Skatteverket ska bidra till att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle och utföra sina uppgifter på ett sätt som är rättssäkert, kostnadseffektivt och enkelt för både allmänhet och företag samt motverka brottslighet.

Allmänhet och företag ska ha förtroende för Skatteverkets verksamhet och alla ska ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten.  

Skatteverkets uppgifter framgår av ett flertal författningar, bland annat förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket.

Skillnaden mellan de teoretiskt riktiga och de fastställda beloppen för skatter och avgifter (skattefelet) ska vara så liten som möjligt. Skatte- verket ska vart fjärde år bedöma skattefelets storlek och i vilken grad skattefelet har förändrats. Nästa bedömning ska lämnas i årsredovis- ningen för 2025. Skatteverket ska redovisa resultatet av genomförda analyser för att utöka underlaget för kommande bedömning av skattefelet.

Uppgifterna i folkbokföringen ska hålla en hög kvalitet och folkbok- föringsfelet ska vara så litet som möjligt. Skatteverket ska bedöma folk- bokföringsfelets storlek och redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att öka kvaliteten i folkbokföringen. Skatteverket ska särskilt beskriva hur fel förebyggs och vilka åtgärder som vidtagits för att stärka möjlig- heterna att utifrån riskbedömningar prioritera arbetet med att minska felen.

Skatteverket ska redovisa hur resurserna i huvudsak har prioriterats till olika områden där kontrollerna kan uppnå bästa möjliga effekt och områden där risk för fel och fusk är hög. Skatteverket ska också redovisa och analysera kontrollverksamhetens resultat avseende t.ex. förändrade skattebeslut och regelefterlevnad.

Skatteverket ska redovisa hur uppgifter från det automatiska informationsutbytet har använts och resultatet av genomförda åtgärder.

Skatteverket ska redovisa resultatet av myndighetens arbete med olika stödåtgärder med anledning av sjukdomen covid-19.

Skatteverket ska redovisa de viktigaste verksamhets- och it-utvecklings- insatserna som har genomförts under året. Redovisningen ska göras uti- från förväntad nytta, påverkan på myndighetens sätt att utföra sina upp- gifter och när effekten förväntas uppstå. Vidare ska myndigheten redo- visa vilka större framtida utmaningar som har identifierats, men där något utvecklingsarbete ännu inte har inletts. Skatteverket ska även redo- visa de effekter som har uppkommit under året som härrör från verksam- hetsutveckling som genomförts under året eller tidigare.

Skillnader mellan kvinnors och mäns möjligheter och villkor ska inkluderas i Skatteverkets analyser. Myndigheten ska i relevanta delar använda och redovisa 10-åriga tidsserier. En sammanställning över de indikatorer som används ska redovisas i en bilaga.

Skatteverket ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att främja god hälsa vid myndigheten. Av redovisningen ska även framgå vilken effekt de vidtagna åtgärderna haft på sjukfrånvaron.

Skatteverket ska utifrån sin kontrollverksamhet redovisa om det finns några kategorier av transaktioner med listade jurisdiktioner i EU:s förteckning över icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner inklusive bilaga II som typiskt sett inte verkar ha några affärsmässiga motiv utan huvud- sakligen har ett skatteundandragande syfte. Skatteverket får också i uppdrag att analysera om dessa kategorier av skattedrivna transaktioner kan ha koppling till problem med något av de tre kriterierna för listning, dvs. skattetransparens, rättvis beskattning och avsaknad av åtagande för att genomföra åtgärder mot BEPS. Skatteverket ska även, utöver redovis- ningen och analysen, särskilt granska transaktioner som involverar de jurisdiktioner som är listade på förteckningen inklusive bilaga II. När det gäller granskningen bör den ske årligen och omfatta transaktioner som involverar jurisdiktioner som är listade i förteckningen eller bilaga II vid ingången av varje år. Vidare bör Skatteverket redogöra för vilken betyd- else den aktuella förteckningen inklusive bilaga II, med beaktande av rådets slutsatser, kommer att ha inom ramen för kontroll och risk- hantering. Uppdraget ska redovisas i årsredovisningarna för 2023, 2024, 2025 och slutredovisas i årsredovisningen för 2026.

