Naturvårdsverket ska redovisa resultatet av insatser myndigheten gjort för att driva på utfasningen av primär fossil plastråvara genom insatser nationellt samt genom stöd till Regeringskansliet inom EU-arbetet.

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten har arbetat för att utveckla och stärka den nationella samordningen och vägledningen för att hantera problemen med att per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) sprids i miljön. Naturvårdsverket ska redovisa det arbete som utförs i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och som fokuserar på stöd och vägledning när det gäller hantering av kontaminerat släckvatten samt skumvätskor som innehåller PFAS samt rengöring och provtagning (inklusive riktvärde) av PFAS-kontaminerade släcksystem. Av redovisningen ska de genomförda åtgärderna framgå samt vilka effekter dessa åtgärder bedöms få. 

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten, tillsammans med Statens energimyndighet, Kemikalieinspektionen, Swedac och Upphandlingsmyndigheten, har utarbetat synpunkter och förslag samt varit pådrivande i ekodesignforumet och dess expertgrupp för medlemsstater och i andra relevanta processer för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1781 av den 13 juni 2024 om upprättande av en ram för att fastställa ekodesignkrav för hållbara produkter, om ändring av direktiv (EU) 2020/1828 och förordning (EU) 2023/1542 och om upphävande av direktiv 2009/125/EG. Naturvårdsverket ska vara sammankallande och samordnande för myndigheternas arbete.

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten har arbetat för att utveckla förvaltningen av skyddad natur, inklusive uppföljning, med anledning av regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om förvaltningen av skyddad natur (skr. 2024/25:55).

Naturvårdsverket ska föreslå åtgärder för att kunna öka medfinansieringen från EU-fonder, exklusive EGFJ och EJFLU, till projekt om naturvård och biologisk mångfald.

Naturvårdsverket ska redovisa hur de har arbetat med genomförandet av de åtgärder som är riktade till myndigheten och beslutade inom ramen för Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2022–2027 i syfte att bidra till att miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten ska kunna nås.

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten har bidragit till arbetet att tillsammans med Sametinget fortsätta utveckla ett förvaltningsverktyg utifrån fastställda toleransnivåer för skador orsakade av stora rovdjur inom rennäringen. Naturvårdsverket ska redovisa sitt arbete med att vägleda om toleransnivåns betydelse vid eventuell prövning av förutsättningar för jakt på stora rovdjur.

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten arbetar med och bidrar till att kunskap och erfarenheter från forskning och projekt som finansieras genom viltvårdsfonden når berörda aktörer för att utveckla jakten och viltvården i Sverige.

Naturvårdsverket ska analysera och redovisa hur myndighetens reviderade riktlinjer för beslut om skyddsjakt på stora rovdjur tillämpats av beslutande myndigheter och av domstol.

Naturvårdsverket ska säkerställa att myndigheten har förmåga att agera proaktivt och handlingskraftigt i hanteringen av såväl fredstida krissituationer som vid krig och krigsfara. Utöver de krav som ställs i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap ska myndigheten i detta syfte utbilda och öva sin personal samt se till att myndigheten stärker en kultur och arbetssätt som utgår från de krav som ett krig ställer. Naturvårdsverket ska redovisa vidtagna åtgärder och resultatet av dessa till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 1 mars 2026.

Naturvårdsverket ska redovisa utgiftsprognoser för 2025–2028 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas via informationssystemet Hermes senast den 

-  3 februari, 

-  25 april, 

-  25 juli och 

-  20 oktober. 

Naturvårdsverket ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 25 juli 2025 via informationssystemet Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket.

Naturvårdsverket ska utveckla vägledning till en effektiv tillståndsprocess för nya kärnenergianläggningar enligt miljöbalken. Vägledningen ska omfatta hantering av tillståndsärenden enligt miljöbalken både för storskaliga kärnkraftsreaktorer och för små modulära reaktorer (SMR). Naturvårdsverket ska inhämta synpunkter från länsstyrelserna, Strålsäkerhetsmyndigheten och Boverket. Naturvårdsverket ska också hålla Domstolsverket och övriga berörda myndigheter informerade om hur arbetet fortskrider. Delredovisningar ska ske löpande enligt avstämning med Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet). Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2027.

Naturvårdsverket ska säkerställa att Sverige är med i den uppstartande och formerande fasen av Innovation Centre for Industrial Transformation and Emissions (INCITE) som ett led i genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1785 av den 24 april 2024 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) och rådets direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall (IED). Uppdraget omfattar att verka för att kontakterna mellan INCITE och näringsliv, forskningsinstitut samt andra relevanta aktörer underlättas. Naturvårdsverket ska föra dialog med och inhämta kunskap från Verket för innovationssystem (VINNOVA) och Tillväxtverket vid genomförandet av uppdraget. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 30 november 2025.

Naturvårdsverket ska analysera hur Klimatklivets investeringsstöd kan uppfylla artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 av den 13 juni 2024 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik och om ändring av förordning (EU) 2018/1724 (förordningen om nettonollindustrin). Naturvårdsverket bör inom ramen för uppdraget föra dialog med Statens energimyndighet och vid behov med andra relevanta myndigheter. Naturvårdsverket ska slutligen analysera offentligfinansiella konsekvenser på Klimatklivets budget av art. 28 i förordningen om nettonollindustrin. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 7 mars 2025 samt slutredovisas senast den 30 september 2025.

Naturvårdsverket ska analysera Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/3019 av den 27 november 2024 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (omarbetning) och lämna förslag på författningsändringar som är nödvändiga för att genomföra direktivet. I uppdraget ingår också att genomföra en konsekvensanalys av de föreslagna författningsändringarna. Förslag till författningsändringar ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 30 januari 2026.

