Statens energimyndighet ska redovisa användningen av medel som tillförts myndigheten för sekonderingar av personal i länder eller i internationella organ. I redovisningen ska myndigheten beskriva hur satsningen bidrar till stärkt samarbete som leder till minskade utsläpp av växthusgaser, utveckling av policyramverk, forskning och innovation eller export- och investeringsfrämjande.

Statens energimyndighet ska redovisa hur myndigheten tillsammans eller med stöd av Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Boverket, Upphandlingsmyndigheten och Elsäkerhetsverket har utarbetat förslag och varit pådrivande i det europeiska arbetet med utveckling av ekodesigndirektivets (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter), inklusive förslaget om ett nytt direktiv på området, och energimärkningsförordningens (Europaparlamentets och rådets förordning [EU] 2017/1369 av den 4 juli 2017 om fastställande av en ram för energimärkning och om upphävande av direktiv 2010/30/EU) produktförordningar avseende resurseffektivitet, reparerbarhet och återvinningsbarhet samt hur de verkat för att frågan om krav på produkters tekniska livslängd tas upp i samband med nya produktförordningar. Myndigheten ska i arbetet även tillvarata Konsumentverkets kunskap och erfarenhet om konsumenters förutsättningar att tillgodogöra sig och använda sig av informationen.

Statens energimyndighet ska inom ramen för sina internationella samarbeten bidra och ge stöd till regeringens arbete med att export- och investeringsfrämjande.

Statens energimyndighet ska redovisa resultat från myndighetens verksamhet som bidrar till relevanta delar av genomförandet av Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling med utgångspunkt i de riksdagsbundna mål som berör myndighetens verksamhet.

Statens energimyndighet ska redovisa hur energiforskningsmedel har fördelats.

Statens energimyndighet ska redovisa aktiviteter, prestationer, resultat och effekter av det statliga stödet till den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Resultat och effekter ska redovisas i kvalitativa och kvantitativa termer.

Statens energimyndighet ska redovisa vilka insatser som bedömts relevanta och som vidtagits för att myndigheten ska bidra till de mål som anges i den nationella strategin för svenskt deltagande i Horisont Europa 2021–2027 (U2021/03975).

Statens energimyndighet ska redogöra hur myndigheten, tillsammans med Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Verket för innovationssystem och Vetenskapsrådet har bidragit till det gemensamma arbetet att ta fram specifikationer för att dela data via elektroniska format (API). Myndigheten ska särskilt redovisa åtgärder som vidtagits i syfte att skapa en aktuell, jämförbar och samlad bild av olika finansiärers data om finansiering av forskning och innovation.

Statens energimyndighet ska bidra i genomförandet av regionalfondsprogrammen och Fonden för en rättvis omställning under programperioden 2021–2027. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (det blivande Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) senast den 24 februari 2028.

Statens energimyndighet ska lämna förslag på grundtermer och justeringstermer och redovisa underlag för beräkning av avvikelser. Statens energimyndighet ska även redovisa intäkter och kostnader samt göra en bedömning av framtida balans mellan intäkter och kostnader för kontoföringsverksamhet för elcertifikat. Vid behov ska nya avgiftsnivåer föreslås. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (det blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 17 maj 2024.

Statens energimyndighet ska ta fram underlag i enlighet med EU-kommissionens beslut i statsstödsärende SA.63198 om skattebefrielse för rena och höginblandade biodrivmedel. Underlaget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet med kopia till det blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 28 mars 2023. Det ska i rapporten utvärderas om överkompensation förelåg för helåret 2022 samt göras en översiktlig bedömning av om överkompensation för 2023 riskerar att uppkomma utifrån relevanta påverkansfaktorer såsom råvarupriser. Rapporten ska vidare innehålla en beskrivning av utvecklingen av utbudet och efterfrågan på den svenska biodrivmedelsmarknaden.

Statens energimyndighet ska även ta fram underlag i enlighet med EU-kommissionens beslut i statsstödsärende SA.56908 om skattebefrielse av biogas använt som motorbränsle. Underlaget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet med kopia till det blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 28 mars 2023 och innehålla en utvärdering om överkompensation förelåg för helåret 2022.

Därutöver ska Statens energimyndighet ta fram underlag i enlighet med EU-kommissionens beslut i statsstödsärende SA.56125 om skattebefrielse av biobränslen använda för uppvärmning. Underlaget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet med kopia till det blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 28 mars 2023 och innehålla en utvärdering om överkompensation förelåg för helåret 2022.