Migrationsverket och Polismyndigheten har ett utvecklat samarbete när det gäller återvändande av tredjelandsmedborgare. Skatteverket kan ha uppgifter i sin verksamhet som kan bidra till att effektivisera detta arbete. Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket ska ta fram ett underlag om hur myndigheterna ska samverka för att bidra till ett effektivare återvändandearbete. I uppdraget ingår en kartläggning och analys av hur Skatteverkets information om individer som ska återvända kan bidra till en effektivare hantering. Migrationsverket ska samordna arbetet och redovisa resultatet senast den 4 september 2023 till Regeringskansliet (Justitiedepartementet). 

Skatteverket ska inom ramen för uppdraget öka antalet bosättnings- kontroller initierade mot bakgrund av underrättelser från bl.a. Migrationsverket och Polismyndigheten rörande personer som saknar uppehållstillstånd men som är folkbokförda i Sverige. Resultatet av arbetet ska redovisas senast den 4 september 2023 till Regeringskansliet (Finansdepartementet). 

Skatteverket ska enligt överenskommelse med Myndigheten för digital förvaltning sköta it-driften av den myndighetsgemensamma infrastrukturen för säkra elektroniska försändelser (Mina meddelanden) t.o.m. den 31 december 2024. Skatteverket ska även bistå Myndigheten för digital förvaltning i analys och bedömning av den fortsatta hanteringen av infrastrukturen och får utföra sådan utveckling av den gemensamma infrastrukturen som myndigheterna kommer överens om.

Skatteverket ska redovisa prognoser för 2023–2026 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Av prognos- kommentarerna ska det framgå vilka antaganden som har använts, vilka osäkerhetsfaktorer som finns samt eventuella förändringar som rör finansiering, kostnader och verksamhet. Vid väsentliga prognosavvikelser ska myndigheten ange orsaker till dessa samt vilka åtgärder som har vid- tagits eller som planeras för att verksamheten ska bedrivas inom tillgäng- liga ekonomiska ramar. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

6 februari
25 april
28 juli
23 oktober

Pågående uppdrag till Skatteverket framgår av bilaga 1.  

1. Anslagsposten får användas för Skatteverkets förvaltningsutgifter.
2. Anslagsposten får användas för Skatterättsnämndens och Forskar- skattenämndens verksamheter samt för Sveriges avgift till Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet och Intra-European Organisation of Tax Administrations (IOTA).
3. Anslagsposten får användas för ersättningsbelopp enligt 43 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) om ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning samt kostnader för skiljemannaför- farande enligt lagen (1999:1211) om konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap. Ersättningsbelopp om högst 30 000 000 kronor får belasta anslaget. Kostnaderna ska särredovisas. 
4. Anslagsposten får användas för handräckning på grund av avtal med främmande stat i vissa beskattningsärenden.
5. Skatteverket ska kunna använda och samverka med stöd av det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Från anslags- posten får högst 847 000 kronor användas för abonnemangsavgift för Rakel. Beloppet ska betalas till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap efter fakturering.

Skatteverket får använda statens centralkonto i Riksbanken för:
– stöd enligt förordningen (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar, bidrag enligt förordningen (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, stöd enligt förordningen (2018:42) om särskilt anställningsstöd, stöd enligt förordningen (2018:43) om stöd för nystartsjobb under tiden tills medel för stöden lämnats från Arbetsförmedlingen,
– stöd enligt förordningen (2001:770) om sjöfartsstöd under tiden tills
medel för stödet lämnats från Trafikverket, och
– stöd enligt lagen (1991:1047) om sjuklön under tiden tills medel för
stödet lämnats från Försäkringskassan.