Naturvårdsverket ska vidta konkreta åtgärder för att stärka förmågan till skydd av civil infrastruktur gällande avlopp och avfall. I uppdraget ingår att utveckla myndighetens samverkan med kommuner och regioner i syfte att öka förmågan till fungerande avfalls- och avloppshantering under höjd beredskap och ytterst krig. Naturvårdsverket ska även vidta åtgärder för att öka robustheten i myndighetens it-miljö och för att stärka myndighetens cybersäkerhet, bland annat genom att använda Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verktyg Cybersäkerhetskollen. Åtgärderna som Naturvårdsverket vidtar enligt uppdraget ska syfta till att utveckla och stärka det civila försvaret för att därmed bidra till en högre samlad förmåga inom totalförsvaret.

Myndigheten ska redovisa vidtagna åtgärder och resultatet av dessa till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 22 februari 2026. Detta ska ingå i en separat redovisning för civilt försvar.

Naturvårdsverket ska utveckla investeringsprogram för förmågeutveckling gällande avfalls- och avloppshantering inom beredskapssektorn för livsmedelsförsörjning och dricksvatten. Arbetet ska ske i samråd med Livsmedelsverket ochredovisas i beredskapssektorns gemensamma redovisning som Livsmedelsverket ska lämna till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) senast den 22 februari 2026.

Naturvårdsverket ska under 2025–2027 fortsatt arbeta med att utveckla och stärka den nationella samordningen av och tillsynsvägledningen om hantering av PFAS-förorenade områden i syfte att driva arbetet framåt. I samordningsansvaret ingår att i dialog med länsstyrelserna utveckla kartläggningen av PFAS-förorenade områden samt att ge förslag på en samhällsekonomiskt och miljömässigt effektiv hantering av PFAS-förorenade områden och på eventuella åtgärder. Naturvårdsverket ska vid genomförandet av uppdraget inhämta synpunkter från berörda offentliga aktörer som är betydande innehavare av PFAS-förorenade områden. Naturvårdsverket ska också inhämta synpunkter från Sveriges geologiska undersökning (SGU), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och länsstyrelserna. Genomförandet av uppdraget och dess resultat ska årligen rapporteras i den lägesredovisning om förorenade områden som Naturvårdsverket lämnar till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 15 april.

Naturvårdsverket ska ta fram underlag till efterlevnadsrapport enligt artikel 14 LULUCF-förordningen. Naturvårdsverket ska samarbeta med bl.a. Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk och Sveriges lantbruksuniversitet vid genomförandet av uppdraget. Naturvårdsverket ska även genomföra uppdraget i dialog med Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet). Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 15 oktober 2026 och slutredovisas senast den 15 januari 2027.

Naturvårdsverket ska ge en samlad redovisning av hur medlen inom anslag 1:16 Klimatinvesteringar har använts, både för det senaste året och sedan anslagets start 2015. Redovisningen ska innehålla uppgifter om beslutade investeringar, om faktiska såväl som förväntade resultat, samt om samhällsekonomiska effekter. Myndigheten ska även redogöra för hur stor del av utsläppsminskningarna som uppstått inom respektive utanför Sveriges gränser. I den mån det är möjligt ska även de sysselsättningseffekter som användningen av anslaget har lett till redovisas. Myndigheten ska också ge förslag på förändringar som kan göras för att öka stödens samhällsekonomiska effektivitet. Naturvårdsverket ska även redogöra för arbetet med uppföljning och utvärdering av stöden samt den särskilda satsning som görs för ökad utbyggnad av laddinfrastruktur 2023–2025.

Redovisningen ska ske med hjälp av underlag från länsstyrelserna via Länsstyrelsen i Dalarnas län och Statens energimyndighet. Uppdraget ska redovisas årligen till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 15 april. Naturvårdsverket ska också ansvara för att Sverige uppfyller kraven i EU-kommissionens antagna utvärderingsplan för Klimatklivet.

Naturvårdsverket ska i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten, Statens jordbruksverk och de länsstyrelser som är vattenmyndigheter aktivt arbeta med att skapa förutsättningar för att nå de inom Helcom överenskomna utsläppsnivåerna, särskilt för Egentliga Östersjön. Tyngdpunkten är att minska tillförseln av näringsämnen. I arbetet är det viktigt att beakta hur näringslivsutveckling kan bidra till att utsläppen av kväve och fosfor kan minska fortare. Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur myndigheterna arbetar med att kostnadseffektivt minska tillförseln av kväve och fosfor till vatten över tid, utifrån Sveriges åtaganden i Helcoms aktionsplan för Östersjön. Uppdraget kompletterar den årliga uppföljningen av etappmålet för minskad övergödning. Redovisning ska ske till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 15 februari 2026 samt senast den 15 februari 2028.

Naturvårdsverket ska tillsammans med Länsstyrelserna i Jämtlands, Dalarnas, Västerbottens och Norrbottens län arbeta för en utveckling gällande vandringslederna i fjällen. Arbetet ska bl.a. innebära en ökad ambition kring skötsel, besöksförvaltning och säkerhetsanordningar i syfte att skapa god tillgänglighet och ett aktivt friluftsliv, även för de mindre vana besökarna, och därigenom kostnadseffektivt bidra till en hållbar regional utveckling och de folkhälsopolitiska målen. Naturvårdsverket ska i arbetet inhämta synpunkter från friluftsorganisationerna. En första redovisning av hur myndigheterna avser att lägga upp arbetet inom uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 31 mars 2025.

