Specialpedagogiska skolmyndigheten ska övergripande redovisa hur myndigheten arbetat för att stärka sin informationssäkerhet och för hur den planerar för att möta framtida behov, bl.a. utifrån aktuella digitaliseringsinitiativ. Specialpedagogiska skolmyndigheten ska särskilt redogöra för följande:

• Åtgärder för att utveckla den interna styrningen och uppföljningen av informationssäkerhetsarbetet inklusive myndighetsledningens roll i detta.
• Huruvida myndigheten gjort en utvärdering av det egna informationssäkerhetsarbetet genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verktyg Infosäkkollen.
• Huruvida en analys gjorts av kopplingar till och beroenden av externa parter, exempelvis it-tjänsteleverantörer och andra myndigheter, samt om åtgärder vidtagits eller planerats för att minska eventuella identifierade risker med anledning av detta.
• Huruvida en analys gjorts av hur arbete på distans påverkar informationssäkerheten och om åtgärder för att hantera identifierade risker vidtagits.
• Huruvida åtgärder för att öka förmågan att identifiera och rapportera it-incidenter vidtagits.

Myndigheten ska med utgångspunkt i det riksdagsbundna målet för
Agenda 2030 redovisa resultat från myndighetens verksamhet som bidrar
till genomförandet av agendan.

Myndigheten ska redovisa prognoser för 2022–2025 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

– 7 februari,

– 27 april,

– 29 juli, och

– 28 oktober.

Specialpedagogiska skolmyndigheten ska tillsammans med Statens skolverk och Skolforskningsinstitutet ta fram kunskaps- sammanställningar inom områdena elevhälsa och stöd som kan bidra till att förbättra huvudmäns, rektorers och lärares möjligheter att välja effektiva insatser i syfte att elever ska nå utbildningens mål. I de fall det är relevant bör myndigheterna föra en dialog med Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Skolverket har det övergripande ansvaret och är sammankallande för uppdraget. Uppdraget ska redovisas gemensamt till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 februari 2024.

Specialpedagogiska skolmyndigheten ska tillsammans med Statens skolverk ta fram stödmaterial för utredning av en elevs behov av särskilt stöd. Uppdraget ska redovisas gemensamt till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 februari 2023.

Specialpedagogiska skolmyndigheten ska tillsammans med Statens skolverk genomföra kompetensutvecklingsinsatser för personal som arbetar med elever som läser enligt grundsärskolans eller gymnasiesärskolans läroplaner och inom komvux som särskild utbildning. I uppdraget ingår bl.a. att ta fram insatser som stärker undervisningen. Myndigheterna ska även ta fram utbildningsinsatser för bedömning av elevernas kunskaper i ämnen och ämnesområden samt verktyg och stödmaterial för bedömning och kunskapsuppföljning i ämnen och ämnesområden. Uppdraget ska delredovisas gemensamt till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 28 februari 2023 och slutredovisas gemensamt till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 29 februari 2024.

Specialpedagogiska skolmyndigheten ska inom ramen för sina kompetensutvecklingsinsatser i alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) genomföra kompetensutvecklingsinsatser som syftar till att utveckla den kommunikativa miljön genom digitala lärverktyg eller digitala hjälpmedel i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Insatserna bör beröra roller och samverkan kring förskrivning och tillhandahållande av digitala hjälpmedel och bör rikta sig mot individ, grupp och organisationsnivå till elevhälsa, lärare och annan personal i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 28 februari 2023.

Specialpedagogiska skolmyndigheten ska redovisa hur myndigheten arbetar för att ta tillvara de erfarenheter av vad pandemin inneburit i fråga om minskade utsläpp från tjänsteresor. Myndigheten ska särskilt beskriva vad den kan göra för att fortsätta utveckla arbetssätt som innebär alternativ till fysiska möten och en allt mindre miljö- och klimatpåverkan, samtidigt som verksamhetens behov, myndighetens geografiska läge och andra förutsättningar beaktas. Myndigheten ska redovisa uppföljningsbara mål för resande för 2025 i förhållande till 2019 på ett sätt som leder till mindre miljö- och klimatpåverkan. Redovisningen ska ske inom ramen för myndighetens miljöledningsarbete i enlighet med vad som gäller enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter samt genom deltagande i samverkansarbetet REMM som bedrivs vid Trafikverket.

Anslaget får användas för Specialpedagogiska skolmyndighetens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för myndighetens verksamhet, produktionsstöd för läromedelsframställning och visst internationellt samarbete.

Återbetalda medel när det gäller bidrag med återbetalningsskyldighet ska tillföras anslaget.

För utgifter med anledning av uppdraget att svara för genomförandet av fortbildning i specialpedagogik (U2020/06064) får Specialpedagogiska skolmyndigheten belasta anslagsposten med 1 000 000 kronor. 

Anslagsposten får belastas med utgifter för omvårdnadsinsatser vid gymnasieskolor med utbildning som är speciellt anpassad för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning).

Anslagsposten får belastas med utgifter för statsbidrag enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet.

Anslagsposten får belastas med utgifter för utvecklingsprojekt och analyser som syftar till att öka måluppfyllelsen eller öka kunskapen när det gäller olika pedagogiska arbetssätt vad avser barn och elever med funktionsnedsättning.

Anslagsposten får belastas med högst 2 300 000 kronor för stöd för särskilt anordnad utbildning för ungdomar med svår synnedsättning som efter grundskolan behöver ett s.k. mellanår innan de börjar gymnasial utbildning.

Av medlen på anslaget ska högst 40 000 000 kronor användas till kostnader för statsbidrag i enlighet med 1 a § förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet.

Anslagsposten får belastas med utgifter för bidrag enligt förordningen (2007:1345) om statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning.

Det ekonomiska målet för intäkter från tillgängliggörande av läromedel och från ersättning från kommuner från elever i specialskola är att intäkterna ska bidra till att täcka kostnaderna. Kostnaderna i tabellen ovan avser myndighetens samtliga kostnader.

Ersättning från hemkommunen för elevs undervisning i specialskolan lämnas enligt förordningen (SKOLFS 1997:1) om ersättning för elever i specialskolan. Intäkterna disponeras av myndigheten. Intäkterna ska särredovisas i årsredovisningen och av redovisningen ska det dessutom framgå hur många elever som kommer från en värdkommun respektive en annan kommun.

Ersättning från hemkommunen för elever i förskoleklass och fritidshem inom specialskolan lämnas också enligt förordningen om ersättning för elever i specialskolan. Intäkterna ska särredovisas i årsredovisningen.