Institutet för språk och folkminnen ska i årsredovisningen för 2023 särskilt redovisa hur medlen från anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter under utgiftsområde 1 Rikets styrelse har använts för att bedriva språkvårdande verksamhet för de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romani chib samt revitaliseringsinsatser i enlighet med förordningen (2010:21) om statsbidrag för insatser till stöd för de nationella minoritetsspråken. Myndigheten ska senast den 1 februari 2024 även redovisa detta i en särskild rapport till Länsstyrelsen i Stockholms län och till Sametinget.

Institutet för språk och folkminnen ska i årsredovisningen specificera myndighetens totala lokalkostnader för 2023 enligt följande:

• hyra
• el och uppvärmning
• reparationer och underhåll
• övriga driftskostnader

Om myndigheten har fler än en hyresvärd ska kostnaderna fördelas per hyresvärd.

Institutet för språk och folkminnen ska särredovisa eventuella sponsringsintäkter i not till resultaträkningen. 

Institutet för språk och folkminnen ska redovisa fördelningen av eventuella bidragsintäkter mellan statliga bidrag, icke-statliga bidrag respektive bidrag från mellanstatliga organ i not till resultaträkningen.

Institutet för språk och folkminnen ska redovisa hur myndigheten har använt eller fördelat medlen från anslag 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Redovisningen ska omfatta

• vilka strategiska prioriteringar som legat till grund för användningen eller fördelningen av medel,
• vilka insatser som finansierats eller delfinansierats av anslaget under året,
• på vilket sätt insatserna förväntas bidra till kulturområdets utveckling, och
• en resultatbedömning av genomförda insatser.

Institutet för språk och folkminnen ska med utgångspunkt i det riksdagsbundna målet för Agenda 2030 redovisa resultat från myndighetens verksamhet som bidrar till genomförandet av agendan. 

Institutet för språk och folkminnen ska särskilt redovisa hur myndigheten, med utgångspunkt i sitt verksamhetsområde och erfarenheter från särskilda uppdrag inom ramen för regeringens strategi för romsk inkludering 2012–2032, har bidragit till att synliggöra, bevara och utveckla romskt språk och romsk kultur.

Myndigheten ska redovisa prognoser för 2023–2026 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

• 6 februari,
• 28 juli och
• 23 oktober.

Under perioden 2020–2024 är Sverige medlem i Unescos kommitté för konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet. Institutet för språk och folkminnen ska som expertmyndighet delta i kommittéarbetet och företräda Sverige i samarbete med Svenska Unescorådet och Sveriges permanenta delegation vid OECD och Unesco samt i nära dialog med Kulturdepartementet. Vid behov ska myndigheten inhämta stöd från Riksantikvarieämbetet, Statens musikverk, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Stiftelsen Nordiska museet, Sametinget och andra berörda aktörer. Institutet för språk och folkminnen ska redovisa resultat från årets kommittémöte i en rapport som tas fram i dialog med Kulturdepartementet, Svenska Unescorådet och Sveriges permanenta delegation vid OECD och Unesco, efter genomfört kommittémöte.

Anslagsposten får användas för utgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser. Anslagsposten får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.

Anslagsposten får användas för Institutet för språk och folkminnens förvaltningsutgifter.

För avgiftsbelagd verksamhet redovisas endast de sammanlagda intäkterna.