Myndigheten ska redovisa prognoser för 2014–2018 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket.

Prognoserna ska redovisas

den 16 januari 2014,

den 21 februari 2014,

den 5 maj 2014,

den 28 juli 2014, och

den 27 oktober 2014.

Tillväxtanalys ska redovisa följande.

• Totala kostnader per organisatorisk enhet.
• Totala kostnader för upphandling fördelat på kärn- respektive stödverksamhet.
• Totala kostnader per uppdragstyp.
• Bidragsinkomster från respektive bidragsgivare.

Tillväxtanalys ska fortsätta att utveckla statistikportalen på myndighetens webbplats i syfte att öka användarvänligheten. Detta arbete ska återrapporteras senast den 15 september 2014 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

Tillväxtanalys ska senast den 15 mars 2014 lämna en skriftlig redogörelse till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) med förslag på relevanta frågeställningar för kommande rapporter inom regelförenklingsområdet. Dessa rapporter ska tillsammans med tidigare rapporter som myndigheten har tagit fram på uppdrag av Regeringskansliet (Näringsdepartementet) på lång sikt bygga upp en kunskapsplattform inom detta område på Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Syftet med kunskapsplattformen är att säkerställa att insatser för att förenkla för företagen i första hand vidtas där de ger störst effekt för företagens tillväxt.

Tillväxtanalys ska utveckla och effektivisera den rapportering som myndigheten gör enligt 8 § förordningen (2009:146) med instruktion för Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.

Tillväxtanalys ska redovisa hur myndigheten i enlighet med 5 a § förordningen (2009:146) med instruktion för Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser verkar för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och hur arbetet integreras med genomförandet av myndighetens kärnverksamhet. 

Tillväxtanalys ska ha en analytiskt stödjande och samordnande funktion till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) avseende det regionala tillväxtarbetet.

1. Digitaliseringen av ekonomin – digitaliseringens tillväxtfaktorer

Ökad användning av elektroniska kommunikationer, mjukvara och it (digitalisering) bidrar till tillväxten i svensk ekonomi. Den sammantagna kunskapen om hur stor del av tillväxten som kan förklaras av digitalisering är emellertid bristfällig. Kunskap saknas även om hur väl svenska företag utnyttjar digitalisering för att följa med i utvecklingen i den egna branschen och för att säkra sin konkurrenskraft. Vidare är kunskapsläget bristfälligt om vilka faktorer som har betydelse för att företag inom olika sektorer ska kunna tillgodogöra sig nya arbetssätt och genom digitalisering förändra sin produkt eller sitt erbjudande på ett sätt som gör att de blir ledande på sina marknader.

Regeringskansliet (Näringsdepartementet) behöver ett förbättrat kunskapsunderlag för att utforma en politik som gör att Sverige kan dra fördel av potentialen i digitaliseringen och främja ekonomisk tillväxt, entreprenörskap och företagens konkurrenskraft i alla delar av landet.

Uppdrag

Tillväxtanalys ska ta fram en studie i två delar:

Tillväxtanalys ska i den första delen så långt möjligt beskriva digitaliseringens bidrag till ekonomisk tillväxt och sysselsättning i Sverige. I ett svenskt perspektiv och utifrån relevant svensk och internationell forskning, t.ex. OECD (2013), Measuring the internet economy: a contribution to the research agenda, ska Tillväxtanalys beskriva vad som är känt om hur samhällets ökade användning av elektroniska kommunikationer, mjukvara och it bidrar till ekonomisk tillväxt, sysselsättning och företagens konkurrenskraft. Om det finns regionala skillnader ska dessa belysas.

Tillväxtanalys ska i den andra delen beskriva på vilket sätt digitaliseringen har påverkat förutsättningarna för företagande och hur svenska företag agerar utifrån dessa förutsättningar. Specifikt ska Tillväxtanalys i den andra delen visa:

• hur företagens ”spelplan” har förändrats i och med utvecklingen av it och utbyggnaden av it-infrastrukturen (t.ex. möjligheter att söka och få extern finansiering; möjligheter till outsourcing av utveckling, produktion, distribution och ekonomitjänster; möjligheter till billigare och enklare exportaffärer; möjligheten att använda molntjänster istället för egna licensavtal och serverresurser);
• i vilken utsträckning svenska företag jämfört med företag i ett urval av andra länder har följt med i ovan nämnda utveckling och dragit nytta av utvecklingens möjligheter; samt
• analysera vad som möjliggör för företag att följa med i ovan nämnda utveckling och dra nytta av den samt vilka faktorer som eventuellt hindrar detta.

