Brottsligheten ska minska och människors trygghet ska öka. Genom att fullgöra sina uppgifter ska Polismyndigheten bidra till en sådan utveckling i hela landet. Polismyndigheten ska ha allmänhetens förtroende och bidra till ett högt förtroende för rättsväsendet som helhet.

Polismyndighetens uppgifter framgår av ett flertal författningar, bl.a. polislagen (1984:387) och förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten.

Polismyndigheten ska redovisa hur den brottsförebyggande verksamheten bedrivs kunskapsbaserat och svarar mot problembilden. Polismyndigheten ska redogöra för vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet.

• Polismyndigheten ska redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. En redovisning ska lämnas av

- antalet kommunpoliser per polisregion,
- antalet områdespoliser per polisregion, och
- antalet anställda totalt inom brottsförebyggande verksamhet och ingripandeverksamhet.

Redovisningen ska möjliggöra jämförelser med tidigare år.

• Polismyndigheten ska redogöra för vilka åtgärder som vidtagits för att möjliggöra ett långsiktigt kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. En redovisning ska lämnas om

- hur enhetlig styrning av och metodutveckling för den brottsförebyggande verksamheten ska säkerställas,
- hur genomförda brottsförebyggande insatser följs upp och utvärderas samt hur erfarenheter från dessa sprids inom Polismyndigheten och till andra aktörer,
- hur samverkan med andra berörda aktörer, som exempelvis skola, socialtjänst, näringsliv och civilsamhälle har utvecklats, och
- vad som görs för att säkerställa att dedikerade resurser, avsatta för brottsförebyggande arbete, inte tas i anspråk för annan verksamhet. Särskilt fokus ska i denna del riktas mot utsatta områden. 

• Polismyndigheten ska också särskilt redovisa det utvecklingsarbete som myndigheten bedriver gemensamt med Socialstyrelsen och Statens skolverk avseende informationsspridning och kunskapshöjande insatser i fråga om behovet av och möjligheter till informationsdelning mellan socialtjänsten, skolan och polisen.

Polismyndigheten ska redovisa vilket arbete som bedrivs för att öka effektiviteten och förstärka förmågan i brottsutredningsverksamheten i syfte att öka uppklaringen av brott. Av redovisningen ska även framgå hur myndigheten arbetar för att säkerställa kapacitet och effektivitet i den forensiska processen.

Polismyndigheten ska redovisa hur utredningsresultatet har utvecklats gällande brott i parrelation, våldtäkt mot vuxen, brott mot barn och köp av sexuella tjänster samt vilka eventuella regionala skillnader som finns i utredningsresultat över tid. Polismyndigheten ska vidare redovisa det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga dessa brott samt brott med hedersmotiv, inklusive könsstympning, äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott. Polismyndigheten ska även redovisa hur myndigheten följer upp och säkerställer att aktuella metodstöd och riktlinjer för utredningsarbetet tillämpas.

Polismyndigheten ska redovisa

- vilka åtgärder som har vidtagits för fortsatt utveckling av det internationella arbetet samt analysera vilka synergier och effekter samordning av nationell och internationell verksamhet har lett till,
- hur den freds- och säkerhetsfrämjande verksamheten och utvecklingssamarbetet har bidragit till fred, säkerhet och utveckling inklusive brottsbekämpning, ansvarsutkrävande och brottsförebyggande, internationellt såväl som nationellt, och 
- de åtgärder som har vidtagits för att förbättra genomförandet av rättsakter och överenskommelser inom ramen för arbetet i Europeiska unionen, inklusive exempel på den genomförda EU-lagstiftningens effekter på myndighetens verksamhet.

Polismyndigheten ska redovisa vilka resultat de utökade möjligheterna att inhämta och hantera finansiell information har fått i myndighetens verksamhet, bland annat avseende förmågan att kartlägga och utreda mer komplexa brottsupplägg, inklusive penningtvätt.

