Skatteverket ska bidra till att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet. Medborgare och företag ska ha förtroende för Skatteverkets verksamhet och kvinnor och män ska ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten.

Skatteverkets uppgifter framgår bland annat i förordningen (2007:780) med instruktion för Skatteverket.

Skillnaden mellan de fastställda och de teoretiskt riktiga beloppen för skatter och avgifter (skattefelet) ska vara så liten som möjligt. Skatte- verket ska bedöma skattefelets storlek och i vilken grad skattefelet har förändrats.

Skatteverket ska redovisa hur kontrollresurserna i huvudsak har kon- centrerats till områden med hög risk. Skatteverket ska även beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att öka de preventiva effekterna på alla områden. Dessutom ska myndigheten analysera kontrollinsatsernas resultat.

Skatteverket ska i årsredovisningarna för 2017—2020 redovisa hur myn- digheten har arbetat, både på egen hand och i samverkan med Ekobrotts- myndigheten, för att förstärka och intensifiera arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandraganden samt vilka effekter vidtagna åtgärder har fått. Vidare ska Skatteverket redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att utveckla samverkan med Ekobrottsmyndigheten på detta område.

Skatteverket ska redovisa de viktigaste verksamhets- och it-utvecklings- insatserna som har skett under året. Redovisningen ska göras utifrån förväntad nytta, påverkan på myndighetens sätt att utföra sina uppgifter och när effekten förväntas uppstå. Vidare ska myndigheten redovisa vilka större framtida utmaningar som har identifierats, men där något utvecklingsarbete ännu inte har inletts.

Skatteverket arbetar med jämställdhetsintegrering och bidrar därigenom till att regeringens jämställdhetspolitiska mål uppnås. Skatteverket ska redovisa resultatet av de aktiviteter som beskrivs i Skatteverkets handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2015—2018. Myndigheten ska även lämna en separat redovisning i särskild ordning senast den 22 februari 2018, och då beskriva och analysera resultatet av genomfört arbete 2015—2017.

Skatteverket ska analysera och bedöma verksamhetens resultat och utveckling. Skillnader mellan kvinnors och mäns möjligheter och villkor ska inkluderas i analysen. Myndigheten ska i relevanta delar använda och redovisa 10-åriga tidsserier. Myndigheten ska, i en bilaga, redovisa en sammanställning över de indikatorer som används.

Skatteverket ska, i Hermes, redovisa prognoser för 2017—2021 senast den 18 januari, 17 februari, 3 maj, 31 juli och 25 oktober 2017. Av prognoskommentarerna ska det framgå vilka antaganden som har använts, vilka osäkerhetsfaktorer som finns samt eventuella förändringar som rör finansiering, kostnader och verksamheten. Vid väsentliga prognosavvikelser ska myndigheten ange orsaker samt vilka åtgärder som har vidtagits eller som planeras för att verksamheten ska bedrivas inom tillgängliga ekonomiska ramar.

Regeringens jämställdhetspolitik bygger på det övergripande målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det är främst delmålet om ekonomisk jämställdhet och till viss del delmålet jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet som är aktuella för skatteområdet. Regeringen gav 2006 Skatteverket i upp- drag att utreda förhållandet mellan beskattningen och de jämställdhets- politiska målen. Uppdraget redovisades i rapporten Beskattningen och de jämställdhetspolitiska målen (IJ2007/00931/JÄM). I rapporten beskrevs bl.a. olikheter i mäns och kvinnors inkomstförhållanden och skatteredovisning.

Skatteverket har tillgång till statistik som kan bidra till att synliggöra skillnader mellan kvinnor och män vad gäller olika skatteslag och hur dessa har utvecklats över tid. Regeringen ger därför Skatteverket i upp- drag att med könsuppdelad statistik övergripande kartlägga utvecklingen av skattesystemet sedan ovan nämnd rapport som lämnades 2007. Kartläggningen ska inkludera relevant könsuppdelad statistik för olika skatter 2006—2015 och belysa hur skatterna har påverkat inkomst- skillnaderna mellan kvinnor och män. Utifrån kartläggningen ska Skatteverket fördjupa analysen av 3—5 områden inom skattesystemet som anses särskilt relevanta ur ett jämställdhetsperspektiv. Det kan t.ex. vara relevant att analysera stora skillnader i statistiken mellan könen som uppkommit eller minskat efter en regeländring, eller en utveckling i statistiken över tid trots att reglerna varit oförändrade.

Den övergripande kartläggningen av skattesystemets utveckling 2006—2015 ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 1 augusti 2017 och den fördjupade analysen ur ett jämställdhetsperspektiv ska redovisas senast den 28 april 2018.