Uppdraget ska delredovisas senast den 31 mars 2014 och den 30 september 2014 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 januari 2015 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Uppdraget kan enligt särskild överenskommelse mellan företrädare för Regeringskansliet (Näringsdepartementet) och Tillväxtanalys rapporteras vid annan tidpunkt än vad som här har angetts. 

2. Kunskapsbaserat kapital

I innovationsdrivna länder har investeringar i immateriella tillgångar som andel av BNP ökat sedan 1940-talet. Samtidigt visar data att investeringar i fysiskt kapital trendmässigt har minskat som andel av BNP sedan början av 1980-talet. OECD (2012), New sources of growth knowledge-based capital driving investment and productivity in the 21st century, delar in det kunskapsbaserade kapitalet i tre olika grupper:

• datoriserad information (investeringar i mjukvara och databaser);
• innovationskapital (investeringar i patent, upphovsrätt, design, varumärken); samt
• ekonomisk kompetens (investeringar i företagsspecifikt humankapital, nätverk och samarbeten, organisatorisk kunskap och marknadsrelaterade investeringar).

Uppdrag

Tillväxtanalys ska undersöka de databaser som ligger till grund för ovan nämnda arbete med att mäta kunskapsbaserat kapital för att bedöma om det finns aktuella och relevanta data för Sverige. Om datatillgängligheten anses godtagbar ska Tillväxtanalys studera det kunskapsbaserade kapitalets bidrag till den ekonomiska utvecklingen bland annat enligt de metoder som används av OECD (2012).

Om datatillgängliheten inte är godtagbar ska Tillväxtanalys undersöka möjligheten att skapa data över det kunskapsbaserade kapitalet i Sverige. Detta arbete bör ske i nära samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB).

Uppdraget ska redovisas i en delrapport samt slutredovisas senast den 31 oktober 2014 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet) och om möjligt synkroniseras med den första delen i uppdrag 1 ovan, Digitaliseringen av ekonomin — Digitaliseringens tillväxtfaktorer. Tidpunkt för delredovisningen ska fastställas enligt särskild överenskommelse mellan företrädare för Regeringskansliet (Näringsdepartementet) och Tillväxtanalys. Uppdraget kan enligt särskild överenskommelse mellan företrädare för Regeringskansliet (Näringsdepartementet) och Tillväxtanalys slutrapporteras vid annan tidpunkt än vad som här har angetts.

3. Fortsättning på uppdrag om uppföljning av innovationsstrategin: uppdrag om återkommande uppföljning 

Enligt ändring av uppdrag 1 b i regleringsbrevet för 2013, Uppföljning av innovationsstrategin: Uppdrag om återkommande uppföljning, (se under rubriken Ändring av befintliga uppdrag) ska Tillväxtanalys senast den 30 september 2014 inom ramen för den regelbundna uppföljningen av den nationella innovationsstrategin slutredovisa det svenska innovationsklimatets utveckling på nationell och regional nivå.

Uppdrag

Tillväxtanalys ska senast den 30 september 2015 redovisa en uppföljning av ovan nämnda slutredovisning till Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Uppdraget kan enligt särskild överenskommelse mellan företrädare för Regeringskansliet (Näringsdepartementet) och Tillväxtanalys rapporteras vid annan tidpunkt än vad som här har angetts.

4. Fortsättning på uppdrag om effektutvärdering av verksamheten vid RISE-instituten

I enlighet med uppdrag 2 i regleringsbrevet för 2013, Effektutvärdering av verksamheten vid RISE-instituten, redovisade Tillväxtanalys den 31 oktober 2013 sin slutrapport (dnr N2013/856/FIN). Tillväxtanalys kartläggning visar att RISE-institutens verksamhet är komplex, samtidigt som myndigheten bedömer att effekterna av RISE-institutens verksamhet kan mätas. Tillväxtanalys redovisar ett antal möjliga metoder för effektutvärdering och rekommenderar RISE Research Institutes of Sweden AB (RISE AB) att använda en kombination av dessa. Tillväxtanalys redovisar även förslag på alternativa modeller för att fördela RISE-institutens strategiska kompetensmedel i framtiden som på ett bättre sätt främjar regeringens övergripande mål för industriforskningsinstituten inom RISE AB.

