Tillväxtanalys ska redovisa prognoser för 2012–2016 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna ska lämnas i informationssystemet Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket.

Prognoserna ska redovisas
den 18 januari 2012,
den 22 februari 2012,
den 3 maj 2012,
den 30 juli 2012, och
den 26 oktober 2012.

Tillväxtanalys ska redovisa följande:

• Totala kostnader och timmar per organisatorisk enhet.
• Totala kostnader för upphandling.
• Bidragsinkomster från respektive bidragsgivare.

Tillväxtanalys ska återrapportera utvecklingen i och inom landets olika regioner. Detta ska innefatta att ta fram och utveckla indikatorer för att följa jämställdhets- och integrationsperspektiven. Arbetet ska rapporteras i en delrapport senast den 18 maj 2012 samt slutredovisas i en rapport till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 december 2012.

Tillväxtanalys ska bistå Regeringskansliet i arbetet med framtagandet av den nationella innovationsstrategin.

1. Analys av strukturförändringar och finanskrisen

Bakgrund och problemställning

Den internationellt starkt beroende svenska ekonomin har under de senaste två decennierna drabbats av flera kriser, som bankkrisen i början av 1990-talet, den finansiella krisen i flera asiatiska länder 1997, den s.k. it-kraschen under 2001 och den finansiella och ekonomiska krisen som hade sin början hösten 2008. Under hösten 2011 befinner sig världsekonomin åter i kris, den här gången främst beroende på stora statsskulder i USA och inom EU, bl.a. som en effekt av de åtgärder som genomfördes för att klara av den föregående krisen.

I kristider drabbas människor och företag när efterfrågan faller på varor och tjänster. Kriser ger samtidigt nya möjligheter för alternativa produktionsformer och nya varor och tjänster. Regeringar inför ofta en rad åtgärder för att underlätta omställningen till nya förutsättningar.

Uppdrag

Tillväxtanalys ska, med utgångspunkt i nationell statistik, analysera hur olika delar av det svenska näringslivet påverkades av den kris som pågick under 2008–2010. Vilka verksamheter kontraherade och vilka växte? Vilka resurser och kompetenser kontraherade, respektive växte? Finns det geografiska mönster? Finns det likheter med tidigare allvarliga kriser?

Som en del av denna analys medverkar Tillväxtanalys med statistik och analyser i OECD-studien ”Displaced workers” (A2011/2315/IE).

I ett andra led ska Tillväxtanalys analysera de nationella och regionala krisinsatser som riktades mot näringslivet, i första hand i Sverige. Tillväxtanalys ska sammanställa befintlig kunskap och där det bedöms möjligt och önskvärt, komplettera med egna analyser. Analysen skall främst inriktas på insatser som syftat till flexibilitet och omställningsförmåga i näringslivet. I arbetet ska Tillväxtanalys beakta rön och material som tagits fram av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). 

Uppdraget avgränsas och preciseras i dialog med Regeringskansliet (Näringsdepartementet och Utrikesdepartementet där så är motiverat). Tillväxtanalys ska lämna in ett förslag över hur uppdraget ska genomföras senast under februari 2012 och i dialog med Regeringskansliet (Näringsdepartementet och Utrikesdepartementet där så är motiverat) komma överens om delrapporteringar och slutrapportering. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet och Utrikesdepartementet där så är motiverat) senast den 31 december 2013.

2. Analys av globala värdekedjor, Sveriges konkurrenskraft, och konsekvenser för tillväxtpolitiken

Bakgrund och problemställning

Sveriges konkurrenskraft är till betydande del beroende av en god och innovativ tillväxtpolitik och ett dynamiskt och väl fungerande näringsliv. Detta innefattar bl.a. att svenska företag ska ha goda förutsättningar för att effektivisera och förbättra sina verksamheter och på så sätt växa och konkurrera på såväl den svenska marknaden som utanför Sveriges gränser.

Under de senaste årtiondena har världens ekonomier och företag blivit allt mer integrerade. En stor andel av världshandeln sker numera inom och mellan multinationella företag. Företagens nya produktionsstrategier har lett till att produktionen blivit internationellt fragmenterad och spridits ut geografiskt. Samtidigt specialiseras olika företag och regioner på vissa aktiviteter i de globala värdekedjorna. Detta har bidragit till en allt mer komplex bild av tjänsters och varors förädlingskedjor, vilket bl.a. konceptualiseras genom begreppet globala värdekedjor. 

