Mål

Målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet.

Mål

Mål och ärenden skall handläggas på ett rättssäkert och effektivt sätt.

Mål 1

Balanserna och omloppstiderna skall minska väsentligt.

Under de närmsta åren bör inriktningen vara att huvuddelen (75 %) av brottmålen (exklusive notarie- och förtursmål) inte bör ta längre tid än fem månader och tvistemålen (exklusive gemensam ansökan om äktenskapsskillnad) inte bör ta längre tid än sju månader att avgöra i tingsrätt respektive hovrätt samt att huvuddelen av målen i läns- och kammarrätterna (exklusive förturs- och migrationsmål) inte bör ta längre tid än sex månader att avgöra i respektive instans.

För migrationsmålen bör inriktningen vara att medianåldern för avgjorda mål inte överstiger fyra månader för migrationsdomstolarna och två månader för Migrationsöverdomstolen. 

Tings- och hovrätter, läns- och kammarrätter samt Högsta domstolen och Regeringsrätten skall för varje år i samråd med Domstolsverket själva sätta sina verksamhetsmål i enlighet med den mallstruktur för verksamhetsmål som Domstolsverket fastställer. De verksamhetsmål som fastställts skall redovisas i årsredovisningen liksom måluppfyllelsen per domstol.

Återrapportering

Domstolsverket skall särskilt redovisa:

- En samlad bedömning av arbetsläget per domstolskategori.

- Totala antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål.

- Totala andelen balanserade mål äldre än sex respektive tolv månader per domstolskategori.

- Antalet avlägsnandemål (ensamkommande barn) som haft en handläggningstid som överstiger två månader i migrationsdomstolarna respektive Migrationsöverdomstolen.

- Överklagandefrekvenser och - såvitt avser hovrätterna och kammarrätterna - ändringsfrekvenser.

- Den genomsnittliga kostnaden av ett mål per domstolskategori.

- Styckkostnader för tvistemål (exklusive gemensam ansökan om äktenskapsskillnad) och brottmål (exklusive notariemål) i tingsrätt, tvistemål och brottmål i hovrätt samt skattemål, socialförsäkringsmål och övriga mål i länsrätt respektive kammarrätt.

- Åtgärder som vidtagits eller som planeras för att minska långa handläggningstider och stora målbalanser samt kommentera genomförda insatser.

Redovisningen skall innehålla en sammanhållen beskrivning och analys som beaktar Sveriges Domstolar i sin helhet men också förändringar i organisation och regelverk utanför Sveriges Domstolar som kan ha påverkat resultatet. Förändringar i förhållande till föregående år skall kommenteras. Föreligger större skillnader i resultatet mellan olika domstolar inom samma domstolskategori skall Domstolsverket särskilt kommentera dessa skillnader.

Domstolsverket skall särskilt redovisa en bedömning av hur reformen med en ny instans- och processordning för utlännings- och medborgarskapsärenden har påverkat den övriga domstolsverksamheten.

Mål 2

Ärenden som handläggs vid allmän domstol, vid hyres- och arrendenämnd samt vid Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden skall handläggas effektivt med bibehållande av hög kvalité.

Återrapportering

Domstolsverket skall särskilt redovisa:

- Antalet inkomna, avgjorda och balanserade ärenden hos domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden.

- För Rättshjälpsmyndigheten skall redovisas under budgetåret behandlade återkravsärenden (antal och belopp) samt andelen ärenden som överklagats till Rätthjälpsnämnden.

- För Rättshjälpsnämnden skall redovisas andelen ärenden där nämnden gjort någon ändring.

Redovisningen skall innehålla en sammanhållen beskrivning och analys av hur verksamheten har utvecklats och dess resultat. Förändringar i förhållande till föregående år skall kommenteras. Om det föreligger skillnader i resultatet mellan olika hyres- och arrendenämnder samt mellan olika domstolar skall Domstolsverket särskilt kommentera dessa skillnader.

Mål

Domstolsverket skall med respekt för den grundläggande rollfördelningen mellan domstolarna, Domstolsverket och andra myndigheter

- skapa förutsättningar för domstolarna att uppfylla Sveriges Domstolars del av målet för politikområdet genom en ändamålsenlig resursfördelning,

- vara en drivande och stödjande kraft i förändringsarbetet,

- ta initiativ i frågor om förändringar avseende domstolarnas organisation och arbetsformer,

- arbeta för en ökad tillgänglighet och information avseende Sveriges Domstolars verksamhet,

- arbeta för en ökad samverkan inom Sveriges Domstolar,

- arbeta för att öka samverkan mellan domstolar och andra myndigheter med bl.a. inriktning på att korta den totala tiden från brottsanmälan till dom.

