Naturvårdsverket ska redovisa myndighetens arbete för att minska förekomsten av läkemedel i miljön. Naturvårdsverket ska också i möjligaste mån kvantifiera resultatet, med fokus på förväntade effekter, av de bidrag som har getts enligt förordningen (2018:495) om bidrag för rening av avloppsvatten från läkemedelsrester. Redovisningen ska innehålla information om vilken typ av installationer som fått bidrag samt hur många. Myndigheten ska även redovisa hur många fullskaliga anläggningar med avancerad rening som är i drift eller planeras att driftsättas med hjälp av statligt bidrag.

Naturvårdsverket ska redovisa myndighetens arbete för främja en cirkulär och fossilfri plastanvändning samt för att minska plast, mikro- och nanoplast i hav och natur. Myndigheten ska också redovisa vilka insatser myndigheten har genomfört för att driva frågan i förhandlingarna om ett nytt globalt avtal mot plastföroreningar. Myndigheten ska redovisa vilket resultat myndighetens arbete inom plastområdet har gett med fokus på förväntade effekter

Naturvårdsverket ska inom ramen för sitt arbete med att verka för samhällets omställning till en cirkulär ekonomi särskilt redovisa hur myndigheten bidragit till att andra myndigheter och aktörer ökar takten i denna omställning.

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten har arbetat med tillsyn över producenter av plastprodukter för engångsbruk enligt förordningen (2021:996) om engångsprodukter, förordningen (2021:998) om producentansvar för vissa tobaksprodukter och filter, förordningen (2021:1000) om producentansvar för våtservetter, samt hur myndigheten utvecklat sitt arbete med detta.

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten har arbetat för att utveckla och stärka den nationella samordningen och vägledningen kring problemen med spridning av högfluorerade ämnen sk. PFAS i miljön. Myndigheten ska särskilt redovisa arbetet som sker i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och som har särskilt fokus på stöd och vägledning när det gäller hantering av kontaminerat släckvatten samt skumvätskor som innehåller PFAS. Av redovisningen ska de genomförda åtgärderna framgå samt vilka effekter dessa åtgärder bedöms få.

Naturvårdsverket ska redovisa hur de bidragit till arbetet med att i samverkan med Sametinget fortsatt utveckla ett förvaltningsverktyg utifrån fastställd toleransnivå för skador orsakade av stora rovdjur inom rennäringen, i syfte att upprätthålla en hållbar rennäring och en gynnsam bevarandestatus för stora rovdjur. Naturvårdsverket ska särskilt redovisa sitt arbete med vägledning om toleransnivåns betydelse vid eventuell prövning av förutsättningar för jakt på stora rovdjur. 

Som en följd av att bidrag för rovdjursavvisande stängsel inte omfattas av den svenska strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, har anslag 1:7 Ersättningar till viltskador m.m. ökats med 15 miljoner kronor. Naturvårdsverket ska redovisa vilka effekter detta har fått för stödgivningen, såväl avseende myndigheternas hantering som för de stödberättigade.

Myndigheten ska i samarbete med Havs-och vattenmyndigheten, Statens jordbruksverk och Skogsstyrelsen redovisa sitt arbete med att ta fram nationella data om den samlade förekomsten av livsmiljötyper vad gäller geografiskt läge och status, samt data om livsmiljökrav för fågelarter samt annex II-, IV- och V-arter i Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (Art- och habitatdirektivet). Det bör särskilt redovisas arealer och tillstånd för förekomster av livsmiljötyper i de områden som ägs av staten och statliga bolag. Syftet är bland annat att förbereda framtagande av nationell restaureringsplan i enlighet med förslaget till ny EU-förordning om restaurering av natur (COM(2022) 304 Final).

Naturvårdsverket ska redovisa resultaten och effekterna av sitt arbete med tillsynsvägledning om strandskyddet. Av redovisningen ska särskilt framgå vilka resultat och effekter som uppnåtts mot bakgrund av att förvaltningsanslaget tillförts ytterligare medel för detta ändamål.

Naturvårdsverket ska redovisa sitt arbete för att tillståndsprövning och tillsynsvägledning enligt miljöbalken ska bli effektivare och bidra till den gröna omställningen. 

Myndigheten ska redovisa hur myndigheten har bidragit till genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken. Utgångspunkter för rapporteringen ska vara skrivelse (2020/21:133) Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 samt proposition (2017/18:179) En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder.  Redovisningen ska ske enligt anvisningar från Tillväxtverket.

Myndigheten ska övergripande redogöra för hur myndigheten har arbetat för att förvalta och utveckla sin informationssäkerhet och för hur den planerar för att möta framtida behov.

Myndigheten ska, utifrån sin faststighetsförvaltande uppgift, redogöra för hur de verkat förebildligt för hållbara gestaltade livsmiljöer och bidragit till det nationella målet för arkitektur, form och design (prop. 2017/18:110, bet. 2017/18:CKrU1, rskr. 2017/18:316). 

Naturvårdsverket ska redogöra för resultat som uppnåtts och bedöma hur myndighetens verksamhet bidragit till att, inom sitt ansvarsområde, uppfylla de av riksdagen beslutade målen för livsmedelsstrategin.

Naturvårdsverket ska redovisa prognoser för 2023–2026 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den 

-  6 februari, 

-  25 april, 

-  28 juli och 

-  23 oktober. 

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 28 juli 2023 till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) och utformas enligt närmare anvisningar från Regeringskansliet.

