Brottsligheten ska minska och människors trygghet ska öka. Genom att fullgöra sina uppgifter ska Polismyndigheten bidra till en sådan utveckling i hela landet. Polismyndigheten ska ha allmänhetens förtroende och bidra till ett högt förtroende för rättsväsendet som helhet.

Polismyndighetens uppgifter framgår av ett flertal författningar, bl.a. polislagen (1984:387) och förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten.

Polismyndighetens brottsförebyggande verksamhet ska bedrivas kunskapsbaserat och svara mot den lokala problembilden. Samverkan med andra berörda aktörer, som skola och socialtjänst, är av stor vikt. Uppföljning av genomförda insatser ska möjliggöra spridning av goda exempel och kunskapsåterföring samt bidra till en rättvisande redovisning av verksamheten.

Polismyndigheten ska fortsatt redovisa vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild vikt ska läggas vid att redovisa hur resurser fördelas så att det finns en stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten ska härutöver redovisa i vilken omfattning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som görs för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden ska särskilt redovisas. En redovisning över antalet kommunpoliser och fördelningen av dessa i hela landet ska också lämnas.

Vidare ska myndigheten redogöra för sitt pågående arbete för att skapa förtroende i syfte att komma närmare medborgarna, med fokus på likvärdigt bemötande. Av redovisningen ska även framgå vad som görs för att skapa gynnsamma förutsättningar för ett långsiktigt förtroendeskapande arbete.

Polismyndigheten ska även redovisa vilka långsiktiga brottsförebyggande åtgärder som vidtas för att motverka negativa konsekvenser av covid-19-pandemin.

Polismyndigheten ska redovisa vilket arbete som bedrivs för att förstärka den brottsutredande förmågan och öka uppklaringen av brott.

Polismyndigheten ska redovisa hur det brottsutredande arbetet och dess resultat har utvecklats på områdena brott i parrelation, brott mot barn, våldtäkt mot vuxna samt köp av sexuella tjänster. Avseende brott mot barn ska en särredovisning lämnas för sexualbrott mot barn. Myndigheten ska även beskriva utvecklingen gällande internetrelaterade sexualbrott mot barn. En bedömning av i vilken mån covid-19-pandemin påverkar eller har påverkat brottsutvecklingen och polisens insatser på områdena, särskilt gällande brott i parrelation och brott mot barn, ska också göras.

Polismyndigheten ska vidare redovisa vilket fortsatt utvecklingsarbete som myndigheten avser att bedriva och vilka tekniska hjälpmedel som behövs för att effektivisera och öka uppklaringen av sexualbrott mot barn via internet.

Därutöver ska Polismyndigheten redovisa vilket fortsatt utvecklingsarbete som bedrivs för att öka förutsättningarna för uppklaring av brott med hedersmotiv, inklusive könsstympning, äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott, och höja kompetensen i organisationen avseende dessa brott för att på så vis bidra till att stärka hela rättskedjan.

Polismyndigheten ska säkerställa tillräckligt med resurser och kompetens i hanteringen av dessa ärenden för att fortsatt förstärka utredningsförmågan på området.

Polismyndigheten ska redovisa vilka effekter de utökade möjligheterna att inhämta och hantera finansiell information har fått i myndighetens verksamhet, bland annat avseende förmågan att kartlägga och utreda mer komplexa brottsupplägg, inklusive penningtvätt.

Den 1 januari 2018 och den 1 december 2020 har skärpningar gjorts i bestämmelserna om vapenbrott. Skärpningarna har inneburit både höjningar av straffskalorna och att kvalifikationsgrunderna för de grova och synnerligen grova vapenbrotten har utvidgats. Polismyndigheten ska redovisa vad nämnda skärpningar har inneburit för myndighetens brottsbekämpande arbete.

Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen slutredovisade i februari 2020 regeringsuppdraget att förstärka bekämpningen av internationella brottsnätverk som begår tillgreppsbrott i Sverige (Ju2018/00991, Ju2018/03329-3). Polismyndigheten ska redovisa hur myndighetens arbete på området, såväl internt som i samverkan med bl.a. Tullverket och Kustbevakningen samt inom ramen för det internationella samarbetet, har fortsatt att utvecklas i syfte att förhindra och försvåra för internationella brottsnätverk att bedriva kriminell verksamhet i Sverige.