Statens energimyndighet ska utarbeta ett förslag till uppdatering av regeringens nationella energi- och klimatplan. Förslaget ska utgå från tidigare lämnat underlag samt bland annat beakta kommissionens rekommendationer till Sverige. Vid framtagande av utkastet till den slutliga planen ska hänsyn tas till kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EU:s styrningsförordning) och klimatrapporterings- förordningen (2014:1434). Statens energimyndighet ska vid genomförandet av uppdraget i relevanta delar inhämta underlag och synpunkter från Naturvårdsverket. Planen ska ta hänsyn till regeringens klimathandlingsplan 2023. Redovisningen ska också innehålla en redogörelse för vad konsultationen med relevanta aktörer har resulterat i. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (det blivande Klimat-och näringslivsdepartementet) senast den 17 april 2024.

Statens energimyndighet ska tillsammans med Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning fortsätta att utveckla samverkan för Sveriges delar av en hållbar europeisk batterivärdekedja. Myndigheterna ska fortsatt utveckla en bred dialog och samverkan kring batterirelaterade förutsättningar, tillsammans med relevanta aktörer från hela batterivärdekedjan. Myndigheterna ska även föreslå ändamålsenliga indikatorer för utvecklingen av en hållbar batterivärdekedja samt föreslå en tillhörande plan för uppföljning och utvärdering av utvecklingen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (det blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 1 december 2023. Statens energimyndighet har det sammanhållande ansvaret för redovisningen.

Statens energimyndighet ska slutredovisa hur medlen till solceller och energilagring har fördelats samt redovisa resultat och effekter som följer av stödet. Myndigheten ska bland annat undersöka om och på vilket sätt stödet har lett till att fler solceller har byggts samt analysera stödets kostnadseffektivitet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (det blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 17 november 2023.

Statens energimyndighet ska månadsvis följa och analysera utvecklingen av den totala elanvändningen i Sverige via relevanta statistikkällor utifrån kraven i Rådets förordning (EU) 2022/1854 av den 6 oktober 2022 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. Statens energimyndighet kan vid behov inhämta statistik från Affärsverket svenska kraftnät. Lägesrapportering ska ske sista vardagen månadsvis till Regeringskansliet (det blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) med start i januari 2023. Slutredovisning ska ske till Regeringskansliet (det blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 31 januari 2024.

Statens energimyndighet ska redovisa underlag för regeringens strategiska prioritering och implementering av insatserna för forskning och innovation på energiområdet för alla fossilfria energislag inklusive kärnkraft för perioden 2025–2028. Underlaget ska redovisas till Regeringskansliet (det blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 18 november 2023.

Statens energimyndighet ska redovisa hur myndigheten arbetar med att hantera information och underlag som omfattas av försvarssekretess och säkerhetsskyddslagen (2018:585), s.k. säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, samt återkomma med förslag på metod för hur sådan information kan inkluderas i planeringsunderlag inom samhällsplanering. Av redovisningen ska framgå hur det arbetet kan stärkas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 16 juni 2023.

Statens energimyndighet ska vid genomförande av uppdraget att ta fram förslag till en fjärr- och kraftvärmestrategi (I2022/01373) inkludera en analys av förutsättningar för effektiva sektorskopplingar mellan fjärrvärme, el och vätgas. Denna analys ska även inkludera användning av kärnenergi i kraft- och fjärrvärmeförsörjningen och ska ingå i ordinarie rapportering av uppdraget.

Statens energimyndighet ska utreda och föreslå styrmedel för CCS (Carbon Capture and Storage) som kan bidra till att de klimatpolitiska målen nås. Arbetet ska ta sikte på alla utsläpp från el- och fjärrvärmesektorn samt från industri som annars kan förväntas kvarstå även på lång sikt, men ett särskilt fokus ska vara industrins kvarvarande processrelaterade utsläpp t.ex. cementproduktion och raffinaderier. I uppdraget ingår också att analysera de långsiktiga klimateffekterna och potential att bidra till Sveriges klimatmål av att fånga in och använda koldioxid i exempelvis industriell produktion, s.k. CCU (Carbon Capture and Utilization) samt att föreslå styrmedel för att främja CCU. Eventuella styrmedel ska utformas i enlighet med det klimatpolitiska ramverket och vara förenliga med EU-rätten. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (det blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 30 december 2023.