Naturvårdsverket ska ge en samlad redovisning av hur medlen inom anslag 1:16 Klimatinvesteringar har använts. Redovisningen ska innehålla uppgifter om beslutade investeringar, om faktiska såväl som förväntade resultat, samt om samhällsekonomiska effekter. Additionella effekter av styrmedlet ska vara särskilt i fokus. Myndigheten ska även redogöra för hur stor del av utsläppsminskningarna som uppstod inom respektive utom Sveriges gränser. I den mån det är möjligt ska även de sysselsättningseffekter som användningen av anslaget lett till redovisas. Arbetet med uppföljning och utvärdering av stöden ska också redogöras för. Myndigheten ska också ge förslag på förändringar som kan göras för att öka stödens samhällsekonomiska effektivitet. Naturvårdsverket ska även redogöra för den särskilda satsning som görs för ökad utbyggnad av laddinfrastruktur 2023-2025.

Redovisningen ska ske med hjälp av underlag från Länsstyrelsen i Dalarnas län och Statens energimyndighet. Uppdraget ska redovisas årligen till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 15 april.

Naturvårdsverket ska i samarbete med Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet analysera möjligheterna att uppdatera den svenska metodiken av effekter av naturliga störningar som storm, brand och insektsskador vid tillämpningen av EU:s förordning om LULUCF. Metodikförändringar ska grundas i fysiologiska parametrar relevanta för sektorn samt baseras på etablerad vetenskap.

Naturvårdsverket bör beakta möjligheten att anpassa metodiken till svenska förhållanden för att kunna tillämpa de flexibiliteter som förordningen medger. Naturvårdsverket ska vid behov föreslå åtgärder för att förordningens flexibiliteter ska kunna nyttjas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 1 september 2023.

Naturvårdsverket ska med bistånd av Statens energimyndighet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Boverket ta fram förslag på hur ett register för fastbränsleanordningar kan upprättas.  Informationen i registret ska vara enhetlig och tillgänglig för olika syften såsom uppföljningar, utsläppsinventeringar, tillsyn och utformning av effektiva styrmedel.  Informationen ska vara utformad så att den bidrar i arbetet med att följa upp miljökvalitetsnormer och miljömål. I uppdraget ingår att ge förslag på hur registret ska underhållas och finansieras. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 30 december 2023.

Naturvårdsverket ges i uppdrag att, med bistånd från Statens jordbruksverk och Statens energimyndighet, ta fram förslag på hur Sverige kan uppnå, och bidra till, minskade utsläpp av metan i syfte att nå klimatmålen och åtagandet i den globala metandeklarationen (Global Methane Pledge) från klimattoppmötet i Glasgow. Förslaget ska utgå från tidigare kartläggande arbete som gjorts i samband med framtagandet av Sveriges handlingsplan för metan, vilken lämnades in som del av åtagande under den globala metandeklarationen i samband med COP27. Förslaget ska bland annat beröra styrmedel, åtgärder, och näringslivets arbete med att åstadkomma minskade metanutsläpp. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 29 september 2023. 

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten har arbetat med förorenade sediment, särskilt vad gäller samordning och samverkan samt hur myndigheten tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Statens geotekniska institut, Sveriges geologiska undersökning och länsstyrelserna har arbetat för att fortsatt stärka arbetet med bättre kunskap och hantering av förorenade sediment 2023-2025. Naturvårdsverket ska inhämta underlag från ovan myndigheter och avseende länsstyrelsen särskilt angående inventering av förorenade sediment. Myndigheternas arbete ska rapporteras av Naturvårdsverket i den årliga lägesbeskrivningen om förorenade områden för 2024, 2025 och 2026 som lämnas till Regeringskansliet ( Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 15 april respektive år.

Naturvårdsverket ska sammanställa behovet av de resurser och förstärkningar inom tillsynsmyndigheternas verksamhet som krävs för att förebygga och upptäcka avfallsbrottslighet inklusive driva ärenden där sådan brottslighet har upptäckts. Inom uppdraget ska Naturvårdsverket inhämta information från länsstyrelser och kommuner. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 29 februari 2024.

Naturvårdsverket ska utreda vilka åtgärder som krävs för att Sverige ska nå målen om förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall i EU:s avfallsdirektiv. En första delredovisning ska innehålla en analys av vilken potential som olika avfallsfraktioner har för att bidra till måluppfyllelse samt var förändringar bör ske för respektive avfallsfraktion och avfallsflöde, inklusive en kortfattad beskrivning av vilka brister som kan finnas i den statistik som ligger till grund för uppföljningen av målen samt vilken effekt dessa kan ha på uppföljningen.

Slutredovisningen ska innehålla nödvändiga författningsändringar för de åtgärder som krävs för att nå målen och för att komma till rätta med de brister som identifierats i delredovisningen. Exempel på åtgärder som ska övervägas är krav på separat insamling av relevanta avfallsfraktioner från såväl hushåll som verksamheter, kvalitetskrav eller mottagningskriterier på avfall som avses förbrännas och skärpta krav avseende informationskampanjer. Uppdraget innefattar inte frågor om efterlevnad, såsom avfallsplanering, tillsyn och uppföljningsansvar. Redovisningen ska även innehålla en konsekvensbeskrivning av samhällsekonomiska effekter inklusive en bedömning av förväntad klimat- och miljönytta, en analys av kostnader samt effekter för berörda aktörer. Naturvårdsverket ska samråda med den utredare som av Regeringskansliet fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att öka materialåtervinningen (KN2023:03088).

Delredovisningen ska lämnas senast den 25 mars 2023 och slutredovisningen senast den 31 oktober 2023 till Regeringskansliet ( Klimat- och näringslivsdepartementet).

Naturvårdsverket ska tillsammans med Statens energimyndighet och Sveriges geologiska undersökning fortsätta att utveckla samverkan för Sveriges delar av en hållbar europeisk batterivärdekedja. Myndigheterna ska fortsatt utveckla en bred dialog och samverkan kring batterirelaterade förutsättningar, tillsammans med relevanta aktörer från hela batterivärdekedjan. Myndigheterna ska även föreslå ändamålsenliga indikatorer för utvecklingen av en hållbar batterivärdekedja samt föreslå en tillhörande plan för uppföljning och utvärdering av utvecklingen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 1 december 2023 och Statens energimyndighet har det sammanhållande ansvaret för redovisningen.