Polismyndigheten ska redovisa hur det ekonomiska tillskottet för att utveckla myndighetens tekniska förmåga har använts i verksamheten och hur det bidrar till att utveckla den tekniska förmågan i den brottsbekämpande verksamheten. Av redovisningen ska framgå vilka insatser som har genomförts och hur medlen har fördelats under året. Särskild vikt ska läggas vid att redovisa hur kapaciteten har stärkts avseende förmåga att komma åt krypterad information, i verksamheten vid avdelningen Nationellt forensiskt centrum och för ökad kamerabevakning. Om hela eller delar av redovisningen bedöms innehålla säkerhetsskyddsklassificerad information kan denna redovisas i särskild ordning i samband med årsredovisningen.

Polismyndigheten ska redovisa uppföljningen av den nationella modell för kartläggning av kriminella nätverk som myndigheten fick i uppdrag att ta fram i regleringsbrevet för 2018. Enligt uppdraget skulle modellen möjliggöra en nationell och regional kartläggning och kunna följas upp årligen. Vidare ska Polismyndigheten redovisa hur kartläggningen används och vilka åtgärder den har resulterat i. Om hela eller delar av redovisningen bedöms innehålla säkerhetsskyddsklassificerad information kan denna redovisas i särskild ordning i samband med årsredovisningen.

Polismyndigheten ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för fortsatt utveckling och förbättring av arbetet för ökad regelefterlevnad i trafiken och för att förebygga och bekämpa annan brottslighet på väg. Myndigheten ska särskilt redovisa vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit för att stärka samverkan med andra aktörer gällande trafiksäkerhetsarbetet samt hur myndighetens arbete har bidragit till att skapa förutsättningar för en konkurrensneutral yrkestrafik med rättvisa villkor för förare och företag.

Polismyndigheten ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att förbättra informationen till brottsutsatta under ett ärendes gång och för att säkerställa efterlevnaden av myndighetens rutiner för den fortlöpande informationsförsörjningen till brottsutsatta. Redovisningen ska omfatta vilka åtgärder som har vidtagits för att tydliggöra ansvarsfördelningen inom myndigheten för informationsförsörjningen till brottsutsatta.

Polismyndigheten ska redovisa hur myndigheten arbetar och vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att registreringen av brottskoder, och på sikt juridisk information, inom Polismyndigheten görs på ett tillförlitligt och enhetligt sätt såväl över tid som i olika delar av polisorganisationen. Särskild vikt ska läggas vid att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att öka kvaliteten i registreringen av anmälda misshandelsbrott mot kvinnor. Av redovisningen ska också framgå hur Polismyndigheten samverkar med Brottsförebyggande rådet i frågor som rör registrering av uppgifter om brott.

Polismyndigheten ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla myndighetens hantering och tillämpning av regler som gäller vid hemliga tvångsmedel.

Polismyndigheten ska redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom vapentillståndsprocessen fortskrider. Av redovisningen ska det framgå vilket resultat i form av kortare handläggningstider som kan förväntas på kort och lång sikt.

Polismyndigheten ska redovisa hur myndigheten har arbetat med jämställdhetsintegrering med utgångspunkt i den inrapporterade inriktningen för perioden 2022–2025 (Ju2021/ 04125).

Polismyndigheten ska månatligen redovisa
- en uppföljning av ekonomi, verksamhet och personal,
- statistik avseende utredningsverksamheten och skjutningar, och
- särskilda nyckeltal som visar personaltillväxten mot 2024 (i detta ingår att tydliggöra prognoser över förväntat antal anställda, poliser respektive civila, för respektive år till och med 2024).

Därutöver ska Polismyndigheten per tertial redovisa skjutningar som utförts i eller med koppling till utsatta områden.

Samtliga redovisningar ska vara uppdelade per kön så långt det är möjligt och lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet).

Polismyndigheten ska intensifiera sitt arbete med återvändande för att väsentligt öka antalet verkställda beslut om av- och utvisning. Verkställighet av beslut om utvisning på grund av brott ska fortsatt ges särskild prioritet. Resultaten av verkställighetsarbetet och hur det har bedrivits med hänsyn till såväl mål och effektivitet som till den enskilde ska ingå i myndighetens redovisning. Polismyndigheten ska därutöver fortsatt kommentera sin ärendehantering enligt regeringsbeslut Ju2013/08211. Delredovisning ska lämnas senast den 7 oktober 2022 och uppdraget ska slutredovisas senast den 15 februari 2023. Samtliga redovisningar ska lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet).

Polismyndigheten ska fortsätta med de prioriteringar som krävs för bedrivandet av en fullt fungerande ordinarie gränskontroll vid yttre gräns. Regelbundna avstämningar ska ske med Regeringskansliet (Justitiedepartementet) avseende arbetet med de rekommendationer som följt på Schengenutvärderingarna. Myndigheten ska fortsätta att upprätthålla och vidareutveckla sin förmåga att kunna bedriva en ändamålsenlig gränskontroll samt andra typer av kontroller vid inre gräns. Inre utlänningskontroll ska bedrivas i en för ändamålet tillräcklig omfattning och med adekvata resurser i hela landet. Förmågan att utföra inre utlänningskontroll ska också finnas inom all relevant verksamhet. Statistik över kontrollerna ska föras och redovisas på ett ändamålsenligt sätt. En redovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 15 februari 2023.

Polismyndigheten ska använda Totalförsvarets plikt- och prövningsverk (Plikt- och prövningsverket) i rekryteringsprocessen för polisutbildningen. Plikt- och prövningsverket har i uppdrag att tillhandahålla en prövningskapacitet som möjliggör en uppfyllnad av 1 020 utbildningsplatser till polisutbildningen per termin tills annat anges.

Polismyndigheten ska utveckla informationsutbytet med Kriminalvården avseende personer som har dömts för sexualbrott, våldsbrott mot närstående och brott med hedersmotiv. Myndigheterna ska också utveckla informationsutbytet när det gäller unga dömda. Syftet är att ge Kriminalvården ett bättre underlag för utformningen av verkställigheten och övervakningen av klienterna samt bidra till förbättrade förutsättningar för Polismyndigheten att arbeta brottsförebyggande och ge skydd till brottsoffer. Vid behov ska myndigheterna samråda med Socialstyrelsen. Polismyndigheten och Kriminalvården ska lämna en gemensam redovisning till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 25 maj 2023.

Polismyndigheten ska, tillsammans med Brottsförebyggande rådet och Kriminalvården, fortsätta arbetet med att sprida strategin bakom Sluta skjut till fler orter i Sverige i enlighet med det uppdrag som gavs till myndigheterna i september 2021 (Ju2021/03330). En beskrivning av uppdragets genomförande under 2022 ska lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 1 mars 2023. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 mars 2024.

Polismyndigheten ska tillsammans med Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Brottsförebyggande rådet fortsätta arbetet med att bedöma framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan. Arbetet ska bedrivas med utgångspunkt i det uppdrag som gavs till myndigheterna i oktober 2019 (Ju2019/01057). Myndigheterna ska gemensamt redovisa sina resultat till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 1 mars 2023.

Polismyndigheten ska senast den 13 maj 2022 lämna en redovisning till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) av vilka organisationer som erhållit bidrag och vad bidragsmedlen har använts till.

Polismyndigheten ska förbereda för anslutning av relevanta informationsflöden till den infrastruktur för säker digital kommunikation inom offentlig sektor som Myndigheten för digital förvaltning har i uppdrag att tillhandahålla (I2021/03317) senast den 29 september 2023. Polismyndigheten ska redovisa arbetet med förberedelserna till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast samma datum.

Polismyndigheten ska redovisa hur den arbetar för att ta tillvara erfarenheter av vad pandemin inneburit i fråga om minskade utsläpp från tjänsteresor. Myndigheten ska särskilt beskriva vad den kan göra för att fortsätta utveckla arbetssätt som innebär alternativ till fysiska möten och en allt mindre miljö- och klimatpåverkan, samtidigt som verksamhetens behov, myndighetens geografiska läge och andra förutsättningar beaktas. Myndigheten ska redovisa uppföljningsbara mål för resande för 2025 i förhållande till 2019 på ett sätt som leder till mindre miljö- och klimatpåverkan. Redovisningen ska ske inom ramen för myndighetens miljöledningsarbete i enlighet med vad som gäller enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter samt genom deltagande i samverkansarbetet REMM som bedrivs vid Trafikverket.

Polismyndigheten ska redovisa prognoser för 2022–2025 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras i förhållande till föregående prognostillfälle samt till tillgängliga och beräknade medel enligt budgeten. Av kommentarerna ska framgå vilka antaganden som använts i prognosen, vilka osäkerhetsfaktorer som finns och vad som orsakat eventuella förändringar. Om prognosen visar på underskott ska myndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras att vidtas för att verksamheten ska kunna bedrivas inom ramen för tilldelade medel samt vilka konsekvenserna blir för verksamheten till följd av dessa åtgärder. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den 7 februari, den 27 april, den 29 juli och den 28 oktober. I nära anslutning till prognoserna den 29 juli och den 28 oktober ska Polismyndigheten i särskild ordning och efter dialog med Regeringskansliet (Justitiedepartementet) lämna prognoser för den avgiftsbelagda verksamheten.

Pågående uppdrag

Polismyndigheten är svensk kontaktpunkt för EU:s frivilliga krisprotokoll rörande gemensamma åtgärder mot viral spridning online av terrorism- och våldsbejakande extremistiskt innehåll (EUCP).

Polismyndigheten respektive Åklagarmyndigheten ska vara kontaktpunkter enligt artikel 8.1 i det avtal som tar sikte på utbyte av information mellan United Nations Investigative Team to Promote Accountability for Crimes Committed by Da’esh/Islamic State in Iraq and the Levant (UNITAD) och Sverige. Uppdraget gäller tillsvidare. Utgångspunkten är att uppdraget ska bestå så länge det aktuella avtalet med UNITAD är i kraft (Ju2021/01857).

Polismyndigheten ska i särskild ordning i samband med årsredovisningen redovisa sitt arbete för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet med utgångspunkt i den nationella handlingsplanen på området.

Polismyndigheten har i uppdrag att vara behörig myndighet enligt EU-förordningen om gemensam digital ingång (I2020/03233 och I2021/02831).

Polismyndigheten har, tillsammans med 27 andra myndigheter, fått i uppdrag att följa upp funktionshinderspolitiken 2021–2031 utifrån det nationella målet för funktionshinderspolitiken. Resultatet av uppföljningen ska årligen lämnas till Regeringskansliet i respektive myndighets årsredovisning (S2021/06595).

Uppdragen till de statliga myndigheterna att fortsatt ställa praktikplatser till förfogande ska redovisas av Polismyndigheten till Statskontoret senast den 1 april 2022, den 1 april 2023 och den 15 februari 2024 (Fi2020/04960, A2020/02583).

Polismyndigheten ska redovisa enligt regeringsbeslut senast den 15 april 2022 (UD2019/19501).

Polismyndigheten ska tillsammans med ett flertal andra myndigheter ingå i ett nationellt forum för sprängämnessäkerhet (Ju2020/01750). Forumet ska senast den 30 april varje år lämna en redovisning till regeringen (Justitiedepartementet).

Uppdrag till Polismyndigheten, Migrationsverket, Kustbevakningen, Kriminalvården och Tullverket att, inom ramen för uppföljningen av den Schengenutvärdering som genomfördes i Sverige 2017, upprätta en handlingsplan, genomföra åtgärder och återrapportera dessa till Regeringskansliet (Justitiedepartementet). Uppdraget ska genomföras i enlighet med de tidsramar som följer av artikel 16 i rådets förordning (EU) nr 1053/2013 (Ju2018/00780).

Polismyndigheten ska, tillsammans med övriga berörda myndigheter, fortsätta arbetet att utveckla rättsväsendets informationsförsörjning. Uppdraget ska slutredovisas senast den 22 februari 2022 till regeringen (Justitiedepartementet).

Polismyndigheten ska bl.a. genomföra kunskapshöjande insatser och utveckla arbetssätten för bekämpning av könsstympning (A2021/01029). Nationella kompetensteamet vid länsstyrelsen i Östergötlands län respektive Jämställdhetsmyndigheten ska i olika delar delredovisa uppdraget senast den 28 februari 2022 och slutredovisa senast den 28 september 2023.

Polismyndigheten ska fortsatt vara strategisk myndighet för hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter (A2020/01471). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 1 mars 2022.

Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Brottsförebyggande rådet ska i samverkan fortsätta arbetet med att årligen bedöma framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan Myndigheterna ska gemensamt redovisa sina resultat till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 1 mars 2022.

Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Rättsmedicinalverket och Kriminalvården har i uppdrag att tillsammans med berörda tingsrätter fortsätta försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål till och med den 31 december 2022 (Ju2019/03624) och att från januari 2022 bygga ut den ytterligare i övriga polisregioner utanför polisregion Stockholm (Ju2021/03615).
Myndigheterna har tillsammans i uppdrag att fortsätta den särskilda försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år till och med den 31 december 2022 (Ju2020/02474). Myndigheterna ska senast den 1 mars 2022 gemensamt redovisa till regeringen (Justitiedepartementet) hur arbetet i försöksverksamheten har bedrivits och vilka resultat som har uppnåtts.

Polismyndigheten ska fortsatt utveckla och förbättra arbetet för att bekämpa hatbrott och andra brott som hotar demokratin. Uppdraget ska delredovisas till regeringen (Justitiedepartementet) den 1 mars 2022, den 1 mars 2023 och slutredovisas den 16 december 2023.

Naturvårdsverket, Kustbevakningen, länsstyrelserna i Gävleborgs, Norrbottens, Stockholms, Skåne och Västra Götalands län, Polismyndigheten, Tullverket och Åklagarmyndigheten ska redovisa en lägesbild vad gäller illegal avfallshantering och dess omfattning samt redovisa förslag på åtgärder för att ytterligare förebygga och förhindra brottslighet inom avfallsområdet (M2021/00438). Uppdraget samordnas av Naturvårdsverket. En slutredovisning av uppdraget ska lämnas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 15 mars 2022.

Polismyndigheten ska under 2021 utifrån sitt ansvarsområde bidra med kunskap och perspektiv i förberedelserna med att inrätta ett nationellt sektorsövergripande kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtyck (A2020/02708/JÄM). Uppdraget ska slutredovisas av Länsstyrelsen i Östergötlands län senast den 31 maj 2022.

Polismyndigheten ska öka kännedom om och användningen av informationsmaterial om hatbrott (Ku2021/02211). Uppdraget ska slutredovisas till regeringen (Kulturdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet och Justitiedepartementet) med kopia till Forum för levande historia senast den 31 mars 2022.

Polismyndigheten ska tillsammans med övriga berörda myndigheter under 2021 samverka kring fortsatt utveckling av metoder och genomförandet av myndighetsgemensamma kontroller mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet, med särskilt fokus på att skapa förutsättningar för varaktig samverkan. Arbetsmiljöverket samordnar uppdraget och ska redovisa uppdraget i samband med årsredovisning för 2021 till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet). Redovisningen ska tas fram i samråd med övriga myndigheter. (A2021/00085).

Polismyndigheten, Brottsförebyggande rådet, och Kriminalvården ska i samverkan med ett antal frivilliga kommuner sprida strategin bakom Sluta skjut, Group Violence Intervention (GVI), till fler orter i Sverige (Ju2021/03330). En beskrivning av uppdragets genomförande under 2021 ska lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 1 maj 2022.

Polismyndigheten, Bolagsverket, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Domstolsverket, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Länsstyrelsen i Stockholms län, Myndigheten för digital förvaltning, Skatteverket, Tullverket och Åklagarmyndigheten ska analysera konsekvenserna av att införa digital kommunikation genom e-Codex i civil- och straffrättsliga samarbeten inom EU. Uppdraget ska redovisas av Åklagarmyndigheten till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 1 juni 2022 (Ju2021/02436).

Arbetet ska årligen redovisas senast den 1 oktober (Ju2020/04658 (delvis)).

Polismyndigheten ska slutredovisa uppdraget till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 1 december 2022 (Ju2020/00378).

Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen har i uppdrag att förstärka och utveckla arbetet med stöd till avhoppare från kriminella, våldsbejakande extremistiska och hedersrelaterade miljöer i hela landet (Ju2021/03331). Myndigheterna ska lämna en första sammanställning över vidtagna och planerade åtgärder till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 2 maj 2022. Kriminalvården ansvarar för att sammanställningen lämnas in. En andra sammanställning ska lämnas in senast den 2 maj 2023 samt en slutredovisning av uppdraget till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 1 februari 2024. 

Polismyndigheten ska tillsammans med övriga berörda myndigheter genomföra insatser 2021–2022 för att främja tillämpningen av de nya bestämmelser mot hedersrelaterad brottslighet som trädde i kraft den 1 juli 2020 (A2020/02649/JÄM). Uppdraget ska slutredovisas av Nationella komptensteamet vid Länsstyrelsen i Östergötlands län senast den 16 juni 2023.

Polismyndigheten ska tillsammans med övriga berörda myndigheter komma in med underlag inför en kommande nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Uppdraget ska slutredovisas av Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 september 2023 (S2020/06171).

Polismyndigheten, Migrationsverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Kustbevakningen ska samordna genomförandet av EU:s interoperabilitetsförordningar (Ju2019/02044). Polismyndigheten ska senast den 29 mars 2024 lämna en slutrapport över uppdraget till Justitiedepartementet. 

Anslaget får användas för utgifter avseende Polismyndighetens verksamhet. Medel får tas i anspråk för bidrag till forensisk forskning, Svenska polisidrottsförbundet och andra föreningar som bedriver tjänstenära verksamhet. Medel får också användas för forskningssamarbeten och praktiknära utvecklingsarbeten med vetenskaplig grund som motiveras av myndighetens uppdrag och behov.

Polismyndigheten ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Polismyndigheten ska betala totalt 247 239 000 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för Rakel. Medlen ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Under 2022 ska Polismyndigheten betala 101 500 000 kronor till Totalförsvarets plikt- och prövningsverk (Plikt- och prövningsverket) som ersättning för den prövningskapacitet som Plikt- och prövningsverket tillhandahåller i antagningsprocessen för polisutbildningen och för prövningar till Polismyndighetens funktionsinriktade respektive verksamhetsintegrerade polisutbildningar. Medlen ska betalas efter fakturering från Plikt- och prövningsverket.

Minst 400 000 000 kronor ska användas för höjda löner och annan ersättning i syfte att stärka polisyrkets attraktivitet.

Minst 300 000 000 ska användas för att stärka polisens tekniska förmåga och därmed öka möjligheterna att utreda och klara upp fler brott.

Minst 50 000 000 kronor ska användas för att förstärka verksamheten vid avdelningen Nationellt forensiskt centrum.

Högst 50 000 000 kronor får användas för att förkorta handläggningstiderna i vapentillståndsärenden.

Högst 72 500 000 kronor får användas för bidrag till organisationer som hjälper personer att lämna ett liv i kriminalitet (avhopparverksamhet), varav högst 10 000 000 kronor får betalas ut i form av direkt verksamhetsstöd, och för kostnader med anledning av beslut avseende uppdrag om att förstärka och utveckla arbetet med stöd till avhoppare (Ju2022/01537, Ju2022/01578).

Polismyndigheten ska använda anslaget för att reducera det ackumulerade underskottet per den 31 december 2019 i verksamheten stämningsmannadelgivning med 1/10.

Polismyndigheten ska fr.o.m. den den 10 maj använda anslaget för att täcka kostnader i verksamheten Nationella ID-kort.

Medel får efter beslut av regeringen användas för att finansiera verksamhet som rör Polismyndigheten.

Medlen ska finansiera verksamheten vid Avdelningen för särskilda utredningar i Polismyndigheten, undantaget de myndighetsgemensamma kostnader som finansieras via ap. 1 Polismyndigheten.

Medlen får användas för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för inre säkerhet och för administration av fonden.

Bidrag från EU ska redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU, undertitel 011 Bidrag från fonden för inre säkerhet.

Medlen får användas för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för integrerad gränsförvaltning, instrumentet för gränsförvaltning och visering, samt för administration av fonden.

Bidrag från EU ska redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU, undertitel 006 Bidrag från fonden för integrerad gränsförvaltning 2021-2027.

Medlen får användas för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för inre säkerhet och för administration av fonden.

Bidrag från EU ska redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU, undertitel 013 Bidrag från fonden för inre säkerhet 2021-2027.

Villkor

Beloppen avseende infrianden i tabellen är indikativa.

Villkor

Villkor

Polismyndigheten får ta emot bidrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avseende verksamhet inom området Samhällets krisberedskap.

Polismyndigheten medges undantag från bestämmelserna i 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) för anläggningstillgångar som helt eller till väsentlig del finansieras från anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering. Undantaget omfattar hela finansieringen av berörda anläggningstillgångar, även eventuell del som belastar annat än angivet anslag.