Skatteverket utvecklar löpande arbetssätt och samverkan vad gäller att motverka skatteflykt och skattefusk, bl.a. genom att ta del av andra länders erfarenheter. Skatteverket ska lämna en rapport till regeringen med goda exempel på åtgärder mot skatteflykt och skattefusk i andra länder samt föreslå vilka av dessa åtgärder och eventuellt andra relevanta åtgärder som skulle kunna användas för att minska skatteflykt och skattefusk i Sverige. Rapporten ska lämnas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 1 september 2017.

Skatteverket är ansluten till den nationella tjänsten Mina meddelanden och skickar digital post till företag och privatpersoner. Myndigheten ska under 2017 arbeta för en ökad användning av Mina meddelanden genom att ansluta myndighetens meddelanden så att de meddelanden som enligt regelverket får skickas digitalt huvudsakligen är möjliga att få digitalt. Skatteverket ska även skicka servicemeddelanden i syfte att öka service- graden, exempelvis påminnelser eller bekräftelser. Myndigheten ska redovisa vidtagna och planerade åtgärder, meddelandevolymer samt i vilken grad utskick av servicemeddelanden har påverkat efterfrågan i t.ex. skatteupplysningen. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 2 oktober 2017.

Myndigheterna ska bidra till regeringens satsning på moderna bered- skapsjobb i staten som införs successivt fr.o.m. 2017 och som syftar till att sysselsätta minst 5 000 personer 2020. För 2017 bör omfattningen uppgå till minst 500 personer. Myndigheterna ska eftersträva att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden inklusive nyanlända för att utföra enklare arbetsuppgifter vid myndigheten.

Senast den 31 mars 2017 ska Skatteverket återrapportera till Regerings- kansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) hur man avser att lägga upp sitt arbete med de moderna beredskapsjobben, inklusive ambitionsnivån för insatsen under 2017. Skatteverket ska även lämna en redovisning till Statskontoret senast den 1 augusti 2017 enligt instruktion från Statskontoret.

Regelverket och ersättningen för de moderna beredskapsjobben ska mot- svara de villkor som gäller för den subventionerade anställningsformen extratjänster, som handläggs och betalas ut av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen och Arbetsgivarverket har i uppdrag att bistå med stöd till myndigheterna inom sina respektive ansvarsområden i detta arbete.

Skatteverket ska, i egenskap av bevakningsansvarig myndighet enligt förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap, redovisa vilka övergripande åtgärder som myndigheten har vidtagit för att bedriva ett systematiskt säkerhetsskyddsarbete i enlighet med säkerhetsskyddslagen (1996:627) och säkerhetsskyddsförordningen (1996:633). Uppdraget ska redovisas tillsammans med det som anges inom ramen för uppdraget om Planeringsanvisningar för det civila försvaret (Ju2015/09669/SSK) till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 22 februari 2018.

1. Anslagsposten får användas för Skatterättsnämndens och Forskar- skattenämndens verksamhet samt Sveriges avgift till Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet och Intra-European Organisation of Tax Administrations (IOTA). Nordiska skatte- vetenskapliga forskningsrådet har enats om att rådets totala budget, som Sverige bidrar till, ska vara 1 755 000 kronor fr.o.m. 2017.
2. Anslagsposten får användas för ersättningsbelopp enligt 43 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) om ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning samt kostnader för skiljemannaför- farande enligt lagen (1999:1211) om konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap. Ersättningsbelopp om högst 30 000 000 kronor får belasta anslaget. Kostnaderna ska särredovisas.
3. Anslagsposten får användas för handräckning på grund av avtal med främmande stat i vissa beskattningsärenden samt allmän och särskild fastighetstaxering, årlig omräkning av fastighetstaxerings- värden m.m.
4. Från anslagsposten får högst 70 000 000 kronor användas för att täcka underskott som uppkommer i de avgiftsfinansierade verksam- heterna ID-kort och prissättningsbesked vid internationella transaktioner.

Villkor

Skatteverket får med undantag av 3 kap. 3 § kapitalförsörjnings- förordningen (2011:210) använda statens centralkonto i Riksbanken för:

• stöd enligt förordningen (2006:1481) om stöd för nystartsjobb och stöd enligt förordningen (2013:1157) om stöd för yrkesintroduk- tionsanställningar under tiden tills medel för stöden lämnats från Arbetsförmedlingen, 
• stöd enligt förordning (2001:770) om sjöfartsstöd under tiden tills medel för stödet lämnats från Trafikverket, och 
• stöd enligt lagen (1991:1047) om sjuklön under tiden tills medel för stödet lämnats från Försäkringskassan.