Gemensamma bestämmelser för universitet och högskolor återfinns i regleringsbrevet avseende universitet och högskolor.

Universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina får hos Stockholms universitet ansöka om bidrag för särskilt pedagogiskt stöd, inklusive teckenspråkstolkning, för studenter med funktionshinder i studiesituationen för de kostnader som överstiger 0,3 procent av anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. I mån av behov ska universitetet fördela de nationella medel som anvisas för detta ändamål under utgiftsområde 16, anslag 2:65 Särskilda medel för universitet och högskolor, ap. 11, genom utbetalning till berört lärosäte. Universitetet ska besluta om hur arbetet ska organiseras.

Av årsredovisningen ska framgå vilka åtgärder som har vidtagits vid lärosätena för att förbättra situationen för studenterna i fråga och kostnaderna för de pedagogiska stödåtgärderna. Vidare ska framgå det kända antalet studenter med funktionshinder i studiesituationen med fördelning per funktionshinder och kön. Sammanställningen ska redovisas på nationell nivå.

Stockholms universitet ska erbjuda tolk- och översättningsutbildning och konferenstolkutbildning vid behov.

Stockholms universitet ska i årsredovisningen redovisa antalet deltagare i dessa utbildningar.

Universitetet ska, mot bakgrund av Sveriges åtaganden enligt Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (SÖ 2000:2) och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (SÖ 2000:3), som Sverige har ratificerat, fortsätta utbyggnaden av ämneslärarutbildningen i finska. I arbetet ska universitetet ta hänsyn till de särskilda behov och förutsättningar som språket har samt föra en dialog med berörda företrädare för de nationella minoriteterna. Lärosätet ska samverka med berörda aktörer i Sverige, och när relevant, i andra länder som har erfarenhet av arbete med berört språk. Regeringen avser att återkomma i fråga om utvärdering av det särskilda åtagandet. Lärosätet har rätt att avräkna helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsområde övrigt för detta ämne. 

Återrapportering

I årsredovisningen ska universitetet redogöra för hur arbetet med att bygga upp och utveckla ämneslärarutbildningen i det ovan angivna minoritetsspråket fortlöper.

Under 2017–2019 har lärosätet ett mål för könsfördelningen bland nyrekryterade professorer om 46 procent kvinnor. I målet inkluderas befordrade professorer och gästprofessorer, men inte adjungerade professorer.

Stockholms universitet ska i årsredovisningen redogöra för hur myndigheten har utvecklat arbetet med strategiska offentliga inköp.  Redovisningen ska utgå ifrån den nationella upphandlingsstrategin (bilaga till beslut Fi2016/00833/OU).

1. Universitetet ska varje läsår erbjuda utbildning i ämnena finska, lettiska, litauiska, portugisiska, strålningsbiologi och svenskt teckenspråk. Lärosätet har rätt att avräkna helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsområde Övrigt för dessa ämnen. 

Återrapportering

Av årsredovisningen ska framgå antalet erbjudna platser, antalet sökande samt antalet helårsstudenter och helårsprestationer inom respektive utbildning.

2. Universitetet ska svara för produktion, utprovning, analys och utveckling av ett behörighetsgivande test i svenska för universitets- och högskolestudier (TISUS).

Återrapportering

Av årsredovisningen ska framgå antalet deltagare i testet.

3. Universitetet ska medverka till att tillgodose behovet av pedagoger med inriktning mot undervisning av elever med synskada respektive elever med hörselskada.

Återrapportering

Av årsredovisningen ska framgå hur universitetet arbetat med detta uppdrag.

Anvisningar för avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer finns i bilaga 1 till regleringsbrevet avseende universitet och högskolor.

I anslaget ingår medel för strategiska forskningsområden enligt tabellen nedan.

I anslaget ingår medel för ett nätverk för Europaforskning i juridik.

Stockholms universitet bemyndigas att under 2017 besluta om medlemskap i EIT Digital under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och att under 2017–2022 besluta om årliga medlemsavgift på högst 250 000 kronor (i enlighet med beslut om höständringsbudget 2017).

Medlen under anslagsposten avser verksamhet i Nationellt resurscentrum i kemi under 2017. Linköpings universitet ska svara för en samordning av de verksamheter som bedrivs vid de nationella resurscentrumen i biologi, fysik respektive kemi vid Uppsala universitet, Lunds universitet respektive Stockholms universitet samt vid det egna resurscentrumet i teknik (U2014/01602/S m.fl.). Stockholms universitet ska samarbeta med Linköpings universitet i samordningen av verksamheterna.