Verksamheten vid Sveriges Domstolar ska bedrivas med hög kvalitet och vara effektiv. Målbalanser och omloppstider ska hållas på en rimlig nivå. 

• Av brottmålen, exklusive förtursmål, ska 75 procent ta högst fem månader att avgöra i tingsrätt respektive hovrätt.
• Av tvistemålen i tingsrätt, exklusive gemensam ansökan om äktenskapsskillnad, ska 75 procent ta högst sju månader att avgöra. I hovrätt ska frågan om prövningstillstånd i 75 procent av målen ta högst två månader att avgöra. I de mål där prövningstillstånd beviljas ska 75 procent av målen ta högst tio månader att avgöra räknat från den tidpunkt då målet kom in till hovrätten.
• Av målen i förvaltningsrätt och kammarrätt, exklusive förturs- och migrationsmål, ska 75 procent ta högst sex månader att avgöra i respektive instans.
• Av målen i migrationsdomstolarna ska 90 procent av avlägsnandemålen avseende ensamkommande barn ta högst två månader att avgöra. Av övriga avlägsnandemål ska 90 procent ta högst fyra månader att avgöra. Av verkställighetsmålen ska 90 procent ta högst en månad att avgöra. Av övriga migrationsmål ska 90 procent ta högst fem månader att avgöra.
• Av målen i Migrationsöverdomstolen ska 90 procent ta högst två månader att avgöra.

Tings- och hovrätter, förvaltnings- och kammarrätter samt Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen ska i samråd med Domstolsverket själva sätta sina verksamhetsmål i enlighet med den mallstruktur för verksamhetsmål som Domstolsverket fastställer.  

Domstolsverket ska särskilt redovisa handläggningstider i mål där personer under 21 år står åtalade.

Av ärendena vid hyres- och arrendenämnderna, exklusive ärenden om avstående från besittningsskydd (bostad och lokal), medling (lokal och arrende), uppskov med avflyttning/avträde (lokal och anläggnings- arrende) och dispens (jordbruks- och anläggningsarrende), ska 75 procent ta högst fyra månader att avgöra. 

Hyres- och arrendenämnderna ska i samråd med Domstolsverket själva sätta sina verksamhetsmål i enlighet med den mallstruktur för verksamhetsmål som Domstolsverket fastställer.

Domstolsverket ska redovisa en analys över ersättningarna från anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. under 2023 i jämförelse med utvecklingen från 2016 och framåt.

Domstolsverket ska redovisa hur införandet av ett permanent snabbförfarande i brottmål (snabbare lagföring) fortskrider.

Domstolsverket ska initiera och samordna Sveriges Domstolars internationella verksamhet och bidra till internationell civil krishantering och utvecklingssamarbete.

Domstolsverket ska redovisa omfattningen av och kostnaderna för sin verksamhet inom internationell civil krishantering i enlighet med regleringsbrev för 2023 avseende anslag 1:1, utgiftsområde 7.

Domstolsverket ska även i särskild ordning i samband med årsredovisningen redovisa sitt arbete gällande FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet med utgångspunkt från den nationella handlingsplanen på området.

Domstolsverket ska redovisa prognoser för 2023–2026 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Av kommentarerna ska framgå vilka antaganden som använts i prognosen, vilka osäkerhetsfaktorer som finns och vad som orsakat eventuella förändringar. Om prognosen för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar visar på underskott ska myndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras att vidtas för att verksamheten ska kunna bedrivas inom ramen för tilldelade medel samt vilka konsekvenserna blir för verksamheten till följd av dessa åtgärder. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

6 februari

25 april

28 juli

23 oktober.

Utöver rapporteringen i Hermes ska Domstolsverket varje månad lämna särskilt underlag avseende 2023 för anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. till Regeringskansliet (Justitiedepartementet). Av underlaget ska framgå månadsprognos, månatligt utfall och en analys av förändringarna. Utfallet i förhållande till prognosen ska analyseras och kommenteras.

Domstolsverket ska tillsammans med Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Brottsförebyggande rådet fortsätta arbetet med att bedöma framtida verksamhetsvolymer i brottmålsprocessen. Arbetet ska bedrivas med utgångspunkt i det uppdrag som gavs till myndigheterna i oktober 2019 (Ju2019/01057). Myndigheterna ska gemensamt redovisa sina resultat till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 1 mars 2024.

Domstolsverket ska, efter samråd med domstolarna och Domarnämnden, redovisa en plan för att säkerställa domstolarnas kompetensförsörjning utifrån de resursförstärkningar som Sveriges Domstolar har fått och beräknas få fram till och med 2025. Av kompetensförsörjningsplanen ska framgå hur behovet ser ut avseende samtliga yrkeskategorier samt hur myndigheterna avser attrahera, rekrytera, behålla och utveckla rätt kompetens. Eftersom det finns ett behov av notarie- och domarutbildade jurister inom både Sveriges Domstolar och hos andra myndigheter ska det av redovisningen särskilt framgå hur resursförstärkningarna påverkar antalet notarier och fiskaler och hur dessa utbildningsplatser fördelas inom landet. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2023 till Regeringskansliet (Justitiedepartementet).

Pågående uppdrag

Domstolsverket har tillsammans med Brottsoffermyndigheten regeringens uppdrag att gemensamt verka för att vittnesstödsverksamhet bedrivs vid samtliga tingsrätter och hovrätter (Ju2006/5404).

Regeringen gav den 25 juni 2015 Domstolsverket och Stockholms tingsrätt i uppdrag att bl.a. förbereda och vidta åtgärder för att sätet vid den nordisk-baltiska regionala avdelningen i den enhetliga patent- domstolen ska kunna inleda sin verksamhet i Stockholm (Ju2015/05233). Tidplanen har förskjutits och uppdraget ska därför redovisas senast den 1 mars 2023.