Uppdraget ska därefter redovisas årligen i den redovisning av arbetet med naturvård och biologisk mångfald som Naturvårdsverket gör i enlighet med 8c § förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket. Av redovisningen ska framgå hur medlen använts och fördelats samt vilka resultat som uppnåtts.
Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 28 februari 2028, samordnat med det redan pågående regeringsuppdraget till Naturvårdsverket om vandringsleder och fjälleder.

Naturvårdsverket ska vid 2025 års rapportering enligt artikel 17 art- och habitatdirektivet rapportera gynnsam referensareal för livsmiljötyper med utgångspunkt i slutredovisningen av regeringsuppdraget Översyn av referensarealer (ärendenummer NV-11038-22) men med följande tillägg. För hävdade gräsmarker ska myndigheten rapportera gynnsam referensareal som okänd för alla livsmiljötyper där nuvarande areal inte bedöms motsvara gynnsam referensareal och för skogliga livsmiljötyper ska myndigheten rapportera faktisk areal av livsmiljötyperna vid Sveriges EU-inträde.

Naturvårdsverket ska därutöver i samarbete med Statens jordbruksverk kvalitetssäkra och vid behov se över metoden och modellen för framtagagande av gynnsam referensareal för hävdade gräsmarker. I kvalitetssäkringen bör ingå analys, innefattande känslighetsanalys, av både antaganden och ingångsvärden inklusive värdetrakters funktion och nuvarande förekomst av livsmiljötyper. För nuvarande förekomster av livsmiljötyper ingår att redovisa en uppskattning av vilka av dessa förekomster som hävdas med eller utan ekonomiska stöd samt deras fördelning på statlig och privat mark. Ökad jämförbarhet mellan medlemsstater ska vara en målsättning vid överväganden om justeringar i metod och modell, varför andra medlemsstaters metod- och modellval i artikel 17 rapporteringen för 2025 ska analyseras. Uppdraget ska slutredovisas senast den 27 februari 2026.

Naturvårdsverket ska i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet och Skogsstyrelsen se över de nationella naturtypsvisa vägledningarna för livsmiljötyperna västlig taiga (EU-kod 9010) och näringsrik granskog (9050) i art- och habitatdirektivets bilaga 1 så att Sveriges uttolkning av livsmiljötyperna inte bidrar till en tillämpning som går utöver miniminivån i EU-direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer och vilda djur och växter och förordning (EU) 2024/1991 om restaurering av natur. För att uppfylla detta syfte och kvalitetssäkra den svenska uttolkningen av livsmiljötyperna ska en jämförelse ske med uttolkningen av livsmiljötyperna i andra jämförbara medlemsstater. Översynen ska ta sin utgångspunkt i en myndighetsgemensam analys av dels hur nuvarande svenska naturtypsvisa vägledningar för dessa skogliga livsmiljötyper förhåller sig till aktuell version av EU:s tolkningsmanual för livsmiljötyper samt andra jämförbara medlemsstaters motsvarande vägledningar, dels hur nuvarande tillämpning av vägledningarna påverkar svenska företags konkurrenskraft med avseende på regelbörda, administrativa kostnader och andra fullgörandekostnader.

I uppdraget ingår även att göra fördjupade analyser av det ekologiska bidraget från skogsområden i det brukade skogslandskap som inte är livsmiljötyp och utifrån dessa analyser samt baserat på de uppdaterade naturtypsvisa vägledningarna ta fram förslag på hur en reviderad gynnsam referensareal för skogliga livsmiljötyper skulle se ut. I analysen bör ansatsen om ekologiskt bidrag från det brukade skogslandskapet tillämpas i alla relevanta skogliga livsmiljötyper och biogeografiska regioner. Förutsättningar och antaganden som använts i ansatsen ska redovisas.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat och näringslivsdepartementet) senast den 27 februari 2026. En delredovisning med beskrivning av uppdragets genomförande ska lämnas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 30 april 2025.

Naturvårdsverket ska redovisa statistik för hur kommuner och länsstyrelser har beslutat i ärenden om upphävande av och dispens från strandskyddet, samt i ärenden om tillsyn över strandskyddet. Av redovisningen ska det framgå hur många upphävanden och dispenser samt nekade upphävanden och dispenser som respektive länsstyrelse och kommun har beslutat om under 2024, fördelat på kommuner och olika typer av kommuner. Av redovisningen ska även framgå hur många tillsynsbeslut som har fattats under 2024, fördelat på kommuner och olika typer av kommuner. Statistiken ska visa vilket ändamål upphävandet haft, för vilken åtgärd dispensen har getts och vilket särskilt skäl som ligger till grund för dispensbeslutet samt om beslutet avser en nyetablering. För tillsynsbeslut ska ändamålet med beslutet anges. Naturvårdsverket ska även redovisa antal kommunala beslut om dispens från eller upphävande av strandskyddet som har överklagats eller som en länsstyrelse har beslutat att överpröva enligt 19 kap. 3 b § miljöbalken, samt kommuners och länsstyrelsers tillsynsbeslut som överklagats. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 30 april 2025.

Naturvårdsverket ska sammanställa och redovisa de finansiella medel för biologisk mångfald som använts av myndigheter under 2024. Redovisningen ska utgöra underlag till Sveriges rapportering om resursmobilisering och utformas i enlighet med relevanta beslut om nationell rapportering som fattats inom FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD). Naturvårdsverket ska genomföra arbetet med stöd av Havs- och vattenmyndigheten, Statens jordbruksverk och Skogsstyrelsen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 30 juni 2025.

Naturvårdsverket ska inom ramen för uppdraget att rapportera miljöskadliga subventioner (KN2024/01861) även bistå Regeringskansliet vid rapporteringen till Europeiska kommissionen. Naturvårdsverket ska rapportera uppgifterna om de miljöskadliga subventionerna i enlighet med Regeringskansliets anvisningar och enligt Europeiska kommissionens tidplan då Sveriges rapportering om miljöskadliga subventioner ska vara fullgjord.