Globala värdekedjor och fragmenteringen av produktionen medför nya utmaningar, inte bara för hur man ska se på företagens internationella affärsverksamheter och svensk konkurrenskraft i ett internationellt perspektiv, utan även för hur man ska beakta, förhålla sig till och utforma tillväxtpolitiken.

Uppdrag

Tillväxtanalys ska bidra till en ökad kunskap om globala värdekedjor, avseende deras funktion och bakomliggande drivkrafter samt deras inverkan på Sveriges ekonomi och näringslivets internationella konkurrenskraft. I relevanta delar ska analysen inte bara beakta det nationella perspektivet utan också innehålla en regional dimension. Arbetet ska baseras på svenska företags internationella handels- och investeringsmönster.

Tillväxtanalys ska i ett första steg, identifiera, kartlägga och analysera Sveriges komparativa fördelar inom handels- och investeringsområdet, i termer av branscher, produkter och aktiviteter. Tillväxtanalys ska svara på vilka delar av de globala värdekedjorna som hamnar i Sverige och hur den svenska arbetsmarknaden påverkas. Tillväxtanalys har i tidigare uppdrag analyserat komplexa produktivitetssamband mellan tjänster och tillverkning. För att tydliggöra och ytterligare fördjupa kunskap och policyrekommendationer bör värdekedjorna även analyseras utifrån ett företagsperspektiv.

Tillväxtanalys ska även analysera hur de globala värdekedjornas allt större betydelse påverkar möjligheterna att bedriva en svensk tillväxtpolitik, särskilt med betoning på styrning och implementering, av forskning, innovation och företagsförnyelse.

Tillväxtanalys ska i sitt arbete samråda med Regeringskansliet (Näringsdepartementet och Utrikesdepartementet) och andra relevanta aktörer. Uppdraget är ett långsiktigt analysuppdrag. Den första delen av uppdraget ska rapporteras till Regeringskansliet (Näringsdepartementet och Utrikesdepartementet) senast den 31 juli 2012. Uppdraget ska slutrapporteras till Regeringskansliet (Näringsdepartementet och Utrikesdepartementet) senast den 31 december 2014, med årliga delrapporteringar i samråd med Regeringskansliet (Näringsdepartementet och Utrikesdepartementet).

3. Fortsatt uppdrag kring det svenska innovationssystemet

Bakgrund och problemställning

Regeringen arbetar för närvarande med utformningen av en nationell innovationsstrategi. Som en del i arbetet låter regeringen OECD göra en utvärdering av det nationella innovationssystemet. Tillväxtanalys har skrivit den bakgrundsrapport som OECD ska bygga vidare på, ”The Performance and Challenges of the Swedish National Innovation System”. I rapporten identifierar Tillväxtanalys ett antal centrala frågeställningar relaterade till det svenska innovationssystemet som är viktiga att gå vidare med i ett policyperspektiv.

Uppdrag

Tillväxtanalys uppdras att vidareutveckla arbetet kring slutsatserna i rapporten ”The Performance and Challenges of the Swedish National Innovation System” som en del i arbetet med den nationella innovationsstrategin. Vidare ska Tillväxtanalys, i ett mer långsiktigt perspektiv, utveckla en ram för innovationspolitiska analyser och utvärderingar.

I ett första steg ska Tillväxtanalys beskriva och analysera de tillväxtpolitiska verktygen nationellt och regionalt för att främja en effektiv näringslivsdynamik och innovation.

Inom ramen för uppdraget ska bl.a. utformningen av de institutionella ramverken, avseende bl.a. regleringar samt arbetsmarknads- och kompetensfrågor, och deras betydelse för företagens innovationskraft och incitament för innovation belysas. Även betydelsen av olika stödinsatser för innovativa processer relaterade till bl.a. FoI, inkubatorer, kluster, test- och demoanläggningar samt rådgivning ska belysas i såväl Sverige som i andra, enligt myndigheten relevanta, innovationsdrivna länder. Det akademiska systemets funktionssätt med bäring på innovation och företagande ska också belysas.

