1. Informationsförsörjningen ska vara av god kvalitet, rikstäckande, långsiktig, stabil och säker. Informationsförsörjningen ska effektiviseras bl.a. genom nyttjande av digitaliseringens möjligheter och därigenom ska användningen av den grundläggande geologiska information som SGU tillhandahåller på kort och lång sikt öka och komma till nytta hos fler användare och inom fler användningsområden.

2. De regelverk och rutiner som myndigheten disponerar över ska bli mer kostnadseffektiva och enklare för medborgare och företag.

1. SGU ska redovisa hur målet för informationsförsörjning har uppfyllts och vilka insatser som har genomförts för att målet ska uppfyllas. SGU ska även redovisa vilka insatser som har genomförts enligt myndighetens plan för den kartläggande verksamheten.

2. SGU ska redovisa hur målet för kostnadseffektiva och enkla regelverk och rutiner har uppfyllts. 

Kontinentalsockellag

En aktiv tillstånds-, tillsyns- och informationsverksamhet ska möjliggöra en effektiv prövning enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.

Bergsstaten

En aktiv och effektiv tillstånds-, tillsyns- och informationsverksamhet ska möjliggöra undersökning och utvinning av de mineraliska ämnen som omfattas av minerallagen (1991:45).

Kontinentalsockellag

SGU ska redovisa genomsnittliga handläggningstider för myndighetens ärenden enligt lagen om kontinentalsockeln. Därutöver ska SGU redovisa den geografiska omfattningen av de gällande tillstånden till utforskning enligt lagen.

SGU ska även redovisa de insatser som myndigheten har genomfört för att minska handläggningstiderna.

Bergsstaten

Bergsstaten ska redovisa genomsnittliga handläggningstider för nya och förlängda tillstånd, antalet inkomna ansökningar, antalet meddelade tillstånd och deras geografiska belägenhet samt antalet inspektioner av aktiva gruvor och inspektionernas omfattning. Även genomförd informationsverksamhet ska redovisas.

SGU ska redovisa de viktigaste initiativen inom EU-arbetet inom myndighetens verksamhetsområden. SGU ska också redovisa sitt deltagande i detta arbete och i övrigt internationellt samarbete.

SGU ska även redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit i syfte att stärka sitt arbete med EU-processer. 

SGU ska redovisa vilka forskningsprojekt som har fått stöd av myndigheten från anslaget 1:9 Geovetenskaplig forskning inom utgiftsområde 24 Näringsliv, dess effekter samt i vilken utsträckning forskningsresultaten kommer till användning i myndighetens verksamhet.

SGU ska redogöra för hur myndigheten utvärderat det egna informations- och cybersäkerhetsarbetet genom användning av exempelvis Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verktyg Cybersäkerhetskollen, samt huruvida åtgärder vidtagits med anledning av utvärderingen.

Om hela eller delar av redovisningen bedöms innehålla säkerhetsskyddsklassificerad information kan denna redovisas i särskild ordning i samband med årsredovisningen.

SGU ska redovisa hur myndigheten har bidragit till Naturvårdsverkets och andra berörda myndigheters uppdrag Förslag till nationell restaureringsplan och författningsändringar till följd av EU-förordning om restaurering av natur (KN2024/01861).

SGU ska redovisa vilka insatser som myndigheten gör för att främja utrikeshandeln i linje med strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft (UD2023/01758).

SGU ska till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) löpande redovisa ärenden av större betydelse, såväl samhällsekonomiskt som rättsligt, som handläggs inom remissverksamheten samt vid behov förse Regeringskansliet med skriftligt underlag.

SGU ska analysera de viktigaste initiativen inom EU-arbetet på myndighetens verksamhetsområden och de områden som kan påverka sektorn enligt myndighetens ansvar för näringslivsfrämjande i 3 § förordningen (2008:1233) med instruktion för Sveriges geologiska undersökning, och löpande redovisa detta samt vid behov förse Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) med skriftligt underlag. SGU ska också lämna motsvarande redovisning beträffande myndighetens deltagande i internationellt arbete i övrigt.

SGU ska bistå Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) med information och analyser av relevanta EU-förslag.     

SGU ska vara den behöriga myndigheten i Sverige för erkännande av projekt för koldioxidavskiljning, projekt för koldioxidlagring och projekt för infrastruktur för koldioxidtransport som strategiska nettonollprojekt enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 av den 13 juni 2024 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik och om ändring av förordning (EU) 2018/1724 (förordningen om nettonollindustrin). SGU ska även fullgöra de skyldigheter om offentliggörande av data som anges i artikel 21.1 i samma förordningen om nettonollindustrin.

För att minska den administrativa bördan, underlätta tillståndsgivning och snabba på tillståndsprocesserna för projekt för lagring av koldioxid ska SGU utreda möjligheterna till regelförenklingar. Uppdraget i denna del ska redovisas årligen senast den 30 november till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) med slutredovisning den 30 november 2027.

SGU ska med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1252 av den 11 april 2024 om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1724 och (EU) 2019/1020 (EU-förordningen om kritiska råmaterial) genomföra följande.