Naturvårdsverket ska komplettera redovisningen av regeringens uppdrag "Nytt system för företagens miljörapportering" (KN2025/00365) med en utredning som redogör för vad alternativet att den nationella digitala lösningen som föreslås i skrivelsen, utvecklas och förvaltas vid Naturvårdsverket innebär. Utredningen ska omfatta och belysa behov av eventuella författningsändringar som följer av det alternativet samt kostnadsberäkningar och tidplan. Kompletteringen ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 16 maj 2025. Naturvårdsverket får för att genomföra kompletteringen använda 1 000 000 kronor inom anslag 1:1 Naturvårdsverket som enligt regeringens tidigare beslut (KN2024/02586) är avsatta för utveckling av en ny digital lösning för företagens miljörapportering. 

1. Anslagsposten får användas för Naturvårdsverkets förvaltningskostnader.
2. Anslagsposten får användas till kostnader för kanslistöd m.m. till Miljömålsrådet.
3. Högst 5 000 000 kronor får användas för bidrag till utvecklingsarbete som andra än Naturvårdsverket organiserat och som främjar de verksamheter som Naturvårdsverket ansvarar för.
4. Högst 200 000 kronor får användas till kostnader för deltagande i sekretariatsfunktionen i nätverket European Network of the Heads of Environment Protection Agencies, NEPA.
5. 10 000 000 kronor ska användas för utveckling av en ny digital lösning för företagens miljörapportering. Dessa medel får användas först efter särskilt beslut av regeringen.
6. 2 500 000 kronor ska användas för att utveckla vägledning till en effektiv tillståndsprocess för ny kärnkraft enligt miljöbalken.
7. 3 000 000 kronor får användas för hantering av nya arbetsuppgifter till följd av ny EU-lagstiftning (metangas).
8. 10 000 000 kronor ska användas för åtgärder som bidrar till utfasning av användning av fossil plast.
9. 10 000 000 kronor ska användas för att stärka myndighetens arbete med vägledning, tillsyn och statistik i syfte att säkerställa efterlevnaden av ny EU-lagstiftning om cirkulär ekonomi.
10. 10 000 000 kronor ska användas för myndighetens arbete avseende illegal avfallshantering och gränsöverskridande avfallstransporter.
11. 10 000 000 kronor får användas för marknadskontroll av batterier. Dessa medel får användas först efter särskilt beslut av regeringen.
12. 11 000 000 kronor får användas för hantering av arbetsuppgifter till följd av ny EU-lagstiftning (CBAM och ETS).
13. Högst 1 000 000 kronor ska betalas ut till Högskolan i Borås för fortsatt arbete med företagsnätverket inom plattformen Textile and Fashion 2030, för att främja och möjliggöra fler hållbara och cirkulära affärsmodeller i Sverige inom textilsektorn. Arbetet ska riktas till främst små och medelstora företag och ska bidra till kompetenshöjning, support och genomförande, samarbete mellan aktörer samt metoder och verktyg. 

1. Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd och miljöpåverkan i den yttre miljön, samt dessa faktorers påverkan på människors hälsa, för miljömålsuppföljning, utvecklingsarbete och internationell rapportering.
2. Anslagsposten får även användas för miljöövervakningsinsatser inom ramen för partnerskapsprogrammet ”Partnership for the Assessment of Risk from Chemicals” (PARC) inom EU:s ramprogram för forskning och innovation Horisont Europa.
3. Högst 2 000 000 kronor får användas för delfinansiering av Klimatpolitiska rådets verktyg Panorama.

Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd i den yttre miljön och därtill hörande arbete med data- och informationshantering och utformning av övervakningsprogram samt för viss EU och internationell rapportering och till miljömålsuppföljning.

1. Trafikverket får rekvirera 1 000 000 kronor för uppdraget om att samordna statliga myndigheters arbete med transportsektorns klimatomställning (LI2024/00171).
2. Trafikverket får rekvirera 1 000 000 kronor för uppdraget om att föreslå hur villkoren för statlig medfinansiering av samhällsekonomiskt lönsamma och kostnadseffektiva åtgärder i steg 1 och steg 2 av fyrstegsprincipen kan förtydligas (LI2024/01376).
3. Sveriges lantbruksuniversitet får rekvirera högst 1 000 000 kronor i enlighet med uppdraget om att förbereda tekniska korrigeringar av referensnivån för skog (LI2024/02202).
4. Naturvårdsverket får använda 5 000 000 kronor för att i enlighet med regeringens beslut KN2024/01682 genomföra uppdraget om att utveckla planeringsförutsättningar och arbetssätt med tillståndsprocesser för etablering av ny kärnkraft.
5. Statens energimyndighet får rekvirera 1 000 000 kronor för uppdraget om fordonsmärkning utifrån effektivitet och livscykelutsläpp (KN2023/00697 och KN2024/00981).

Resterande medel får användas först efter beslut av regeringen. 

Anslagsposten ska användas för bidrag till verksamheten vid Swedish Water House (SWH). Havs- och vattenmyndigheten ska betala ut bidraget till stiftelsen Stockholm International Water Institute (SIWI). Bidraget ska användas till att generera och förmedla kunskap och erfarenheter om internationella vattenfrågor, framför allt inom området integrerad vattenförvaltning.

Anslagsposten får användas för bidrag till ideella miljöorganisationers arbete som bidrar till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om. Naturvårdsverket beslutar om fördelningen av medlen. Bidrag ges som organisationsbidrag. Som villkor för bidrag ska de ideella miljöorganisationerna redovisa till Naturvårdsverket vilket resultat bidraget haft på kvalitet och effektivitet i verksamheten samt för att bidra till att uppfylla de nationella miljömålen.

Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd och miljöpåverkan i den yttre miljön, samt dessa faktorers påverkan på människors hälsa. Anslagsposten får också användas för miljömålsuppföljning, utvecklingsarbete och internationell rapportering.

Anslagsposten får användas till kostnader för Delegationen för cirkulär ekonomi.

1. Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län och ska fördelas ut till samtliga länsstyrelser.
2. Anslagsposten får användas för kostnader vid länsstyrelserna för arbete och åtgärder som avser invasiva främmande arter, friluftsliv, våtmarker och stora rovdjur.
3. Länsstyrelserna i Jämtlands län, Dalarnas län, Västerbottens län och Norrbottens län får använda sammanlagt 25 000 000 kronor för arbete med uppdraget "Ökad ambition för vandringsleder i Jämtland och övriga fjällän". Av dessa medel får Länsstyrelsen i Jämtlands län använda högst 10 000 000 kronor. Länsstyrelserna i Dalarnas län, Västerbottens län och Norrbottens län får tillsammans nyttja resterande medel upp till högst 25 000 000 kronor. Satsningen ska genom ökad samverkan, konfliktlösning, besöksförvaltning och uppbyggnad av infrastruktur möjliggöra för fler att vandra på ett säkert sätt. 

1. Anslagsposten får användas för kostnader samt visst arbete vid länsstyrelserna som avser skötsel, fastighetsförvaltning, byggnadsinvesteringar samt uppföljning och övervakning av nationalparker, naturreservat, områden som ingår i eller föreslås ingå i nätverket Natura 2000, andra områden med områdesskydd, Kungliga nationalstadsparken, världsarv och Ramsarområden. En särskild satsning ska göras på skötsel av naturreservat med högst 100 000 000 kronor. Anslagsposten får även användas för kostnader för arbete med biosfärområden inklusive bidrag till kommuner och Stockholms universitet.
2. Anslagsposten får användas för kostnader som avser arbete med artbevarande, artskydd, grön infrastruktur, pollinatörer, viltförvaltning, åtgärder inom ramen för strategin för svensk viltförvaltning, information om viltforskning och projekt finansierade genom viltvårdsfonden samt inventering och kunskapsstöd vad gäller arter och naturtyper samt annan övervakning. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna och för arbete vid Sveriges lantbruksuniversitet, bl.a. Artdatabanken inklusive Artportalen, samt för visst arbete med rovdjursinventeringar hos berörda samebyar. Anslagsposten får även användas för bidrag till de länsstyrelser, kommuner och stiftelser som är huvudmän för naturum och för verksamhet i naturum.
3. Anslagsposten får användas för arbetet med att förebygga och förhindra introduktion och spridning av invasiva främmande arter, där en särskild satsning ska göras på högst 50 000 000 kronor.
4. Anslagsposten får användas för kostnader och visst arbete vid länsstyrelserna som avser friluftsliv, inklusive att samordna och leda arbetet med att förverkliga regeringens friluftslivspolitik, samt för kommunikation och utbildning inom naturvårdsområdet. Anslagsposten får användas för bidrag till ideella organisationer som arbetar med att sprida information om rättigheter och skyldigheter som följer av allemansrätten.
5. Anslagsposten får användas för kostnader för det statliga ledsystemet i fjällen samt för andra vandringsleder som staten är huvudman för, där en särskild satsning ska göras på högst
   50 000 000 kronor. Därutöver kan medlen även användas för bidrag till organisationer som förvaltar och utvecklar vandringsleder för vilka staten inte är huvudman. En särskild satsning på högst 5 000 000 kronor ska gå till att utveckla vandringsleder med avseende på klimatanpassning. Satsningen ska leda till att en plan för klimatanpassning av de statliga lederna tas fram samt till att identifiera och genomföra klimatanpassningsåtgärder. 
6. Anslagsposten får användas för att utveckla lavinprognostjänsten och lavinutbildningar, verksamhet inom ramen för Fjällsäkerhetsrådet och Nationella snöskoterrådet samt för samebyarnas arbete med att ta fram och genomföra terrängkörningsplaner. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål. Anslagsposten får även användas för bidrag till lokala fjällsäkerhetskommittéer för fjällsäkerhetsarbete.
7. Anslagsposten får användas för statsbidrag till naturvårdsprojekt enligt 1 § 1–6 förordningen (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt. Anslagsposten får även användas för kostnader och visst arbete vid länsstyrelserna och Naturvårdsverket avseende samma ändamål. 
8. Högst 435 000 000 kronor får användas för statsbidrag till naturvårdsprojekt för att restaurera och anlägga våtmarker, till exempel återvätning av torvmarker, inklusive förberedelsearbete, enligt 1 § 7 och 8 förordningen (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt och som bidrag till länsstyrelserna, Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Anslagsposten får användas för en kompetenssatsning som inkluderar kunskapshöjande åtgärder och informationsspridning till markägare och andra aktörer om restaurering och anläggande av våtmarker. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning, Statens jordbruksverk, Sveriges lantbruksuniversitet, Riksantikvarieämbetet samt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för arbete med våtmarker. Skogsstyrelsen får rekvirera högst 85 000 000 kronor, Statens fastighetsverk högst 8 000 000 kronor och Fortifikationsverket högst 250 000 kronor för att återväta utdikade våtmarker i skog.
9. Anslagsposten får användas för bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt för eventuella akuta åtgärder – utförda efter samråd med Naturvårdsverket – i arbetet med att följa och analysera utvecklingen av sjukdomstillstånd hos vilda djurpopulationer.
10. Anslagsposten får användas för bidrag till Centrum för biologisk mångfald för arbete som avser lokal och traditionell kunskap. Till Sametinget får 1 000 000 kronor utbetalas för uppdraget som fokalpunkt för traditionell kunskap enligt konventionen för biologisk mångfald (CBD).
11. Anslagsposten får användas för bidrag till föreningen Laponiatjuottjudus för förvaltningen av världsarvet Laponia enligt Laponiaförordningen (2011:840) och för bidrag till Stiftelsen Tyrestaskogen för förvaltning av Tyresta nationalpark enligt nationalparksförordningen (1987:938).
12. Anslagsposten får användas för arbete med åtgärdsprogram för hotade arter, särskilt insatser för att genomföra programmen. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål. Anslagsposten får även användas för bidrag till de organisationer som bidrar till att genomföra programmen.
13. Intäkter från fastighetsuthyrning, arrenden, naturvårdsskötsel m.m. får användas i verksamheten inom ramen för anslagets ändamål.
14. Anslagsposten får användas för utgifter för medlemsavgifter och stöd till internationella organisationer som främjar arbetet med biologisk mångfald. Anslagsposten får även användas för bidrag till utländska myndigheter eller organisationer som genomför arbete som gagnar det svenska arbetet med biologisk mångfald, viltförvaltning eller fjällsäkerhet.
15. Anslagsposten får användas för bidrag till restaurering av sådan areal ängs- och betesmarker som inte ingår i det nationella genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), samt för ersättning för restaureringshamling av träd med natur- och kulturvärden, naturvårdsbränning i ängs- och betesmarker och för slåtter på myrmark i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands eller Västernorrlands län. Anslagsposten får även användas för kostnader för visst arbete vid länsstyrelserna och Naturvårdsverket.
16. Högst 30 000 000 kronor ska användas för en extra satsning på åtgärder för restaurering och skötsel av ängs- och betesmarker.