Regeringen uppdrar åt Naturvårdsverket att förhandla och ingå överenskommelse med Europeiska kommissionen så som avtalstecknare (beneficiary) i EU:s Horisont Europa partnerskapsprogram Partnership for the Assessment of Risk from Chemicals (PARC). 

Naturvårdsverket ska redovisa statistik om kommunernas och länsstyrelsernas beslut i ärenden om upphävande av och dispens från strandskyddet, nekad dispens från eller upphävande av strandskyddet samt tillsynsbeslut i strandskyddsärenden. Av redovisningen ska det framgå hur många upphävanden och dispenser samt tillsynsbeslut som länsstyrelserna och kommunerna har beslutat om under 2022, fördelat på kommuner och olika typer av kommuner. Statistiken ska visa vilket ändamål upphävandet haft eller för vilken åtgärd dispensen getts och vilket särskilt skäl som ligger till grund för beslutet samt om beslutet avser en nyetablering. För tillsynsbeslut ska ändamålet med beslutet anges. Statistiken ska även visa kommunala beslut om dispens eller upphävande som överklagats eller som en länsstyrelse beslutat att överpröva enligt 19 kap. 3 b § miljöbalken, samt kommuners och länsstyrelsers tillsynsbeslut som överklagats.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 30 april 2023.

Naturvårdsverket ska sammanställa och redovisa finansiella medel för biologisk mångfald under 2022 som använts av myndigheter. Redovisningen ska utgöra underlag till Sveriges rapportering om resursmobilisering och utformas i enlighet med FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD), (COP beslut XII/3). Naturvårdsverket ska genomföra arbetet med stöd av Havs- och vattenmyndigheten, Statens jordbruksverk och Skogsstyrelsen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet ( Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 30 juni 2023.

Naturvårdsverket ska utveckla arbetet med landets vandringsleder och fjälleder. I uppdraget ingår att när staten är huvudman, knyta ihop vandringsleder, utveckla vandringsleder i skyddade områden och i skyddade fjällnära skogar, fortsätta upprustningen av det statliga ledsystemet i fjällen samt i den mån det är möjligt förlänga Kungsleden genom fjällregionen. Utöver det ska Naturvårdsverket utveckla samordningen om vandringsleder i landet tillsammans med andra huvudmän. 

Naturvårdsverket ska, tillsammans med Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk och Havs- och vattenmyndigheten, ta fram förslag till reviderade referensarealer för de utpekade livsmiljötyper som år 2025 ska rapporteras enligt artikel 17 i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet), inklusive kategorisering i intervaller samt faktisk areal vid EU-inträdet. Förslaget ska ange de minsta arealer som krävs för att Sverige ska uppfylla kraven i art- och habitatdirektivet och vara i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning om restaurering av natur, om möjligt i dess slutliga lydelse, och annars enligt det senaste utkastet. För hävdberoende naturtyper ska hänsyn tas till den tekniska och ekologiska genomförbarheten av att återetablera naturtyperna till det minimum som krävs och bedöms vara ekonomiskt möjligt.

Naturvårdsverket ska i arbetet beakta de definitioner och utgångspunkter för fastställande av referensarealer som anges i förordningen om restaurering av natur. Översynen ska beakta behovet av ökad jämförbarhet mellan medlemsstater och därför särskilt eftersträva att metodval och redovisning av referensarealen är i linje med andra EU medlemsstater. Naturvårdsverket ska för respektive medlemsstat redovisa hur metodval och redovisningsprinciper förhåller sig till andra medlemsstater med liknande biogeografiska förhållanden som Sverige. Vidare ska förutsättningarna att utifrån förslagen till reviderade referensarealer nå restaureringsmålen i förordningen om restaurering av natur, analyseras och redovisas. Konsekvenserna av förslagen till de reviderade referensarealerna i förhållande till målen i förordningen om restaurering av natur ska också redovisas, i enlighet med förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. En delredovisning av faktisk areal av naturtyperna vid Sveriges EU-inträde ska lämnas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 31 januari 2024. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 28 mars 2024.  

Naturvårdsverket ska ta fram ett underlag som pekar ut geografiska områden som är lämpliga för återvätning av våtmarker. Fokus ska vara våtmarker som gynnar klimatarbetet, men även biologisk mångfald, vattenbalansering, vattenkvalitet och grundvatten. Underlaget ska utgöras av ett ändamålsenligt GIS-underlag som visar vilka marker som kan vara lämpliga att återställa till våtmark, inklusive nödvändiga buffertzoner, samtidigt som skador inte uppstår på infrastruktur och byggnader och negativ inverkan på jordbruks- och skogsproduktion minimeras. I uppdraget ingår även att bedöma vilken total areal som i ett samhällsekonomisk perspektiv är lämplig för återvätning uppdelad på olika ägoslag. Uppdraget ska genomföras i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter. Denna del ska  redovisas 30 mars 2023.

Vidare ska Naturvårdsverket i samarbete med Statens jordbruksverk utreda om det behövs en ny stödmodell avseende återvätning av dikad jordbruksmark i avvaktan på EU:s certifieringsramverk för upptag och infångning av koldioxid, restaureringsförordningen och den reviderade LULUCF-förordningen samt för att bidra till kompletterade åtgärder det klimatpolitiska ramverket. Vidare uppdras myndigheten att i samarbete med Statens jordbruksverk och Skogsstyrelsen ta fram en vägledning för hur de juridiska frågeställningarna kan hanteras vid återvätning av dikad torvmark, för att säkerställa kostnadseffektivitet samt att ägande- och brukanderätten respekteras.  Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 november 2023 till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet).