Polismyndigheten ska analysera och redovisa 

• hur det internationella arbetet i stort ger mervärde och ökad effektivitet i polisverksamheten, särskilt i arbetet mot gränsöverskridande och organiserad brottslighet samt it-relaterad brottslighet,
• om justeringar i den egna verksamheten behöver göras för att ytterligare förbättra effektiviteten och mervärdet av det internationella arbetet,
• bedömt mervärde av bidragen till EU:s, FN:s och OSSE:s freds-och säkerhetsfrämjande arbete för organisationernas verksamhet, vilka bidrag som varit av särskild polisiär relevans och hur bidragen medverkat till att adressera gränsöverskridande säkerhetsutmaningar,
• omfattningen av och kostnaderna för sitt bidrag till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, i tillämpliga delar uppdelat utifrån insats (de finansiella villkoren för Polismyndighetens bidrag till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet specificeras i regleringsbrev under utgiftsområde 5 Internationell samverkan och utgiftsområde 7 Internationellt bistånd),
• de åtgärder som har vidtagits för att genomföra rättsakter och överenskommelser inom ramen för arbetet i Europeiska unionen.

Polismyndigheten ska analysera de säkerhetsmässiga förutsättningarna för sina bidrag till EU:s, FN:s och OSSE:s freds-och säkerhetsfrämjande verksamhet och vid behov informera regeringen om säkerhetsrelaterade frågor.

Polismyndigheten ska redovisa vid hur många tillfällen stöd begärts från Kustbevakningen enligt förordningen (2020:726) om Kustbevakningens stöd till Polismyndigheten vid vissa polisiära insatser. Redovisningen ska inkludera en beskrivning av vilken typ av biträde som begärts och i vilken utsträckning begäran om stöd har beviljats eller nekats. Redovisningen ska även omfatta en utvärdering av i vilken utsträckning det lämnade stödet motsvarat behoven och vilka eventuella konsekvenser det medfört i de fall där en begäran om stöd har nekats.

Polismyndigheten ska fortsatt redovisa de särskilda åtgärder som i samråd med berörda parter har vidtagits för att öka attraktiviteten i polisyrket genom bättre villkor. Av redovisningen ska också framgå hur de budgetförstärkande medlen använts till åtgärder för att göra Polismyndigheten än mer attraktiv som arbetsgivare i syfte att nå målet om 10 000 fler anställda till och med 2024.

Polismyndigheten ska spegla samhället och ta tillvara på den kompetens som mångfald tillför. Myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras att vidtas för att intensifiera arbetet med att få fler kvinnor och personer med utländsk bakgrund att söka till polisutbildningen.

Polismyndigheten ska månatligen redovisa

• en uppföljning av ekonomi, verksamhet och personal,
• statistik avseende utredningsverksamheten och skjutningar,
• särskilda nyckeltal som visar personaltillväxten mot 2024 (i detta ingår att tydliggöra prognoser över förväntat antal anställda, poliser respektive civila, för respektive år till och med 2024). 

Därutöver ska Polismyndigheten tertialsvis redovisa skjutningar som utförts i eller med koppling till utsatta områden. Samtliga redovisningar ska lämnas till regeringen (Justitiedepartementet).

Polismyndigheten ska fortsatt utveckla och förbättra arbetet för ökad regelefterlevnad i trafiken och samtidigt förebygga och bekämpa brottslighet på väg. Arbetet ska ha sitt fokus på trafiksäkerhet i enlighet med nollvisionen. Genom sitt arbete bidrar myndigheten också till att skapa förutsättningar för en konkurrensneutral yrkestrafik med rättvisa villkor. Polismyndigheten ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits och bedöma resultatet av dessa samt beskriva hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 31 augusti 2021.

