2023 kvartal 2 Underlag till statens finansiella sparande
Resultatet av beräkningen för andra kvartalet 2023 visade ett finansiellt sparande för staten på 22 miljarder kronor. Jämfört med samma period föregående år var det en försämring med 19 miljarder kronor.
| 2021 kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2022 kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2023 kv 1 | Kv 2 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| -39.862 | 0.215 | 0.52 | -0.297 | -26.991 | 41.213 | 1.127 | -8.858 | -30.764 | 22.414 |
Inkomsterna minskade med 8 miljarder kronor
Under andra kvartalet 2023 minskade statens inkomster med 2 procent eller 8 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Totalt uppgick statens inkomster till 458 miljarder kronor.
Under kvartalet ökade skatter på produktion och import med 20 miljarder kronor. Ökningen avsåg främst den nya skatten extraordinära elkapacitetsavgifter som uppgick till 5 miljarder kronor. Samtidigt ökade mervärdesskatten med 4 miljarder kronor medan löneskatter ökade med 10 miljarder kronor. Inkomstminskningen avsåg till största delen utdelningar från statliga bolag som minskade med 26 miljarder under perioden. Det var framför allt Vattenfall AB, LKAB och Riksbanken som minskade sin utdelning.
Utgifterna ökade med 11 miljarder kronor
Andra kvartalet 2023 ökade utgifterna med 11 miljarder kronor eller 3 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Totalt uppgick statens utgifter till 435 miljarder kronor.
Både konsumtion och investeringar ökade starkt under kvartalet. Konsumtionen ökade med 8 miljarder kronor, 10 procent och investeringarna med 4 miljarder kronor eller 25 procent. Räntorna samt den statliga momsen ökade med knappt 1 miljard kronor vardera vilket motsvarade 11 respektive 7 procent.
Samtidigt som många utgifter ökade minskade transfereringar och beredskapslagring. Under andra kvartalet minskade transfereringarna med 2 miljarder kronor eller 1 procent samtidigt som beredskapslagringen minskade med 0,5 miljarder kronor vilket motsvarade 26 procent.
Transfereringar till kommunsektor minskade med 9 miljarder kronor. Minskningen berodde framför allt på utbetalningar för Bidraget till folkhälsa och sjukvård. Transfereringar till företagssektor och hushållssektor ökade med 3 miljarder kronor vardera. Ökningen återfanns i bidrag för elstöd respektive pensionsmyndighetens utbetalningar till pensionärer.
Transfereringar till utlandet ökade med 2 miljarder kronor.