Centrala studiestödsnämndens uppgifter framgår bl.a. av förordningen (2017:1114) med instruktion för Centrala studiestödsnämnden.

Myndigheten ska särskilt redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att minska andelen studerande med studiehjälp som får beslut om återkrav och andelen återkravsskulder som Centrala studiestödsnämnden skickar vidare till Kronofogdemyndigheten. 

Myndigheten ska särskilt redovisa vilka insatser som vidtagits för att förbättra resultatet vad gäller handläggningstider avseende studiemedel i Sverige. 

Myndigheten ska särskilt redovisa hur myndigheten har fortsatt arbetet med att förbättra återbetalningen från främst utlandsbosatta låntagare samt resultat från arbetet. 

Myndigheten ska särskilt redovisa resultatet från de insatser som myndigheten har vidtagit för att öka andelen återbetalare av lån.

Myndigheten ska bidra till det övergripande målet att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, andelen felaktiga utbetalningar ska minska och fel ska motverkas. Andelen felaktiga utbetalningar från de stöd och lån som myndigheten hanterar ska därför minska. 

Återrapporteringskrav för minskade felaktiga utbetalningar
Myndigheten ska redovisa måluppfyllelsen och genomförda insatser för att uppnå målet. 

Redovisningen ska omfatta följande:

• Upptäckta felaktiga utbetalningar, antal och totalt belopp.
• Återkrav, antal och totalt belopp.
• Återbetalda medel, antal och totalt belopp.
• Antal polisanmälningar.
• Totalt belopp av upptäckta felaktiga utbetalningar i förhållande till dels de totala utbetalningarna, dels den senaste uppskattningen av det totala beloppet av felaktiga utbetalningar.

Redovisningen för dessa indikatorer ska ske för studiehjälp, studiemedel och studiestartsstöd. Därtill ska en analys göras av hur utfallet av dessa indikatorer utvecklats över tid. Vidare ska en redovisning lämnas av vidtagna åtgärder för att minska de felaktiga utbetalningarna. Myndigheten ska också redovisa en bedömning av åtgärdernas effekter och kostnadsutvecklingen för kontrollarbetet.

Myndigheten ska fortsätta utveckla arbetet med att bidra till målen för jämställdhetspolitiken (skr. 2016/17:10) genom att arbeta vidare med den av myndigheten inrapporterade inriktningen för perioden 2022–2025 (U2021/03539).

Myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att minska sjukfrånvaron vid myndigheten.

Hemutrustningslånet avvecklas 2022. Myndigheten ska lämna en bedömning av de administrativa konsekvenserna av detta, bl.a. ska en analys göras av hur myndighetens kostnader påverkas de kommande fem åren. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 april 2022.  

Myndigheten ska redovisa resultaten av de tillfälliga åtgärder som regeringen har vidtagit inom studiestödet med anledning av covid-19-pandemin. Redovisningen ska bland annat innehålla viktiga erfarenheter från myndighetens arbete med åtgärderna. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 juni 2023.

Myndigheten ska följa körkortslånets utveckling och redovisa statistik om lånet. Redovisningen av uppgifter om tilldelning av lån ska ske per kalenderhalvår och lämnas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 15 februari respektive den 30 augusti 2022. Redovisning av återbetalningsuppgifter ska ske per kalenderår och lämnas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 15 februari 2022. Myndigheten ska särskilt följa upp i vilken omfattning körkortslånet leder till körkort samt redovisa övriga effekter av körkortslånet som myndigheten bedömer relevanta. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 20 oktober 2023.

Myndigheten ska ta fram en handlingsplan för att motverka fusk och felaktiga utbetalningar av det omställningsstudiestöd som myndigheten planeras att administrera fr.o.m den 1 oktober 2022. Handlingsplanen ska genomföras t.o.m. 2023. Handlingsplanen ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet, med kopia till Utbildningsdepartementet) senast den 1 januari 2023. En delredovisning av genomförandet av handlingsplanen ska ske senast den 1 juli 2023 och slutredovisningen ska ske i årsredovisningen för 2024.