Naturvårdsverket ska ta fram en vägledning om påverkan på fåglar av olika typer av elledningar. Syftet med uppdraget är att möjliggöra snabbare tillståndsprocesser och förenkla tillsyn. Vägledningen ska omfatta såväl bedömning av risker för kollision och fågeldöd som risker med avverkning av ledningsgator samt när vilka skyddsåtgärder kan vara miljömässigt motiverade. Naturvårdsverket ska föra en dialog med Affärsverket svenska kraftnät, Energiföretagen Sverige och andra berörda aktörer i genomförandet av uppdraget för att säkerställa att vägledningen svarar upp mot uppdragets syfte. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 15 december 2023.

Naturvårdsverket ska utveckla den vägledning som finns på myndighetens hemsida vad gäller miljötillståndsprövning och anmälan. Vägledningen ska särskilt omfatta tydliggörande av processens olika steg i olika instanser, vilka aktörer som ingår i prövningen och deras roller samt hur överklagandeprocessen går till. Vägledningen ska också omfatta miljöprövning med gränsöverskridande miljöeffekter och bör kopplas till andra relevanta vägledningar t.ex. om miljöbedömningar och tillsyn. I genomförandet av uppdraget uppdraget ska Naturvårdsverket inhämta synpunkter från Domstolsverket och länsstyrelserna. Övriga myndigheter och organisationer som berörs ska ges tillfälle att yttra sig. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 28 februari 2024.

Naturvårdsverket ska tillsammans med Tillväxtverket utveckla en vägledning på verksamt.se om reglerna för tillstånd och anmälan enligt miljöbalken och författningar som har meddelats med stöd av miljöbalken. Vägledningen ska vara ett verktyg som underlättar för verksamhetsutövare att avgöra om en planerad verksamhet är tillståndspliktig eller anmälningspliktig och om verksamheten kan antas innebära en betydande miljöpåverkan. Även relevant prövningsmyndighet bör framgå av vägledningen. I genomförandet av uppdraget ska Naturvårdsverket inhämta information från Havs- och vattenmyndigheten samt andra berörda myndigheter och organisationer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 28 februari 2024.

Naturvårdsverket ska bidra i genomförandet av regionalfondsprogrammen och Fonden för en rättvis omställning under programperioden 2021–2027. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (blivande Landsbygds- och Infrastrukturdepartementet) senast den 24 februari 2028.

Anslagsposten ska användas för bidrag till föreningen Svenskt Friluftsliv, att fördela i enlighet med förordningen (2010:2008) om statsbidrag till friluftsorganisationer samt för föreningens kostnader för att fördela medlen i enlighet med förordningen.

1. Anslagsposten får användas för Naturvårdsverkets förvaltningskostnader.
2. Anslagsposten får användas till kostnader för kanslistöd m.m. till Miljömålsrådet.
3. Högst 5 000 000 kronor får användas för bidrag till utvecklingsarbete som andra än Naturvårdsverket organiserat och som främjar de verksamheter som Naturvårdsverket ansvarar för.
4. Högst 200 000 kronor får användas till kostnader för deltagande i sekretariatsfunktionen i nätverket European Network of the Heads of Environment Protection Agencies, NEPA.
5. Minst 25 000 000 kronor ska användas för att stärka myndighetens arbete nationellt, inom EU och internationellt för att främja en mer cirkulär plastanvändning samt för att minska plaster, inklusive mikro- och nanoplaster, i hav och natur. Insatser ska omfatta hela livscykeln för plast, t.ex. hållbar design, standardisering, återanvändning, alternativa material, återvinning och minskat läckage av plast. Av medlen får högst 5 000 000 kronor användas för myndighetens arbete med nationell plastsamordning. Naturvårdsverket får även betala ut bidrag till andra inom detta område.
6. Högst 1 000 000 kronor ska betalas ut till Högskolan i Borås för fortsatt arbete med företagsnätverket inom plattformen Textile and Fashion 2030, för att främja och möjliggöra fler hållbara och cirkulära affärsmodeller i Sverige inom textilsektorn. Arbetet ska riktas till främst små- och medelstora företag och ska bidra till kompetenshöjning, support och genomförande, samarbete mellan aktörer samt metoder och verktyg.
7. Minst 5 000 000 kronor ska användas för att stärka myndighetens arbete mot illegal avfallshantering.

8. 9 000 000 kronor ska användas till att stärka myndighetens arbete med genomförande av de nya nationella reglerna för förpackningar och engångsplast.

1. Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd och miljöpåverkan i den yttre miljön, samt dessa faktorers påverkan på människors hälsa, för miljömålsuppföljning, utvecklingsarbete och internationell rapportering.
2. Anslagsposten får även användas för miljöövervakningsinsatser inom ramen för partnerskapsprogrammet ”Partnership for the Assessment of Risk from Chemicals” (PARC) inom EU:s ramprogram för forskning och innovation Horisont Europa.
3. Högst 5 000 000 kronor får användas av berörda myndigheter för att genomföra uppdraget om kunskap om PFAS i livsmedel och miljö.
4. Högst 1 000 000 kronor får användas för delfinansiering av Klimatpolitiska rådets verktyg Panorama.

Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd i den yttre miljön och därtill hörande arbete med data- och informationshantering och utformning av övervakningsprogram samt för viss EU och internationell rapportering och till miljömålsuppföljning.

Statistiska centralbyrån (SCB) får rekvirera 2 000 000 kronor för genomförandet av uppdraget om utveckling av statistik om exportens klimatnytta.

Boverket får rekvirera 2 000 000 kronor för genomförandet av uppdraget om att ta fram en stärkt  vägledning om elnät.

