppgifter i faktagranskning från SPSM 2026-02-06. ↑

31. Skolforskningsinstitutet (2025). Årsredovisning 2024, s. 18; Uppgifter i faktagranskning från Skolforskningsinstitutet, 2026-02-06. ↑

32. SPSM (2025). Årsredovisning 2024, s. 57; Uppgifter i faktagranskning från SPSM 2026-02-06. ↑

33. Skolverket, Skolforskningsinstitutet, SPSM och Skolinspektionen (2024), s. 11 och 41. ↑

34. Uppgifter i faktagranskning från Skolverket 2026-02-06; Riksrevisionen 2025:31 Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för att stödja skolan med kunskap. s. 44. ↑

35. Dir. 2014:7, s. 5. ↑

36. Jämför uppgift i förordning (2007:1233) med instruktion för Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. ↑

37. Regeringsbeslut (U2023/02135). Regleringsbrev för Statens Skolverket, SPSM, Skolforskningsinstitutet och Statens Skolinspektion 2024–2026. ↑

38. Skolverket, Skolforskningsinstitutet, SPSM och Skolinspektionen (2025). Uppdragsbeskrivning till Skolmyndighetsnätverket inom forskningskommunikation och forskningsanvändning. Uppgifter i faktagranskning i e-post från Skolverket 2026-02-06. ↑

39. Uppgifter i faktagranskning i e-post från Skolverket 2026-02-06. ↑

40. Skolverket, Skolforskningsinstitutet, SPSM och Skolinspektionen (2024), s. 5 ff. ↑

41. Skolverket, SPSM och Skolforskningsinstitutet (2025). Delredovisning av uppdrag om en gemensam plattform för skolforskningskommunikation. Dnr Skolverket: 2025:946, Dnr SPSM: 1 STY-2025/525, Dnr Skolforskningsinstitutet: Skolfi 2025/30. ↑

42. Skolforskningsinstitutet (2025). Årsredovisning 2024, s. 30. ↑

43. Skolforskningsinstitutet (2018). Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet; Skolverket (2018). Greppa flerspråkigheten. ↑

44. Skolverket, Skolforskningsinstitutet, SPSM och Skolinspektionen (2024). ↑

45. Skolverket (2025). Årsredovisning 2024, s. 14; SPSM (2025). Årsredovisning 2024, s. 21; Skolforskningsinstitutet (2025). Årsredovisning 2024, s. 34–35. ↑

46. Skolverket, Skolforskningsinstitutet, SPSM och Skolinspektionen (2024),
    s. 11–12; Se till exempel rapporten ”Skolans insatser för att främja närvaro och förebygga frånvaro” från 2025 som riktar sig både till huvudmän, rektorer, lärare och elevhälsopersonal. ↑

47. Intervjuerna genomfördes innan Skolverkets omarbetade webbplats lanserades. Skolverket, Skolforskningsinstitutet och SPSM (2025). ↑

48. Hedin, K och Fredriksson, A (2025). Utvärdering av Skolforskningsinstitutets arbete med systematiska forskningssammanställningar, Vilna AB, s. 14. ↑

49. Riksrevisionen 2025:31. Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för att stödja skolan med kunskap. ↑

50. Skolverket (2025). Årsredovisning 2025, s. 51. ↑

51. SPSM (2026). Årsredovisning 2025, s. 16. Skolforskningsinstitutet (2026). Årsredovisning 2025, s. 46. ↑

52. Skolverket, SPSM och Skolforskningsinstitutet (2025). Delredovisning av uppdrag om en gemensam plattform för skolforskningskommunikation. Dnr Skolverket: 2025:946, Dnr SPSM: 1 STY-2025/525, Dnr Skolforskningsinstitutet: Skolfi 2025/30. ↑

53. Skolverket, SPSM och Skolforskningsinstitutet (2025). Uppdrag om skolmyndighetsgemensamt nyhetsbrev för skolforskning; Skolverket, SPSM och Skolforskningsinstitutet (2025). Uppdrag om att ta fram lösning för att samla skolmyndigheternas utbud av skolforskning. ↑

54. Riksrevisionen 2025:31. Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för att stödja skolan med kunskap, s. 57. ↑

55. 7 § förordning (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk. ↑

56. 2–3 § förordning (2011:10) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten. ↑