Polismyndigheten har sedan 2014 vid flera tillfällen producerat lägesbilder över utsatta områden. Lägesbilderna har på olika sätt använts i regeringens styrning och i Polismyndighetens interna prioritering av verksamheten. Polismyndigheten ska uppdatera lägesbilden över utsatta områden och redovisa den till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 1 december 2021. I lägesbilden ska myndigheten redovisa och beskriva de utsatta områdena och ge en samlad bedömning och analys av situationen i dessa utifrån ett polisiärt perspektiv. I bedömningen ska polisiärt relevanta indikatorer användas och underlaget ska i så stor utsträckning som möjligt bygga på objektiva kriterier för att öka jämförbarheten. Utöver lägesbilden ska myndigheten ge en samlad bild av vilka polisiära åtgärder som vidtas i de utsatta områdena samt beskriva hur det fortsatta arbetet ska bedrivas.

Det är viktigt att Polismyndigheten på ett effektivt sätt använder de verktyg som myndigheten har tillgängliga. Kamerabevakning är ett verktyg som myndigheten har fått förbättrade möjligheter att använda. Polismyndigheten ska beskriva hur arbetet med kamerabevakning bedrivs och utvecklas. Vidare ska Polismyndigheten redovisa vilken nytta kamerabevakningen har medfört för det brottsbekämpande arbetet, vilka eventuella utmaningar som finns samt hur myndigheten samverkar med andra aktörer som bedriver kamerabevakning. Av redovisningen ska särskilt framgå hur arbetet med kamerabevakning utvecklas i utsatta områden. Polismyndigheten ska också beskriva hur arbetet med kamerabevakning har påverkats av den nya kamerabevakningslag som trädde i kraft den 1 augusti 2018 och av de förenklingar i regelverket som trädde i kraft den 1 januari 2020. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 1 december 2021.

Polismyndigheten ska under 2021 fortsätta öka sin ambitionsnivå och sina resultat i arbetet med att verkställa fler beslut om av- och utvisning än tidigare. Verkställighet av beslut om utvisning på grund av brott ska även fortsättningsvis ges särskild prioritet i detta arbete. Myndigheten ska även fortsättningsvis redovisa resultaten av verkställighetsarbetet och hur man har säkerställt att detta arbete har skett värdigt, humant, effektivt, enhetligt och rättssäkert. Polismyndigheten ska därutöver fortsatt kommentera sin ärendehantering på det sätt som framgår av regeringsbeslut Ju2013/08211. Delredovisningar ska lämnas senast den 28 maj och den 24 september. Slutredovisningen för 2021 ska göras i årsredovisningen. Samtliga redovisningar ska lämnas till regeringen (Justitiedepartementet).

Polismyndigheten ska i sitt arbete för ett effektivt återvändande fortsätta att utveckla sitt samarbete med Migrationsverket. I de delar som berör Kriminalvården ska deras synpunkter inhämtas. Myndigheten ska särskilt verka för att förbättra samsynen med Migrationsverket i frågor som rör bedömning och klassificering av avvisnings- eller utvisningsbesluts eventuella verkställbarhet med hänsyn till bland annat eventuella behov av tvång, förekomst av identitetshandlingar m.m.

Polismyndigheten ska även under 2021 fortsätta med de åtgärder och prioriteringar som krävs för bedrivandet av en fullt fungerande ordinarie gränskontroll vid yttre gräns under årets samtliga månader. Särskild vikt ska läggas vid de rekommendationer som följt på Schengenutvärderingarna från 2017 och 2019, inklusive de gällande riskanalys, utbildning samt tydlig styrning och ledning, i syfte att främja enhetlig rättstillämpning och rättssäkerhet.

Myndigheten ska även fortsätta att vidareutveckla sin beredskap, kompetens och förmåga att vid behov kunna bedriva en ändamålsenlig gränskontroll vid inre gräns.

Polismyndighetens arbete med kompetensutveckling avseende de inre utlänningskontrollerna ska fortsätta. Kontrollerna ska bedrivas effektivt och rättssäkert med tillräckliga resurser i hela landet. Statistik över kontrollerna ska föras och redovisas på ett ändamålsenligt sätt. Arbetet med att slutföra pågående kompetens- och it-utveckling för inre utlänningskontroll ska intensifieras under 2021. Polismyndigheten ska i denna del fortlöpande och på ett konkret sätt kunna redogöra för vilken faktisk utveckling som sker på området.

