Kronofogdemyndigheten ska bidra till att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt motverka brottslighet.

Allmänhet och företag ska ha förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet och alla ska ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten.

Kronofogdemyndighetens uppgifter framgår av ett flertal författningar, bland annat utsökningsbalken och förordningen (2016:1333) med instruktion för Kronofogdemyndigheten.

Kronofogdemyndigheten har tillförts tillfälliga medel under 2020-2022 för att stärka bekämpningen av välfärdsbrott och annan ekonomisk brottslighet, bland annat penningtvätt. Kronofogdemyndigheten ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att förstärka arbetet med att förhindra och motverka ekonomisk brottslighet samt resultatet av åtgärderna. Vidare ska Kronofogdemyndigheten redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att utveckla samverkan med relevanta statliga och kommunala myndigheter. 

Kronofogdemyndigheten ska fortsätta att bidra till målen för jämställdhetspolitiken (skr. 2016/17:10) och ska utifrån inriktningen för Kronofogdemyndighetens arbete med jämställdhetsintegrering 2022-2025 (Fi2021/02853) redovisa resultatet av arbetet.

Kronofogdemyndigheten har tillförts tillfälliga medel under 2021–2023 för att digitalisera och automatisera verksamheten. Myndigheten ska redovisa de viktigaste verksamhets- och it-utvecklingsinsatserna som har genomförts under året. Redovisningen ska göras utifrån förväntad nytta, påverkan på myndighetens sätt att utföra sina uppgifter och när effekten förväntas uppstå. Vidare ska myndigheten redovisa vilka större framtida utmaningar som har identifierats, men där något utvecklingsarbete ännu inte har inletts. Kronofogdemyndigheten ska även redovisa de effekter som har uppkommit under året som härrör från verksamhetsutveckling som genomförts under året eller tidigare.

Skillnader mellan kvinnors och mäns möjligheter och villkor ska inkluderas i Kronofogdemyndighetens analyser. Myndigheten ska i relevanta delar använda och redovisa individbaserad statistik med ålder som indelningsgrund och 10-åriga tidsserier. En sammanställning över de indikatorer som används ska redovisas i en bilaga.

Kronofogdemyndigheten ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att främja god hälsa vid myndigheten. Av redovisningen ska även framgå vilken effekt de vidtagna åtgärderna haft på sjukfrånvaron. Myndigheten ska också redovisa hur ändrade arbetsförhållanden med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19 har påverkat medarbetarnas sjukfrånvaro och hälsa.

Kronofogdemyndigheten har konstaterat att myndigheten används i brottslig verksamhet för att fastställa, driva in och sanera oriktiga fordringar. Kronofogdemyndigheten får därför i uppdrag att göra en kartläggning av sina verksamheter för att bedöma i vilken omfattning brottslighet kan ligga bakom de ärenden som initieras hos myndigheten. I uppdraget ingår att analysera vilka tillvägagångssätt som används och ange vilka resultat myndighetens åtgärder hittills gett för att stävja sådana tillvägagångssätt. Kronofogdemyndigheten ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 1 oktober 2022.

Myndigheten ska redovisa hur den arbetar för att ta tillvara de erfarenheter av vad pandemin inneburit i fråga om minskade utsläpp från tjänsteresor. Myndigheten ska särskilt beskriva vad den kan göra för att fortsätta utveckla arbetssätt som innebär alternativ till fysiska möten och en allt mindre miljö- och klimatpåverkan, samtidigt som verksamhetens behov, myndighetens geografiska läge och andra förutsättningar beaktas. Myndigheten ska redovisa uppföljningsbara mål för resande för 2025 i förhållande till 2019 på ett sätt som leder till mindre miljö- och klimatpåverkan. Redovisningen ska ske inom ramen för myndighetens miljöledningsarbete i enlighet med vad som gäller enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Kronofogdemyndigheten ska redovisa prognoser för 2022–2025 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Av prognoskommentarerna ska det framgå vilka antaganden som har använts, vilka osäkerhetsfaktorer som finns samt eventuella förändringar som rör finansiering, kostnader och verksamhet. Vid väsentliga prognosavvikelser ska myndigheten ange orsaker till dessa samt vilka åtgärder som har vidtagits eller som planeras för att verksam- heten ska bedrivas inom tillgängliga ekonomiska ramar. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

7 februari
27 april
29 juli
28 oktober

Pågående uppdrag till Kronofogdemyndigheten framgår av bilaga 1.

Kronofogdemyndigheten ska verka för att ett avhysningsförebyggande samarbete etableras med socialtjänst och hyresvärdar i samtliga kommuner. Arbetet ska särskilt inriktas mot att förebygga avhysningar som berör barn. Arbetet, med en beskrivning av de resultat som de förebyggande insatserna har gett, ska delredovisas i årsredovisningarna för 2022 och 2023 och slutredovisas i årsredovisningen för 2024.

1. Anslagsposten får användas för Kronofogdemyndighetens förvaltningsutgifter.
2. Från anslagsposten får högst 3 000 000 kronor utbetalas för stöd till forskning inom Kronofogdemyndighetens verksamhetsområde. Utbetalda medel ska särredovisas i årsredovisningen.

Avgifter enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet får disponeras i verksamheten.

Vissa medel som Kronofogdemyndigheten hanterar för enskildas räkning enligt utsökningsbalken, skuldsaneringslagen (2016:675) eller lagen (2016:676) om skuldsanering för företagare och som deponeras hos Kronofogdemyndigheten ska sättas in på ett särskilt räntekonto utan kredit i Riksgäldskontoret.