Upphandlingsmyndigheten får rekvirera 2 000 000 kronor för att uppdatera sitt verktyg för analyser av de offentliga inköpens miljö- och klimatpåverkan.

Resterande medel får användas först efter beslut av regeringen. 

Anslagsposten ska användas för bidrag till verksamheten vid Swedish Water House (SWH). Havs- och vattenmyndigheten ska betala ut bidraget till stiftelsen Stockholm International Water Institute (SIWI). Bidraget ska användas till att generera och förmedla kunskap och erfarenheter om internationella vattenfrågor, framför allt inom området integrerad vattenförvaltning.

1. Anslagsposten ska användas för bidrag till ideella miljöorganisationers arbete som bidrar till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om. Naturvårdsverket beslutar om fördelningen av medlen. Bidrag ges som organisationsbidrag.
2. 5 000 000 kronor ska betalas ut som bidrag till organisationen Håll Sverige Rent för att bidra till och förmedla kunskap och erfarenheter som bidrar till minskad nedskräpning.
3. 5 000 000 kronor ska betalas ut som bidrag till organisationen Luftförorenings- och klimatsekretariatet (AirClim) för dess arbete med att skapa och förmedla kunskap i syfte att minska utsläppen av luftföroreningar, inklusive växthusgaser.

Strålsäkerhetsmyndigheten får använda högst 2 000 000 kronor för att betala ut bidrag till ideella miljöorganisationer för deltagande och arbete med nationella och internationella frågor avseende använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall.

Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd och miljöpåverkan i den yttre miljön, samt dessa faktorers påverkan på människors hälsa, för miljömålsuppföljning, utvecklingsarbete och internationell rapportering

Anslagsposten får användas till kostnader för Delegationen för cirkulär ekonomi.

1. Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län och ska fördelas ut till samtliga länsstyrelser. Länsstyrelsen i Örebro län ska redovisa anslagspostens användning till Naturvårdsverket.
2. Anslagsposten får användas för kostnader vid länsstyrelserna för arbete och åtgärder som avser invasiva främmande arter, friluftsliv och våtmarker.
3. Högst 20 000 000 kronor får användas för kostnader som avser naturnära jobb, särskilt för unga. 

1. Anslagsposten får användas för kostnader samt visst arbete vid länsstyrelserna som avser skötsel, fastighetsförvaltning, byggnadsinvesteringar, samt uppföljning och övervakning av nationalparker, naturreservat, områden som ingår i eller föreslås ingå i nätverket Natura 2000, andra områden med områdesskydd, Kungliga nationalstadsparken, världsarv och Ramsarområden. En särskild satsning ska göras på skötsel av naturreservat med högst 100 000 000 kronor. Anslagsposten får även användas för kostnader för arbete med biosfärområden inklusive bidrag till kommuner och Stockholms universitet.
2. Anslagsposten får användas för kostnader som avser arbete med artbevarande, artskydd, grön infrastruktur, inklusive regionala handlingsplaner, pollinatörer, vilt- och rovdjursförvaltning, strategin för svensk viltförvaltning, rovdjursinformation inklusive bidrag till Rovdjurscentrum Sverige, inventering och kunskapsstöd vad gäller arter och naturtyper samt annan övervakning. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna och för arbete vid Sveriges lantbruksuniversitet, bl.a. Artdatabanken inklusive Artportalen, samt för visst arbete med rovdjursinventeringar hos berörda samebyar. Anslagsposten får även användas för bidrag till de länsstyrelser, kommuner och stiftelser som är huvudmän för naturum och för verksamhet i naturum.
3. Anslagsposten får användas för arbetet med att förebygga och förhindra introduktion och spridning av invasiva främmande arter.

4. Anslagsposten får användas för kostnader och visst arbete vid länsstyrelserna som avser friluftsliv, inklusive att samordna och leda arbetet med att förverkliga regeringens friluftslivspolitik, samt för kommunikation och utbildning inom naturvårdsområdet. Anslagsposten får även användas för bidrag till ideella organisationer som arbetar med att sprida information om rättigheter och skyldigheter som följer av allemansrätten.

5. Anslagsposten får användas för kostnader för det statliga ledsystemet i fjällen samt för andra vandringsleder som staten är huvudman för, där en särskild satsning ska göras på högst 50 000 000 kronor. Därutöver kan medlen även användas för bidrag till organisationer som förvaltar och utvecklar vandringsleder för vilka staten inte är huvudman. Vidare får anslagsposten användas för att etablera och driva ett lavinprognosprogram för den svenska fjällkedjan, verksamhet inom ramen för Fjällsäkerhetsrådet och Nationella snöskoterrådet samt för samebyarnas arbete med att ta fram och genomföra terrängkörningsplaner. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål. Anslagsposten får även användas för bidrag till lokala fjällsäkerhetskommittéer för fjällsäkerhetsarbete.

6. Anslagsposten får användas för statsbidrag till naturvårdsprojekt enligt  1 § 1–6 förordningen (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna och Naturvårdsverket avseende samma ändamål. 

7. Högst 300 000 000 kronor får användas för statsbidrag till naturvårdsprojekt för att restaurera och anlägga våtmarker, till exempel återvätning av torvmarker, inklusive förberedelsearbete, enligt 1 § 7 och 8 förordningen (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt eller som bidrag till länsstyrelserna, Statens Fastighetsverk och Fortifikationsverket för att restaurera och anlägga våtmarker. Skogsstyrelsen får från anslagsposten rekvirera högst 60 000 000 kronor för genomförande av uppdrag att återväta utdikade våtmarker i skog. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Statens jordbruksverk (SJV) och SMHI för arbete med våtmarker enligt förordningen. 

