Sjöfartsverkets resultatredovisning ska delas in i verksamhetsområden. Av redovisningen i årsredovisningen ska det framgå hur myndigheten har bidragit till uppfyllelse av de transportpolitiska målen.

Sjöfartsverket ska redovisa användningen av de medel om 9 miljoner kronor som tillförts myndigheten under anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer för 2020 för att förstärka totalförsvaret mot bakgrund av bl.a. den säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet. Myndigheten ska kommentera vad åtgärderna bedöms ha lett till under 2018–2020.

Sjöfartsverket ska redovisa prognoser för 2020–2023 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

10 februari,
4 maj,
27 juli, och
23 oktober.

Sjöfartsverket ska i arbetet med civilt försvar särskilt prioritera följande områden:

• Planering för stöd till Försvarsmakten under höjd beredskap avseende försörjning av kritiska förnödenheter, egendom och tjänster.
• Stärka arbetsformer, inklusive utrustning och tekniska system, för samverkan som möter de höga krav på sekretess och robusthet som ställs vid höjd beredskap.
• Planering för att kunna verka från alternativ och/eller skyddad ledningsplats.

Vidtagna åtgärder och uppnådda resultat ska redovisas som en del av redovisningen enligt regeringens beslut den 10 december 2015 avseende planeringsanvisningar för det civila försvaret (dnr Ju2015/09669/SSK).

För att isbrytningsverksamheten fortsatt ska kunna möta de behov som finns inför framtiden har Sjöfartsverket bedömt att en förnyelseprocess av isbrytarflottan behöver inledas. Mot bakgrund av det har Sjöfartsverket påbörjat ett arbete för att kunna lämna ett underlag till regeringen med de närmare finansiella och tekniska förutsättningarna för en förnyelse av dessa isbrytare.

Inom ramen för detta arbete ska olika alternativ för förnyelse och takten för förnyelsen av isbrytarflottan analyseras och konsekvensbedömas. Redovisningen ska innehålla alternativ där såväl byggnation av nya isbrytare som livstidsförlängning av de befintliga isbrytarna samt en kombination av dessa alternativ redovisas. Förslag för hur de olika alternativen finansieras, till exempel via farledsavgifterna, ska redovisas. Sjöfartsverket ska även bedöma de miljömässiga konsekvenserna av de olika alternativen ur ett livscykelperspektiv. En utgångspunkt för uppdraget är att isbrytarsamarbetet med Finland värnas. Försvarsmakten och Kustbevakningen ska ges möjlighet att lämna synpunkter på hur förslagen för en förnyelse av isbrytarflottan kan tillgodose eventuell funktionalitet som är önskvärd ur ett totalförsvars- och miljöräddningsperspektiv samt hur sådan funktionalitet ska finansieras.

Sjöfartsverket ska löpande under arbetets gång hålla Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) informerat och slutligt redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 15 mars 2020.

Sjöfartsverket ska utifrån den nationella upphandlingsstrategin (dnr Fi2016/00833/OU) redovisa hur myndigheten arbetar med strategiska offentliga inköp.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 1 juni 2020.

Sjöfartsverket ska redovisa de väsentliga åtgärder som vidtagits och som myndigheten planerar att vidta för att säkerställa att myndigheten bedriver ett systematiskt arbete med informationssäkerhet och säkerhetsskydd.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 30 september 2020.

Sjöfartsverket ska redogöra för hur myndigheten på strategisk nivå har arbetat och avser att arbeta för att främja jämställdhet inom myndigheten och inom transportsektorn med utgångspunkt i de transportpolitiska och jämställdhetspolitiska målen (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:FiU2, rskr. 2008/09:46 och prop. 1993/94:147).

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 1 maj 2020.

1. Anslagsposten får disponeras av Sjöfartsverket med en fjärdedel i förskott per kvartal.

2. Anslagsposten får användas till utgifter inom Sjöfartsverkets ansvarsområde som inte finansieras via handelssjöfarten såsom flyg- och sjöräddning, isbrytningsverksamhet samt fritidsbåtsinfrastruktur.

1. Anslagsposten får disponeras av Sjöfartsverket med en fjärdedel i förskott per kvartal.

2. Anslagsposten får användas för utgifter för statsbidrag för att täcka 

• drift och administration av Trollhätte kanal och slussar,
• Säffle kanaler, samt
• övrig kanalverksamhet och byggnadsminnen.

Sjöfartsverkets ekonomiska mål är följande:

• Målet för räntabilitet är att resultatet efter skattemotsvarighet ska uppgå till 3,5 procent av justerat eget kapital under en konjunkturcykel.
• Det långsiktiga målet för soliditeten är att den skall uppgå till minst 25 procent.
• Som restriktion för höjningar av farledsavgifterna gäller att avgiftstarifferna får öka med högst konsumentprisindex med konstant skatt (KPI-KS). Medel som används till miljöincitament omfattas inte av restriktionen.

Återrapportering: Sjöfartsverket ska redovisa måluppfyllelsen beträffande de ekonomiska målen.

1. Riksdagens och regeringens allmänna riktlinje för utdelning från affärsdrivande verksamheter är en tredjedel av resultatet efter skattemotsvarighet (prop. 1997/98:1, utg.omr. 22, bet. 1997/98:TU1, rskr. 1997/98:104). Utdelningen för Sjöfartsverket för verksamhetsåret 2020 kommer att fastställas av regeringen i samband med fastställandet av verkets resultat- och balansräkning för detta år.

2. Sjöfartsverket ska för verksamhetsåret 2020, utöver utdelning, inleverera belopp motsvarande bolagsskatt. Beloppet kommer att fastställas av regeringen i samband med fastställandet av verkets resultat- och balansräkning för detta år.

3. Sjöfartsverket får disponera det överskott som kvarstår sedan nämnda inleveranser gjorts.

4. Sjöfartsverket ska informera regeringen om eventuella ändringar i verkets finanspolicy.

5. Sjöfartsverket ska utbetala ersättning i enlighet med vad som angetts i av regeringen den 23 maj 1979 godkänt avtal om viss ersättning till Stockholms hamn.

6. Sjöfartsverket ska utbetala Sveriges bidrag för internationell ispatrulleringstjänst i Norra Atlanten.

7. Sjöfartsverket får under 2020 besluta om och genomföra de investeringar som följer av den investeringsplan som riksdagen godkänt (prop. 2019/20:1, utg.omr. 22, bet. 2019/20:TU1, rskr. 2019/20:111, se bilagan).

8. Sjöfartsverket ska erhålla kompensation för belopp, motsvarande ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200), som hänför sig till den del av Sjöfartsverkets verksamhet som utgör myndighets-
utövning. Denna kompensation ska ske på det sätt och enligt de grunder som gäller enligt förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt.

9. Sjöfartsverket ska använda och samverka om det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Sjöfartsverket ska betala 
4 742 000 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som abonnemangsavgift för systemet. Beloppet ska betalas efter fakturering från MSB och finansieras genom att Sjöfartsverket ska ta ut avgifter från sjö- och flygräddningen.

Sjöfartsverket får i enlighet med 16 § förordningen (1993:527) om
förvaltning av statliga fastigheter, m.m. besluta om överföring av
förvaltningsansvaret mellan Sjöfartsverket och andra
fastighetsförvaltande myndigheter i sådana fall där berörda myndigheter
är överens om överföringen och om villkoren för överföringen och då
marknadsvärdet inte överstiger 10 000 000 kronor.