Återrapportering

Domstolsverket skall redovisa:

- Åtgärder som vidtagits för att säkerställa att domstolsverksamheten håller en hög kvalitet.

- Åtgärder som vidtagits för att öka allmänhetens förtroende för domstolarna. 

- Åtgärder som vidtagits för att utveckla domstolarnas organisation samt process- och arbetsformer.

- Åtgärder som vidtagits för att öka samverkan inom Sveriges Domstolar.

- Åtgärder som vidtagits för att öka samverkan mellan domstolarna och polismyndigheter, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Kriminalvården med bl.a. inriktning på att korta den totala tiden från brottsanmälan till dom.

Serviceskyldighet

Domstolsverket skall redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att dels verka för en ökad tydlighet kring domstolarnas roll, dels verka för en ökad tillgänglighet med hög servicenivå och en utveckling i riktning mot en s.k. 24-timmarsmyndighet. Domstolsverket skall också redovisa hur man planerar att gå vidare med detta arbete, hur samverkan mellan domstolarna och Domstolsverket bedrivs samt om det finns några särskilda hinder för det fortsatta arbetet.

Bemötandefrågor

Domstolsverket och domstolarna skall redovisa vilka ytterligare åtgärder som vidtagits för att säkerställa att parter, målsägande och vittnen får ett korrekt bemötande. Detta gäller särskilt brottsoffer, bl.a. kvinnor utsatta för olika former av sexualbrott.

Samordning av häktningsverksamhet

Domstolsverket och Kriminalvården skall redovisa vilka åtgärder som vidtagits inom ramen för samordning av häktningsverksamheten i enlighet med de förslag som lämnats i rapporten Samordning av häktesverksamhet (Ju2004/5958/DOM).

Internationellt samarbete

Domstolsverket får delta i utvecklingssamarbete som inte klassificeras som bistånd. Domstolsverket får dessutom delta i utvecklingssamarbete med andra länder som klassificeras som bistånd och fredsfrämjande verksamheter, dock under förutsättning att extern finansiering finns. Domstolsverket skall ha en samordnande roll av Sveriges Domstolars internationella samarbete med andra länder och redovisa omfattningen och erfarenheterna av arbetet. Redovisningen skall omfatta antalet årsarbetskrafter som tagits i anspråk för verksamheten samt antalet gränsöverskridande projekt med medfinansiering från EU:s budget.

Utgiftsprognoser

Domstolsverket skall redovisa utgiftsprognoser för budgetåren 2007 - 2010 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna, som skall omfatta samtliga anslag och poster som myndigheten disponerar, skall kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket.

23 januari

7 mars

2 maj

2 augusti

30 oktober

Domstolsverket skall verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens samt en god arbetsmiljö. Vidare skall säkerheten för de anställda och andra som besöker domstolarna vara hög.

Domstolsverket skall sträva efter en jämn könsfördelning bland personalen. Inom Sveriges Domstolar skall finnas kunskaper om jämställdhetsfrågor, attityder och förhållningssätt som bidrar till ett korrekt bemötande av kvinnor som utsatts för brott och till en hög kvalité i dömandet.

Kunskapen om de mänskliga rättigheterna skall ligga på en hög nivå.

Återrapportering

Kompetensutveckling

- Vilka strategiska överväganden som gjorts vid den löpande revideringen av utbildningsplanen och vilka insatser som gjorts i enlighet med denna plan.

- Åtgärder som vidtagits för att öka kunskapen om sådan brottslighet som avser prostitution, människohandel för sexuella och andra ändamål samt sexuell exploatering av barn.

- Åtgärder som vidtagits för att uppmuntra kvinnor och män i Sveriges Domstolar att utveckla sin kompetens så att de kan utgöra en bas för framtida chefsrekrytering.

- Åtgärder som vidtagits för att åstadkomma en ökad specialisering.

Arbetsmiljö

- Åtgärder som vidtagits av myndigheterna inom Sveriges Domstolar för att främja en aktiv personalpolitik och god arbetsmiljö inklusive frågor om chefs- och ledarskapsutveckling och om etik.

- Vilka åtgärder som vidtagits för att minska ohälsan inom Sveriges Domstolar och vilka åtgärder som vidtagits för att rehabilitera de som drabbats av ohälsa.

- Sjukfrånvaron och vilka åtgärder som har vidtagits för att minska den.