8. Anslagsposten får användas för bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt för eventuella akuta åtgärder – utförda efter samråd med Naturvårdsverket – i arbetet med att följa och analysera utvecklingen av sjukdomstillstånd hos vilda djurpopulationer.
9. Anslagsposten får användas för bidrag till Centrum för biologisk mångfald för arbete som avser lokal och traditionell kunskap. Till Sametinget får utbetalas 1 000 000 kronor för uppdraget som fokalpunkt för traditionell kunskap enligt konventionen för biologisk mångfald (CBD).
10. Anslagsposten får användas för bidrag till föreningen Laponiatjuottjudus för förvaltningen av världsarvet Laponia enligt Laponiaförordningen (2011:840) och för bidrag till Stiftelsen Tyrestaskogen för förvaltning av Tyresta nationalpark enligt nationalparksförordningen (1987:938).
11. Anslagsposten får användas för arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter, särskilt insatser för att genomföra programmen. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål. Anslagsposten får även användas för bidrag till de organisationer som bidrar till att genomföra programmen.
12. Intäkter från fastighetsuthyrning, arrenden, naturvårdsskötsel m.m. får användas i verksamheten inom ramen för anslagets ändamål.

13. Anslagsposten får användas för utgifter för medlemsavgifter och stöd till internationella organisationer som främjar arbetet med biologisk mångfald. Anslagsposten får även användas för bidrag till utländska myndigheter eller organisationer som genomför arbete som gagnar det svenska arbetet med biologisk mångfald, rovdjur eller fjällsäkerhet.

14. Anslagsposten får användas för bidrag till restaurering av sådana ängs- och betesmarker som inte ingår i det nationella genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) samt för bidrag till hamling och naturvårdsbränning i ängs- och betesmarker samt för bidrag till slåtter på myrmark i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands eller Västernorrlands län. Anslagsposten får även användas för kostnader i samband med framtagande av ett administrativt system och visst arbete vid länsstyrelserna och Naturvårdsverket.

1. Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län och ska fördelas ut till länsstyrelserna. Länsstyrelsen i Örebro län ska redovisa anslagspostens användning till Naturvårdsverket.
2. Anslagsposten får användas för åtgärder för begränsning av massförekomst av översvämningsmyggor. 

1. Anslagsposten får användas för bidrag enligt förordningen (2004:100) om statsbidrag för avhjälpande av föroreningsskador och statsstöd enligt förordningen (2022:98) om statligt stöd till åtgärder för efterbehandling av föroreningsskador. Naturvårdsverket ska bevaka och informera om antal ärenden som uppstår där förordningarna inte kan tillämpas vad gäller områden som är högst prioriterade. 
2. Anslagsposten får användas för bidrag till att åtgärda föroreningsskador enligt 10 kap. miljöbalken som är särskilt angelägna från risksynpunkt i de fall  ovan förordningar inte är tillämpliga.

3. Anslagsposten får användas för att finansiera inventeringar, undersökningar och juridiska bedömningar eller andra utredningar som krävs som underlag för att genomföra åtgärder, för kunskapsuppbyggnad och kunskapsöverföring samt för framtagande av underlag för prioriteringar av framtida avhjälpande - och återställningsinsatser i landet. Anslagsposten får också användas för stärkt arbete med kapacitetshöjning av teknikutvecklingen samt stärkt arbete med kunskapshöjande insatser inom efterbehandling av förorenade områden inkl. sediment. Högst 10 000 000 kronor får användas som bidrag till andra berörda myndigheter för att stärka arbetet med förorenade sediment.

4. Anslagsposten får användas för arbete med utrednings- och åtgärdskostnader som återkrävs av ansvariga enligt miljöbalken eller äldre lagstiftning samt för kostnader hos kommun eller myndighet för att i samband med undersökning, utredning eller åtgärd av förorenade områden driva sådana mål som avses i 21 kap. 1 § första stycket 4, 6, 7 och 9 miljöbalken.
5. Anslagsposten får användas enligt förordningen (2021:823) om bidrag till kommuner för att flytta fordonsvrak som skrotas, samt för myndighetens kostnader med att hantera bidraget.
6. Anslagsposten får också användas för utgifter för att förebygga och förhindra stora saneringskostnader och risker med PFAS.

-Högst  35 000 000 kronor får användas för att genomföra åtgärder av SGU på statligt förorenade områden som förorenats av PFAS, som en del i uppdraget till SGI om Kunskap och teknikutveckling PFAS (dnr M2021/02281).

- Högst 3 000 000 kronor får användas som bidrag till andra berörda myndigheters och aktörers deltagande för att genomföra uppdraget om PFAS-förorenade områden.

-Högst 8 000 000 kronor får betalas ut som bidrag till Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap (MSB) för att genomföra uppdrag om insamling och destruktion av PFAS-släckskum på räddningstjänsterna (Ju2021/04162). Högst 1 000 000 kronor ska utbetalas till MSB för stärkta vägledningsinsatser för hantering av släckvatten och skumvätskor.

-Högst 8 000 000 kronor får användas som bidrag till SGU för att undersöka förekomst och bakgrundshalter av PFAS i mark och vatten.

Anslagsposten får användas för omhändertagande av herrelösa strålkällor och visst historiskt radioaktivt avfall från icke kärnteknisk verksamhet.

Anslagsposten får användas för att inventera samt, i enlighet med den gällande prioritetsordningen, genomföra ansvarsutredningar, nödvändiga undersökningar, åtgärder och efterföljande miljökontroll på områden där staten har ett visst ansvar för avhjälpande och där ingen annan myndighet kan svara för avhjälpande.

Avsättningar för sanering och återställning av förorenade områden ska redovisas mot anslag det budgetår som utgifterna hänför sig till.

