Brottsligheten ska minska och människors trygghet ska öka. Genom att fullgöra sina uppgifter ska Polismyndigheten bidra till en sådan utveckling. Polismyndigheten ska ha allmänhetens förtroende och bidra till ett högt förtroende för rättsväsendet som helhet.

Polismyndighetens uppgifter framgår av ett flertal författningar, bland annat polislagen (1984:387) och förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten.

Ombildningen av polisen till en myndighet syftar till att skapa förutsättningar för att stärka polisens förmåga att bekämpa brott, bland annat genom tydligare ledning och styrning, större enhetlighet, ökad flexibilitet samt ett mer effektivt resursutnyttjande. Reformen syftar också till att verksamheten ska bedrivas närmare medborgarna och i samverkan med lokalsamhället. Polismyndigheten ska i förhållande till reformens övergripande mål löpande hålla Regeringskansliet (Justitiedepartementet) underrättat om det fortsatta genomförandearbetet.

Ökande migrationsströmmar innebär nya utmaningar för Polismyndighetens organisation och verksamhet. Detta ställer krav på myndigheten att kontinuerligt prioritera sina resurser mellan de olika verksamheterna. Polismyndigheten ska löpande informera regeringen om konsekvenserna av dessa prioriteringar och redovisa vilka åtgärder de har lett till.

I årsredovisningen är det av särskild vikt att redovisa genomförandearbetet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet och i vilket avseende detta leder till ett förbättrat verksamhetsresultat.

Polismyndigheten ska senast den 10 oktober 2016 lämna en delredovisning av resultatutvecklingen i brottsutredningsverksamheten för perioden januari till och med augusti 2016.

Polismyndigheten ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits som ett resultat av uppdraget att utveckla arbetet för att bekämpa hatbrott. I kravet på återrapportering ingår att föra ett resonemang kring vilka effekter åtgärderna bedöms ha lett till eller bedöms komma att leda till. Vidare ska redovisningen innehålla en beskrivning av hur myndigheten avser att fortsätta utveckla arbetet för att bekämpa hatbrott. Redovisningen ska lämnas senast den 1 mars 2017.

Polismyndigheten ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att genomföra rättsakter och relevanta överenskommelser, och därmed leva upp till de förpliktelser som Sverige har inom ramen för arbetet i Europeiska unionen. Polismyndigheten ska också redovisa vad som har gjorts för att dessa åtgärder ska få genomslag i hela verksamheten. Av redovisningen ska bland annat framgå hur myndigheten i det nationella arbetet integrerat EU:s prioriteringar i kampen mot grov och organiserad brottslighet.

Polismyndigheten ska fortsätta arbetet med att utveckla sin strategiska styrning av internationell civil krishantering och internationellt bistånd i syfte att närmare koppla ihop den nationella och den internationella verksamheten. Polismyndigheten ska också arbeta för att antalet polisanställda som deltar i insatser på detta område kraftigt ska öka.

Polismyndigheten ska

• redovisa omfattningen av och kostnader för sitt bidrag till EU, FN och OSSE missioner och högkvarter samt kortfattat analysera vilka resultat deltagandet lett till
• lämna en sammanhållen redovisning för svenska rättsvårdande myndigheters fortsatta arbete med att stärka ett sammanhållet rättskedjeperspektiv på områdena internationellt bistånd och internationell civil krishantering.

Redovisningen enligt ovan ska i tillämpliga delar vara uppdelad utifrån kön och insats.

De finansiella villkoren för Polismyndighetens bidrag till internationell civil krishantering specificeras i regleringsbrev under utgiftsområde 5 Internationell samverkan och utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Inom ramen för arbetet med att skapa en digitalt sammanlänkad rättskedja ska Polismyndigheten mot bakgrund av regeringsbeslutet (Ju2012/6639/SI) redovisa hur myndigheten har anpassat verksamheten så att dokument kan utbytas digitalt och direkt mellan berörda myndigheters verksamhetsstöd. Av redovisningen ska framgå i vilken omfattning detta har genomförts och på vilket sätt det har förbättrat kvaliteten och effektiviteten i verksamheten.