Analysen ska ta sin utgångspunkt i en bred definition av innovation och därmed beakta politikområden som traditionellt sett inte har hört till innovationspolitiken (se prop. 2011/12:1, utg.omr. 19 och utg.omr. 24). Uppdraget ska beakta betydelsen av globala värdekedjor och entreprenörskap, bl.a. växande företag, och de verktyg som har bäring på innovation inom dessa områden. Förutsättningarna för tjänsteinnovation och dess betydelse för innovationsförmågan i ekonomin som helhet ska belysas. Vidare ska den offentliga sektorns roll på nationell, regional och lokal nivå i innovationssystemet analyseras, både vad gäller innovation i offentliga verksamheter men även den offentliga sektorns roll som beställare.

I ett andra steg ska Tillväxtanalys genomföra metautvärderingar av tillväxtpolitiska verktyg som främjar innovations- och näringslivsdynamik på nationell och regional nivå. I utvärderingarna ska Tillväxtanalys identifiera svagheter och peka på hur utvärderingsmetoder kan utvecklas i syfte att uppskatta måluppfyllelse för verktyg och program. 

Uppdraget ska beakta relevanta jämställdhetsaspekter med bäring på innovationspolitik på nationell och regional nivå. Tillväxtanalys ska i sitt arbete samråda med Regeringskansliet (Näringsdepartementet) och andra relevanta aktörer. Den första delen av uppdraget, att utveckla slutsatserna från rapporten ”The Performance and Challenges of the Swedish National Innovation System” ska slutredovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 16 maj 2012. Den andra delen av uppdraget, metautvärdering av tillväxtpolitiska verktyg samt utveckling av utvärderingsmetoder, ska slutredovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 december 2013.

4. Regelbörda och ekonomisk utveckling i olika dimensioner 

Bakgrund och problemställning

I en rapport från Tillväxtanalys (Regelbörda och ekonomisk utveckling – en forskningsöversikt, Rapport 2010:7) lyfts ett antal intressanta frågeställningar för fortsatt fördjupning fram. Det som lyfts fram är bl.a. internationella jämförelser inom regelreformeringsområdet, där Sverige jämförs med andra länder för att få mer kunskap om var Sverige skiljer sig och vad det får för konsekvenser. I forskningsöversikten påtalas även behovet av fortsatta studier av hur lagar och regler uppfattas på regional nivå. I den rapport som Tillväxtanalys redovisade i december 2010 (Regelbördans ekonomiska effekter, Rapport 2010:14) nämns även att det finns ett fortsatt behov av vidare studier kring de indirekta ekonomiska effekterna av regelbördan.

Tillväxtanalys har ett pågående uppdrag att ta fram beräkningsstöd för hur kostnader och intäkter kan analyseras och beskrivas på ett strukturerat sätt i konsekvensutredningar (Regeringsbeslut dnr N2011/4209/ENT). Detta uppdrag bygger vidare på resultaten från de ovan nämnda studierna och ska avrapporteras till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 april 2012.

Uppdrag

Tillväxtanalys ska undersöka vilka regelområden och var i tillämpningen av dessa som tillväxthämmande faktorer för små- och medelstora företag kan finnas. Utgångspunkten i undersökningen ska vara de regelområden som bedöms ha stor betydelse för företagens tillväxt och som kan ge effekter för företagen, i första hand inom områden som investeringar eller som innebär inträdesbarriärer till företagande eller marknader. Identifiering av sådana områden ska ske utifrån internationella jämförelser som exempelvis Världsbankens index Cost of Doing Business.

Tillväxtanalys ska också beakta de internationella undersökningar som finns på området i syfte att få kunskap om hur Sverige skiljer sig åt jämfört med andra länder och vad detta kan få för konsekvenser för tillväxten hos företag.

Den närmare utformningen av uppdraget ska tas fram i dialog med Regeringskansliet (Näringsdepartementet) och slutredovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 oktober 2012.

5. Turismens betydelse för hållbar nationell och regional tillväxt – Litteraturöversikt och utvärdering av främjandeinsatser

Bakgrund

Besöksnäringen är en växande näring i Sverige, inte minst i många landsbygder. Eftersom det pågår ett stort antal insatser av olika aktörer, både nationellt och regionalt, bör kunskapen om insatsernas resultat och effekter undersökas och utvärderas.

Uppdrag

Tillväxtanalys ska göra en sammanställning av svensk och internationell forskning kring turismens betydelse för hållbar nationell och regional tillväxt. Därutöver ska myndigheten göra en sammanställning av befintliga utvärderingar rörande turism och efter dialog med Regeringskansliet (Näringsdepartementet) även genomföra utvärderingar av ett urval nationella och regionala insatser. 