Säkerhet

- Domstolsverkets och domstolarnas åtgärder för att öka skyddet och säkerheten för de anställda och andra som besöker domstolarna, bl.a. åtgärder som syftar till att vittnen och målsäganden inte konfronteras med den tilltalade i domstolens lokaler i avvaktan på och under en förhandling.

- I vilken omfattning domstolarna under året beslutat om säkerhetskontroll enligt lagen (2001:180) om säkerhetskontroll i domstol samt de kostnader domstolarna haft i anledning härav.

Jämställdhet

- Åtgärder som vidtagits för att nå jämställdhetsmålet för verksamheten. Av redovisningen skall bl.a. framgå antalet och andelen kvinnor respektive män som sökt chefsanställningar som utlysts under perioden den 1 januari 2007 till den 31 december 2007 samt antalet anställda inom Sveriges Domstolar som under det gångna året genomgått utbildning i jämställdhets- och bemötandefrågor.

Mångfald

- Andelen anställda inom Sveriges Domstolar som enligt Statistiska Centralbyråns register över totalbefolkningen (RTB) är

- utrikes födda,

- inrikes födda med två utrikes födda föräldrar samt 

- inrikes födda med en utrikes född förälder, fördelat på dessa kategorier.

Redovisningen skall vidare vara fördelad på yrkesgrupper (dömande personal, notarier, övriga) samt uppdelad på kön.

- Åtgärder som vidtagits för att öka andelen anställda inom Sveriges Domstolar med utländsk bakgrund och för att förebygga och motverka att diskriminering förekommer i verksamheten.

Mänskliga rättigheter

- En redovisning av vilka åtgärder Domstolsverket har vidtagit för att säkerställa effektiviteten i Europakonventionens övervakningssystem i enlighet med det åtgärdspaket som antogs 2004 avseende protokoll 14 och genomförandet av tillhörande Europarådsrekommendationer. 

- Åtgärder som vidtagits för att tillgodose barnets behov i domstolsprocessen utifrån de krav som anges i FN:s konvention om barns rättigheter. Utbildningsinsatserna skall särskilt anges.

1. Regeringen har i beslut den 9 november 2006 fastställt timkostnadsnorm inom rättshjälpsområdet för år 2007 (Ju2006/7897/DOM). I beslutet har regeringen uttalat sin avsikt att återkomma i frågan om Domstolsverkets förslag om särskild timkostnadsnorm för offentliga ombud som saknar F-skattesedel. Domstolsverket ges i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur offentliga ombud och andra rättsliga biträden som saknar F-skattesedel bör ersättas så att dessa inte överkompenseras i fråga om ersättning för arbetsgivaravgifter. Det bör i sammanhanget beaktas att ersättningsreglerna inte bör utformas på sådant sätt att rättsliga biträden som tillhandahåller tjänster som inte anses omsatta i Sverige förfördelas (jfr Högsta domstolens beslut den 6 oktober 2006, mål nr Ö 2957-05). Uppdraget skall redovisas senast den 1 juli 2007.

2. Domstolsverket ges i uppdrag att utvärdera de ändringar i lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i domstol som trädde i kraft den 1 juli 2001. I uppdraget ingår bl.a. att göra en bedömning av utvecklingen av säkerhetsrisker och hot mot domstolarna samt att överväga om den nya regleringen är ändamålsenligt utformad. Under uppdragets genomförande skall Domstolsverket samråda med Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen och Kriminalvården i den utsträckning som verket finner lämplig. Uppdraget skall redovisas senast den 1 oktober 2007.

Från anslaget får avräknas: 

- Utgifter för bidrag till nämndemannasammanslutningar, information till nämndemän, bidrag till nämndemäns resekostnader vid studiebesök på kriminalvårdsanstalter eller andra inrättningar av intresse för nämndemännens verksamhet.

- Uppstartskostnader för internationellt utvecklingsarbete på rättsområdet.

- Eventuella kvardröjande kostnader till följd av avvecklingen av de allmänna advokatbyråerna.

- Utgifter för Rättshjälpsnämndens verksamhet samt arvoden för ordföranden och ledamötena i Rättshjälpsnämnden enligt särskilda regeringsbeslut.

- Utgifter för verksamheten i Tjänsteförslagsnämnden för Sveriges Domstolar och Notarienämnden och för arvoden åt ledamöter och ersättare i dessa nämnder.

- Utgifter för representanter i Rådgivande organet av europeiska domare inom Europarådet.