57. Regeringsbeslut (U2024/01164). ↑

58. Regeringsbeslut (U2019/01553/S (delvis), U2019/03786/S); Regeringsbeslut (U2019/01553/S (delvis), U2019/03787S). ↑

59. Regeringsbeslut (U2021/03837). ↑

60. 26 kap. 19, 20 §§ skollagen. ↑

61. 1 § förordning (2011:556) med instruktion för Statens skolinspektion. ↑

62. Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 556. ↑

63. Skolinspektionen (2025) Årsredovisning 2024, s. 76. ↑

64. Se 26 kap. 3, 19 §§ skollagen; Regeringsbeslut (U2024/01164); Regeringsbeslut (U2018/02652 (delvis), (U2021/03837). ↑

65. Statskontoret 2026:5 Utvärdering av insatser för ökad kvalitet och likvärdighet i skolväsendet. Slutrapport, s. 44 och 81. ↑

66. Regeringsbeslut (U2024/01164). ↑

67. Skolverket (2025). Regeringsredovisning av Uppdrag om riktade insatser för högre kunskapsresultat och ökad måluppfyllelse (U2024/01164), s. 6, 14, 18. ↑

68. Skolverket (2025). Årsredovisning 2024, s. 45. ↑

69. Skolinspektionen (2026). Årsredovisning 2025, s. 35. Besluten inom den tematiska kvalitetsgranskningen avser avslutade granskningar. ↑

70. Skolverket (2025) Årsredovisning 2024, s. 55. SPSM (2025) Årsredovisning 2024, s. 36. Skolverket (2025). Regeringsredovisning av Uppdrag om riktade insatser för högre kunskapsresultat och ökad måluppfyllelse (U2024/01164), s. 31. Dnr 2025:825. ↑

71. Regleringsbrev för Statens Skolverk 2025. ↑

72. Skolinspektionen (2026). Årsredovisning 2025, s. 36. ↑

73. Uppgifter i faktagranskning från Skolinspektionen 2026-02-09. ↑

74. Regeringsbeslut (U2018/02652 (delvis), (U2021/03837). ↑

75. Statskontoret 2025:4. Dialog för ökad kvalitet och likvärdighet i skolan – En utvärdering. Delrapport, s. 57. ↑

76. Regeringsbeslut (U2018/02652 (delvis), U2021/03837). ↑

77. Statskontoret 2025:4. Dialog för ökad kvalitet och likvärdighet i skolan – En utvärdering. Delrapport, s. 57, 75–79. ↑

78. Regeringsbeslut (U2024/01164). ↑

79. Skolverket (2025). Genomförandeplan för Uppdraget om riktade insatser för högre kunskapsresultat och ökad måluppfyllelse (U2024/01164), s. 5 och 9. Dnr 2025:825. ↑

80. Skolinspektionen, Så bedöms skolor. Hämtad 2026-03-03. ↑

81. Utdrag från Skolinspektionens vägledning för planerade kvalitetsgranskningar per e-post från Skolinspektionen, 2025-12-05. Uppgift i faktagranskning från Skolinspektion, 2026-02-09. ↑

82. Statskontoret (2024). Ännu färre, ännu större – Utvecklingen av myndigheternas storlek och förvaltningens struktur 2011–2023. Om offentlig sektor. ↑

83. Mellan 2015 och 2024 ökade antalet beslut inom kvalitetsgranskningen från cirka 180 till cirka 750. Skolinspektionen (2016). Årsredovisning 2015, s. 40. (Siffrorna avser avslutade granskningar inom den tematiska kvalitetsgranskningen); Skolinspektionen (2025). Årsredovisning 2024, s. 56. ↑

84. Skolinspektionen (2019). Årsredovisning 2018, s. 45–46. ↑

85. Skolinspektionen, Antalet kvalitetsgranskningar minskas. Hämtad 2026-03-03. ↑

86. Skolverket, Systematiskt kvalitetsarbete – Skolverket. Hämtad 2026-03-03. ↑

87. Se t.ex. Skolverket (2025). Betyg och prövning. Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning. ↑

88. Se bland annat Skolinspektionen (2025). Bedömningsgrunder Planerad kvalitetsgranskning. Skolenhet grundskola, Version 1 2025-08-29. ↑

89. Riksrevisionen 2025:31. Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för att stödja skolan med kunskap, s. 53. ↑

90. Skolverket, Kollegialt lärande för ledarskap i undervisningen – Skolverket. Hämtad 2026-03-04. ↑

91. SPSM, Undervisning. Hämtad 2026-03-03. ↑

92. Skolinspektionen (2025). Bedömningsgrunder Planerad kvalitetsgranskning. Skolenhet grundskola, Version 1 2025-08-29. Bedömningsområde 2 Undervisning. ↑