Polismyndigheten ska använda Totalförsvarets rekryteringsmyndighet i rekryteringsprocessen för polisutbildningen. Totalförsvarets rekryteringsmyndighet har i uppdrag att tillhandahålla en prövningskapacitet som möjliggör en uppfyllnad av 1 020 utbildningsplatser till polisutbildningen per termin tills annat anges.

Polismyndigheten ska fortsätta att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen (skr. 2016/17:10.) Polismyndigheten ska senast den 1 september 2021 redovisa inriktningen för det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering för åren 2022–2025 till regeringen (Justitiedepartementet).

Polismyndigheten ska, tillsammans med övriga berörda myndigheter, fortsätta arbetet att utveckla rättsväsendets informationsförsörjning enligt den gemensamma plan (Ju2020/03455) som har redovisats till regeringen. Polismyndigheten ska vara sammanhållande för den del som avser att göra anpassningar av belastnings- och misstankeregistret.

Nuvarande gemensamma strategiska plan för arbetet med rättsväsendets digitalisering löper ut 2022. Polismyndigheten ska därför, inom ramen för förordningen (2019:1283) om rättsväsendets digitalisering, medverka till att ta fram en gemensam strategisk plan för 2023 och framåt. Av planen ska framgå vilka övergripande utvecklingsinsatser Rådet för digitalisering av rättsväsendet avser att prioritera i syfte att bidra till en effektiv och rättssäker ärendehantering, förbättrade möjligheter till analys och uppföljning samt bättre service till enskilda. Uppdraget ska delredovisas senast den 1 oktober 2021 och slutredovisas senast den 22 februari 2022 till regeringen (Justitiedepartementet).

Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården ska i samverkan fortsätta arbetet med att årligen bedöma framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan i enlighet med det uppdrag som gavs till myndigheterna i oktober 2019 (Ju2019/01057). Brottsförebyggande rådet (Brå) ska stödja de fyra myndigheterna och bidra till att bedömningarna håller så hög kvalitet som möjligt. Uppdraget syftar till att stärka rättskedjeperspektivet och bidra till att myndigheterna samverkar kring hur respektive myndighets prioriteringar, produktivitet och verksamhetsutfall påverkar volymer och resursbehov. Myndigheterna ska gemensamt redovisa sina resultat till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 1 mars 2021 och den 1 mars 2022.

Polismyndigheten ska redovisa hur myndigheten arbetar med intern tillsyn vad gäller hantering och tillämpning av regler vid användning av hemliga tvångsmedel. Redovisningen ska lämnas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 29 oktober 2021.

Polismyndigheten ska redovisa prognoser för 2021-2024 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras i förhållande till föregående prognostillfälle samt till tillgängliga och beräknade medel enligt budgeten. Av kommentarerna ska framgå vilka antaganden som använts i prognosen, vilka osäkerhetsfaktorer som finns och vad som orsakat eventuella förändringar. Om prognosen visar på underskott ska myndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras att vidtas för att verksamheten ska kunna bedrivas inom ramen för tilldelade medel samt vilka konsekvenserna blir för verksamheten till följd av dessa åtgärder. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den 5 februari, den 29 april, den 30 juli och den 25 oktober.

Pågående uppdrag

Uppdragen ska redovisas till Statskontoret senast den 15 januari 2021 (Fi2018/01701, A2018/00925) och senast den 1 april 2021 (Fi2020/04960, A2020/02583).

Uppdraget ska redovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 21 februari 2021.

Redovisning i årsredovisningen till och med 2020 av Polismyndighetens trafiksäkerhetsarbete inkl. kontroller av cabotagetransporter och flygande inspektioner av nyttofordon (Ju2016/08896).

Uppdraget ska årligen redovisas i samband med årsredovisningen (Ju2015/09669).

Det gemensamma treåriga uppdraget till Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket ska redovisas av Arbetsmiljöverket i samband med myndighetens årsredovisningar för 2018–2020 enligt regeringsbeslut (A2017/02422).

Polismyndigheten ska i särskild ordning i samband med årsredovisningen redovisa sitt arbete för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet med utgångspunkt i Sveriges nationella handlingsplan för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet 2016-2020 (Ju2016/08896 (delvis)).

Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Rättsmedicinalverket och Kriminalvården har i uppdrag att tillsammans med berörda tingsrätter fortsätta försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål till och med den 31 december 2022 (Ju2019/03624) och att från januari 2021 bygga ut den i delar av övriga polisregioner utanför polisregion Stockholm (Ju2020/01053).

Myndigheterna har tillsammans i uppdrag att fortsätta den särskilda försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år till och med den 31 december 2022 (Ju2020/02474).

Myndigheterna ska senast den 1 mars 2021 och den 1 mars 2022 gemensamt redovisa till regeringen (Justitiedepartementet) hur arbetet i försöksverksamheterna har bedrivits och vilka resultat som har uppnåtts.

Polismyndigheten, Kriminalvården, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse har i uppdrag att ta fram ett gemensamt nationellt avhopparprogram (Ju2019/02027). En gemensam slutredovisning ska lämnas senast den 1 mars 2021 till regeringen (Justitiedepartementet).

Polismyndigheten ska fortsatt vara strategisk myndighet för hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter (A2020/01471). För 2021 får Polismyndigheten rekvirera medel i enlighet med regleringsbrevet för anslaget 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. under UO13. Uppdraget ska delredovisas till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) den 1 mars 2021 och slutredovisas den 1 mars 2022.

Uppdraget ska redovisas till regeringen (Justitiedepartementet med kopia till Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 31 mars 2021 (Ju2019/04070).

Medel som inte har förbrukats ska återbetalas till Kammarkollegiet senast den 31 mars 2021 och vid samma tidpunkt ska en ekonomisk redovisning lämnas. Rekvisition, återbetalning och redovisningar ska hänvisa till regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Polismyndigheten (Ju2018/05278).

Polismyndigheten ska redovisa enligt regeringsbeslut senast den 15 april 2021 (UD2019/19501).

Polismyndigheten ska tillsammans med ett flertal andra myndigheter ingå i ett nationellt forum för sprängämnessäkerhet (Ju2020/01750). Forumet ska senast den 30 april varje år lämna en redovisning till regeringen (Justitiedepartementet).

Polismyndigheten ska senast den 15 maj 2021 lämna en redovisning till regeringen (Justitiedepartementet) av vilka organisationer som erhållit bidrag och vad bidragsmedlen har använts till.

Polismyndigheten har utsetts till svensk kontaktpunkt för EU:s frivilliga krisprotokoll rörande gemensamma åtgärder mot viral spridning online av terrorism- och våldsbejakande extremistiskt innehåll (EUCP). En redovisning av kontaktpunktens organisering och samverkan med andra berörda myndigheter ska lämnas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 30 juni 2021 (Ju2020/02353).

Polismyndigheten ska tillsammans med andra berörda myndigheter medverka i arbetet med att ta fram en ny strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention (S2020/06171). För 2021 får Polismyndigheten rekvirera medel i enlighet med regleringsbrevet för anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri under UO9. Uppdraget ska redovisas till Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen senast den 1 september 2021.

Uppdrag till Polismyndigheten och elva andra myndigheter. Uppdraget ska samordnas av Skatteverket och redovisas till regeringen (Finansdepartementet och Justitiedepartementet) senast den 1 oktober 2021 (Fi2020/02991).

Uppdrag till Polismyndigheten och elva andra myndigheter. Uppdraget ska samordnas av Polismyndigheten och redovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 1 oktober 2021 (Ju2020/02483).

Uppdraget ska redovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 31 oktober 2021 (Ju2019/02681).

Polismyndigheten har tillsammans med Säkerhetspolisen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Tullverket, Försvarsmakten och Totalförsvarets forskningsinstitut i uppdrag att gemensamt öka samhällets förmåga att hantera explosiva varor samt förebygga och förhindra den illegala införseln och användningen av dessa. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 30 november 2021. Polismyndigheten ansvarar för den gemensamma redovisningen (Ju2019/03980).

Polismyndigheten ska slutredovisa uppdraget till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 1 december 2022 (Ju2020/00378).

Uppdrag till Polismyndigheten, Migrationsverket, Kustbevakningen, Kriminalvården och Tullverket att, inom ramen för uppföljningen av den Schengenutvärdering som genomfördes i Sverige 2017, upprätta en handlingsplan, genomföra åtgärder och återrapportera dessa till Regeringskansliet. Uppdraget ska genomföras i enlighet med de tidsramar som följer av artikel 16 i rådets förordning (EU) nr 1053/2013 (Ju2018/00780).

Uppdrag till Polismyndigheten, Migrationsverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Kustbevakningen att samordna genomförandet av EU:s interoperabilitetsförordningar. Polismyndigheten ska senast den 29 mars 2024 lämna en slutrapport över uppdraget till Justitiedepartementet (Ju2019/02044).

Polismyndigheten ska fortsatt utveckla och förbättra arbetet för att bekämpa hatbrott och andra brott som hotar demokratin. Inom ramen
för uppdraget ska Polismyndigheten bland annat genomföra kompetenshöjande insatser inom myndigheten. Polismyndigheten ska redovisa resultat av det arbete som bedrivs för att förstärka den brottsutredande förmågan och uppklaringen av dessa brott. Redovisningen ska även innefatta en beskrivning av arbetet mot it-relaterade hatbrott och andra brott som hotar demokratin. Myndigheten ska beskriva vad som görs för att skapa förutsättningar för samverkan med andra myndigheter och organisationer samt hur en strukturerad dialog säkerställs gentemot grupper som utsätts för denna typ av brott. Vid genomförande av uppgiften ska Polismyndigheten beakta annat relevant arbete inom aktuellt ämnesområde och analysera hur det kan bidra till att utveckla polisverksamheten. Uppdraget ska delredovisas till regeringen (Justitiedepartementet) den 1 mars 2022 och den 1 mars 2023 och slutredovisas den 16 december 2023.

Anslaget får användas för utgifter avseende Polismyndighetens verksamhet. Medel får tas i anspråk för bidrag till forensisk forskning, Svenska polisidrottsförbundet och andra föreningar som bedriver tjänstenära verksamhet. Medel får också användas för forskningssamarbeten och praktiknära utvecklingsarbeten med vetenskaplig grund som motiveras av myndighetens uppdrag och behov.

Polismyndigheten ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Polismyndigheten ska betala totalt 232 691 100 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för Rakel. Medlen ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Under 2021 ska Polismyndigheten betala 87 000 000 kronor till Totalförsvarets rekryteringsmyndighet som ersättning för den prövningskapacitet som rekryteringsmyndigheten tillhandahåller i antagningsprocessen för polisutbildningen samt 1 500 000 kronor för prövningar till Polismyndighetens funktionsinriktade polisutbildning. Medlen ska betalas efter fakturering från Totalförsvarets rekryteringsmyndighet.

Högst 15 000 000 kronor får användas för bidrag till organisationer som hjälper personer att lämna ett liv i kriminalitet (avhopparverksamhet).

Polismyndigheten ska använda anslaget för att reducera det ackumulerade underskottet per den 31 december 2019 i verksamheten stämningsmannadelgivning med 1/10.

Medel får efter beslut av regeringen användas för att finansiera verksamhet som rör Polismyndigheten.

Medlen ska finansiera verksamheten vid Avdelningen för särskilda utredningar i Polismyndigheten.

Medlen får användas för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för inre säkerhet samt för administration av fonden.

Bidrag från EU ska redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU, undertitel 011 Bidrag från fonden för inre säkerhet.

Medlen får användas för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för integrerad gränsförvaltning, instrumentet för gränsförvaltning och visering, samt för administration av fonden.

Bidrag från EU ska redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU, undertitel 006 Bidrag från fonden för integrerad gränsförvaltning 2021-2027.

Medlen får användas för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för inre säkerhet samt för administration av fonden.

Bidrag från EU ska redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU, undertitel 013 Bidrag från fonden för inre säkerhet 2021-2027.

Villkor

Beloppen avseende infrianden i tabellen är indikativa.

Polismyndigheten får ta emot bidrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avseende verksamhet inom området Samhällets krisberedskap.

Polismyndigheten medges undantag från bestämmelserna i 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) för anläggningstillgångar som helt eller till väsentlig del finansieras från anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering. Undantaget omfattar hela finansieringen av berörda anläggningstillgångar, även eventuell del som belastar annat än angivet anslag.