Uppdraget ska genomföras efter samråd med Tillväxtverket och V.S. VisitSweden AB. Tillväxtanalys ska även samråda med företrädare för branschen. Sammanställningen av forskningen ska delredovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 mars 2012. En slutrapport ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 oktober 2012.

6. Förutsättningar för grön strukturomvandling

Bakgrund och problemställning

För att uppnå regeringens miljö- och klimatpolitiska målsättningar krävs förändringar i näringslivet, såväl strukturella förändringar som ökad resurseffektivitet i termer av minskad användning av energi, råvaror och ekosystemresurser. 

Uppdrag

Tillväxtanalys ska fortsatt ta fram underlag som kan användas för att följa upp och utveckla olika former av insatser inom miljödriven näringslivsutveckling (inklusive miljöteknik) nationellt, regionalt och lokalt. Uppdraget är en fortsättning på och fördjupning av uppdraget till Tillväxtanalys att analysera förutsättningarna för miljödriven näringslivsutveckling nationellt och regionalt (N2010/7944/KLS och N2010/8185/KLS).

Inom ramen för uppdraget ska Tillväxtanalys analysera på vilket sätt befintliga styrmedel inom miljö- och energiområdet påverkar näringslivet i termer av resurseffektivisering och näringslivsutveckling. I detta innefattas även analys av de eventuella hinder för en strukturomvandling som näringslivet möter.

Inom ramen för uppdraget ska Tillväxtanalys även göra en analys av investeringar i miljöteknik i Sverige samt identifiera marknadsförutsättningar och om det i området finns specifika och generella hinder för ökade privata investeringar. Denna del av uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet)senast den 1 november 2012.

I relevanta delar ska analysen inte bara beakta det nationella perspektivet, utan också innehålla en regional dimension. Uppdraget ska genomföras i samverkan med Regeringskansliet (Näringsdepartementet) och slutredovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 december 2014.

7. Arbetskrafts- och kompetensförsörjning, nationellt och regionalt

Bakgrund och problemställning

I den globala ekonomin är tillgång till kunskap och kompetens av yttersta vikt för nationers och regioners utvecklingskraft och företags konkurrenskraft och innovationsförmåga. Att säkra en god arbetskrafts- och kompetensförsörjning på nationell och regional nivå är därför av stor betydelse.

Sveriges och dess regioner står inför omfattande utmaningar när det gäller att klara arbetskrafts- och kompetensförsörjningen på sikt. Dessa utmaningar skiljer sig såväl över landet som mellan olika branscher.

Uppdrag

Tillväxtanalys ska:

• Vidareutveckla de strategier för arbetskrafts- och kompetensförsörjning som presenterades i rapporten Regionernas arbetskraftsförsörjning (Rapport 2010:06, Tillväxtanalys), samt ge förslag på hur de kan implementeras på nationell, regional och lokal nivå. De regioner där de demografiska utmaningarna är som störst ska särskilt uppmärksammas.
• Analysera hur de regionala kompetensplattformarna uppfyller sitt syfte samt ge förslag på förbättringar till form och innehåll på kort och lång sikt. En analys av om och hur jämställdhets- och integrationsperspektiven har integrerats i arbetet ska genomföras.

I uppdraget ingår även att ge förslag på hur de regionala kompetensplattformarna samt strategierna kan utformas för att främja innovation, jämställdhet samt integration och mångfald. Arbetet ska genomföras i samverkan med andra relevanta myndigheter.

Den del av uppdraget som avser en analys av de regionala kompetensplattformarna ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 juni 2012. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 mars 2013. 

8. Samverkan mellan olika geografiska nivåer och sektorsområdens betydelse för hållbar lokal och regional tillväxt

Bakgrund och problemställning

Utredningar och analyser pekar på vikten av en väl fungerande samverkan mellan olika geografiska nivåer och sektorsområden för att bedriva och utveckla den regionala tillväxtpolitiken. Kommunernas roll är av särskild betydelse i detta sammanhang.

Uppdrag

Tillväxtanalys ska bl.a. vidareutveckla den analys som myndigheten gjorde i regeringsuppdraget Analys av kommunernas och regionernas roll i det hållbara tillväxtarbetet (Rapport 2011:01). Detta gäller särskilt betydelsen av en stärkt sektorssamordning mellan lokal, regional och nationell nivå.