93. Riksrevisionen 2025:31. Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för att stödja skolan med kunskap, s. 54. ↑

94. Skolinspektionen, Antalet kvalitetsgranskningar minskas. Hämtad 2026-03-03. ↑

95. Uppgifter i faktagranskning från Skolverket 2026-02-06; Uppgifter i faktagranskning från SPSM 2026-02-06. ↑

96. Skolverket (2026). Årsredovisning 2025, s. 50, 53. ↑

97. Skolinspektionen (2026). Årsredovisning 2025, s. 16. ↑

98. Skolinspektionen (2023). Årsredovisning 2022, s. 73; Uppgifter i faktagranskning från Skolinspektionen 2026-02-09. ↑

99. Svar på frågor per e-post från Skolinspektionen 2025-12-05. ↑

100. Statskontoret 2025:4. Dialog för ökad kvalitet och likvärdighet i skolan – En utvärdering. Delrapport. ↑

101. Statskontoret 2026:5. Utvärdering av insatser för ökad kvalitet och likvärdighet i skolväsendet, s. 6; IFAU 2026:1. Bättre skola för nyanlända och flerspråkiga elever; Skolverket 2022:6. Utvärdering av Samverkan för bästa skola Utvecklingen hos huvudmännen i två urvalsomgångar. ↑

102. Uppgifter i faktagranskning från Skolinspektionen, 2026-02-09. ↑

103. Regeringsbeslut (U2024/01164). Intervjuer med företrädare för Skolinspektionen och Skolverket. ↑

104. Uppgifter i faktagranskning från Skolinspektionen 2026-02-09, Uppgifter i faktagranskning från Skolverket 2026-02-06. ↑

105. Regleringsbrev för Skolinspektionen 2024 och 2025; Skolinspektionen 2025:14. Regeringsuppdrag om vidgad kvalitetsgranskning Skolinspektionens erfarenheter och slutsatser av att genomföra kvalitetsgranskning efter tillsyn. Dnr 2025:2241. ↑

106. 26 kap. 19, 20, 24 §§ skollagen (2010:800); 2 § instruktion förordning (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk; 2, 4 §§ förordning (2011:556) med instruktion för Statens skolinspektion. ↑

107. Skolinspektionen (2025). Årsredovisning 2024, s. 13. ↑

108. Skolinspektionen (2025). Årsredovisning 2024, s. 47. ↑

109. Statskontoret 2015:16. Myndighetsanalys av Skolverket, s.16; SOU 2014:12 Utvärdera för utveckling – om utvärdering av skolpolitiska reformer, s. 74 och 79. ↑

110. Svar på frågor per e-post från Skolverket 2025-12-10; Intervju Skolverket. ↑

111. Skolinspektionen (2025). Årsredovisning 2024, s. 79. ↑

112. Skolinspektionen (2023). Årsredovisning 2022, s. 40 och faktaruta på sidan 2 i rapporter om tematiska kvalitetsgranskningen från 2025. ↑

113. Riksrevisionen 2025:31. Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för att stödja skolan med kunskap, s. 16. ↑

114. Svar på frågor per e-post från Skolverket 2025-10-23. ↑

115. 2 § förordning (2011:556) med instruktion för Statens skolinspektion; Skolinspektionen (2025) Årsredovisning 2024, s. 13. ↑

116. Se exempelvis Skolinspektionen (2022). Skolors arbete för en tillgänglig lärmiljö för elever med neuropsykiatriska svårigheter. Dnr 2022:6164. ↑

117. Skolinspektionen har i många av sina urval exkluderat skolenheter där inspektion redan pågår eller där inspektion har genomförts under det senaste året. Se Skolinspektionens rapport 2024:3–2024:7. ↑

118. 2 § förordning (2011:556) med instruktion för Statens skolinspektion; Skolinspektionen (2025). Årsredovisning 2024, s. 12–13. ↑

119. Skolinspektionen (2026). Årsredovisning 2025, s. 35. ↑

120. Skolverket (2025) Elever och skolenheter i grundskolan Läsåret 2024/25, s. 22. ↑

121. Se exempelvis Skolinspektionen (2024). Garantin för tidiga stödinsatser – Slutredovisning av regeringsuppdrag om att följa upp och utvärdera Läsa, skriva, räkna en garanti för tidiga stödinsatser; Skolinspektionen (2024). Undervisningstiden i kommunal vuxenutbildning; Skolinspektionen (2021). Fjärr- och distansundervisningens konsekvenser (slutrapport). ↑