1. Anslagsposten får användas för bidrag enligt förordningen (2004:100) om statsbidrag för avhjälpande av föroreningsskador och statsstöd enligt förordningen (2022:98) om statligt stöd till åtgärder för efterbehandling av föroreningsskador. Naturvårdsverket ska bevaka och informera om det antal ärenden som uppstår där förordningarna inte kan tillämpas vad gäller de områden som är högst prioriterade. 
2. Anslagsposten får användas för bidrag till att åtgärda föroreningsskador enligt 10 kap. miljöbalken som är särskilt angelägna från risksynpunkt i de fallen när de förordningar som nämns i punkten 1 inte är tillämpliga.
3. Anslagsposten får användas för att finansiera inventeringar, undersökningar och juridiska bedömningar eller andra utredningar som krävs som underlag för att genomföra åtgärder, för kunskapsuppbyggnad och kunskapsöverföring för framtagande av underlag för prioriteringar av framtida avhjälpande- och återställningsinsatser i landet. Anslagsposten får också användas för stärkt arbete med kapacitetshöjning av teknikutvecklingen samt stärkt arbete med kunskapshöjande insatser inom efterbehandling av förorenade områden inkl. sediment. Högst 10 000 000 kronor får användas som bidrag till andra berörda myndigheter för att stärka arbetet med förorenade sediment.
4. Anslagsposten får användas för arbete med utrednings- och åtgärdskostnader som återkrävs av ansvariga enligt miljöbalken eller äldre lagstiftning samt för kostnader hos kommun eller myndighet för att i samband med undersökning, utredning eller åtgärd av förorenade områden driva sådana mål som avses i 21 kap. 1 § första stycket 4, 6, 7 och 9 miljöbalken.
5. Anslagsposten får också användas för kostnader för att förebygga och förhindra stora saneringskostnader och risker med PFAS samt för bidrag till andra organisationer avseende samma ändamål.
   - Högst 30 000 000 kronor får användas för att genomföra åtgärder av Sveriges geologiska undersökning på statligt förorenade områden som förorenats av PFAS, som en del i uppdraget till Statens geotekniska institut om Kunskap och teknikutveckling PFAS (M2021/02281, KN2023/02439).
   - Högst 8 000 000 kronor får användas för myndighetens arbete inklusive som bidrag till andra berörda myndigheters och aktörers deltagande för att genomföra uppdraget om PFAS-förorenade områden.
   - Högst 2 000 000 kronor får användas som bidrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för stärkta vägledningsinsatser för hantering av PFAS-förorenade områden samt insatser för hantering av släckvatten och skumvätskor.
   - Högst 8 000 000 kronor får användas som bidrag till Sveriges geologiska undersökning för att undersöka förekomst och bakgrundshalter av PFAS i mark och vatten.

1. Anslagsposten får användas för att ta hand om herrelösa strålkällor och visst historiskt radioaktivt avfall från icke kärnteknisk verksamhet.
2. Anslagsposten får användas av Strålsäkerhetsmyndigheten för myndighetens arbete med anledning av ansökningar om stöd för hantering av historiskt icke kärntekniskt radioaktivt avfall och annat däri farligt avfall, enligt de riktlinjer som regeringen beslutar.

1. Anslagsposten får användas för att inventera samt, i enlighet med den gällande prioritetsordningen, genomföra ansvarsutredningar, nödvändiga undersökningar, åtgärder och efterföljande miljökontroll på områden där staten har ett visst ansvar för avhjälpande och där ingen annan myndighet kan svara för avhjälpande.
2. Avsättningar för att sanera och återställa förorenade områden ska redovisas mot anslag det budgetår som utgifterna hänför sig till.
3. Sveriges geologiska undersökning får i samråd med Naturvårdsverket omfördela upp till 10 000 000 kronor av anslagsposten till annan efterbehandlingsinsats inom anslag 1:4.