Kommunerna bedriver insatser för att främja näringslivsutveckling. Tillväxtanalys ska därför analysera hur förutsättningarna för kommunernas arbete med att främja näringslivets utveckling kan förbättras och bli mer effektivt, särskilt mindre kommuner ska uppmärksammas. Denna del av uppdraget ska ske efter samråd med Tillväxtverket.

Den fysiska planeringen har betydelse för en hållbar regional tillväxt. Tillväxtanalys ska därför analysera potentialen och identifiera utvecklingsbehov för en ökad samverkan mellan de regionala utvecklingsprogrammen och kommunernas översiktsplaner bl.a. för att effektivisera de offentliga insatserna. Analysen ska omfatta de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna. Denna del av uppdraget ska ske efter samråd med Tillväxtverket och Boverket.

Tidpunkt för eventuell delredovisning ska fastställas i samråd med Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 28 februari 2013.

9. Analys av tillämpningen av EU:s regler för statligt stöd vad avser myndigheternas rapportering och uppföljning av beviljade stöd samt hur stöden fördelas mellan stora, mellanstora respektive små företag

Bakgrund och problemställning

EU:s statsstödsregler följer av EUF-fördraget och tillämpas i Sverige genom ca sextio stödförordningar som har anmälts till och godkänts av EU-kommissionen. Om stöd underlåts att anmälas till kommissionen eller om mer stöd än vad kommissionen har godkänt, har betalats ut, finns det risk för att företagen måste återkrävas stödbeloppen. Som följer av regelverket måste beviljade stöd årligen rapporteras till kommissionen samt i förekommande fall även till WTO. Tillväxtanalys ansvarar för att sammanställa årliga rapporter från de myndigheter som har beviljat stöd. Inte sällan uppstår problem då myndigheter rapporterar in felaktig information till Tillväxtanalys, t.ex. där stöd till offentlig verksamhet inte har separerats från företagsstöd, vilket leder till följdfrågor från kommissionen. Vidare förekommer det att myndigheter inte har beaktat den årliga stödbudget som kommissionen har fastställt, varför denna överskridits utan att detta har anmälts till kommissionen. Dessutom förekommer det stödordningar som varit i kraft redan före Sveriges anslutning till EES och EU. Om dessa inte har förändrats kan de fortlöpa, men förändringar i budget och villkor måste godkännas av kommissionen. 

Av flera skäl är möjligheterna att lämna företagsstöd begränsade och det är därför väsentligt att de stöd som lämnas främst avser marknadsmisslyckanden, att stödmottagarna är sådana företag som utan stöd inte hade lyckats genomföra t.ex. ett projekt eller en investering av samhällsnytta inom t.ex. miljöområdet. Samtidigt är regelverket kring statliga stöd komplicerat, varför främst mindre företag kan missgynnas i förhållande till stora företag.

Uppdrag

Tillväxtanalys ska i samråd med berörda stödutbetalande myndigheter analysera vilka problem som föreligger avseende rapportering och uppföljning av beviljade statliga stöd, samt föreslå hur problem ska undvikas. Särskild hänsyn ska tas till hur företagsbegreppet som sådant tolkas av stödutbetalande myndigheter i samband med stödgivning, hur stödbudgetar relaterar till statsstödsgodkännanden från kommissionen samt hur övervakningen av befintliga stöd genomförs vid myndigheterna.

Vidare ska myndigheten följa upp vilka företagskategorier (små, medelstora och stora företag) som har erhållit stöd samt i vilka branscher dessa verkar och analysera om regelverket missgynnar någon företagskategori.

Tillväxtanalys ska lämna ett förslag över hur uppdraget ska genomföras senast under mars 2012 och i dialog med Regeringskansliet (Näringsdepartementet) komma överens om rapportering av delredovisning och slutrapportering. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 december 2012.

Anslagsposten får även användas för engångspremie till Statens pensionsverk för den person som i dag erhåller pensionsersättning.

Inkomsterna disponeras av Tillväxtanalys.

Tillväxtanalys får ta emot bidrag, såväl från statliga som icke statliga finansiärer, för sin utlandsbaserade verksamhet. Bidragsinkomsterna disponeras av myndigheten.