Polismyndigheten ska redovisa prognoser för 2016-2020 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska analyseras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Utförliga kommentarer ska bifogas i Hermes vid respektive prognostillfälle. Prognoserna lämnas i Hermes senast den 20 januari, den 19 februari, den 3 maj, den 1 augusti och den 26 oktober enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket.

De ökande migrationsströmmarna innebär bland annat att behovet av att veta vilka personer som vistas på svenskt territorium ökar. Polismyndigheten ska därför i sina prioriteringar beakta detta behov och vidta de åtgärder som krävs för att dimensionera och bedriva verksamheten på ett ändamålsenligt sätt.

Migrationsströmmarna sätter hård press på Migrationsverkets mottagande, i synnerhet avseende boendeplatser. Polismyndigheten ska ytterligare förstärka arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut i syfte att avsevärt öka andelen verkställda beslut i förhållande till den mängd ärenden som överlämnats från Migrationsverket och det antal beslut om avvisning som Polismyndigheten fattat. Verkställigheterna ska i första hand avse personer som bor i något av Migrationsverkets anläggningsboenden och i andra hand övriga personer som är inskrivna i Migrationsverkets mottagande samt Polismyndighetens egna avvisningsbeslut. Polismyndigheten ska säkerställa att verkställighetsarbetet kan bedrivas i erforderlig omfattning under årets alla månader.

I årsredovisningen ska Polismyndigheten redovisa hur den säkerställt ett rättssäkert, enhetligt och effektivt verkställighetsarbete av avvisnings- och utvisningsbeslut i hela landet utifrån det processansvar för gränspolisverksamheten som tilldelats Nationella operativa avdelningen. Därutöver ska Polismyndigheten redovisa utvecklingen och resultatet av myndighetsgemensamma projekt med Migrationsverket avseende identitetsuppgifter och kommentera myndighetens ärendehantering på samma sätt och med motsvarande innehåll som framgår av regeringsbeslut Ju2013/8211/PO. En första delredovisning avseende uppdraget och återrapporteringen som helhet för perioden januari till och med april 2016 ska lämnas senast den 25 maj 2016. En andra delredovisning för perioden maj till och med augusti 2016 ska lämnas senast den 5 oktober 2016.

Därutöver ska Polismyndigheten och Migrationsverket med bistånd av Kriminalvården genomföra en försöksverksamhet i syfte att effektivisera återvändandet. Målet är att vistelsetiden för personer som är inskrivna i mottagandet och har lagakraftvunna av- eller utvisningsbeslut påtagligt förkortas genom att fler avlägsnandebeslut verkställs. Detta ska uppnås bland annat genom att myndigheterna bättre tar tillvara sina olika kompetenser under hela asylprocessen, förstärker identitetsutredningen i initialskedet av processen och bidrar till att den enskilde får minskade incitament att stanna kvar efter ett beslut om avvisning eller utvisning som fått laga kraft. En plan för försöksverksamheten ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) den 3 februari 2016. Uppdraget ska redovisas den 23 november 2016. Av redovisningen ska åtgärder och förväntade effekter framgå. Därutöver kan konkreta åtgärdsförslag, till exempel regeländringar, lämnas som ytterligare kan effektivisera återvändandearbetet.

Polismyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket ska vidareutveckla samverkan mellan myndigheterna. En gemensam kartläggning av områden där samverkan bör förstärkas ytterligare ska tas fram. Tidigare identifierade förbättringsområden samt behov av utökad samverkan för att utveckla underrättelse- och riskbaserade arbetsmetoder ska särskilt beaktas. Myndigheterna ska i en gemensam rapport redovisa kartläggningen till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) i samband med årsredovisningen.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten ska gemensamt analysera och bedöma resultatet för verksamheten utredning och lagföring. Även de insatser som myndigheterna gemensamt har vidtagit, eller som pågår, i syfte att förbättra brottsutredningsverksamheten ska redovisas. Redovisningen ska bestå av en gemensam rapport som lämnas till regeringen senast den 31 mars 2017.

