SMHI:s huvudsakliga uppgifter framgår av förordningen (2009:974) med instruktion för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

SMHI ska redovisa myndighetens arbete enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Redovisningen ska beskriva vilka resultat som myndighetens arbete har lett till och vilka resultat myndighetens arbete förväntas leda till. 

SMHI ska redovisa hur myndigheten, inom ramen för befintlig verksamhet, bidrar i arbetet med genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1991 av den 24 juni 2024 om restaurering av natur.

SMHI ska säkerställa att myndigheten har förmåga att agera proaktivt och handlingskraftigt i hanteringen av såväl fredstida krissituationer som vid krig och krigsfara. Utöver de krav som ställs i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap ska myndigheten i detta syfte utbilda och öva sin personal samt se till att myndigheten stärker arbetssätt och en kultur som utgår från de krav som ett krig ställer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet och Försvarsdepartementet) senast den 22 februari 2027. Detta ska ingå i den särskilda redovisningen för civilt försvar. 

SMHI ska redovisa prognoser för 2026–2029 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

–2 februari

–22 april

–24 juli

–9 november.

SMHI ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 24 juli 2026 via Statsredovisningssystemet i Hermes och utformas enligt närmare information från Statskontoret.

SMHI ska göra en översyn av delar av förordningen (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete. Översynen ska innehålla en analys och bedömning av om fler myndigheter bör omfattas av förordningen. Om ytterligare myndigheter föreslås ska konsekvenserna analyseras. 

Översynen ska även innehålla en analys av om det ansvar som följer av förordningen bör justeras för att bidra till en samhällsekonomiskt effektiv, strategisk och åtgärdsinriktad klimatanpassning inom respektive myndighets ansvarsområde. SMHI ska analysera hur skrivningarna om regelbunden uppföljning och redovisning av myndigheternas arbete bör revideras för att bättre stödja utvecklingen av det nationella klimatanpassningsarbetet. I uppdraget ingår även att analysera om det finns behov av att justera förordningen för att på ett bättre sätt samordna kraven på myndigheters klimatanpassningsarbete med den risk- och sårbarhetsbedömning som ska göras i enlighet med förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. I denna del av uppdraget ska myndigheten samarbeta med Myndigheten för civilt försvar. Inom ramen för uppdraget ska SMHI hämta in synpunkter och information från berörda myndigheter och andra berörda aktörer.

Redovisningen ska innehålla förslag på nödvändiga författningsändringar. Naturvårdsverket ska bistå SMHI, särskilt i de delar som rör författningsförslag och konsekvensanalys. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 30 juni 2026.

För regeringsuppdrag som lämnats i ett särskilt regeringsbeslut utgör uppräkningen endast en upplysning om vilka uppdrag som vid årets början var riktade till myndigheten och vilka tider som då gällde för återrapportering eller liknande.

Anslaget får användas för SMHI:s förvaltningsutgifter.

Högst 10 000 000 kronor får användas för verksamhet vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning.

Högst 5 000 000 kronor får användas för verksamhet vid Nationella expertrådet för klimatanpassning.

SMHI ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. SMHI ska betala totalt 152 000 kronor till Myndigheten för civilt försvar som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för civilt försvar.

Anslagsposten får användas för klimatanpassningsinsatser inom myndighetens ansvarsområde genom utredning, kartläggning och metodutveckling som minskar riskerna för ras, skred och erosion samt bidrar till en hållbar bebyggelse i ett föränderligt klimat.

Anslagsposten får användas för att finansiera uppdraget om historiska kostnader för ras och skred.

Anslagsposten får användas för att finansiera verksamhet vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. I detta ingår att samla, sprida och tillgängliggöra kunskap om klimatanpassning, ta fram beslutsunderlag, information och publikationer.

Anslagsposten får användas för deltagande i utåtriktade aktiviteter, såsom internationella möten inklusive FN:s klimatförhandlingar.

SMHI får betala ut högst 5 000 000 kronor till myndigheter samt kommuner dels för arbete initierat inom Myndighetsnätverket för klimatanpassning, inklusive arbete med indikatorer, dels för att stödja framtagandet av kommunala handlingsplaner enligt stegen i SMHI:s Lathund för klimatanpassning. Medlen betalas ut mot rekvisition.

Högst 2 500 000 kronor får användas för finansiering av analys- och utvärderingsarbete vid Nationella expertrådet för klimatanpassning.

SMHI får betala ut högst 2 500 000 kronor till Havs- och vattenmyndigheten för att i samarbete med SMHI och andra berörda myndigheter identifiera känsliga avrinningsområden för vattenuttag och ta fram underlag för vattenbalanser. Medlen betalas ut mot rekvisition. Oförbrukade medel återbetalas till SMHI. Dessa medel betalas sedan in mot inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

Högst 40 500 000 kronor får användas för finansiering av SMHI:s arbete med förebyggande och kunskapshöjande insatser för klimatanpassning inklusive slutförande av redan initierade projekt. Insatserna ska syfta till att öka tillgången till klimatinformation och beslutsunderlag om klimatanpassning för att därmed stödja länsstyrelser, kommuner och regioner med anpassning till ett förändrat klimat.

Villkor