Anslaget finansierar även utgifter som i regleringsbrevet för 1997 skulle avräknas mot anslagsposterna 1-5 för utgifter i ärenden som påbörjats innan den nya rättshjälpslagen trädde i kraft (den 1 december 1997).

Rättshjälp enligt rättshjälpslagen

Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende rättshjälp enligt rättshjälpslagen disponeras av de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten samt Rättshjälpsnämnden.

Efter rekvisition till Domstolsverket kan medel från anslaget betalas ut till följande: Regeringskansliet, Kriminalvårdsstyrelsen, Kriminalvårdsnämnden, övervakningsnämnderna, Socialstyrelsen, Arbetsdomstolen, Patentbesvärsrätten samt länsstyrelserna.

Från anslaget får avräknas:

- Ersättning till biträden till den del ersättningen inte täcks av den rättshjälpsavgift som den rättssökande skall betala enligt 23 § rättshjälpslagen (1996:1619).

- Ersättning som avses i 16-18 §§ rättshjälpslagen.

- Statens utgifter som avses i 20 § rättshjälpslagen.

- Utbetalningar till de advokatbyråer med vilka Domstolsverket har tecknat avtal för den sociala mottagningsverksamheten.

- Ersättning för kostnader som inte kunnat täckas till följd av befrielse från utsökningsavgifter enligt 16 § förordningen (1992:1094) om avgifter vid kronofogdemyndigheterna.

Medel som levereras in på grund av ålagd återbetalningskyldighet för rättshjälpskostnad redovisas på inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

Utgifter för offentligt försvar

Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för offentligt försvar disponeras av de allmänna domstolarna.

Efter rekvisition till Domstolsverket kan medel från anslaget betalas ut till följande: Regeringskansliet, Kriminalvården, Kriminalvårdsnämnden, övervakninganämnderna, Socialstyrelsen, Arbetsdomstolen, Patentbesvärsrätten samt länsstyrelserna.

Från anslaget får avräknas:

- Ersättning till offentliga försvarare.

- Ersättning till offentliga ombud.

Medel som levereras in på grund av ålagd återbetalningsskyldighet avseende utgift för offentligt försvar redovisas på inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

Utgifter för offentligt biträde

Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för offentligt biträde disponeras av de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna samt Rättshjälpsmyndigheten.

Efter rekvisition till Domstolsverket kan medel från anslaget betalas ut till följande: Regeringskansliet, Kriminalvården, Kriminalvårdsnämnden, övervakningsnämnderna, Socialstyrelsen, Arbetsdomstolen, Patentbesvärsrätten samt länsstyrelserna.

Från anslaget får avräknas:

- Ersättning till offentligt biträde.

- Ersättning till tredje man för utredning enligt 4 § lagen (1996:1620) om offentligt biträde.

Rådgivning

Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende rådgivning disponeras av Rättshjälpsmyndigheten.

Efter rekvisition till Domstolsverket kan medel från anslaget betalas ut till följande: Regeringskansliet, Kriminalvården, Kriminalvårdsnämnden, övervakningsnämnderna, Socialstyrelsen, Arbetsdomstolen, Patentbesvärsrätten samt länsstyrelserna.

Från anslaget får avräknas:

- Ersättning enligt 5 § rättshjälpslagen (1996:1619) till den som lämnat rådgivning mot nedsatt avgift.

- Ersättning för utgifter för tolk (översättare) i rådgivningsärenden enligt 5 § rättshjälpslagen.

Utgifter för målsägandebiträde

Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för målsägandebiträde disponeras av de allmänna domstolarna.

Efter rekvisition till Domstolsverket kan medel från anslaget betalas ut till följande: Regeringskansliet, Kriminalvården, Kriminalvårdsnämnden, övervakningsnämnderna, Socialstyrelsen, Arbetsdomstolen, Patentbesvärsrätten samt länsstyrelserna.

Från anslaget får avräknas:

- Ersättning till målsägandebiträde.

- Ersättning enligt 6 § lagen (1988: 609) om målsägandebiträde.

Medel som levereras in på grund av ålagd återbetalningsskyldighet avseende utgift för målsägandebiträde redovisas på inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

Utgifter för särskild företrädare för barn

Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för särskild företrädare för barn disponeras av de allmänna domstolarna.

Efter rekvisition till Domstolsverket kan medel från anslaget betalas ut till följande: Regeringskansliet, Kriminalvården, Kriminalvårdsnämnderna, övervakningsnämnderna, Socialstyrelsen, Arbetsdomstolen, Patentbesvärsrätten samt länsstyrelserna.