Polismyndigheten ska redovisa en plan för hur myndigheten avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:AU1, rskr. 2008/09:115). Planen ska beskriva på vilket sätt jämställdhet ska integreras i myndighetens ordinarie verksamhet, exempelvis i myndighetens styrprocesser. Den ska innehålla identifierade utvecklingsbehov och mål samt aktiviteter som myndigheten avser att vidta och genomföra under 2017–2018. Planen ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet med kopia till Socialdepartementet) senast den 31 oktober 2016. Redovisning av aktiviteter och resultat ska ske i myndighetens årsredovisningar för 2017 och 2018.

Som ett led i uppföljningen av regeringens jämställdhetsmål på rättsväsendets område ska Polismyndigheten senast den 15 maj 2016 göra följande.

• Myndigheten ska redovisa hur den arbetar för jämn könsfördelning inom olika yrkeskategorier och nivåer inom den egna organisationen. I detta ingår även att redovisa hur myndigheten arbetar för att öka andelen kvinnor och män med utländsk bakgrund. I redovisningen ska särskild vikt läggas på det arbete som görs för att öka andelen kvinnor i ledningskompetens.

• Myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som hittills har vidtagits för att utveckla myndighetens arbetsmetoder vid utredning av våldtäkt. Av redovisningen ska det även framgå vilket fortsatt arbete, inklusive uppföljning, som planeras på området.

• Myndigheten ska redovisa hur den arbetar med transnationella ärenden där det finns misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck, äktenskap mot den egna viljan eller barnäktenskap. Av redovisningen ska det bland annat framgå hur många ärenden av detta slag myndigheten hanterar, vilka rutiner som finns på området samt i vilken mån samarbete förekommer med Interpol, de internationella åklagarkamrarna, Utrikesdepartementet, Socialstyrelsen och Länsstyrelsen Östergötland. Myndigheten ska också göra en bedömning av om det finns behov av fortsatta åtgärder på området och, om så är fallet, lämna en redogörelse för dessa åtgärder.

Pågående uppdrag och ännu inte redovisade återrapporteringar

Med stöd av Brottsförebyggande rådet ska Polismyndigheten i samverkan med Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården samordna och utveckla prognos- och analysarbetet för att förbättra myndigheternas möjligheter att bedöma sin framtida verksamhetsvolym. Brottsförebyggande rådets bidrag ska syfta till att analyserna genomgående håller hög kvalitet. Utgångspunkten är att prognoserna ska ge en gemensam och rättvisande bild av flödet i alla brottmålsprocessens centrala delar. Myndigheterna ska lämna en gemensam årlig rapport i samband med budgetunderlagen. Rapporten ska innehålla en analys av tidigare lämnade prognoser i förhållande till det faktiska utfallet.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten ska lämna en gemensam rapport senast den 31 mars 2016 (Ju2014/7348/PO).

Polismyndigheten ska utveckla den interna styrningen och verksamhetsuppföljningen. Uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2016 (Ju2014/7348/PO).

Uppdraget ska delredovisas senast den 1 november 2016 och slutredovisas senast den 1 mars 2017 (Ju2015/06311/PO).

Uppdraget ska delredovisas senast den 1 mars 2016 och slutredovisas senast den 1 mars 2017 (Ju2015/05755/PO).

Polismyndigheten ska skapa förutsättningar för att ytterligare kunna motverka förekomsten av illegala vapen och explosiva varor inom landet. Uppdraget ska delredovisas senast den 1 mars 2017 och slutredovisas senast den 1 mars 2018 (Ju2015/09349/PO).