Uppdrag

Tillväxtanalys ska bistå RISE AB i bolagets fortsatta arbete med att operationalisera lämpliga metoder för effektuppföljning. Tillväxtanalys ska även bistå RISE AB i bolagets arbete med att vidareutveckla sin metod för fördelning av institutens strategiska kompetensmedel. Tillväxtanalys ska bistå RISE AB så länge som bolagets ovan nämnda arbete pågår.

5. Utveckling av metoder och indikatorer för att skatta effekterna av statens främjandeinsatser för internationalisering

I Riksrevisionens granskningsrapport avseende statens främjandeinsatser för export (Riksrevisionen 2013:10, På väg ut i världen - statens främjandeinsatser för export) bedömdes bland annat att det saknas en bra metod för att skatta främjandeinsatsernas samhällsekonomiska effekter och för att ta reda på hur insatserna påverkar de små och medelstora företagens förmåga till export (dnr UF2013/37583/FIM). Behovet av att bättre kunna följa insatsernas effekter på de små och medelstora företagens internationalisering och exportförmåga uppmärksammades även i betänkandet, Svensk export och internationalisering - utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90). För att kunna bedöma statens insatser för att främja internationalisering av små och medelstora företag bör därför effekterna av främjandeinsatserna bättre kunna mätas.

Uppdrag

Tillväxtanalys ska föreslå mätmetoder och indikatorer som kan användas vid utvärderingar av de samhällsekonomiska effekterna av statliga främjandeinsatser för internationalisering av små och medelstora företag.

Tillväxtanalys ska vid genomförandet av uppdraget ta tillvara de kunskaper som finns hos statliga och andra relevanta aktörer som arbetar med insatser på området, särskilt arbetet med resultatuppföljning inom Utrikesdepartementet som ansvarigt departement för exportfrämjandet och inom Sveriges export- och investeringsråd som centralt serviceorgan för exportfrämjande åtgärder, med vilka en dialog också ska föras. 

Uppdraget ska delredovisas senast den 30 september 2014 och slutredovisas senast den 15 mars 2015 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Uppdraget kan enligt särskild överenskommelse mellan företrädare för Regeringskansliet (Näringsdepartementet) och Tillväxtanalys rapporteras vid annan tidpunkt än vad som här har angetts.

6. Syntesrapport avseende ESPON 2013-programmet 

ESPON är ett program som finansieras av EU:s regionalfond med syfte att beskriva, analysera och göra scenarier över den territoriella utvecklingen i Europas regioner och därmed bidra till policyutveckling i medlemsländerna.

Uppdrag

Tillväxtanalys ska ta fram en syntesrapport avseende ESPON 2013-programmet och dess relevans för Sverige och svenska regioner. Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2015 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Uppdraget kan enligt särskild överenskommelse mellan företrädare för Regeringskansliet (Näringsdepartementet) och Tillväxtanalys rapporteras vid annan tidpunkt än vad som här har angetts.

7. Omvärldsanalys kring attraktivitet

Förmågan att behålla, attrahera och utveckla kompetenser, företag och kapital är avgörande för att regioner och kommuner ska bli utvecklingskraftiga. Människor väljer attraktiva platser att bo på, besöka och driva företag på. För den fortsatta löpande utformningen av den regionala tillväxtpolitiken behöver Regeringskansliet (Näringsdepartementet) en omvärldsanalys kring hur attraktiva platser definieras samt vilka faktorer det är som skapar attraktivitet på en plats i ett lokalt och regionalt perspektiv. 

Uppdrag

Tillväxtanalys ska redogöra för hur attraktiva platser kan definieras och vilka faktorer som skapar attraktiva platser. Tillväxtanalys ska också göra en omvärldsanalys kring attraktiva platser. Omvärldsanalysen ska inkludera exempel på insatser för att öka platsens attraktivitet som gjorts på lokal, regional och nationell nivå i andra länder och vilka resultat dessa exempel har givit. Redovisningen ska inkludera hur insatserna är applicerbara på den svenska kontexten inom det regionala tillväxtarbete som bedrivs av lokala, regionala och nationella aktörer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 december 2014. Uppdraget kan enligt särskild överenskommelse mellan företrädare för Regeringskansliet (Näringsdepartementet) och Tillväxtanalys rapporteras vid annan tidpunkt än vad som här har angetts.  