Högst 15 000 000 kronor får användas för teknikutvecklingsprogrammet Tuffo (Teknikutveckling och forskning inom förorenade områden) av dessa får högst 1 500 000 kronor användas för visst arbete vid Statens geotekniska institut (SGI).

Anslagsposten får också användas av SGI för tillämpad forskning och en effektiv spridning av kunskapsresultat med särskilt fokus på forsknings- och utvecklingsprojekt som rör undersökning, utredning och åtgärder av PFAS-förorenade områden samt förorenade sediment och fibersediment. 5 000 000 kronor får särskilt användas för genomförande av uppdrag om kunskap och teknikutveckling PFAS (M2021/02281).

Anslagsposten får användas för arbete vid länsstyrelserna med tillsyn och tillsynsvägledning över förorenade områden i syfte att öka inslaget av privatfinansierade efterbehandlingsåtgärder så att det framtida behovet av bidragsfinansiering minskar. Högst 25 000 000 kronor får användas för visst arbete vid länsstyrelserna med bidragshantering.

Anslagsposten får användas för att stärka arbetet med övervakning, inventering och kartläggning av områden som förorenats av PFAS. Anslagsposten får även användas för fortsatt arbete med förorenade sediment, särskilt inventering.

Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län för fördelning till samtliga länsstyrelser. 

Anslagsposten får användas för att finansiera de undersökningar och utredningar som krävs för att genomföra saneringsåtgärder, sanering av enskilda vrak som är särskilt angelägna från risksynpunkt och myndighetens egna arbete med detta.

Anslagsposten får även användas till kostnader för avhjälpande som uppkommit med anledning av att en tillsynsmyndighet har begärt verkställighet enligt 26 kap. 17 § miljöbalken eller beslutat om rättelse enligt 26 kap. 18 § miljöbalken.

Högst 20 000 000 kronor får användas för att genomföra uppdrag om Insamling och återvinning fiskeredskap och fritidsbåtar (M2021/02392).

1. Anslagsposten får användas för att finansiera forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete med miljökvalitetsmålen, genomförande av det klimatpolitiska ramverket, miljöbalken och underlag för internationellt förhandlingsarbete.
2. Naturvårdsverket ska besluta hur medlen till miljöforskning ska fördelas. Medlen ska fördelas så att jämställdhet mellan kvinnor och män beaktas.
3. Verksamheten får omfatta forskningsbidrag, uppdragsforskning, beredningsarbete, kunskapsöverföring från forskning, kunskapssammanställningar och utredningar med anknytning till forskningen. Medlen får även omfatta finansiering av forskare i de internationella samarbeten Naturvårdsverket är involverad i samt medfinansiering av forskningsinsatser under EU:s ramprogram för forskning Horisont Europa.
4. 17 000 000 kronor ska användas för bidrag till Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (SIVL). Medlen till stiftelsen ska användas till utgifter för statens andel av den forskning som bedrivs samfinansierat med näringslivet samt får även användas för nationell finansiering av EU-projekt. Beslut om finansiering fattas av SIVL när en överenskommelse har träffats med näringslivet om samfinansierad forskning och utvecklingsverksamhet vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB. SIVL ska lämna en redovisning till Naturvårdsverket av hur medlen har använts.
5. Anslagsposten får användas för svenska forskares deltagande i den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES). Naturvårdsverket ska även betala ut minst 1 500 000 kronor till IPBES avseende Sveriges bidrag till dess verksamhet.
6. Anslagsposten får användas för IT-baserad administration av forskningsansökningar.

7. Högst 1 500 000  kronor får användas för särskilda insatser inom ramen för Horisont Europa partnerskapsprogram ”Partnership for the Assessment of Risk from Chemicals” (PARC).

8. 3 000 000 kronor ska betalas ut till Formas för arbete med en internationell utvärdering av svensk ålförvaltning. 

Anslagsposten får användas för kostnader för myndigheters bilaterala miljö- och klimatsamarbete med länder som har stor påverkan på den globala miljön eller som är av strategisk betydelse i det globala miljö- och klimatsamarbetet.

Anslagsposten får även användas för att genomföra aktiviteter som avses bedrivas inom ramen för exempelvis initiativ och koalitioner som som understödjer det globala ambitionshöjande arbetet under Parisavtalet, Nordiska ministerrådet, Östersjöstaternas råd (CBSS), barentssamarbetet och Arktiska rådet, inklusive för bidrag till Internationella Barentssekretariatets arbete och till Project Support Instrument (PSI) inom ramen för Arktiska rådet, inklusive för bidrag till dessa initiativ och koalitioner. Naturvårdsverket beslutar om fördelning av medel efter samråd med berörda myndigheter. Anslagsposten får användas för bidrag till aktörer som bedriver verksamhet inom ramen för de miljö- och klimatsamarbeten som myndigheterna ansvarar för. Medlen utbetalas i svenska kronor.

Högst 2 400 000 kronor får användas som bidrag till Stockholm Environment Institute för att genomföra arbetsprogrammet för den ledarskapsgrupp för industriomställning som Sverige lanserade vid FN:s klimattoppmöte i New York i september 2019.

Högst 1 500 000 kronor får användas för insatser och bidrag till China Council for International Cooperation on Environment and Development (CCICED).

Anslagsposten får användas för samarbete och stöd till Ukraina som strategiskt viktigt land för miljösamarbetet genom att bidra till god strålsäkerhet. Anslagsposten får användas till administration och samordning.

