Riksantikvarieämbetet ska redovisa hur bidragsgivningen från anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård och anslaget 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer har främjat ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Riksantikvarieämbetet ska särskilt redovisa hur bidragsgivningen bidragit till uppfyllelsen av de nationella målen för kulturmiljöarbetet.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa hur myndigheten har använt eller fördelat medlen från anslag 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Redovisningen ska omfatta

• vilka strategiska prioriteringar som legat till grund för användningen eller fördelningen av medel,
• vilka insatser som finansierats eller delfinansierats av anslaget under året,
• på vilket sätt insatserna förväntas bidra till kulturområdets utveckling, och
• en resultatbedömning av genomförda insatser.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa resultaten av myndighetens arbete för att främja utvecklingen på det uppdragsarkeologiska området.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa vilka som fått bidrag enligt förordningen (2003:248) om bidrag till lönekostnader inom verk-
samheten kulturarvs-IT, med vilka belopp och för vilka ändamål. Redovisningen ska också innehålla en bedömning av statsbidragets effekter i förhållande till syftet med bidragen.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa genomförda insatser och resultat i arbetet med målet för arkitektur, form och design och den gestaltade livsmiljön (prop. 2017/18:110, bet. 2017/18:CKrU1, rskr. 2017/18:316). Redovisningen ska omfatta insatser och resultat som uppnåtts genom den egna verksamheten samt vad som uppnåtts i samverkan med Boverket, Statens centrum för arkitektur och design och Statens konstråd samt med andra aktörer.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa hur myndigheten har bidragit till genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken. Utgångspunkter för rapporteringen ska vara skrivelse (2020/21:133) Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 samt proposition (2017/18:179) En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. Redovisningen ska ske enligt anvisningar från Tillväxtverket.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa vilka insatser som myndigheten gjort för den nationella världsarvsstrategins genomförande, utifrån de utvecklingsområden som identifierats i strategin (Ku2019/01819). Särskilt fokus ska läggas vid insatser som gjorts för att förbättra förutsättningarna för världsarvssamordnarna att bedriva ett kvalitativt och utvecklingsinriktat världsarvsarbete lokalt och regionalt.

Under perioden 2020–2024 är Sverige medlem i Unescos kommitté för konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet. Riksantikvarieämbetet ska redovisa hur myndigheten har bistått Institutet för språk och folkminnen i dess arbete som expert i kommittén och hur Riksantikvarieämbetet under året har bidragit till det fortsatta genomförandet av konventionen i Sverige.

Myndigheten ska med utgångspunkt i det riksdagsbundna målet för Agenda 2030 redovisa resultat från myndighetens verksamhet som bidrar till genomförandet av agendan.

Riksantikvarieämbetet är en av de myndigheter som deltar i regeringens utvecklingsprogram för Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM) programperioden 2022–2025. Myndigheten ska redovisa resultaten av myndighetens fortsatta arbete med jämställdhetsintegrering.

Riksantikvarieämbetet ska, avseende myndighetens besöksmål, redovisa 

• den verksamhet som svarar mot den unga publikens behov samt insatser för att öka den unga publiken, och
• de åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.

Riksantikvarieämbetet ska till Myndigheten för kulturanalys lämna uppgifter om besöksutvecklingen på myndighetens besöksmål. Redovisning ska ske i enlighet med de anvisningar Myndigheten för kulturanalys lämnar.

Riksantikvarieämbetet ska i årsredovisningen specificera myndighetens totala lokalkostnader för 2023 enligt följande:

• hyra
• el och uppvärmning
• reparationer och underhåll
• övriga driftskostnader

Om myndigheten har fler än en hyresvärd ska kostnaderna fördelas per hyresvärd.

Riksantikvarieämbetet ska särredovisa eventuella sponsringsintäkter i not till resultaträkningen.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa fördelningen av eventuella bidragsintäkter mellan statliga bidrag, icke-statliga bidrag respektive bidrag från mellanstatliga organ i not till resultaträkningen.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa hur arbetet med att åstadkomma ekonomisk balans i den avgiftsbelagda verksamheten Svensk museitjänst fortskrider.

Riksantikvarieämbetet ska under 2023 delta i det samverkansråd vid Statens kulturråd som ska samordna de nationella kulturpolitiska intressena inom ramen för kultursamverkansmodellen.

Riksantikvarieämbetet ska analysera och redovisa vilka effekter den kyrkoantikvariska ersättningen haft för vården och bevarandet av det kyrkliga kulturarvet. Av redovisningen ska bl.a. framgå hur ersättningen har använts och vilka resultat som uppnåtts, samt hur kraven i överenskommelsen mellan staten och Svenska kyrkan har tillgodosetts när det gäller tillgänglighet till de kyrkliga kulturminnena, kompetens och samverkan (Ku2000/470). Analysen ska omfatta samtliga år som den kyrkoantikvariska ersättningen betalats ut, med särskilt fokus på utvecklingen från 2019 och framåt. I uppdraget ingår att följa upp åtgärder som vidtagits för att förbättra den nationella överblicken över de kyrkliga kulturminnenas vårdbehov, samt utifrån resultaten av dessa åtgärder redovisa en övergripande kartläggning av vårdbehoven i landet. Uppdraget ska genomföras i samverkan med bl.a. Svenska kyrkan och länsstyrelserna. Länsstyrelserna har enligt regleringsbrev för 2023 fått i uppdrag att senast den 2 maj 2023 lämna motsvarande redovisning till Riksantikvarieämbetet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 29 september 2023.

