Kustbevakningen ska öka förmågan till nödbogsering, nödläktring och brandbekämpning till sjöss i syfte att förhindra att olja kommer ut i vattnet vid en fartygsolycka. Senast 2012 ska Kustbevakningen ha förmågan att med nationella resurser bekämpa oljeutsläpp på upp till   10 000 ton.

Kustbevakningen ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits och hur åtgärderna bidragit till ökad förmåga till nödbogsering, nödläktring och brandbekämpning till sjöss i syfte att förhindra att olja kommer ut i vattnet vid en fartygsolycka. Redogörelsen ska innehålla en bedömning av insatsförmågan, eventuella brister i förmågan och beredskapen samt en redogörelse av läget beträffande kapacitetsuppbyggnaden för åren 2011-2014. 

Utvecklingen ska analyseras och kommenteras. 

Målet för Kustbevakningens miljöarbete är att bidra till de miljökvalitetsmål, som har anknytning till myndighetens anvarsområde. Målet för Kustbevakningens miljöövervakning är att bidra till att utsläppen av olja och kemikalier från fartyg inom myndighetens ansvarsområde ska vara på en sådan nivå att biologisk och ekonomisk påverkan minimeras. Målet för Kustbevakningens förebyggande miljöarbete är att dumpning till sjöss ska vara på en sådan nivå att biologisk och ekonomisk påverkan minimeras.

Kustbevakningen ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits och hur åtgärderna bidragit till att målet kan uppnås.

Kustbevakningen ska redovisa:

• det totala antalet anmälda och konstaterade utsläpp,
• hur många konstaterade utsläpp som har lett till lagföring respektive beslut om vattenföroreningsavgift och
• en bedömning av var de konstaterade utsläppen har skett och volymen utsläppt olja.

Utvecklingen ska analyseras och kommenteras.

Målet är att Kustbevakningen inom ramen för brottsbekämpning även ska inrikta arbetet på att förbättra och utveckla arbetsmetoder för att bekämpa den grova organiserade och storskaliga brottsligheten.

Kustbevakningen ska inom kontrollverksamheten vidareutveckla arbetsmetoder för att förbättra urvalet av kontrollobjekt. Fiskerikontrollen ska genomföras i nära samarbete med Fiskeriverket.

Kustbevakningen ska särskilt redovisa hur myndigheten bidragit till att utveckla arbetsmetoderna för att förbättra urvalet av kontrollobjekt. I redovisningen ska ingå en bedömning av hur vidtagna åtgärder bidrar till målet för brottsbekämpningen, fiskerikontrollen och varukontrollen till sjöss. Vidare ska Kustbevakningen redovisa genomförd verksamhet avseende fiskerikontrollen genom att ange; antalet genomförda kontroller och antalet misstänkta brott som anmälts till polisen, samt hur samverkan skett med Fiskeriverket.

Utvecklingen ska analyseras och kommenteras.

Myndigheten ska redovisa prognoser för 2010–2014 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket;

18 januari

25 februari

6 maj

29 juli

28 oktober.

Kustbevakningen ska före beslut om internationell verksamhet som kan ge konsekvenser för myndighetens sjöövervakningsverksamhet och beredskap för miljöräddningstjänst informera Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) om konsekvenserna och om de åtgärder myndigheten avser vidta.

Kustbevakningen ska genom resultatindikatorer, nyckeltal eller på annat sätt visa om myndighetens verksamhet bedrivits effektivt och med god hushållning. Av redovisningen ska om möjligt framgå en jämförelse med de två närmast föregående åren. Utvecklingen ska analyseras och kommenteras.

Anslaget disponeras av Kustbevakningen för sjöövervakning och annan kontroll och tillsynsverksamhet samt räddningstjänst till sjöss. Anslaget finansierar även Kustbevakningens kostnader för samordningen av de civila behoven av sjöövervakning och sjöinformation.

Villkor

Villkor

1. Ersättning som betalas för att Kustbevakningen på begäran av annan stat bistått i miljöräddnings-, och sjöövervakningsoperationer och i enlighet med av Sverige ingångna avtal får disponeras av Kustbevakningen för att täcka uppkomna merkostnader. Överskott ska redovisas mot inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

2. Vattenföroreningsavgifter enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg uppbärs och redovisas mot inkomsttitel 2713 Vattenföroreningsavgift.

1. Ersättning från EU:s budget som utbetalas till Sverige inom Kustbevakningens verksamhetsområde får disponeras av Kustbevakningen. Kustbevakningen ska särredovisa dessa intäkter, visa hur dessa disponerats och inom vilka områden ersättningarna använts över åren.

2. Ersättning från anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. utbetalas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) till Kustbevakningen i enlighet med villkor för anslag 2:3 i regleringsbrevet för MSB.

3. Ersättning som Chalmers tekniska högskola AB, Institutionen för radio- och rymdvetenskap, utbetalar efter rekvisitioner till Kustbevakningen i ersättning för kostnader inom utvecklingsprojektet för att från mätstationer i Kustbevakningens flygplan kunna mäta luftföroreningar i rökgaser från fartyg (Identification of Gross Polluting Ships, IGPS) får disponeras.

Kustbevakningen behöver inte finansiera vissa utgifter med lån i Riksgälden enligt 5 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188). Undantaget gäller för ränteutgifter som inräknas i värdet på anläggningstillgångar enligt 5 kap. 3 § förordningen (200:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Endast ränteutgifter som uppkommit från och med år 2005 med anledning av förskottsbetalningar till leverantörer av objekt kopplade till den av regeringen fasställda investeringsplanen innefattas av undantaget.

Med undantag från 5 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) får anläggningstillgångar som används i verksamheten finansieras från anslaget 2:1 Kustbevakningen. Undantaget gäller för utrustning som anskaffas i samband med deltagandet i EU:s marina insats Atalanta.