Statens energimyndighet ska utreda hur solcellspaneler och vindturbinblad till vindkraftverk i högre utsträckning ska kunna omhändertas på ett giftfritt och cirkulärt sätt i enlighet med avfallshierarkin. Redovisningen kan inkludera förslag på åtgärder, författningsförslag i det fall det är relevant, konsekvensbeskrivning av samhällsekonomiska effekter samt bedömning av förväntad miljö- och klimatnytta och effekter för berörda aktörer. I uppdraget ska Statens energimyndighet samverka med Naturvårdsverket och berörda aktörer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (det blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 31 mars 2024.

Statens energimyndighet ska redovisa prognoser för 2023–2026 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

• 6 februari,
• 25 april,
• 28 juli, och
• 23 oktober. 

I nära anslutning till prognoserna den 28 juli och den 23 oktober ska Statens energimyndighet i särskild ordning och efter dialog med Regeringskansliet (det blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) lämna prognoser för den avgiftsbelagda verksamheten.

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas i enlighet med bifogad mall, se bilaga 2 senast den 28 juli 2023 till Regeringskansliet (det blivande Klimat och näringslivsdepartementet) och utformas enligt närmare anvisningar från Regeringskansliet.

Statens energimyndighets pågående uppdrag redovisas i bilaga 3.

Anslagsposten finansierar Statens energimyndighets förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får även finansiera utgifter för arvoden till ledamöter i Oljekrisnämnden samt Fjärrvärmenämndens verksamhet utöver de ansökningsavgifter som disponeras enligt 12 § fjärrvärmelagen (2008:263) samt utgifter för eget deltagande i EU:s program. 

Statens energimyndighet ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Statens energimyndighet ska efter fakturering betala totalt 26 250 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift.

Anslagsposten får användas för följande.

• Insatser för energieffektivisering i relation till lagar, förordningar och EU-direktiv, inklusive arbete med att utveckla svenska ståndpunkter för förhandlingar. 
• Provning av energirelaterade produkter och utrustning och därmed sammanhängande verksamheter.
• Finansiering av EU-projekt och internationellt samarbete inom energieffektiviseringsområdet.
• Informations- och utbildningsinsatser, nätverksaktiviteter, utredningar, utveckling och tillhandahållande av metoder, verktyg, system och modeller och standardavtal för energieffektivisering, effektiv resursanvändning, energitjänster och användning av förnybar energi med fokus på offentlig sektor, företag, banker och andra finansinstitut.
• Högst 19 000 000 kronor får användas till kapacitets- och kompetenshöjande insatser för energieffektivisering med syfte att minska sårbarheten vid höga energipriser. Högst 20 000 000 kronor får användas för insamling av ny och utveckling av befintlig energistatistik som kan användas i syfte att minska energianvändningen, till exempel genomförandet av mätningar av energi i hushåll och lokaler.

Anslagsposten får användas för genomförandearbete avseende individuell mätning av energi till följd av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet. 

Anslagsposten får användas till ekonomiskt investeringsbidrag för energieffektivisering i småhus. Högst 4 000 000 kronor får användas för Boverkets administrativa kostnader. 

Anslagsposten får användas för genomförandearbete och uppföljning avseende Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda och av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG. 

Anslagsposten får användas för länsstyrelsernas administrativa kostnader som kopplar till hantering av bidraget. Fördelning av medel mellan länsstyrelserna fördelas av Länsstyrelsen i Örebro län.

Anslagsposten får användas för stöd och metodutveckling kring energikrav vid offentlig upphandling.

Anslagsposten får användas för Statens energimyndighets arbete med informations-, utrednings-, utvärderings- och samordningsinsatser i syfte att underlätta för utvecklingen av fossilfri elproduktion. Anslagsposten får även användas för utgifter för stöd till länsstyrelser, kommuner, regioner samt föreningar för samordnings- och informationsinsatser.

Anslagsposten får även användas för studier av miljöeffekter av etableringar av fossilfri elproduktion inklusive utveckling av lösningar för att underlätta samexistens med övriga samhällsintressen. Anslaget får vidare användas för att infria tidigare ingångna åtaganden som gjorts för anslaget 1:3 Insatser för förnybar elproduktion.

Beträffande stöd till företag får medlen disponeras i enlighet med de begränsningar som följer av kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. De uppgifter som en medlemsstat har enligt artikel 6.1, 6.3 och 6.4 i kommissionens förordning ska utföras av Statens energimyndighet.