Domstolsverket har, tillsammans med 27 andra myndigheter, i uppdrag att följa upp funktionshinderspolitiken 2021–2031 utifrån det nationella målet för funktionshinderspolitiken. Resultatet av uppföljningen ska årligen lämnas till Regeringskansliet i respektive myndighets årsredovisning (S2021/06595).

Samtliga myndigheter inom Sveriges Domstolar ska fortsatt ställa praktikplatser till förfogande. Uppdragen ska redovisas till Statskontoret senast den 1 april 2023 och den 15 februari 2024 (Fi2020/04960, A2020/02583).

Domstolsverket, Polismyndigheten, Rättsmedicinalverket, Kriminalvården och Åklagarmyndigheten har tillsammans i uppdrag att fortsätta försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år t.o.m. den 31 december 2024 (Ju2022/00421). Myndigheterna ska senast den 1 mars 2023 och den 1 mars 2024 gemensamt redovisa till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) vilka resultat som har uppnåtts. Polismyndigheten ska vara samordnande.

Domstolsverket ska redovisa Sveriges Domstolars kostnader med anledning av de ändringar i offentlighets- och sekretesslagen som träder i kraft den 1 oktober 2023 (bet. 2021/22:JuU46 punkt 2, rskr. 2021/22:454). Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2023. 

Domstolsverket ska förbereda för anslutning av relevanta informationsflöden till den infrastruktur för säker digital kommunikation inom offentlig sektor som Myndigheten för digital förvaltning har i uppdrag att tillhandahålla (I2021/03317) senast 29 september 2023. Domstolsverket ska redovisa arbetet med förberedelserna till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast samma datum.

Det uppdrag som gavs i regleringsbrevet för 2022 ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 1 mars 2023.

Domstolsverket ska t.o.m. den 31 mars 2023 vidta möjliga och lämpliga energibesparingsåtgärder. Uppdraget ska redovisas månadsvis till Energimyndighet t.o.m. april 2023 (Fi2022/02571).

Anslaget får användas till utgifter för 

• de allmänna domstolarnas, de allmänna förvaltningsdomstolarnas, hyres- och arrendenämndernas, Rättshjälpsmyndighetens, Rättshjälpsnämndens, Notarienämndens samt Domstolsverkets verksamhet
• bidrag till nämndemannasammanslutningar, information till nämndemän och bidrag till nämndemäns resekostnader vid studiebesök
• uppstartskostnader för internationellt utvecklingssamarbete
• den nordisk-baltiska regionala avdelningen vid den enhetliga patentdomstolen
• representanter i Rådgivande organet av europeiska domare inom Europarådet 
• Sveriges Domareförbunds deltagande i International Association of Judges (IAJ) och Association of European Administrative Judges (AEAJ) samt i visst nordiskt samarbete.

Anslaget får användas till utgifter för

• rättshjälp enligt rättshjälpslagen. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende rättshjälp enligt rättshjälpslagen disponeras av de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten samt Rättshjälpsnämnden.
• utgifter för offentligt försvar och offentligt ombud. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för offentligt försvar och offentligt ombud disponeras av de allmänna domstolarna.
• utgifter för offentligt biträde. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för offentligt biträde och tredje man för utredning enligt lagen om offentligt biträde disponeras av de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna samt Rättshjälpsmyndigheten.
• rådgivning. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende rådgivning enligt rättshjälpslagen disponeras av Rättshjälpsmyndigheten.
• utgifter för målsägandebiträde. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för målsägandebiträde disponeras av de allmänna domstolarna.
• utgifter för medlare och rättegångsbiträde. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för medlare och rättegångsbiträde enligt föräldrabalken disponeras av de allmänna domstolarna.
• utgifter för särskild företrädare för barn. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för särskild företrädare för barn disponeras av de allmänna domstolarna.
• ersättningsgaranti för bodelningsförrättare. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende ersättningsgaranti för bodelningsförrättare disponeras av de allmänna domstolarna.
• diverse kostnader för rättsväsendet. Efter rekvisition till Domstolsverket kan medel från anslaget betalas ut till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) och till Länsstyrelsen i Stockholms län. Från anslaget får avräknas ersättning för kostnader avseende översättning, delgivning m.m. som hänför sig till internationellt straff- och civilrättsligt samarbete inom Centralmyndighetens ansvarsområde och som inte ska bäras av annan myndighet.
• vissa domstolsutgifter m.m. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för bevisning, parter, tolk m.m., god man, förvaltararvoden m.m. i konkurser samt ersättning till likvidatorer och bouppteckningsförrättare disponeras av de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna samt hyres- och arrendenämnderna.

Domstolsverket får vidare betala ut medel efter rekvisition från Regeringskansliet, Kriminalvården och övervakningsnämnderna inom Kriminalvården, Socialstyrelsen, Arbetsdomstolen och länsstyrelserna.

Anslaget får även användas för att finansiera utgifter som i reglerings- brevet för 1997 skulle avräknas mot anslagsposterna 1–5 för utgifter i ärenden som påbörjats innan den nya rättshjälpslagen trädde i kraft (den 1 december 1997).

Medel som levereras in på grund av ålagd återbetalningsskyldighet för utgift som belastat anslaget ska redovisas på inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

Villkor

För de offentligrättsliga avgifterna ska avgifternas intäkter bidra till att täcka verksamhetens kostnader.

Avgifternas storlek för den offentligrättsliga verksamheten framgår av förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna.

Villkor

Medel som erhålls på grund av ålagd återbetalningsskyldighet av rättshjälp ska redovisas mot inkomsttitel 2811 Öriga inkomster av statens verksamhet.