1. Anslagsposten får användas för ersättningar enligt 31 kap. miljöbalken inom Naturvårdsverkets ansvarsområde.
2. Anslagsposten får användas för kostnader som avser förvärv och avtalslösningar för statens räkning av värdefulla naturområden, särskilt skogar och marina områden. Högst 40 000 000 kronor får användas för en särskild satsning för att skogsägare som frivilligt valt att skydda sin skog snabbare ska få ersättning.
3. Anslagsposten får användas för statsbidrag till kommuner och kommunala stiftelser för skydd av värdefulla naturområden.
4. Anslagsposten får användas för kostnader som avser värdering, förhandling och förrättning efter prövning i varje enskilt fall i samband med skydd av värdefulla naturområden enligt miljöbalken, kostnader för arbete, utredningar och inventeringar som ger underlag för detta skydd, förslag till utpekande till nätverket Natura 2000 (inklusive arbete med bevarandeplaner), översyn och revidering av riksintresse för naturvård, samt sådana övriga kostnader och kostnader för visst arbete vid länsstyrelserna som hör samman med skydd av värdefulla naturområden. 
5. Högst 35 000 000 får användas för genomförande av ett program med ersättningsmarker från Sveaskog.
6. Intäkter från försäljning av fastigheter ska tillföras anslaget. 

Anslagsposten för användas för att genomföra programmen för skydd av tätortsnära natur och länsstyrelsernas kostnader för arbete med skydd av värdefulla naturområden. 

För anslagsposten gäller de villkor som anges i punkterna 1 och 2 för anslagspost 1. Utgifter som bedöms uppfylla de krav som följer med EU:s facilitet för återhämtning och resiliens ska i första hand redovisas på denna anslagspost, upp till den tilldelade nivån.

Medlen på anslagsposten ska användas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU)  2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).

Rapporteringskrav för medlens användning utöver vad som anges i regleringsbrevet framgår av regeringsbeslut med uppdrag till Naturvårdsverket den 30 september 2021.

Anslagsposten får användas för utbetalning av stöd till klimatinvesteringar enligt förordningar som regeringen beslutat. 400 000 000 kronor är särskilt avsatta för en satsning på laddinfrastruktur.

För anslagsposten gäller de vilkor som anges för anslagspost 1. Utgifter som bedöms uppfylla de krav som följer med EU:s facilitet för återhämtning och resiliens ska i första hand redovisas på denna anslagspost, upp till den tilldelade nivån.

Medlen på anslagsposten ska användas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU)  2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).

Rapporteringskrav för medlens användning utöver vad som anges i regleringsbrevet framgår av regeringsbeslut med uppdrag till Naturvårdsverket den 30 september 2021.

1. Anslagsposten får användas för utgifter i samband med administration av klimatinvesteringsstödet och stöden för installation av laddningspunkter till elfordon.
2. Anslagsposten får användas för arbete med information, uppföljning och utvärdering av stöd till klimatinvesteringar och stöden för installation av laddningspunkter till elfordon. Anslagsposten får användas av Naturvårdsverket och andra myndigheter som bidrar till arbetet.

1. Anslagsposten får användas för samordning och stöd till länsstyrelsernas arbete med klimatinvesteringar i länen och dess kommuner. Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län för fördelning till samtliga länsstyrelser.
2. Anslagsposten får användas för utgifter för arbete med klimatinvesteringsstödet och yttranden om ansökningar, samverkan och dialog med aktörer i länet för att stimulera till effektiva åtgärder och synergieffekter mellan olika projekt. Anslagsposten får också användas till information om och uppföljning av stödet samt till regional samordning av arbetet, och till information om stöden för installation av laddningspunkter till elfordon.

Anslagsposten får användas för utgifter för samordning av stöd till laddinfrastruktur.

Villkor

Beloppen för infriade åtaganden i tabellen är indikativa.

Beställningsbemyndigandet för ap. 1 Skydd av värdefull natur - till NV omfattar ingångna och nya åtaganden för ap. 1 Skydd av värdefull natur - till NV och ap. 3 Skydd av värdefull natur - till NV - RRF.

Beställningsbemyndigandet för ap. 1 Stöd till klimatinvesteringar omfattar ingångna och nya åtaganden för ap. 1 Stöd till klimatinvesteringar och ap. 2 Stöd till klimatinvesteringar - RRF. Beloppen för infriade åtaganden för anslag 1:16 är indikativa för år 2024 och 2025. I planeringen av hur åtaganden ska infrias ska dock beräknade anslagsnivåer för de aktuella åren beaktas.

Resterande medel i Batterifonden avsätts till forskning för utveckling av hållbara och kostnadseffektiva återvinningsmetoder för alla typer av batterier, fordonsenergirelaterad batteriforskning och batteriforskning för resurseffektivt nyttjande av förnybar energi. Statens energimyndighet ska fördela forskningsmedlen. Naturvårdsverket ska betala ut medel till Energimyndigheten när projekt är beviljade.

Med undantag för vad som anges i 10 § förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter, m.m., får Naturvårdsverket, inom ramen för sitt förvaltningsuppdrag och inom ramen för de ekonomiska resurser som myndigheten förfogar över, besluta om investeringar och förvärv när den beräknade utgiften för anskaffningen inte överstiger 20 000 000 kronor per projekt och detta är redovisat i investeringsplanen. Om den beräknade utgiften överstiger 20 000 000 kronor ska myndigheten lämna över frågan till regeringen för prövning.

1. Naturvårdsverket får, enligt 16 § förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter m.m., besluta om överföring av förvaltningsansvaret mellan Naturvårdsverket och andra fastighetsförvaltande myndigheter i sådana fall där berörda myndigheter är överens om överföringen och om villkoren för överföringen då marknadsvärdet inte överstiger 20 000 000
2. Investeringar i mark, markanläggningar, byggnader och pågående projekt ska inte finansieras genom lån i Riksgäldskontoret.
3. Av 2 kap. 6 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) framgår att naturmiljötillgångar ska finansieras med anslag. Dessa regler gäller för anläggningstillgångar som finansieras från anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur, oavsett om det är Naturvårdsverket eller annan myndighet som anskaffar tillgångarna.