Myndigheten ska redovisa hur den arbetar för att ta tillvara de erfarenheter av vad pandemin inneburit i fråga om minskade utsläpp från tjänsteresor. Myndigheten ska särskilt beskriva vad den kan göra för att fortsätta utveckla arbetssätt som innebär alternativ till fysiska möten och en allt mindre miljö- och klimatpåverkan, samtidigt som verksamhetens behov, myndighetens geografiska läge och andra förutsättningar beaktas. Myndigheten ska redovisa uppföljningsbara mål för resande för 2025 i förhållande till 2019 på ett sätt som leder till mindre miljö- och klimatpåverkan. Redovisningen ska ske inom ramen för myndighetens miljöledningsarbete i enlighet med vad som gäller enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter samt genom deltagande i samverkansarbetet REMM som bedrivs vid Trafikverket.

• Myndigheten ska följa upp reformen att tillfälligt slopa fribeloppet under 2020. Uppföljningen ska omfatta en redogörelse för konsekvenser för utbetalningar och kostnader inom studiestödssystemet samt vilka konsekvenser reformen fick för studerande. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 maj 2022.
• Fortsatt ta emot nyanlända arbetssökande för praktik 2021–2023 (Fi2020/04960). Uppdraget ska redovisas till Statskontoret senast den 1 april 2021–2023 samt senast den 15 februari 2024.
• Fortsatt ta emot personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga för praktik 2021—2023 (A2020/02583). Uppdraget ska redovisas till Statskontoret senast den 1 april 2021–2023 samt senast den 15 februari 2024.
• Förbereda införandet av ett sådant statligt offentligt studiestöd (omställningsstudiestöd) som föreslås i departementspromemorian Omställningsstudiestöd – för flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (Ds 2021:18) så att sådant studiestöd ska kunna hanteras digitalt av myndigheten fr.o.m. den 1 oktober 2022. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 mars 2022.
• Ta fram en ny modell för beräkning av räntan på studielån. En delredovisning som innehåller eventuella författningsförslag och konsekvenser för låntagarna ska lämnas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 februari 2022. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 april 2022. 

• Vara behörig myndighet enligt EU-förordningen om gemensam digital ingång (I2020/03233 och I2021/02831).

Myndigheten ska redovisa prognoser för 2022–2025 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Myndigheten ska vid nedanstående tillfällen även lämna prognoser över kreditreserven. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den 

– 7 februari, 
– 27 april,
– 29 juli, och
– 28 oktober. 

Redovisningen ska i förekommande fall omfatta antalet studiestödstagare, nyttjandegrader, genomsnittliga belopp och andra variabler, däribland makroekonomiska antaganden och regeländringar som påverkar prognosen. Myndigheten ska kommentera och analysera de faktorer för respektive anslag som har bidragit till avvikelserna på samma sätt som i prognosarbetet under 2021. Redovisningen ska även omfatta prognoser för avgiftsinkomster uppdelat på de olika avgiftstyperna. 

Utgiftsprognoser för anslaget 1:3 Hemutrustningslån inom utgiftsområde 13 ska enbart lämnas vid de två första prognostillfällena och redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet). 

Utgiftsprognoser för anslaget 1:19 Lån till körkort inom utgiftsområde 22 ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet).

Anslagsposten får belastas med utgifter för studiehjälp i form av studiebidrag, extra tillägg och inackorderingstillägg enligt studiestödslagen (1999:1395). Vidare får anslagsposten belastas med utgifter för ersättning till svenska elever utomlands för vissa resor enligt förordningen (CSNFS 1983:17) om bidrag till utlandsstuderande för dagliga resor.

Anslagsposten får belastas med utgifter för kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning och lärlingsliknande utbildning inom introduktionsprogram enligt förordningen (2013:1121) om kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning och lärlingsliknande utbildning inom introduktionsprogram.

Anslagsposten får belastas med utgifter för studiebidrag enligt 3 kap. 12 § studiestödslagen (1999:1395).

Anslagsposten får även användas för utgifter för retroaktiva utbetalningar av vissa former av studiestöd som har upphört.