Polismyndigheten ska tillsammans med andra berörda myndigheter utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. Uppdraget ska delredovisas senast den 1 oktober 2016 och slutredovisas den 1 oktober 2017 (Ju2015/09350/PO).

Uppdrag till Polismyndigheten, Tullverket, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket om illegal hantering av punktskattepliktiga varor. Uppdraget ska delredovisas senast den 1 oktober 2016 och slutredovisas senast den 1 oktober 2017. Tullverket och Ekobrottsmyndigheten ska administrera uppdraget (Fi2015/05353/S3 (delvis)).

Uppdraget ska delredovisas senast den 18 november 2016 och slutredovisas senast den 15 september 2017(Ju2015/05244/PO).

Uppbyggnaden av förmåga och beredskap inleddes den 1 januari 2014 och sker stegvis. Senast den 1 januari 2016 ska Försvarsmakten ha beredskap att utföra helikoptertransporterna dygnet runt, året om (Fö2013/1312/MFI).

Polismyndigheten har i uppdrag att vara nationell rapportör i frågor som rör människohandel (prop. 2010/11:77).

Polismyndigheten ska årligen tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Försvarsmakten lämna en lägesbedömning avseende sprängämnessäkerhet (Fö2013/2056/SSK).

Polismyndigheten ska redovisa enligt regeringsbeslut (UF2014/56358/UD/SP).

Polismyndigheten ska redovisa via Folke Bernadotteakademin enligt regeringsbeslut (UF2012/56146/UD/SP).

Polismyndigheten ska redovisa enligt regeringsbeslut (UF2013/52812/UD/SP).

Polismyndigheten ska redovisa enligt regeringsbeslut (S2011/8810/FST).

Medel får tas i anspråk för bidrag till forensisk forskning, Svenska polisidrottsförbundet och andra föreningar som bedriver tjänstenära verksamhet. Medel får också tas i anspråk för bidrag till projekt som bedrivs utanför Polismyndigheten men som syftar till att utvärdera polisens verksamhet.

Polismyndigheten ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Polismyndigheten ska betala totalt 196 000 000 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för Rakel. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Högst 5 000 000 kronor får användas för bidrag till organisationer som hjälper personer att lämna kriminella gäng (avhopparverksamhet). Polismyndigheten ska senast den 15 maj 2017 lämna en redovisning av vilka organisationer som erhållit bidrag och till vad bidragsmedlen har använts.

Anslagsposten får användas till att betala upplupna kostnader avseende statliga tjänstepensioner m.m. vid Rikspolisstyrelsen, polismyndigheterna och Statens kriminaltekniska laboratorium.

Medlen får efter beslut av regeringen användas för att finansiera verksamhet som rör Polismyndigheten.

Högst 200 000 kronor får rekvireras av Polismyndigheten för utgifter avseende översättning m.m. föranledda av FATF-utvärderingen av Sverige.

Medlen ska finansiera verksamheten vid Avdelningen för särskilda utredningar i Polismyndigheten.

Medlen får användas för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för inre säkerhet. Medlen får också användas för utgifter för administration enligt EU:s bestämmelser.

Bidrag från EU ska redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU, undertitel 011 Bidrag från fonden för inre säkerhet.

Belopp avseende uppbörd ska redovisas mot inkomsttitel 2712 Bötesmedel.

Belopp avseende återbetalningar från FN av lån för svenska FN-styrkor ska redovisas mot inkomsttitel 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor.

Polismyndigheten får ta emot bidrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avseende verksamhet inom området Samhällets krisberedskap.

Polismyndigheten medges undantag från bestämmelserna i 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) samt 12 § anslagsförordningen (2011:223) för anläggningstillgångar som helt eller till väsentlig del finansieras från anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet. Undantaget omfattar hela finansieringen av berörda anläggningstillgångar, även eventuell del som belastar annat än angivet anslag. Berörda anläggningstillgångar ska till sin helhet anslagsfinansieras. Anslaget ska avräknas det år anskaffning sker och med det belopp som motsvarar anskaffningsvärdet.