Brottsligheten ska minska och människors trygghet ska öka. Åklagarmyndigheten ska bidra till en sådan utveckling genom att se till att de personer som har begått brott blir föremål för brottsutredning och lagföring. Myndighetens arbete ska bedrivas med högt ställda krav på kvalitet och effektivitet. Åklagarmyndigheten ska styra och organisera sin verksamhet på ett sätt som ger bästa möjliga förutsättningar för goda och enhetliga verksamhetsresultat samt för en rättstillämpning som är enhetlig. Åklagarmyndigheten ska utveckla sin verksamhet och samverka med andra aktörer för att bidra till ett effektivare rättsväsende. 

Åklagarmyndigheten ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som myndigheten ska utföra enligt lag och annan författning. Återrapporteringen ska innehålla en sammanhållen beskrivning och analys av verksamhetens utveckling. Redovisningen ska göras enligt den indelning som myndigheten bestämmer. Vidare ställer regeringen följande särskilda krav på redovisningen.

Återrapporteringskrav

Åklagarmyndigheten ska redovisa uppgifter om: 

- antalet och andelen misstänkta personer som har lagförts samt antalet och andelen brottsmisstankar som har lett till lagföring

- genomströmningstider

- antalet och andelen beslut i åtalsfrågan uppdelat på beslut varigenom åtal väckts, åtalsunderlåtelse meddelats, strafföreläggande utfärdats, åtal inte väckts på grund av att brott inte kan styrkas respektive åtal inte väckts av andra skäl

- antalet och andelen beslut att inte inleda respektive antalet och andelen beslut att lägga ned en förundersökning 

Betydande förändringar i resultatutvecklingen eller verksamheten ska ägnas särskild uppmärksamhet. Skillnader i resultat mellan åklagarkammare ska analyseras och kommenteras.

Åklagarmyndigheten ska samlat redovisa de iakttagelser som gjorts inom ramen för den rättsliga tillsynsverksamhet som bedrivits under 2012.

Myndigheten ska även redovisa de åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i verksamheten, inklusive de åtgärder som vidtagits för att öka enhetligheten mellan åklagarkamrarna både när det gäller verksamhetsresultat och rättstillämpning. Åklagarmyndigheten ska i detta sammanhang även beskriva hur myndigheten arbetar för att ta tillvara och sprida erfarenheter i syfte att utveckla verksamheten på operativ nivå. 

Åklagarmyndigheten ska redovisa myndighetens fortsatta insatser för att höja effektiviteten och kvaliteten i ärenden där ungdomar och barn är inblandade antingen som brottsmisstänkta eller brottsoffer. Av redovisningen ska framgå i vilken utsträckning de lagstadgade tidsfristerna som gäller i dessa ärenden har hållits.  

Åklagarmyndigheten ska redovisa hur bekämpningen av mängdbrott har utvecklats. Av redovisningen ska framgå hur samverkan och samordning med polis och domstol fungerar samt resultatet av arbetet för att utveckla arbets- och organisationsformer. Vidare ska myndigheten göra en bedömning av behovet av ytterligare åtgärder på brottsområdet.

Åklagarmyndigheten ska redovisa de åtgärder som myndigheten har vidtagit för att vidareutveckla arbetet med brottsutbytesfrågor på såväl strategisk som operativ nivå. Myndigheten ska också redovisa och kommentera det kvantitativa resultatet av sitt arbete för att spåra, säkra, förverka och återföra vinster av brott.

Åklagarmyndigheten ska redovisa uppgifter om häktningar och restriktioner enligt den struktur för redovisning som framgår av myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2010.

Åklagarmyndigheten ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att vidareutveckla åklagarnas kompetens i frågor som rör kontakten med brottsoffer. Av redovisningen ska särskilt framgå hur myndigheten arbetar för att förbättra åklagarnas handläggning av enskilda anspråk i brottmålsprocessen.  

Åklagare och polis har en skyldighet att underrätta Socialstyrelsen i ärenden som omfattas av lagen (2007:606) om utredningar avseende vissa dödsfall. Åklagarmyndigheten ska efter samråd med Rikspolisstyrelsen redovisa vilka riktlinjer och rutiner som finns för att säkerställa att underrättelseskyldigheten efterlevs.  

Åklagarmyndigheten ska redovisa prognoser för 2012-2016 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV.

18 januari

22 februari

 3 maj

30 juli

26 oktober

Åklagarmyndigheten ska redovisa och analysera vad införandet av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll samt internrevisionsförordningen (2006:1228) har inneburit för myndighetens arbete med att stärka den interna styrningen och kontrollen. Åklagarmyndigheten ska även redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att ytterligare förbättra myndighetens förmåga att följa upp och analysera verksamheten och dess resultat. 

Åklagarmyndigheten ska samlat redovisa hur myndigheten arbetar med chefsutveckling och chefsförsörjning på kort och lång sikt.

Åklagarmyndigheten ska tillsammans med Rikspolisstyrelsen analysera resultatet av verksamheten utredning och lagföring. Analysen ska utgå från ett urval av brottskategorier av både enkel och komplicerad beskaffenhet. Myndigheterna ska presentera resultatet av analysen på nationell nivå. Observerade skillnader i resultatet på lokal nivå ska också lyftas fram. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Justitiedepartementet) i en gemensam rapport senast den 30 mars 2013.  

Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen ska utifrån respektive myndighets ansvars- och kompetensområde granska kvaliteten i handläggningen i den brottsutredande verksamheten. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot ärenden som inte har lett till lagföring, inklusive ärenden där förundersökning inte inletts. Granskningen ska, när det gäller åklagares handläggning och beslut, genomföras inom ramen för Åklagarmyndighetens rättsliga tillsynsverksamhet. Granskningen ska avse ett urval av brottstyper, både av enkel och komplicerad beskaffenhet. Brottstyperna sexualbrott, brott mot barn och bostadsinbrott ska ingå i granskningen. Myndigheterna ska göra en samlad bedömning av om de utredningsåtgärder och andra åtgärder som vidtagits har varit enhetliga och ändamålsenliga ur ett effektivitets- och kvalitetsperspektiv. Även frågan om ytterligare åtgärder hade varit motiverade ska bedömas. Om myndigheterna uppmärksammar systematiska brister i den brottsutredande verksamheten ingår också i uppdraget att redovisa vilka åtgärder som behöver vidtas. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Justitiedepartementet) i en gemensam rapport senast den 30 mars 2013. 

Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Ekobrottsmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården fick i regleringsbrevet för 2011 i uppdrag att ta fram en plan för att anpassa verksamheten till införandet av ett strukturerat elektroniskt informationsflöde. Uppdraget redovisades i november 2011. Mot denna bakgrund ska Åklagarmyndigheten redovisa vilka åtgärder som vidtas för att anpassa verksamheten till införandet av ett strukturerat elektroniskt informationsflöde så att de effektivitets- och kvalitetsnyttor som skapas tillvaratas fullt ut. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 1 november 2012.

Med stöd av Brottsförebyggande rådet ska Åklagarmyndigheten i samverkan med Rikspolisstyrelsen, Domstolsverket och Kriminalvården samordna och utveckla prognos- och analysarbetet för att förbättra myndigheternas möjligheter att bedöma sin framtida verksamhetsvolym. Brottsförebyggande rådets bidrag ska syfta till att analysmetoden genomgående håller hög kvalitet. Myndigheterna ska lämna en gemensam årlig rapport i samband med budgetunderlagen. Rapporten ska innehålla en analys av tidigare lämnade prognoser i förhållande till det faktiska utfallet.

Åklagarmyndigheten ges i uppdrag att i samverkan med Rikspolisstyrelsen, Kriminalvården och Domstolsverket utarbeta en handlingsplan för rättsväsendets biståndsfinansierade medverkan i internationell civil krishantering och utvecklingssamarbete. Regeringen bedömer att en handlingsplan kan bidra till att säkerställa rättsväsendets kvalitativa såväl som kvantitativa deltagande i internationell civil krishantering samt bidra till en ökad helhetssyn och ett effektivare resursutnyttjande. I uppdraget ingår att:

- ge förslag till åtgärder med syfte att dels stärka samordningen mellan myndigheterna i rättskedjan, liksom samverkan med de andra myndigheter som är verksamma inom internationell krishantering, dels stärka kopplingarna mellan rättsväsendets deltagande i internationell civil krishantering och det internationella utvecklingssamarbete som rättsväsendets myndigheter deltar i, 

- lämna förslag till hur rättsväsendets medverkan i internationella uppdrag utöver måluppfyllelsen för biståndspolitiken också i högre grad ska kunna bidra till operativ nytta för kärnverksamheten, förmågeutveckling och kompetensuppbyggnad för den utsändande myndigheten,

- utarbeta ett sammanhållet synsätt för att ta hand om den kompetens som förvärvas i internationella uppdrag, och i samband med detta överväga andra personalrelaterade frågor som till exempel rekrytering och utbildning.  

Uppdraget ska delredovisas senast den 30 mars 2012 då en kort lägesbeskrivning ska lämnas av hur samverkansformerna har utvecklats. Uppdraget ska slutredovisas den 30 september 2012. Efter uppdragets genomförande ska myndigheterna årligen, med start 2013, i samband med att årsredovisningarna lämnas, också lämna en samlad resultatredovisning av rättsväsendets bidrag till internationell civil krishantering och utvecklingssamarbete.

Redovisningen ska samordnas av Rikspolisstyrelsen.

Vid uppdragets genomförande ska myndigheterna samråda med övriga berörda aktörer, i synnerhet Folke Bernadotteakademin (FBA) och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) samt med den utredare som på Justitiedepartementets uppdrag ser över rättsväsendets deltagande i internationella insatser (Ju2011/4296/P).    

Pågående uppdrag

Åklagarmyndigheten ska som ett led i arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) i samverkan med Rikspolisstyrelsen, Ekobrottsmyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Skatteverket senast den 31 december 2012 ha infört ett strukturerat elektroniskt informationsflöde framåt i rättskedjan. Samverkan ska även ske med Brottsförebyggande rådet. För att säkerställa att myndigheternas RIF-arbete samordnas ska Åklagarmyndigheten anpassa sin planering och prioritering av IT-baserad verksamhetsutveckling till RIF-gemensamma ställningstaganden.

Åklagarmyndigheten ska i samverkan med Rikspolisstyrelsen en gång per år, före maj månads utgång, till regeringen lämna en gemensam redogörelse för tillämpningen av bestämmelserna i rättegångsbalken om hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål under föregående år (Ju2010/855/Å).

Ekobrottsmyndigheten har i samverkan med Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten bildat en myndighetsgemensam nationell specialistfunktion för brottsutbytesfrågor vid Ekobrottsmyndigheten. Ekobrottsmyndigheten ska i samverkan med de övriga myndigheterna utvärdera verksamheten i den myndighetsgemensamma funktionen. Utvärderingen ska redovisas senast den 31 maj 2012 (Ju2008/8737/Å).