1. Högst 15 000 000 kronor får användas för teknikutvecklingsprogrammet Tuffo (Teknikutveckling och forskning inom förorenade områden). Av dessa medel får högst
   1 500 000 kronor användas för visst arbete vid Statens geotekniska institut.
2. Anslagsposten får också användas av Statens geotekniska institut för tillämpad forskning och en effektiv spridning av kunskapsresultat med särskilt fokus på forsknings- och utvecklingsprojekt som rör undersökning, utredning och åtgärder som avser PFAS-förorenade områden samt förorenade sediment och fibersediment. 5 000 000 kronor får särskilt användas för genomförande av uppdrag om kunskap och teknikutveckling avseende PFAS (M2021/02281, KN2023/02439).

1. Anslagsposten får användas av Naturvårdsverket för utbetalning av bidrag för hantering av historiskt icke kärntekniskt radioaktivt avfall och annat däri farligt avfall, enligt förordning (2024:1316) om bidrag för hantering av visst radioaktivt avfall.
2. Anslagsposten får användas av Naturvårdsverket för myndighetens arbete för att administrera ansökningar enligt ovan förordning angiven under villkor 1.

1. Anslagsposten får användas för arbete vid länsstyrelserna med tillsyn och tillsynsvägledning över förorenade områden.
   Högst 25 000 000 kronor får användas för visst arbete vid länsstyrelserna med bidragshantering.
2. Anslagsposten får användas för att stärka arbetet med övervakning, inventering och kartläggning av områden som har förorenats av PFAS. Anslagsposten får även användas för fortsatt arbete med förorenade sediment, särskilt inventering.
3. Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län för fördelning till samtliga länsstyrelser. 

1. Anslagsposten får användas för att finansiera de undersökningar och utredningar som krävs för att genomföra saneringsåtgärder, sanering av enskilda vrak som är särskilt angelägna från risksynpunkt och myndighetens eget arbete med detta.
2. Anslagsposten får även användas till kostnader för avhjälpande som uppkommit med anledning av att en tillsynsmyndighet har begärt verkställighet enligt 26 kap. 17 § miljöbalken eller beslutat om rättelse enligt 26 kap. 18 § miljöbalken.
3. Högst 10 000 000 kronor får användas för upptags- och draggningsinsatser av förlorade fiskeredskap, omhändertagande av fiskeredskap samt för skrotning av fritidsbåtar utan känd ägare.

1. Anslagsposten får användas för att finansiera forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete med miljökvalitetsmålen, genomförande av det klimatpolitiska ramverket, miljöbalken och underlag för internationellt förhandlingsarbete.
2. Naturvårdsverket ska besluta hur medlen till miljöforskning ska fördelas. Medlen ska fördelas så att jämställdhet mellan kvinnor och män beaktas.
3. Verksamheten får omfatta forskningsbidrag, uppdragsforskning, beredningsarbete, kunskapsöverföring från forskning, kunskapssammanställningar och utredningar med anknytning till forskningen. Medlen får även omfatta finansiering av forskare i de internationella samarbeten Naturvårdsverket är involverat samt medfinansiering av forskningsinsatser under EU:s ramprogram för forskning Horisont Europa.
4. 17 000 000 kronor ska användas för bidrag till Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (SIVL). Medlen till stiftelsen ska användas till utgifter för statens andel av den forskning som bedrivs samfinansierat med näringslivet samt får även användas för nationell finansiering av EU-projekt. Beslut om finansiering fattas av SIVL när en överenskommelse har träffats med näringslivet om samfinansierad forskning och utvecklingsverksamhet vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB. SIVL ska lämna en redovisning till Naturvårdsverket om hur medlen har använts.
5. Anslagsposten får användas för svenska forskares deltagande i den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES). Naturvårdsverket ska även betala ut minst 1 500 000 kronor till IPBES avseende Sveriges bidrag till dess verksamhet.
6. Anslagsposten får användas för it-baserad administration av forskningsansökningar.
7. Högst 1 500 000 kronor får användas för särskilda insatser inom ramen för Horisont Europa partnerskapsprogram ”Partnership for the Assessment of Risk from Chemicals” (PARC).

1. Anslagsposten får användas för kostnader för myndigheters bilaterala miljö- och klimatsamarbete med länder som har stor påverkan på den globala miljön eller som är av strategisk betydelse i det globala miljö- och klimatsamarbetet.
2. Anslagsposten får även användas för att genomföra aktiviteter som avses bedrivas inom ramen för exempelvis initiativ och koalitioner som understödjer det globala ambitionshöjande arbetet under Parisavtalet, Nordiska ministerrådet, Östersjöstaternas råd (CBSS), Barentssamarbetet och Arktiska rådet, inklusive för bidrag till Internationella Barentssekretariatets arbete och till Project Support Instrument (PSI) inom ramen för Arktiska rådet, inklusive för bidrag till dessa initiativ och koalitioner. Naturvårdsverket beslutar om fördelningen av medel efter samråd med berörda myndigheter. Anslagsposten får användas för bidrag till aktörer som bedriver verksamhet inom ramen för de miljö- och klimatsamarbeten som myndigheterna ansvarar för. Medlen utbetalas i svenska kronor.
3. Högst 2 500 000 kronor får användas som bidrag till Stockholm Environment Institute för att genomföra arbetsprogrammet för den ledarskapsgrupp för industriomställning som Sverige lanserade vid FN:s klimattoppmöte i New York i september 2019.
4. Högst 1 000 000 kronor får användas för att stötta insatser och arbete inom China Council for International Cooperation on Environment and Development (CCICED).