• Upprätta nationella program enligt artikel 19.1–19.2 och offentliggöra kartor med grundläggande information om mineralförekomster enligt artikel 19.6.
• Förbereda metoder för identifiering och rapportering av projekt/centrala marknadsaktörer inom värdekedjan för kritiska råmaterial (artikel 21.1–21.2) i samråd med berörda myndigheter. Ett förslag på ansvarsfördelning för värdekedjans respektive delar (utvinning, förädling och återvinning) ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 1 april 2025.
• Analysera vilka åtgärder som behövs för att genomföra artikel 27. Inom ramen för uppdraget ska SGU inrätta en databas som uppfyller kraven i artikel 27.4–27.8 och analysera behovet av ytterligare åtgärder för att alla uppgifter ska kunna föras in i databasen. Redovisning av arbetet ska ske till Regeringskansliet (Klimat och näringslivsdepartementet) senast den 24 oktober 2025.
• Samordna och sammanställa medlemsstatsrapporten enligt artikel 45 med bidrag från berörda myndigheter. Redovisning ska ske till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 20 april 2026.

SGU ska löpande informera Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) om hur arbetet fortskrider. 

SGU ska redovisa myndighetens vidtagna åtgärder och resultat när det gäller arbetet med de uppgifter som tillkommit som en följd av Sveriges genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten (omarbetning), det nya dricksvattendirektivet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 1 april 2026.

SGU ska analysera grundvattenmagasinens robusthet och utsatthet för klimatförändringar. Analysen ska inkludera uttag av grundvatten och effekten därav i olika typer av grundvattenmagasin.

Myndigheten ska fortsätta med sitt arbete med att utforma relevant planeringsunderlag för samhällets klimatanpassning. Utgångspunkten är den modell som SGU utvecklat i samverkan med SMHI för beräkning av nuläge och framtida förändringar i grundvattennivåer och grundvattenbildning och som nu används enligt regeringens uppdrag om utökad kartläggning och karaktärisering av grundvattenresurser (N2017/07673). Syftet är att få ökad kunskap kring dagens grundvattentillgång och vilka förändringar som kan förväntas i ett framtida klimat. Arbetet ska ske i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Resultat av analysen ska tillgängliggöras så att den kan utgöra grund för olika planeringar, t.ex. inom vattenförvaltningsarbetet och regional vattenförsörjningsplanering.  

SGU får från SMHI, anslag 1:10 Klimatanpassning, senast den 31 mars 2025 engångsvis rekvirera högst 2 000 000 kronor för uppdraget. Medel som inte har förbrukats under 2025 ska återbetalas senast den 1 mars 2026. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 1 februari 2026.

7. Prognoser

Myndigheten ska redovisa prognoser för 2025–2028 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den 

• 3 februari,
• 25 april,
• 25 juli och
• 20 oktober

8. Prognos för beställningsbemyndiganden

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 25 juli 2025 via Statsredovisningssystemet i Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket.

9. Pågående uppdrag

I bilagan redovisas SGU:s pågående uppdrag.

1. Anslagsposten får användas för SGU:s förvaltningsutgifter.
2. SGU bemyndigas att under 2025 besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom råvaror under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Raw Materials) på högst 375 000 kronor. Utgifterna för detta ska belasta anslagsposten.
3. Av anslagsposten får högst 55 000 000 kronor användas för att utreda lämpliga platser för koldioxidlagring i Sverige samt analysera förutsättningarna för driften av lagringsplatserna.
4. Av anslagsposten får minst 2 000 000 kronor användas för arbete med de för SGU tillkommande uppgifter som följer av Sveriges genomförande av det nya dricksvattendirektivet.
5. Av anslagsposten får minst 5 000 000 kronor användas till myndighetens arbete för en snabbare tillståndsprövning enligt lagen om kontinentalsockeln.
6. Av anslagsposten får minst 9 000 000 kronor användas till myndighetens arbete med genomförande av de delar av förordningen om nettonollindustrin som avser koldioxidlagring och koldioxidavskiljning (CCS) samt regelutvecklingsinsatser.
7. Av anslagsposten får minst 9 000 000 kronor användas till myndighetens arbete med genomförande av  EU-förordningen om kritiska råmaterial.
8. Av anslagsposten får minst 1 500 000 kronor användas till myndighetens arbete med att genomföra en förstudie om utvinningstekniker.
9. Av anslagsposten får minst 2 500 000 kronor användas till myndighetens arbete som beredskapsmyndighet inom sektorn Industri, byggande och handel.

Anslagsposten får användas för att främja och stödja riktad geovetenskaplig grundforskning och tillämpad forskning.

Anslagsposten får användas för att täcka statens kostnader för efterbehandling av tömda oljelagringsanläggningar och det statliga gruvfältet i Adak, Malå kommun, inklusive miljö- och funktionskontroll, förvaltning och nödvändiga underhålls- och miljösäkrande åtgärder vid efterbehandlade anläggningar.

Anläggningstillgångar som hänförs till sanerings- och miljösäkringsarbetet får finansieras från anslagsposten.

Villkor

Beloppen avseende infriade förpliktelser i bemyndigandetabellen är indikativa.

Villkor