Den 17 oktober 2013 gav regeringen Tillväxtanalys i uppdrag att ansvara för utlandsbaserad omvärldsbevakande, omvärldsanalyserande och kontaktskapande verksamhet (dnr N2013/4794/AS). I detta beslut angavs att omvärldsbevakningen i huvudsak skulle spridas genom kvartalsrapporter och löpande rapportering. Med ändring av vad som angavs i detta beslut ska omvärldsbevakningen inte spridas genom kvartalsrapporter, utan genom löpande rapportering. I övrigt gäller beslutet oförändrat.

Tillväxtanalys ska enligt uppdrag 1b, Uppföljning av innovationsstrategin: Uppdrag om återkommande uppföljning, i regleringsbrevet för 2013 (dnr N2013/4567/AS, N2012/2190/RT [delvis]) slutredovisa detta uppdrag senast den 30 juni 2014. Med ändring av vad som angavs i detta beslut ska uppdraget slutredovisas senast den 30 september 2014. I övrigt gäller uppdraget oförändrat.

Tillväxtanalys ska enligt uppdrag 3, Tillgången till grundläggande betaltjänster, i regleringsbrevet för 2013 (dnr N2013/4567/AS, N2012/2190/RT [delvis]) ta fram beskrivningar och analyser av hushållens och företagens tillgänglighet till grundläggande betaltjänster. Med ändring av vad som angavs i detta beslut ska uppdraget ha följande lydelse:

3. Tillgången till grundläggande betaltjänster

Post- och telestyrelsen (PTS) har i uppdrag att stödja insatser för att tillgodose behovet av grundläggande betaltjänster. I det sammanhanget har Tillväxtanalys haft relaterade uppdrag att samverka kring samhällets behov av betaltjänster samt att stödja tillgången till grundläggande betaltjänster (dnr N2010/5062/ITP samt dnr N2011/3874/ITP). Under 2013 tog Tillväxtanalys över den data om grundläggande betaltjänster som PTS tagit initiativ till att upprätta (dnr N2013/4567/AS, N2012/2190/RT [delvis]).

Uppdrag

Tillväxtanalys ska ta fram beskrivningar och analyser av hushållens och företagens tillgänglighet till grundläggande betaltjänster. Beskrivningarna ska ligga till grund för regionala kartläggningar och för beslut om statliga och regionala insatser samt för nationell uppföljning av utvecklingen och av statliga insatser. Tillväxtanalys ska förvalta och utveckla data om grundläggande betaltjänster. I detta ingår också att föreslå avgränsningar för de specificerade betaltjänster (tjänsteinnehåll och kvalitetsaspekter) som ska analyseras, baserat på vad som sägs om grundläggande betaltjänster i propositionen Statens ansvar för vissa betaltjänster, prop. 2006/07:55. Uppdraget ska genomföras i samverkan med PTS och Länsstyrelsen i Dalarnas län.

Tillväxtanalys ska vidare beräkna hushållens och företagens tillgänglighet till grundläggande betaltjänster och i samverkan med Tillväxtverket göra service- och tillgänglighetsdata tillgängliga för länsstyrelserna.

För att utveckla infrastrukturen för inhämtande och tillgängliggörande av data har PTS tilldelat Tillväxtanalys ett bidrag på 500 000 kronor för insatser under 2013, 700 000 kronor för insatser under 2014 och 800 000 kronor för insatser under 2015.

Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 september 2014 och senast den 1 september 2015 för sammanställning av grundläggande betaltjänstdata samt senast den 1 december 2014 med en beskrivning av tillgänglighet till grundläggande betaltjänster och en samlad uppföljning och analys av utvecklingen inom området, om möjligt i relevanta delar samordnat med Länsstyrelsen i Dalarnas sammanställning av länsstyrelsernas bevakningsuppdrag. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 december 2015 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) med en beskrivning av tillgänglighet till grundläggande betaltjänster och en samlad uppföljning och analys av utvecklingen inom området, om möjligt i relevanta delar samordnat med Länsstyrelsen i Dalarnas sammanställning av länsstyrelsernas bevakningsuppdrag. Uppdraget kan enligt särskild överenskommelse mellan företrädare för Regeringskansliet (Näringsdepartementet) och Tillväxtanalys rapporteras vid annan tidpunkt än vad som här har angetts. 

Inkomsterna disponeras av Tillväxtanalys.

Tillväxtanalys får ta emot bidrag, såväl från statliga som icke statliga finansiärer, för sin utlandsbaserade verksamhet. Bidragsinkomsterna disponeras av myndigheten.