Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa myndighetens genomförda verksamhet inom ramen för Internationella atomenergiorganets (IAEA:s) stödprogram för kärnämneskontroll och vilka resultat verksamheten bidragit till. Myndigheten ska även redovisa kostnaderna.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa hur myndigheten inom sitt verksamhetsområde har bidragit till de globala målen för hållbar utveckling och hur myndigheten har samverkat med andra aktörer inom denna fråga.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska bistå Regeringskansliet med teknisk sakkunskap till stöd för Sveriges deltagande i arbetet med icke-spridningsavtalet (NPT) samt i arbetet med det internationella initiativet om verifikation av kärnvapennedrustning (IPNDV) och i fyrpartssamarbetet Quad Nuclear Verification Partnership (QNVP). Strålsäkerhetsmyndigheten ska på en övergripande nivå redovisa genomförd verksamhet.

Myndigheten ska övergripande redogöra för hur myndigheten har arbetat för att förvalta och utveckla sin informationssäkerhet.

Myndigheten ska redovisa prognoser för 2023–2026 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den
6 februari
25 april
28 juli
23 oktober

Strålsäkerhetsmyndigheten ska till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 28 juli och den 23 oktober 2023 redovisa prognoser för innevarande års avgiftsbelagda verksamhet. Prognoserna ska redovisas och kommenteras i förhållande till budgeterade intäkter och kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten i regleringsbrevet för 2023 samt i förhållande till tilldelade anslagsposter på anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten. Redovisningen av prognoserna ska delas upp i avgiftskollektiv för kärnkraftverk, övriga kärntekniska anläggningar respektive tillståndspliktig verksamhet enligt strålskyddslagen (2018:396). Redovisningen ska också innehålla prognoser för den avgiftsbelagda verksamheten för 2024–2026.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) i samband med utgiftsprognoserna senast den 6 februari och 23 oktober 2023 lämna en prognos för myndighetens användning av medel ur kärnavfallsfonden för 2023 fördelats enligt 4 § lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter (finansieringslagen). I februari ska prognosen även innehålla en redovisning av hur medlen har använts 2022. I oktober ska underlaget även omfatta beräknat behov av ersättning för 2024 för sådana kostnader som avses i 4 § 4–8 finansieringslagen och vilka kostnader som avses, samt prognos för åren 2025–2026.

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 28 juli 2023 till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) och utformas enligt närmare anvisningar från Regeringskansliet.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska föreslå nödvändiga justeringar av avgiftsnivåer eller andra justeringar i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheten ska till varje ändringsförslag redovisa bakgrund, motivering och konsekvensbedömning. Myndigheten ska särskilt se över avgiftskonstruktionen för avgifter där det t.ex. löpande uppstår över- eller underskott samt redovisa behov av justeringar med anledning av detta. I denna del ska myndigheten inhämta synpunkter från Ekonomistyrningsverket.

Myndigheten ska också lämna författningsförslag. Där det är möjligt bör redovisningen delas upp i avgiftskollektiv för kärnkraftverk, övriga kärntekniska anläggningar respektive tillståndspliktig verksamhet enligt strålskyddslagen (2018:396). Förslagen ska lämnas till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 8 september 2023 med utgångspunkt i prognosen från juli.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska bedriva utvecklingssamarbete med Ukraina, Georgien, Moldavien och Armenien. Utvecklingssamarbetet ska främst avse samarbete inom kärnsäkerhet, strålskydd, icke-spridning, miljöövervakning samt hantering av radioaktivt avfall. 

Strålsäkerhetsmyndigheten ska ha en dialog med Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet och Utrikesdepartementet) om planer för framtida insatser på området. Dialogen ska innefatta samråd om insatser av principiellt viktig natur. Pågående arbete och genomförda insatser ska redovisas till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet med kopia till Utrikesdepartementet) senast den 30 april 2023. Arbetet ska utgå från Sveriges internationella åtaganden, samarbetet med de nordiska länderna och andra stater inom området samt innehålla en analys av insatsbehov inom olika områden.

Med anledning av Rysslands invasion av Ukraina ska Strålsäkerhetsmyndigheten inom ramen för utvecklingssamarbetet särskilt stärka samarbetet med och stödet till Ukraina inom strålsäkerhetsområdet, särskilt inom kärnsäkerhet, strålskydd, icke-spridning, miljöövervakning och hantering av radioaktivt avfall. Myndigheten ska redovisa hur de ökade insatserna och det direkta stödet bidrar till att upprätthålla och stärka strålsäkerheten i Ukraina och närområdet. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet och Utrikesdepartementet) senast den 28 februari 2024.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska stärka sin kompetens inom strålsäkerhetsområdet för att ha förutsättningar att se över och utveckla regelverken och tillståndsprocesser för befintlig och ny kärnkraft baserad på känd såväl som ny teknik. Myndigheten ska också stärka nationell kompetensförsörjning inom strålsäkerhetsområdet som är en förutsättning för befintlig och ny kärnkraft, i denna del ska myndigheten samverka med berörda myndigheter särskilt Statens energimyndighet. Strålsäkerhetsmyndigheten ska också bygga kompetens särskilt kring typgodkännande och arbeta för att utveckla förutsättningar för typgodkännande av reaktorer, system och komponenter. Myndigheten ska delta aktivt i arbetet på europeisk nivå.

