Kronofogdemyndigheten ska bidra till att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt motverka brottslighet. Allmänhet och företag ska ha förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet och kvinnor och män ska ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten (prop. 2018/19:1 utg.omr. 3).

Kronofogdemyndighetens uppgifter framgår av ett flertal författningar, bland annat utsökningsbalken och förordningen (2016:1333) med instruktion för Kronofogdemyndigheten.

Den 1 november 2016 trädde nya regler om skuldsanering i kraft. Kronofogdemyndigheten har tillförts tillfälliga medel under 2017–2019  för att hantera det ökande antalet ansökningar inom skuldsaneringen. Kronofogdemyndigheten ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att minska handläggningstiderna och för att öka kapaciteten inom skuldsaneringen samt resultatet av åtgärderna.

Kronofogdemyndigheten ska ha en långsiktigt effektiv, rättssäker och hållbar hantering av inbetalada medel. Myndigheten ska redovisa handläggningstiderna, vilka fel som förekommer, i vilken omfattning de förekommer och vilka konsekvenser de medför. Myndigheten ska även beskriva hur felen förebyggs.

Kronofogdemyndigheten ska redovisa de viktigaste verksamhets- och it-utvecklingsinsatserna som har genomförts under året. Redovisningen ska göras utifrån förväntad nytta, påverkan på myndighetens sätt att utföra sina uppgifter och när effekten förväntas uppstå. Vidare ska myndigheten redovisa vilka större framtida utmaningar som har identifierats, men där något utvecklingsarbete ännu inte har inletts.

Myndigheten ska redovisa resultat av de åtgärder avseende jämställdhets- integrering som vidtagits för att myndighetens verksamhet ska bidra till att uppnå målen för jämställdhetspolitiken.

Skillnader mellan kvinnors och mäns möjligheter och villkor ska inkluderas i Kronofogdemyndighetens analyser. Myndigheten ska i relevanta delar använda och redovisa individbaserad statistik med ålder som indelningsgrund och 10-åriga tidsserier. En sammanställning över de indikatorer som används ska redovisas i en bilaga.

Kronofogdemyndigheten ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att minska sjukfrånvaron vid myndigheten. Av redovisningen ska det även framgå vilken effekt de vidtagna åtgärderna haft.

Enligt förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevaknings- ansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap ansvarar varje myndighet för att de egna informationshanteringssystemen uppfyller sådana grundläggande och särskilda säkerhetskrav att myndighetens verksamhet kan utföras på ett tillfredsställande sätt.

Kronofogdemyndigheten ska redovisa sin analys och bedömning av informationssäkerheten i den egna verksamheten. Av redovisningen ska framgå vilka hot, sårbarheter och risker som har identifierats samt vilka åtgärder som har vidtagits, respektive kommer att vidtas, i syfte att reducera dessa. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Finans- departement) senast den 1 juli 2019.

Kronofogdemyndigheten ska senast den 5 april 2019 redovisa till Statskontoret hur myndigheten under 2018 har bidragit till att anställa personer vid myndigheten som står långt från arbetsmarknaden, inklusive nyanlända (moderna beredskapsjobb). Redovisningen ska ske enligt närmare instruktion från Statskontoret.

Kronofogdemyndigheten ska redovisa prognoser för 2019–2022 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Av prognoskommentarerna ska det framgå vilka antaganden som har använts, vilka osäkerhetsfaktorer som finns samt eventuella förändringar som rör finansiering, kostnader och verksamhet. Vid väsentliga prognosavvikelser ska myndigheten ange orsaker samt vilka åtgärder som har vidtagits eller som planeras för att verksamheten ska bedrivas inom tillgängliga ekonomiska ramar. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes.

17 januari
15 februari
2 maj
29 juli
25 oktober

Pågående uppdrag till Kronofogdemyndigheten framgår av bilaga 1.

Kronofogdemyndigheten har under en tid haft problem med att betala ut medel. Utbetalningar har gjorts till fel mottagare eller skett två gånger. Myndigheten måste stärka och förbättra hanteringen av utbetalningar för att få en långsiktigt effektiv, rättssäker och hållbar hantering. Myndig- heten ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa att fel- aktiga eller dubbla utbetalningar minimeras. Uppdraget ska delredovisas senast den 1 juli 2019 och slutredovisas senast den 15 oktober 2019 till regeringen (Finansdepartementet).

Det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott (Skr. 2016/17:126) ska följas upp. Kronofogdemyndigheten ska därför redovisa insatser som har genomförts eller påbörjats sedan 2017 och som på kort eller lång sikt kan ha betydelse för programmets strategiska målsättningar. Kronofogdemyndigheten ska även, i den utsträckning detta är möjligt, bedöma eventuella effekter av genomfört arbete. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 1 september 2019.

1. Anslagsposten får användas för Kronofogdemyndighetens förvaltningsutgifter.
2. Från anslagsposten får högst 3 000 000 kronor utbetalas för stöd till forskning inom Kronofogdemyndighetens verksamhetsområde. Utbetalda medel ska särredovisas i årsredovisningen.

Avgifter enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet får disponeras i verksamheten.

Vissa medel som Kronofogdemyndigheten hanterar för enskildas räkning enligt utsökningsbalken, skuldsaneringslagen (2016:675) eller lagen (2016:676) om skuldsanering för företagare och som deponeras hos Kronofogdemyndigheten ska sättas in på ett särskilt räntekonto utan kredit i Riksgäldskontoret.