Från anslaget får avräknas:

- Ersättning till särskild företrädare för barn.

- Ersättning enligt 12 § lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn.

Ersättningsgaranti för bodelningsförrättare

Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende ersättningsgaranti för bodelningsförrättare disponeras av de allmänna domstolarna.

Efter rekvisition till Domstolsverket kan medel från anslaget betalas ut till följande: Regeringskansliet, Kriminalvården, Kriminalvårdsnämnden, övervakningsnämnderna, Socialstyrelsen, Arbetsdomstolen, Patentbesvärsrätten samt länsstyrelserna.

Från anslaget får avräknas:

- Ersättning till bodelningsförrättare enligt 17. kap 7 a § äktenskapsbalken.

Diverse kostnader för rättsväsendet

Efter rekvisition till Domstolsverket kan medel från anslaget betalas ut till följande: Regeringskansliet (Justitiedepartementet).

Från anslaget får avräknas ersättning för kostnader avseende översättning, delgivning m.m. som hänför sig till internationellt straff- och civilrättsligt samarbete inom Centralmyndighetens ansvarsområde och som inte skall bäras av annan myndighet.

Vissa domstolsutgifter m.m.

Efter beslut från Domstolsverket får medel från anslaget disponeras av de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna samt hyres- och arrendenämnderna.

Från anslaget får avräknas:

Utgifter för bevisning

Vittne

- 36 kap. 24 § rättegångsbalken

- 6 § lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt m.m.

- 26 § förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Målsägande

- 37 kap. 3 § rättegångsbalken

- 6 § lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt m.m.

Sakkunnig

- 40 kap. 17 eller 19 § rättegångsbalken

- 24 eller 26 § förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Blodundersökning

- 3 § lagen (1958:642) om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap

Övrigt

- 19 § lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder

- 19 § förordningen (1992:289) om särskild personutredning i brottmål, m.m.

Utgifter för parter

Misstänkt i brottmål

- 21 kap. 12 § rättegångsbalken

- 31 kap. 2 eller 8 § rättegångsbalken

- 18 § förordningen (1992:289) om särskild personutredning i brottmål, m.m.

Vårdnadshavare

- 21 kap. 11 § rättegångsbalken

- 26 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare

Part och parts ställföreträdare

- 11 kap. 6 § rättegångsbalken

- 15 eller 23 § förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Utgifter för tolk m.m.

Tolk

- 5 kap. 8 § rättegångsbalken

- 52 § förvaltningsprocesslagen (1971:291)

- 27 § lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder

I utgifterna för tolk m.m. får även tolkförmedlings administrativa avgift ingå.

Översättning

- 33 kap. 9 § rättegångsbalken

- utgift som skall betalas av staten för översättning från finska till svenska språket av handling som inges i mål eller ärende i Haparanda och Gällivare tingsrätter samt vid Luleå tingsrätt i dess egenskap av fastighetsdomstol avseende mål från kommuner i Haparanda och Gällivare domsagor.

Utgifter för god man

God man

- 18 kap. 1 § äktenskapsbalken

- 20 kap. 2 b § föräldrabalken

Förvaltararvoden m.m. i konkurser

Konkursutgifter

- 6 kap. 10 § tredje stycket, 14 kap. 2 eller 3 § konkurslagen (1987:6729)

Ersättning till likvidatorer och till bouppteckningsförrättare

Ersättning till likvidatorer där likvidatorn har förordnats av rätten och ersättning till den som förordnats att förrätta bouppteckning när den avlidne saknar anhöriga enligt förordningen (2000:306) om ersättning av allmänna medel till bouppteckningsförrättare och likvidator.

Medel som levereras in på grund av ålagd återbetalningsskyldighet för utgift som belastat anslaget 4:12 Rättshjälpskostnader m.m., Vissa domstolsutgifter m.m., skall redovisas på inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

Villkor

Avgifternas storlek för den offentligrättsliga verksamheten framgår av förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna.

Domstolsverket får ta emot bidrag från AMS för arbetsmarknadsåtgärder och från Sida, EU och FN för finansiering av det internationella samarbete som Sveriges Domstolar deltar i.

Villkor

Medel som erhålls på grund av ålagd återbetalningsskyldighet av rättshjälp skall redovisas mot inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

Föreligger oenighet mellan en domstol och Domstolsverket om en efterträdare till en ordinarie domare skall anställas eller om en ny ordinarie domare skall anställas skall frågan överlämnas till regeringen för beslut.