Högst 800 000 kronor får användas för upphandling av ackrediterade certifieringsorgan för installatörer av småskalig fossilfri solel, solvärme, bio- och värmepumpar samt informationsinsatser för att öka efterfrågan på och utbudet av certifierade installatörer.

Anslagsposten får användas för forsknings-, utvecklings- och innovationsinsatser i enlighet med de övergripande riktlinjer som framgår av propositionen Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet (prop. 2016/17:66).  

Regeringens inriktning är att forskning och innovation på energiområdet ska bidra till omställningen av energisystemet mot lägre klimatutsläpp (prop. 2020/21:1). Insatserna för forskning och innovation kan ske inom alla fossilfria energislag och ska vägledas av teknikneutralitet och kostnadseffektivitet.

Anslaget får användas för utgifter och statsbidrag för forsknings-, utvecklings-, demonstrations- och kommersialiseringsinsatser inom energiområdet. Anslaget får även användas för utgifter för bidrag för att främja utvecklingen av teknik som baserar sig på fossilfria energislag och effektiv energianvändning i industriella processer i försöks- eller fullskaleanläggningar. Anslaget får därmed användas såväl till kärnteknisk forskning som till forskning om förnybar energi. Statens energimyndighet har ansvar för strategiarbetet och har möjlighet att prioritera insatser kring alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft, i den mån detta bedöms rimligt för att bidra till målen.

Anslaget får även användas för Statens energimyndighets arbete med forskningsrelaterade uppgifter, utgifter för utrednings-, utvärderings- och samordningsinsatser inom energiområdet, svenskt och internationellt forsknings- och utvecklingssamarbete samt för att uppfylla Sveriges åtaganden inom ramen för ingångna bilaterala energiforskningssamarbeten. 

Förordningen (2008:761) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet gäller för anslagsposten i det fall EU:s regler om statsstöd är tillämpliga.

Högst 1 300 000 000 kronor får beviljas med stöd av förordningen om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet.

För anslagsposten gäller även förordningen (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning i de delar som avser bidrag till investeringar för att främja energi från förnybara energikällor och investeringsstöd för infrastruktur.

Anslagsposten får användas för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning, utvärdering och systemkostnader.

Anslagsposten får användas för standardiseringsarbete av relevans för prioriterade forskningsområden.

Anslagsposten får användas för teknikupphandling för att utveckla, demonstrera och introducera ny energieffektiv teknik på marknaden.

Anslagsposten får användas för innovationsupphandling för att utveckla, demonstrera och kommersialisera innovativa lösningar på marknaden.

Anslagsposten får användas för EU-projekt och deltagande i EU:s program samt finansiering av myndighetens arbete med av regeringen ingångna bilaterala samarbetsavtal inom energiområdet och annat internationellt samarbete, förutsatt att verksamheten överensstämmer med övriga villkor för anslaget och energipolitiska mål.

I fråga om bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning vid institution inom högskola eller universitet ska samråd ske med Vetenskapsrådet. I fråga om bidrag till utrustning för provningsverksamhet ska samråd ske med RISE Research Institutes of Sweden AB.

I enlighet med propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) ska bidrag till forskningsprojekt vid universitet och högskolor omfatta medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknats för projektet i sin helhet. Avsikten är inte att åstadkomma en generell höjning av statliga myndigheters finansiering av de indirekta kostnaderna, utan att den ska anpassas till den faktiska situationen i det enskilda fallet.

Anslagsposten får användas för allmänna energisystem- och klimatstudier. 

Branschorgan och institut kan beviljas programanknutna medel för samordning, resultatspridning och nyttiggörande av projektresultat i samband med genomförande av utvecklingsprogram/branschprogram där Statens energimyndighet är medfinansiär.

Minst 85 000 000 kronor ska användas till strategiska innovationsområden.

Högst 50 000 000 kronor ska användas för forskning och innovation om kärnkraft inklusive forskning inom strålsäkerhetområdet.

Högst 7 000 000 kronor ska användas till forskning som bidrar till att minska miljöpåverkan från solcellssystem under hela livscykeln (inkluderat t.ex. design, tillverkning, drift och återvinning/återanvändning).

Anslagsposten får användas för åtgärder som förstärker totalförsvaret samt ersättning för solidaritetsgas som begärs enligt artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010. Beslut om stöd och utbetalning får ske i förskott för stödberättigade kostnader under genomförandetiden och 11 § anslagsförordningen (2011:223) ska i dessa fall inte tillämpas. Återbetalningsskyldighet ska finnas om investeringar med stödberättigade kostnader inte genomförs.

