Utvärdering av insatser för ökad kvalitet och likvärdighet i skolväsendet

Statskontoret har utvärderat skolmyndigheternas insatser för att höja kvaliteten och öka likvärdigheten i skolväsendet. Vi ser att insatserna på det stora hela fungerar väl, men att de behöver anpassas mer utifrån de stora huvudmännens behov och förutsättningar för att ge verklig effekt.

Utredning

Rapportnummer

STK 2026:5

Publiceringsdatum

2026-02-25

Läs rapporten

Ladda ner rapporten

Kompletterande filer

Tabellbilaga – Skolhuvudmännens svar på Statskontorets enkät

Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Skolinspektionen och Skolforskningsinstitutet har tagit fram ett nationellt kvalitetssystem som ska bidra till förbättrad kvalitet och likvärdighet i skolväsendet.

Skolverket och SPSM har också besökt en stor andel av landets 2 800 skolhuvudmän för att hålla kvalitetsdialoger med dem. Dialogerna ska ge huvudmännen stöd så att de kan förbättra sitt systematiska kvalitetsarbete, bland annat med utgångspunkt i det nationella kvalitetssystemet.

Positiva resultat på det stora hela

Statskontoret har på regeringens uppdrag utvärderat om insatserna har genomförts effektivt och bidragit till en högre kvalitet och större likvärdighet i skolväsendet. Vi publicerar nu vår slutredovisning i uppdraget.

Vår övergripande slutsats är att insatserna har fungerat väl. Skolmyndigheterna når ut till en stor del av huvudmännen, som i sin tur ofta uppskattar både kvalitetsdialogerna och kvalitetssystemet.

Störst effekter hos små huvudmän

Samtidigt visar vår analys att insatserna har haft olika styrande och stödjande effekt på olika huvudmän. Små huvudmän säger oftare att de har fått nya insikter om den egna verksamheten och förändrat sitt sätt att arbeta till följd av kvalitetsdialogen än vad större huvudmän gör.

Kvalitetsdialogerna behöver anpassas

För att insatserna ska få effekt på kvalitet och likvärdighet i det samlade skolväsendet behöver de påverka arbetet hos flera stora huvudmän med många barn och elever. Myndigheterna bör därför prioritera att utveckla och anpassa dialogen till stora huvudmäns förutsättningar och behov.

Dialoger har potential som styrverktyg också i andra sammanhang

Dialog kan vara ett ändamålsenligt verktyg även i andra sammanhang, exempelvis när huvudmännen ska delta i genomförandet av nya reformer på skolområdet. Det finns därför anledning för både myndigheterna och regeringen att värna den relation och den struktur för kontakter med huvudmännen som de byggt upp genom kvalitetsdialogerna.