122. Uppgifter i faktagranskning från Skolinspektionen 2026-02-09. ↑

123. Skolverket (2024). Processbeskrivning: Genomföra uppföljnings- och utvärderingsstudier. Dnr 2023:1306. ↑

124. Skolverket (2026). Årsredovisning 2025, s. 23; Skolinspektionen (2026). Årsredovisning 2025, s. 37: Skolinspektionen (2025). Årsredovisning 2024, s. 45. ↑

125. Skolverket (2026). Årsredovisning 2025, s. 22; Skolinspektionen (2026). Årsredovisning 2025, s. 39. ↑

126. Skolinspektionen (2026). Årsredovisning 2025, s. 39; Uppgifter i faktagranskning från Skolinspektionen 2026-02-09. ↑

127. Skolinspektionen (2026). Årsredovisning 2025, s. 39. ↑

128. Skolverket (2025). Årsredovisning 2024, s. 22. ↑

129. Skolinspektionen (2025). Årsredovisning 2024, s. 75. ↑

130. Se faktaruta på sidan 2 i Skolinspektionens tematiska rapporter, exempelvis Rapport 2025:12, Rapport 2025:16 och Rapport 2025:19. ↑

131. Uppgifter i faktagranskning från Skolinspektionen 2026-02-09. ↑

132. Se exempelvis Stora problem inom den kommunala vuxenutbildningen enligt Skolinspektionen – Regeringen.se (publicerad 2025-01-20). Hämtad 2026-03-09; Många kommuner behöver utveckla arbetet för att öka barns deltagande och närvaro i förskolan – Regeringen.se (publicerad 2025-05-15) Hämtad 2026-03-09; och Många skolor brister i elevers användning av skärmar – Regeringen.se (publicerad 2025-08-28) Hämtad 2026-03-09. ↑

133. SOU 2022:53, Volym 2, s. 743. ↑

134. Se exempelvis Prop. 2023/24:79 Att lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå, s. 24–25; Prop. 2021/22:162 Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning, s. 99, 103. Se exempelvis SOU 2022:53, s. 1053; SOU 2025:113 En förbättrad elevhälsa – Slutbetänkande av Utredningen om en förbättrad elevhälsa, s. 137, 166; SOU 2026:4 Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap, s. 165, 170f. ↑

135. Skolverket (2025). Årsredovisning 2024, s. 21. ↑

136. Skolverket (2026). Årsredovisning 2025, s. 24; Svar från Skolinspektionen på fråga per e-post, 2025-12-05. ↑

137. Skolinspektionens (2025). Årsredovisning 2024, s. 75. ↑

138. Se t.ex. SOU 2018:41; SOU 2022:53; SOU 2021:11. Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. ↑

139. 1 § förordning (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten. ↑

140. 2 och 3 § förordning (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten. ↑

141. 6 § förordning (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten. ↑

142. 1 § förordning (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk. ↑

143. 18 § förordning (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk. ↑

144. 13 § förordning (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk och 12 § förordning (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten. ↑

145. Prop. 2007/08:50. ↑

146. Novus (2024). Varumärket SPSM: Uppföljning 2024. ↑

147. Novus (2023). Kunskapsstöd inom NPF. Nollmätning 2023. ↑

148. Svar på frågor per e-post från Skolverket 2025-12-08. ↑

149. SPSM (2026). Årsredovisning 2025, s. 22. ↑

150. SPSM (2026). Årsredovisning 2025, s. 27. ↑

151. Av SPSM:s årsredovisning framgår att drygt 80 procent av myndighetens kostnader för posten läromedel 2025 bestod av egen utveckling och anpassning av läromedel. ↑

152. Svar på frågor per e-post från Skolverket 2025-12-08. ↑

153. SPSM (2026). Årsredovisning 2025, s. 36. ↑

154. Svar på frågor per e-post från Skolverket 2025-12-08. ↑

155. Skolverket (2026). Årsredovisning 2025, s. 32 ff. ↑

156. SPSM, Utveckla elevhälsoarbete – Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hämtad 2025-10-13. ↑

157. Skolverket, Skolans gemensamma elevhälsoarbete – Skolverket. Hämtad 2025-12-08. ↑

158. SPSM, Främja skolnärvaro. Hämtad 2025-12-08; Skolverket, Främja närvaro och förebygga – Skolverket. Hämtad 2025-12-08. ↑

