Nytt uppdrag

Myndigheten ska redovisa hur den arbetar för att ta tillvara de erfarenheter av vad pandemin inneburit i fråga om minskade utsläpp från tjänsteresor. Myndigheten ska särskilt beskriva vad den kan göra för att fortsätta utveckla arbetssätt som innebär alternativ till fysiska möten och en allt mindre miljö- och klimatpåverkan, samtidigt som verksamhetens behov, myndighetens geografiska läge och andra förutsättningar beaktas. Myndigheten ska redovisa uppföljningsbara mål för resande för 2025 i förhållande till 2019 på ett sätt som leder till mindre miljö- och klimatpåverkan. Redovisning ska ske inom ramen för myndighetens miljöledningsarbete i enlighet med vad som gäller enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Återkommande uppdrag

Myndigheten ska förse Regeringskansliet (Finansdepartementet) med leveranser av utfalls- och prognosdata i det gemensamma databasformatet.

Myndigheten ska i samband med publiceringen av sina prognoser redovisa en prognos för de offentliga finanserna, med en fyraårig horisont (inklusive 2021), som beaktar förslag i propositioner samt aviseringar i ekonomiska vårpropositioner och budgetpropositioner. Av redovisningen ska framgå vilka antaganden som görs för åren efter budgetåret för den offentliga sektorns finansiella och strukturella sparande samt för kommunsektorns resultat.

Myndigheten ska analysera budgetutrymmet med utgångspunkt i det finanspolitiska ramverket. Det ska framgå hur detta utrymme förhåller sig till de förslag samt aviseringar som presenterats i ekonomiska vårpropositioner och budgetpropositioner.

Myndigheten ska senast den 25 april 2022 publicera en rapport där myndigheten redovisar och analyserar prognosprecisionen samt analyserar och kommenterar prognosavvikelser för centrala variabler av de prognoser som myndigheten gör, dock ej prognoserna för myndighetens förvaltningsanslag.

Myndigheten ska i arbetet med den årliga rapporten om miljöpolitikens samhällsekonomiska aspekter ge Naturvårdsverket tillfälle att lämna synpunkter på rapporten. Eventuella avvikande meningar ska framgå av rapporten. Rapporten ska bl.a. behandla den ekonomiska politikens kort- och långsiktiga effekter på möjligheterna att uppfylla de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen och på en i övrigt miljömässigt hållbar utveckling. Rapporten ska publiceras senast den 31 december 2022.

Myndigheten ska underhålla modellerna Selma (Svensk ekonomisk lineariserad modell för samhällsekonomisk analys), Mimer (dynamisk allmän jämviktsmodell för långsiktig analys) och Emec (miljöekonomisk allmän jämviktsmodell) med tillhörande databaser och dokumentation. 

Myndigheten ska under vissa förutsättningar till regeringen (Finansdepartementet) lämna en skriftlig bedömning av om kriterierna enligt 5 § andra stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete är uppfyllda. En sådan bedömning ska lämnas inom tre veckor efter det att ett sammanvägt mått på svenska hushålls och företags syn på ekonomin understigit sitt historiska medelvärde med mer än två standardavvikelser (vilket för närvarande motsvarar att myndighetens barometerindikator understigit värdet 80). Om regeringen meddelar föreskrifter enligt 5 § lagen om stöd vid korttidsarbete (vid en synnerligen djup lågkonjunktur), ska en bedömning även lämnas när systemet tillämpats under sex månader.

Myndigheten ska redovisa prognoser för 2022–2025 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

– 7 februari
– 27 april
– 29 juli
– 28 oktober 2022.

Myndigheten ska i enlighet med vad som angavs i regleringsbrevet för 2021 utveckla sitt arbete med att beräkna vilka effekter som olika styrmedel och andra åtgärder har på växthusgasutsläppen. Det innefattar direkta och indirekta, kortsiktiga och långsiktiga effekter av hur olika styrmedel och åtgärder bidrar till klimatomställningen. Kvalitativa analyser av hur olika styrmedel och åtgärder bidrar till klimatomställningen bör göras i den utsträckning som det inte är möjligt att beräkna effekterna. I uppdraget ingår att stödja Naturvårdsverket med analyser och beräkningar av utsläppseffekter som ska ingå i klimatredovisningen enligt klimatlagen (2017:720). Trafikanalys ska följa arbetet och vid behov bistå med information. Konjunkturinstitutet ska också tillsammans med Naturvårdsverket, Statens energimyndighet och Trafikverket ta fram en myndighetsgemensam nationell vägledning för bedömning av hur olika styrmedel och åtgärder liksom andra omvärldsfaktorer påverkar utsläppen av växthusgaser och bidrar till klimatomställningen. Naturvårdsverket ska samordna arbetet. Vägledningen ska bl.a. innehålla rekommendationer om vilka analysmetoder, kalkylprinciper och kalkylparametrar som bör tillämpas vid effektberäkningar enligt klimatlagen, liksom rekommendationer om hur indirekta klimateffekter bör bedömas och beskrivas. Naturvårdsverket ska senast den 31 december 2022 slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet (Miljödepartementet).

Pågående uppdrag

Myndigheten har i uppdrag att analysera potentiella klimatåtgärder inom ramen för EU:s system för utsläppshandel (Fi2020/2502). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 maj 2022.

Myndigheten har i uppdrag att ta emot personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga för praktik 2021–2023 (A2020/02583). Myndigheten har även i uppdrag att ta emot nyanlända arbetssökande för praktik 2021–2023 (Fi2020/04960). Uppdragen ska redovisas till Statskontoret senast den 1 april 2022, 1 april 2023 och 15 februari 2024.

Myndigheten har i uppdrag att möjliggöra arbete hemifrån t.o.m. den 31 januari 2022 (Fi2021/03909). 

Anslagsposten får användas för Konjunkturinstitutets förvaltningsutgifter.

Myndigheten får ta emot bidrag för sin verksamhet från forskningsråd, forskningsstiftelser, forskningsfonder, statliga myndigheter samt organ inom Europeiska unionen och Förenta nationerna. Bidragsinkomsterna disponeras av myndigheten.