Skatteverket ska bidra till att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt motverka brottslighet. Allmänhet och företag ska ha förtroende för Skatteverkets verksamhet och kvinnor och män ska ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten
(prop. 2018/19:1 utg.omr. 3).

Skatteverkets uppgifter framgår bland annat i förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket.

Skillnaden mellan de fastställda och de teoretiskt riktiga beloppen för skatter och avgifter (skattefelet) ska vara så liten som möjligt. Skatte- verket ska bedöma skattefelets storlek och i vilken grad skattefelet har förändrats.

Skatteverket ska bedöma folkbokföringsfelets storlek och redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att öka kvaliteten i folkbokföringen. Skatteverket ska särskilt beskriva hur fel förebyggs och hur riskhante- ringen inom folkbokföringen stärks.

Skatteverket ska redovisa hur kontrollresurserna har koncentrerats till olika områden och särskilt de med hög risk. Skatteverket ska även beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att öka de preventiva effekterna på alla områden. Dessutom ska myndigheten analysera kontrollinsatsernas resultat.

Skatteverket ska i årsredovisningarna för 2017–2020 redovisa hur myn- digheten har arbetat, både på egen hand och i samverkan med Ekobrotts- myndigheten, för att förstärka och intensifiera arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandraganden samt vilka effekter vidtagna åtgärder har fått. Vidare ska Skatteverket redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att utveckla samverkan med Ekobrottsmyndigheten på detta område.

Skatteverket ska redovisa resultat av de åtgärder avseende jämställdhets- integrering som vidtagits för att myndighetens verksamhet ska bidra till att uppnå målen för jämställdhetspolitiken.

Skatteverket ska redovisa de viktigaste verksamhets- och it-utvecklings- insatserna som har genomförts under året. Redovisningen ska göras utifrån förväntad nytta, påverkan på myndighetens sätt att utföra sina uppgifter och när effekten förväntas uppstå. Vidare ska myndigheten redovisa vilka större framtida utmaningar som har identifierats, men där något utvecklingsarbete ännu inte har inletts.

Skillnader mellan kvinnors och mäns möjligheter och villkor ska inkluderas i Skatteverkets analyser. Myndigheten ska i relevanta delar använda och redovisa 10-åriga tidsserier. En sammanställning över de indikatorer som används ska redovisas i en bilaga.

Skatteverket ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att minska sjukfrånvaron vid myndigheten. Av redovisningen ska även framgå vilken effekt de vidtagna åtgärderna haft.

Enligt förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevaknings- ansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap ansvarar varje myndighet för att de egna informationshanteringssystemen uppfyller sådana grundläggande och särskilda säkerhetskrav att myndighetens verksamhet kan utföras på ett tillfredsställande sätt. Med utgångspunkt i Skatteverkets redovisning i februari 2018 av informationssäkerheten i verksamheten och med beaktande av rapporten Bevakningsansvariga myndigheters informations- och cybersäkerhet från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ska Skatteverket redovisa vilka åtgärder som vidtagits och som kommer att vidtas för att hantera identifierade brister. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Finansdepartement) senast den 1 april 2019.

Skatteverket ska i arbetet med civilt försvar särskilt prioritera följande områden:
– Planering för stöd till Försvarsmakten under höjd beredskap avseende försörjning av kritiska förnödenheter, egendom och tjänster.
– Stärka arbetsformer, inklusive utrustning och tekniska system, för sam- verkan som möter de höga krav på sekretess och robusthet som ställs vid höjd beredskap.
– Planering för att kunna verka från alternativ och/eller skyddad ledningsplats.

Vidtagna åtgärder och uppnådda resultat ska redovisas som en del av redovisningen enligt regeringens beslut den 10 december 2015 avseende planeringsanvisningar för det civila försvaret (Ju2015/09669/SSK).

Skatteverket ska senast den 5 april 2019 redovisa till Statskontoret hur myndigheten under 2018 har bidragit till att anställa personer vid myndigheten som står långt från arbetsmarknaden, inklusive nyanlända (moderna beredskapsjobb). Redovisningen ska ske enligt närmare instruktion från Statskontoret.

Skatteverket ska redovisa prognoser för 2019–2022 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Av prognos- kommentarerna ska det framgå vilka antaganden som har använts, vilka osäkerhetsfaktorer som finns samt eventuella förändringar som rör finansiering, kostnader och verksamhet. Vid väsentliga prognosavvikelser ska myndigheten ange orsaker samt vilka åtgärder som har vidtagits eller som planeras för att verksamheten ska bedrivas inom tillgängliga ekonomiska ramar. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes.
17 januari
15 februari
2 maj
29 juli
25 oktober

Pågående uppdrag till Skatteverket framgår av bilaga 2.  

Skatteverket genomförde 2016 en kartläggning och analys av delnings- ekonomins påverkan på skattesystemet (Fi2016/01045/S3). Skatteverket ska förbättra information och service till köpare och säljare inom del- ningsekonomin. Syftet är att förenkla administrationen och säkerställa att skatteinbetalning sker på ett korrekt sätt. Skatteverket ska särskilt undersöka hur digitalt och administrativt stöd för delningsekonomins aktörer kan uvecklas. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Finans- departementet) senast den 20 december 2019.

Med anledning av Skatteutskottets uttalande i betänkande 2018/19:SkU1 ska Skatteverket stärka arbetet med att bekämpa skattefusk.

Det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott (Skr. 2016/17:126) ska följas upp. Skatteverket ska därför redovisa insatser som har genomförts eller påbörjats sedan 2017 och som på kort eller lång sikt kan ha betydelse för programmets strategiska målsätt- ningar. Skatteverket ska även, i den utsträckning detta är möjligt, bedöma eventuella effekter av genomfört arbete. Uppdraget ska redo- visas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 1 september 2019.

1. Anslagsposten får användas för Skatteverkets förvaltningsutgifter, varav 20 000 000 kronor har avsatts för utökning av verksamheten i Kiruna.
2. Anslagsposten får användas för Skatterättsnämndens och Forskar- skattenämndens verksamhet samt för Sveriges avgift till Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet och Intra-European Organisation of Tax Administrations (IOTA). 
3. Anslagsposten får användas för ersättningsbelopp enligt 43 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) om ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning samt kostnader för skiljemannaför- farande enligt lagen (1999:1211) om konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap. Ersättningsbelopp om högst 30 000 000 kronor får belasta anslaget. Kostnaderna ska särredovisas.
4. Anslagsposten får användas för handräckning på grund av avtal med främmande stat i vissa beskattningsärenden samt allmän och sär- skild fastighetstaxering, årlig omräkning av fastighetstaxerings- värden m.m.

Skatteverket får använda statens centralkonto i Riksbanken för:

– stöd enligt förordningen (2018:43) om stöd för nystartsjobb, stöd enligt förordningen (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktions- anställningar och stöd enligt förordningen (2018:42) om särskilt anställ- ningsstöd under tiden tills medel för stöden lämnats från Arbetsförmedlingen,
– stöd enligt förordningen (2001:770) om sjöfartsstöd under tiden tills medel för stödet lämnats från Trafikverket, och
– stöd enligt lagen (1991:1047) om sjuklön under tiden tills medel för stödet lämnats från Försäkringskassan.