1. Anslagsposten får användas för att stödja initiativ, samarbeten och enskilda aktiviteter som bedöms vara av strategisk betydelse för det globala miljö- och klimatsamarbetet med syfte att understödja ambitionshöjning i genomförandet av Parisavtalet.
2. Anslagsposten får användas för kostnader förknippade med att utveckla den internationella klimatpolitiken.
3. Anslagsposten får användas först efter beslut av regeringen. 
4. 5 000 000 kronor ska betalas ut till sekretariatet för Ledarskapsgruppen för industriomställning, LeadIT, hos Stockholm Environment Institute.
5. 2 000 000 kronor ska betalas ut till sekretariatet för finansministerkoalitionen för klimatåtgärder (Coalition of Finance Ministers for Climate Action) via World Bank Climate Support Facility (CSF) Trust Fund.
6. 1 000 000 kronor ska betalas ut till International Institute for Development (IISD) / Global Subsidies Initiative (GSI) för arbete med reformering av klimatskadliga subventioner.
7. 1 000 000 kronor ska betalas ut till Powering Past Coal Alliance för arbete med att få länder att fasa ut kolkraft.
8. 1 000 000 kronor ska betalas ut till sekretariatet för FN:s klimatkonvention (UNFCCC), via organisationens Trust Fund for Supplementary Activities, öronmärkt för genomförandet av Climate Weeks 2025.

Anslagsposten får användas för samarbete och stöd till Ukraina som strategiskt viktigt land för miljösamarbetet genom att bidra till god strålsäkerhet. Anslagsposten får användas till administration och samordning.

1. Anslagsposten får användas för ersättningar enligt 31 kap. miljöbalken inom Naturvårdsverkets ansvarsområde.
2. Anslagsposten får användas för kostnader som avser förvärv och avtalslösningar för statens räkning av värdefulla naturområden, särskilt skogar och marina områden. Högst 500 000 000 kronor får användas för en särskild satsning för skydd av värdefull natur.
3. Anslagsposten får användas för statsbidrag till kommuner för skydd av värdefulla naturområden.
4. Anslagsposten får användas för kostnader som avser värdering, förhandling och lantmäteriförrättning efter prövning i varje enskilt fall i samband med skydd av värdefulla naturområden enligt miljöbalken, kostnader för arbete, utredningar och inventeringar som ger underlag för detta skydd, arbete med bevarandeplaner för Natura 2000, översyn och revidering av riksintresse för naturvård, samt sådana övriga kostnader och kostnader för visst arbete vid länsstyrelserna som hör samman med skydd av värdefulla naturområden. 
5. Intäkter från försäljning av fastigheter ska tillföras anslaget. 

Anslagsposten får användas för att skydda värdefull natur genom att fatta beslut i ärenden om naturreservat där ersättning till fastighetsägare är betald och genomföra programmen för skydd av tätortsnära natur.

1. Anslagsposten får användas för att betala ut stöd till klimatinvesteringar enligt förordningar som regeringen har beslutat.
2. 300 000 000 kronor är särskilt avsatta för en satsning på laddinfrastruktur.
3. 2 644 744 000 kronor av medlen på anslagsposten får användas först efter beslut av regeringen.

1. För anslagsposten gäller de villkor som anges för anslagspost 1. Utgifter som bedöms uppfylla de krav som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RFF) ska i första hand redovisas på denna anslagspost, upp till den tilldelade nivån.
2. Medlen på anslagsposten ska användas i enlighet med RRF-förordningen.
3. Rapporteringskrav för medlens användning utöver vad som anges i regleringsbrevet framgår av regeringsbeslut med uppdrag till Naturvårdsverket den 30 september 2021 (M2021/ 01829), den 9 februari 2023 (KN2023/02246) och den 23 maj 2024 (KN2024/01135).
4. 200 000 000 kronor är särskilt avsatta för en satsning på laddinfrastruktur.

1. Anslagsposten får användas för utgifter i samband med administration av klimatinvesteringsstödet och stöden för installation av laddningspunkter till elfordon.
2. Anslagsposten får användas för arbete med information om och, uppföljning och utvärdering av stöd till klimatinvesteringar samt stöden för installation av laddningspunkter till elfordon. Anslagsposten får användas av Naturvårdsverket och andra myndigheter som bidrar till arbetet.

1. Anslagsposten får användas för samordning av och stöd till länsstyrelsernas arbete med klimatinvesteringar i länen och dess kommuner. Anslagsposten disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län för fördelning till samtliga länsstyrelser.
2. Anslagsposten får användas för utgifter för arbete med klimatinvesteringsstödet och yttranden om ansökningar samt dialog med aktörer i länet för att stimulera till effektiva åtgärder och synergieffekter mellan olika projekt. Anslagsposten får också användas till information om och uppföljning av stödet samt till regional samordning av arbetet, och till information om stöden för installation av laddningspunkter till elfordon.

1. Anslagsposten får användas för förberedelser för genomförande av sociala klimatfonden.
2. Högst 6 000 000 kronor får användas av Naturvårdsverket för arbete med att förbereda genomförande av fonden.
3. Naturvårdsverket får betala ut högst 1 000 000 kronor vardera till Konjunkturinstitutet, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Statens energimyndighet och Trafikanalys. Medlen betalas ut mot rekvisition.
4. Resterande medel på anslagsposten får användas efter beslut av regeringen.

Villkor

Beloppen för infriade åtaganden i tabellen är indikativa.

Beställningsbemyndigandet för ap. 1 Stöd till klimatinvesteringar omfattar ingångna och nya åtaganden för ap. 1 Stöd till klimatinvesteringar och ap. 2 Stöd till klimatinvesteringar - RRF.