Anslagsposten får belastas med utgifter för studiebidrag enligt 3 kap. 13 § studiestödslagen (1999:1395) till studerande som

– vid grundskolestudier saknar slutbetyg eller motsvarande från grundskola eller motsvarande utbildning, eller

– vid gymnasieutbildning saknar slutbetyg eller motsvarande från treårig gymnasieutbildning eller motsvarande utbildning.

Anslagsposten får belastas med utgifter för studiebidrag enligt 3 kap. 13 § studiestödslagen (1999:1395) till studerande som repeterar eller kompletterar ämnen på grundskolenivå.

Anslagsposten får belastas med utgifter för studiebidrag enligt 3 kap. 13 § studiestödslagen (1999:1395) till vissa arbetslösa studerande i åldrarna 20–24 år, dock inte till dem som omfattas av ett utbildningskontrakt, och till vissa studerande i åldrarna 20–24 år som läser vidare efter introduktionsprogram i gymnasieskolan.

Anslagsposten får belastas med utgifter för studiebidrag enligt 3 kap. 13 § studiestödslagen (1999:1395) till studerande på kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen.

Tilldelade medel ska enligt förordningen (1998:1512) om statliga ålderspensionsavgifter m.m. betalas in till Pensionsmyndigheten.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2022 om 3 821 376 000 kronor och ett regleringsbelopp för 2019 om -29 819 000 kronor.

Anslagsposten får belastas med utgifter för tilläggsbidrag enligt 3 kap. 13 a § studiestödslagen (1999:1395).

Anslagsposten får belastas med utgifter för avsättning till kreditreserv för att täcka konstaterade förluster på utlåning t.o.m. 2013.

Vidare får anslagsposten belastas med utgifter för avsättning i fråga om kreditreserv för att täcka nedskrivning och inlösen av vissa studielån med statlig kreditgaranti.

Anslagsposten ska belastas och medlen föras över till kreditreserven månadsvis i tolftedelar.

Anslagsposten får belastas med utgifter för avsättning i fråga om kreditreserv för att täcka förväntade förluster på nyutlåning fr.o.m. 2014 enligt studiestödslagen (1999:1395).

Anslagsposten ska belastas och medlen ska föras över till kreditreserven månadsvis utifrån den procentuella förlustavsättningen beräknad på utlånat belopp för aktuell månad.

Anslagsposten får belastas med utgifter i fråga om avskrivning av återkrav som avser lån.

Anslagsposten får belastas med statens utgifter när det gäller nedsättning av studiemedelsräntor för studielån upplånade efter 1988 enligt studiestödslagen (1973:349), studiestödslagen (1999:1395) och lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa samt för avgifter till Riksgäldskontoret.

Anslagsposten får belastas med statens ränteutgifter på lån för återkrav av studiemedel.

Anslagsposten får belastas med utgifter enligt förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan.

Anslagsposten får belastas med utgifter för statsbidrag till anordnare av teckenspråksutbildning för föräldrar till barn som för kommunikation är beroende av teckenspråk enligt förordningen (1997:1158) om statsbidrag för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar.

Anslagsposten får belastas med utgifter för bidrag till kursdeltagare
i teckenspråksutbildning för föräldrar till barn som för kommunikation är beroende av teckenspråk enligt förordningen om statsbidrag för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar.

Tilldelade medel ska enligt förordningen om statliga ålderspensionsavgifter m.m. inbetalas till Pensionsmyndigheten.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2022 om 88 000 kronor och ett regleringsbelopp för 2019 om 0 kronor.

Anslaget får användas för utgifter för studiestartsstöd och tilläggsbidrag. 

Anslagsposten får belastas med utgifter för verksamhet enligt förordningen (2017:1114) med instruktion för Centrala studiestödsnämnden.

Av anslagsposten får 6 000 000 kronor endast användas för att finansiera insatser, återrapportering och uppdrag kopplade till det övergripande målet om minskade felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och Centrala studiestödsnämndens deltagande i uppdrag för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott.

Avgiftsintäkterna ska bidra till verksamhetens kostnader.  

Avgifternas storlek bestäms av regeringen med undantag för aviseringsavgifterna inom verksamheten för hemutrustningslån som beslutas av Centrala studiestödsnämnden enligt förordningen (1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar.