De övergripande målen för statliga universitets och högskolors verksamhet anges i högskolelagen (1992:1434).

Varje universitet och högskola har tagit fram en plan för hur lärosätet avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen (skr. 2016/17:10), t.ex. i fråga om lika möjligheter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning. Enligt uppdraget ska planen innehålla utvecklingsbehov, mål och aktiviteter som lärosätet avser att vidta under 2017–2019 samt beskriva på vilket sätt jämställdhet ska integreras och bli en del av lärosätets ordinarie verksamhet, exempelvis i lärosätets styrprocesser.

Åtgärder och resultat utifrån planen ska redovisas i årsredovisningen. Universitet och högskolor ska i årsredovisningarna också redovisa hur de beaktar jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel.

Universiteten och högskolorna får i sitt arbete med jämställdhetsintegrering inhämta stöd från Jämställdhetsmyndigheten.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Antalet helårsstudenter ska vid universitet och högskolor öka på de utbildningar som framgår av bilaga 7.

Utbyggnaden ska genomföras under 2018 och redovisas i årsredovisningen.

Utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov.

Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. Ett universitets eller en högskolas avvägningar när det gäller t.ex. fördelningen mellan program och kurser på olika nivåer och med olika förkunskapskrav samt fördelningen mellan campus och nätbaserad undervisning ska redovisas. Prioriteringar och förändringar som rör utbildningar inom hälso- och sjukvårdsområdet samt lärar- och förskollärarutbildningar ska särskilt kommenteras. Därutöver ska en redovisning lämnas över hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning.

Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa uppgifter om antalet programnybörjare, antalet helårsstudenter samt antalet examinerade de senaste tre åren på utbildningar som leder till följande examina:

• arkitektexamen
• barnmorskeexamen,
• civilingenjörsexamen,
• förskollärarexamen,
• grundlärarexamen (med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3),
• högskoleingenjörsexamen,
• ämneslärarexamen,
• ämneslärarexamen som avläggs efter kompletterande pedagogisk utbildning,
• läkarexamen,
• sjuksköterskeexamen,
• speciallärarexamen och specialpedagogexamen,
• specialistsjuksköterskeexamen, och
• tandläkarexamen.

Universitet och högskolor ska i årsredovisningen särskilt kommentera hur den utbyggnad av vissa hälso- och sjukvårdsutbildningar samt förskollärar- och lärarutbildningar som inleddes 2015 fortlöper, liksom utbyggnadens omfattning i förhållande till uppsatta mål. De lärosäten som inte lever upp till målen för utbyggnaden ska redovisa vilka åtgärder de har vidtagit för att uppnå målen.

Utöver vad som anges under rubriken Utbildningsutbud ovan ska universitet och högskolor som har tillstånd att utfärda lärar- eller förskollärarexamina planera för dimensioneringen av utbildningen till olika examina, inriktningar och ämneskombinationer så att dimensioneringen svarar mot studenternas efterfrågan och mot arbetsmarknadens nationella och regionala behov. De överväganden och åtgärder som har gjorts för att informera och vägleda studenterna i detta val ska redovisas i årsredovisningen.

I årsredovisningen ska den studieavgiftsfinansierade verksamhetens omfattning redovisas. Årsredovisningen ska även innehålla en redogörelse för den studieavgiftsfinansierade verksamhetens eventuella påverkan på ett universitets eller en högskolas övriga verksamhet. Universitet och högskolor ska redovisa antalet tredjelandsstudenter som har deltagit i utbildning inom ett utbytesavtal och de eventuella förändringar som har skett i denna verksamhet. Vidare ska universitet och högskolor redovisa hur samarbetet med Migrationsverket har fungerat.

Universitet och högskolor ska även redovisa antalet avgiftsskyldiga studenter som har antagits genom separat antagning samt hur den studieavgiftsfinansierade verksamheten har påverkats av denna.

Den särskilda höjning av ersättningsbeloppen för utbildningsområdena humaniora, teologi, juridik, samhällsvetenskap, undervisning och verksamhetsförlagd utbildning som inleddes 2016 ska användas för kvalitetsförstärkande åtgärder. Medlen avsatta för humaniora, teologi, juridik och samhällsvetenskap ska i första hand användas för att öka andelen lärarledd tid på utbildningar inom dessa områden.

Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa och analysera hur de höjda ersättningsbeloppen har bidragit till högre kvalitet inom berörda utbildningar.

Universitet och högskolor ska under perioden 2016–2018 utveckla sitt arbete med bedömning av reell kompetens. Universitets- och högskolerådet (UHR) har under samma period i uppdrag att samordna en pilotverksamhet med syfte att etablera en varaktig struktur för stöd till såväl universitets och högskolors arbete med bedömning av reell kompetens som lärosätenas samarbete i fråga om bedömningen (U2016/04965/UH). Universitet och högskolor ska samverka med UHR i detta arbete.

I årsredovisningen ska lärosätena redogöra för hur arbetet med bedömning av reell kompetens utvecklas. Redovisningen ska också innefatta hur lärosätet har bidragit till UHR:s arbete inom ramen för det nämnda uppdraget. I årsredovisningen för 2018 ska lärosätena redogöra för hur arbetet med reell kompetens har utvecklats under perioden.

Ekonomisk redovisning m.m.

Försvarshögskolan omfattas inte av punkterna 3 och 4.

1. Universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina får hos Stockholms universitet ansöka om bidrag för särskilt pedagogiskt stöd, inklusive teckenspråkstolkning, för studenter med funktionshinder i studiesituationen för de kostnader som överstiger 0,3 procent av anslaget eller bidraget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Dessa kostnader får, efter att ansökan beviljats, delvis täckas av de medel som disponeras av Stockholms universitet som ett särskilt åtagande som ska finansieras av medel under anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor.

2. Universitet och högskolor får belasta anslagen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, forskning och utbildning på forskarnivå samt konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå med kostnader för personskadeförsäkringar för studenter. Kostnaderna får högst uppgå till 24 kronor per helårsstudent.

3. En prognos över beräknat utfall för anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska lämnas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 2 maj och 8 november 2018. Prognosen ska lämnas i enlighet med bilaga 8.

Redovisningen ska innehålla beräknat utfall för innevarande år och de tre kommande åren, med hänsyn tagen till anslagssparande, överproduktion och utnyttjande av eventuella decemberprestationer. I prognosen ska även redovisas beräknat utnyttjande av låneram under året.  

En kopia av prognosen ska lämnas till Universitetskanslersämbetet.

4. Följande ersättningsbelopp (kronor) ska tillämpas för budgetåret 2018. 

Utbildningsområdet Undervisning avser utbildning inom det allmänna utbildningsområdet och den utbildningsvetenskapliga kärnan.

Utbildningsområdet Verksamhetsförlagd utbildning avser verksamhetsförlagd utbildning inom lärar- och förskollärarutbildning.

Utbildningsområdet Övrigt avser journalist- och bibliotekarieutbildningar samt praktiska och estetiska kurser inom lärarutbildning med inriktning mot tidigare år, grundlärarutbildning och förskollärarutbildning. 

Anvisningar för avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer finns i bilaga 1.

5. Riktlinjer för redovisning finns i bilaga 2.

6. Universitet och högskolor får ta ut och disponera avgifter för verksamheter enligt bilaga 4.

7. Universitet och högskolor får köpa kurser av svenska statliga universitet och högskolor och enskilda utbildningsanordnare som har relevant examenstillstånd (köpt beställd utbildning) eller av utländska lärosäten inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Sådana kurser får endast köpas för studenter som har antagits till utbildning hos det lärosäte som köper utbildningen. Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer får endast göras av det lärosäte som köper kurser. Sådana kurser ska av det säljande statliga universitetet eller högskolan inte klassificeras som uppdragsutbildning.

8. Stipendier som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering för doktorander får inte finansieras med medel från statsbudgeten. Därvid avses såväl medel på anslag för forskning och utbildning på forskarnivå som andra statliga medel som fördelas via en statlig myndighet.

9. I universitets och högskolors uppgifter att utbilda och forska ingår enligt högskolelagen att samverka med det omgivande samhället och att informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160). Intäkter och kostnader för sådan verksamhet får belasta anslagen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå. 

Övrigt

1. Universitet och högskolor ska, samtidigt som de lämnar  årsredovisningen till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet), lämna en kopia av årsredovisningen till Universitetskanslersämbetet.

2. Universitet och högskolor ska lämna de uppgifter som krävs för att Universitetskanslersämbetet ska kunna följa utvecklingen av studenters aktivitet på kurs.

3. Undantag från vissa bestämmelser finns i bilaga 5.

Universitet och högskolor ska i årsredovisning redovisa hur de vid upphandlingar som överstiger gällande tröskelvärden har arbetat med att uppfylla de nya kraven på kollektivavtalsenliga villkor som följer av 17 kap. 2–5 §§ lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.

Universitet och högskolor ska aktivt delta i UHR:s uppdrag att genomföra en försöksverksamhet i fråga om en utvecklad bedömning av viss utländsk eftergymnasial utbildning när myndigheten så begär.

Myndigheterna ska bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten som införts successivt fr.o.m. 2017 och som syftar till att sysselsätta minst 5 000 personer 2020. För 2018 bör omfattningen uppgå till minst 2 000 personer. Myndigheterna ska eftersträva att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden, inklusive nyanlända, för att utföra enklare arbetsuppgifter vid myndigheten.

Universitet och högskolor ska senast den 3 april 2018 till Statskontoret redovisa hur myndigheten bidragit till regeringens satsning enligt närmare instruktion från Statskontoret.

Regelverket och ersättningen för de moderna beredskapsjobben ska motsvara de villkor som gäller för den subventionerade anställningsformen extratjänster, som handläggs och betalas ut av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen och Arbetsgivarverket har i uppdrag att bistå med stöd till myndigheterna inom sina respektive ansvarsområden i detta arbete.

Universitet och högskolor får i uppdrag att synliggöra sitt förebyggande och främjande arbete för att motverka sexuella trakasserier.