Anslagsposten finansierar avgifter till internationella organisationer samt utgifter för internationellt samarbete inom energiområdet.

Anslagsposten finansierar avgifter till internationella organisationer samt utgifter för internationellt samarbete inom energiområdet. Medel för avgifter utbetalas mot verifikat till följande organisationer:

• Internationella energiforumet (IEF),
• Internationella byrån för förnybar energi (IRENA), och
• Energistadgefördraget (ECT).

I övrigt får medel användas först efter beslut av regeringen.

Anslagsposten får användas till åtgärder som genomför regeringens elektrifieringsstrategi.

Fördelning av medel från anslagsposten beslutas av regeringen. 

Medel får användas för länsstyrelsernas uppdrag att samordna och leda arbetet med genomförande av de regionala energi- och klimatstrategierna och bidra i genomförandet av samhällets elektrifiering. Fördelning av medel mellan länsstyrelserna bestäms av Länsstyrelsen i Örebro län.

Anslagsposten får användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning samt för kompetensutveckling och organisering av den kommunala energirådgivningen och de regionala energikontorens samordning av den kommunala energirådgivningen. Anslagsposten får också användas för myndighetens administrativa utgifter kopplade till energi- och klimatrådgivningen exempelvis planering, utveckling av verksamheten (t.ex. digitalisering), utvärdering och uppföljning av verksamheten. Anslagsposten får även användas för energi- och klimatrådgivning genom andra kanaler än kommunerna om det bedöms mer ändamålsenligt för att nå olika målgrupper, t.ex. vid rådgivning på andra språk än svenska.

Högst 1 000 000 kronor av anslaget får användas för Statens energimyndighets utgifter kopplade till arbete med stöd i enlighet med förordningen om statligt stöd för utbyggnad av publika laddstationer för snabbladdning av elfordon.

Anslaget får även användas för stöd till infrastruktur för elektrifiering av tunga transporter med fokus på regionala nätverk och sammanhängande stråk mellan Sveriges större städer. Anslaget får också användas för berörda myndigheters utgifter för arbete kopplat till stödet. Stöd ska fördelas i enlighet med förordningen (2022:107) om statligt stöd till regionala elektrifieringspiloter för tunga transporter.

Högst 5 000 000 kronor får användas för Statens energimyndighets administrativa kostnader. Vidare får högst 3 000 000 kronor användas för länsstyrelsernas administrativa kostnader. Länsstyrelsen i Örebro län får rekvirera medel från Statens energimyndighet senast den 1 december 2023. Medel som inte har använts ska återbetalas till Statens energimyndighet senast den 29 december 2023.

Under 2023 får högst nya åtaganden motsvarande 700 000 000 kronor beslutas.

Anslagsposten får användas för utgifter för stöd till publika stationer för snabbladdning av elfordon för ökad tillgänglighet, redundans och kapacitetshöjning längs större vägar. Medel på anslagsposten ska fördelas i enlighet med förordningen om statligt stöd för utbyggnad av publika laddstationer för snabbladdning av elfordon.

Högst 1 500 000 kronor får användas för Trafikverkets administrativa utgifter kopplade till stödet.

Under 2023 får högst nya åtaganden motsvarande 30 000 000 kronor beslutas.

Anslagsposten får användas för stöd för produktion och förädling av biogas. Högst 5 000 000 kronor får användas för administrativa kostnader anknutna till stödet.

Anslagsposten får användas för länsstyrelsernas administrativa kostnader knutna till utbetalning av medel i enlighet med förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller och förordningen (2016:899) om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi. 

Förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller och förordningen (2016:899) om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi gäller för anslagsposten. Bidrag till lagring av egenproducerad elenergi avser endast utbetalning av redan beviljat stöd samt administrativa kostnader anknutna till stödet.

Högst 4 844 000 kronor får användas för administrativa kostnader anknutna till stöden till solceller och bidrag till lagring av egenproducerad elenergi.

Villkor

Beloppen under rubriken "infriade åtaganden" i tabellen är indikativa och anger hur fördelningen av utgifterna beräknats för respektive period.

Villkor

1. Statens energimyndighet får använda den förenklade räntekontorutin som regeringen medgav föregående budgetår för att täcka förvaltningskostnader på andra anslag än anslag 1:1 Statens energimyndighet.