Riksantikvarieämbetet ska analysera och beskriva hur nuvarande juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningar för identifiering och återbördande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor möjliggör respektive utgör hinder för dessa processer. Riksantikvarieämbetet ska också analysera och beskriva motsvarande förutsättningar för ett så kallat sammanhållet regelverk för identifiering och återbördande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor. Redovisningen ska innehålla en konsekvensanalys. Uppdraget ska genomföras i samverkan med bl.a. Sametinget, Svenska kyrkan, länsstyrelserna samt övriga relevanta aktörer inklusive organisationer inom det civila samhället. En redovisning av uppdragets första del ska lämnas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 6 oktober 2023. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 31 mars 2024.

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 28 juli 2023 till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) och utformas enligt närmare anvisningar från Regeringskansliet.

Myndigheten ska redovisa prognoser för 2023–2026 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

• 6 februari,
• 28 juli och
• 23 oktober.

Anslagsposten får användas för utgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser. Anslagsposten får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.

Av anslagsposten ska minst 3 500 000 kronor användas för bidragsgivning till de centrala museernas forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Anslagsposten får användas för Riksantikvarieämbetets förvaltningsutgifter.

Av anslagsposten får högst 4 750 000 kronor användas för bidrag till ideella organisationer inom kulturmiljöområdet. Anslaget får också användas för att betala det svenska bidraget till Europeana och Icomos Board.

Medlen ska användas till löner för arbetsledare inom ramen för Kulturarvs-IT. Bidrag får beviljas enligt förordningen (2003:248) om bidrag till lönekostnader inom verksamheten kulturarvs-IT.

• Bidrag får beviljas enligt 2–5, 7–9 och 13 §§ förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer.  
• Av anslagsposten får högst 10 000 000 kronor användas för arkeologiska undersökningskostnader i samband med bostads-
  byggande enligt 10 § förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. 
• Av anslagsposten får medel användas för arkeologiska utredningar som syftar till att ta reda på om en fornlämning berörs av ett planerat arbetsföretag och som inte ska bekostas av någon annan. 
• Av anslagsposten får ersättning lämnas enligt 3 kap. 10 § kulturmiljölagen (1988:950).

• Av anslagsposten får medel avsättas för kostnader och ersättningar enligt 2 kap. 7, 8, 14 och 15 § § kulturmiljölagen (1988:950).

• Av anslagsposten får medel avsättas för hittelön och ersättning för fornfynd i enlighet med 2 kap. 16 § kulturmiljölagen (1988:950) samt för konservering av sådana fynd.

• Av anslagsposten får högst 2 000 000 kronor användas till bidrag för sådana konserveringsinsatser som anges i 13 § förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. Medel som inte används för konserveringsbidrag får användas för att bekosta konservering av fynd från äldre arkeologiska undersökningar.

• Av anslagsposten får intrångsersättning betalas ut vid beslut om kulturreservat enligt 7 kap. 9 § miljöbalken.

• Av anslagsposten får högst 2 000 000 kronor betalas ut som bidrag till föreningen Laponiatjuottjudus för förvaltningen av världsarvet Laponia enligt Laponiaförordningen (2011:840).

• Av anslagsposten får högst 3 000 000 kronor användas för kostnader för renoveringsinsatser som syftar till att laga ras i de delar av Visby ringmur som Riksantikvarieämbetet ansvarar för och förvaltar.
• Av anslagsposten får högst 4 000 000 kronor användas för bidrag till världsarvssamordning som avser de världsarv som är kulturarv, i syfte att stärka den lokala och regionala implementeringen under den första genomförandeperioden av den nationella världsarvsstrategin fram till och med 2023.

Anslagsposten får användas i enlighet med förordning (2017:628) om statsbidrag till kulturarvsarbete.

Anslagsposten får användas för bidrag till arbetslivsmuseer enligt förordning (2017:628) om statsbidrag till kulturarvsarbete.

Den som anordnar en tillfällig utställning som ska visas i Sverige kan under vissa förutsättningar få en statlig utställningsgaranti enligt förordningen (1998:200) om statliga utställningsgarantier. Utställningsgaranti får även lämnas för svenska kulturmanifestationer utomlands. Statliga utställningsgarantier administreras av Riksantikvarieämbetet. Medlen betalas ut efter regeringsbeslut.

Villkor

Beloppen för infriade åtaganden är endast indikativa och anger hur fördelningen av utgifterna har beräknats för respektive år.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa avgiftsbelagd verksamhet enligt ovanstående indelning. För verksamhet med full kostnadstäckning ska såväl intäkter som kostnader redovisas.

Riksantikvarieämbetets verksamhet inom Svensk Museitjänst ska utgöra en separat verksamhetsgren som särredovisas i årsredovisningen.