159. Se till exempel Skolverket, NPF och tillgänglig utbildning | Lärportalen | Skolverket. Hämtad 2026-03-04. ↑

160. Skolverket, Skolforskningsinstitutet, SPSM och Skolinspektionen (2024). ↑

161. Skolverket (2025). Redovisning av uppdrag om Skolverkets interna organisation, styrning och uppföljning. Dnr 2024:2348. ↑

162. Riksrevisionen 2024:22. Från vision till verklighet – sektorsansvaret i funktionshinderpolitiken, s. 6 och 30. ↑

163. 18 § förordning (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk. ↑

164. Uppgifter i faktagranskning från Skolverket 2026-02-06. ↑

165. Svar på frågor per e-post från Skolverket 2025-12-08. ↑

166. Regeringsbeslut (S2021/06595). ↑

167. Myndigheten för delaktighet (2025). När delaktighet blir verklighet. Förslag till nationell handlingsplan för funktionshinderpolitiken 2026–2031. ↑

168. SPSM (2026). Årsredovisning 2025, s. 32. ↑

169. Skolverket (2026). Årsredovisning 2025, s. 61. ↑

170. Skolverket, Om statsbidrag för skolan – Skolverket. Hämtad 2025-12-09. ↑

171. Till exempel statsbidrag för personalförstärkning, statsbidrag för stärkt kunskapsutveckling och statsbidrag för Specialpedagogik för lärande. ↑

172. Skolverkets och SPSM:s årsredovisningar för 2025. ↑

173. Svar på frågor per e-post från SPSM, 2026-02-26. ↑

174. Svar på frågor per e-post från SPSM, 2026-02-26. ↑

175. Statskontoret 2024:9. Enklare att överblicka riktade statsbidrag – Statskontorets förslag till en samlad informationsportal, s. 34. ↑

176. Regeringsbeslut (Fi2025/01420). ↑

177. Se Riksrevisionen 2025:31. Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för att stödja skolan med kunskap. ↑

178. Se Skolverket (2025). Strategisk plan för Skolverket. Verksamhetsidé, vision och strategiska förflyttningar 2026–2028 och Skolverket (2025). Yttrande över Riksrevisionens granskningsrapport. Dnr 2025:3963. ↑

179. Jämför diskussion i Riksrevisionen 2025:31. Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för att stödja skolan med kunskap, s. 7 och s. 67. ↑

180. SOU 2018:41, s. 440–441. ↑

181. Se diskussion i Dir. 2014:7, där regeringen resonerar om att ett särskilt beslutsorgan ska säkerställa representativitet och en bred förankring bland berörda intressenter. ↑

182. Vetenskapsrådet (2021). Finansiering av utbildningsvetenskaplig forskning. Dnr 3.3-2020-03064. ↑

183. Skolforskningsinstitutet (2025). Årsredovisning 2024, s. 21; Skolforskningsinstitutet (2026). Årsredovisning 2025, s. 23. ↑

184. Regleringsbrev för Skolforskningsinstitutet 2026; Prop. 2025/26:1. Budgetpropositionen för 2026. Utgiftsområde 16, s. 72, 90. ↑

185. Statskontoret (2026) Årsredovisning 2025, s. 37; Ekonomistyrningsverket (2026) Årsredovisning 2025, s. 57. ↑

186. Skolforskningsinstitutet, Medarbetare | Skolforskningsinstitutet. Hämtad 2026-03-05. ↑

187. Skolinspektionen (2026). Årsredovisning 2025, s. 53, 44, 48. ↑

188. Skolforskningsinstitutet (2026). Årsredovisning 2025, s. 56. ↑

189. Skolverket (2025). Yttrande över Riksrevisionens granskningsrapport. Dnr 2025:3963.2. ↑

190. Skolforskningsinstitutet (2025). Årsredovisning 2024, s. 9. ↑

191. Dir. 2014:7. ↑

192. Skolforskningsinstitutet (2026). Årsredovisning 2025, s. 44. ↑

193. 5 § förordning (2014:1578) med instruktion för Skolforskningsinstitutet. ↑

194. 6 § förordning (2014:1578) med instruktion för Skolforskningsinstitutet. ↑

195. 11 § förordning (2014:1578) med instruktion för Skolforskningsinstitutet. ↑

196. 4 § förordning (2011:556) med instruktion för Statens skolinspektion. ↑

197. Skolinspektionen (2026). Årsredovisning 2025, s. 39. ↑

Kontakt

• Enhetschef
• Gabriel Brandström
• gabriel.brandstrom@statskontoret.se
• 076-877 46 85