Myndigheten ska delredovisa uppdraget senast den 28 februari 2024 och slutredovisa uppdraget 20 december 2025 till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet).

1. Uppdrag om utveckling av regelverk och andra åtgärder för befintlig och framtida kärnkraft. Uppdraget ska delredovisas den 28 februari 2023 och slutredovisas den 31 juli 2023.
2. Uppdrag till Strålsäkerhetsmyndigheten att förebygga hudcancer. Redovisas 31 mars 2023.
3. Uppdrag att fortsatt ta emot personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga för praktik 2021–2023 (A2020/02583). Myndigheterna ska senast den 1 april 2022, den 1 april 2023 och den 15 februari 2024 till Statskontoret redovisa hur uppdraget genomförs och vilka resultat som nåtts enligt instruktion från Statskontoret.
4. Uppdrag att fortsatt ta emot nyanlända arbetssökande för praktik 2021–2023 (Fi2020/04960). Myndigheten ska senast den 1 april 2022, den 1 april 2023 och den 15 februari 2024 till Statskontoret redovisa hur uppdraget genomförs och vilka resultat som nåtts enligt närmare instruktion från Statskontoret.

5. Uppdrag att vidta energibesparingsåtgärder inom den statliga förvaltningen (FI2022/02571). Beslutsdatum: 8 september 2022. Redovisning: 15 dagen varje månad t o m den 31 mars 2023.

Anslagsposten får användas för Strålsäkerhetsmyndighetens förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för grundläggande och tillämpad forskning för att utveckla nationell kompetens inom myndighetens verksamhetsområde och för att stödja och utveckla myndighetens verksamhet.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Strålsäkerhetsmyndigheten ska betala totalt 755 600 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från MSB. 

Högst 1 000 000 kronor får utbetalas till andra myndigheter, regioner, kommuner och frivilligorganisationer för att täcka kostnader i samband med hälsoupplysning om UV-strålningens risker eller andra insatser som bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö.

Högst 200 000 kronor får användas till det svenska bidraget till Internationella strålskyddskommissionen.

Anslagsposten får användas för att täcka historiska underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten enligt § 5 och § 9 i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten. Maximalt får 4 mnkr använda för att täcka det historiska underskottet.

Anslagsposten ska användas för Strålsäkerhetsmyndighetens verksamhet som omfattas av avgifter enligt 11-13 och 15 §§ förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten. 

Medel för de lokala säkerhetsnämnderna vid Forsmarks, Oskarshamns och Ringhals kärnkraftverk ska utbetalas från anslagsposten. Medlen ska betalas kvartalsvis i förskott efter rekvisition och får uppgå till högst 400 000 kronor per nämnd. Nämnderna ska lämna en prognos över förbrukade medel till myndigheten senast den 30 november 2023. Nämnderna ska lämna en slutredovisning den 1 februari 2024 och medel som inte har förbrukats under 2023 ska betalas tillbaka till myndigheten. Medel som inte har förbrukats tidigare år av nämnderna ska också betalas tillbaka till myndigheten senast den 1 februari 2024.

Anslagsposten får användas för grundläggande och tillämpad forskning för att utveckla nationell kompetens inom myndighetens verksamhetsområde och för att stödja och utveckla myndighetens verksamhet. Anslagsposten får användas till myndighetens kostnader för resor, information och administration, inklusive personalkostnader som är direkt föranledda av myndighetens verksamhet inom det kärntekniska området.

Villkor

Beloppen under rubriken "infriade åtaganden" i tabellen ovan är endast indikativa och anger hur fördelningen av utgifterna beräknats för respektive period. 

Strålsäkerhetsmyndigheten får under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter för varor och tjänster som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 30 000 000 kronor för åren 2024–2028 inom de delar av myndighetens verksamhet som finansieras med medel från kärnavfallsfonden. Dessa åtaganden ska finansieras med medel från kärnavfallsfonden.

Villkor

Avgifter för 2023 enligt förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten beräknas beslutas först efter årsskiftet 2022/2023. Regeringens beslut om avgifter för 2023 kan därför påverka den beräknade budgeten för 2023 i avgiftstabellen.

Med undantag från 2 kap. 1 § kaptialförsörjningsförordningen (2011:210) får anläggningstillgångar som Strålsäkerhetsmyndigheten använder i den nationella strålskyddsberedskapen och inom det civila försvaret finansieras från anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten.