Försäkringskassans uppgifter framgår av ett flertal författningar, bl.a. socialförsäkringsbalken och förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan.

Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom och ett effektivt stöd för återgång i arbete. För att motverka långvarig sjukfrånvaro ska Försäkringskassan tidigt i sjukfallen klarlägga behov av rehabilitering och verka för att åtgärder vidtas för en effektiv rehabilitering.

Försäkringskassan ska redovisa måluppfyllelsen. Försäkringskassan ska särskilt redovisa:

• vilka åtgärder som har vidtagits för att regelverket för bedömning av arbetsförmåga och rätten till ersättning tillämpas enhetligt och rättssäkert samt vilka resultat åtgärderna har lett till,
• vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att såväl förebyggande insatser som tidiga rehabiliteringsinsatser genomförs för återgång i arbete. Redovisningen ska inbegripa insatser som vidtas i samverkan med arbetsgivare, hälso- och sjukvård, Arbetsförmedlingen och genom samordningsförbund samt vilka resultat åtgärderna har lett till,
• hur ovanstående arbete bidragit till det riksdagsbundna målet om att frånvaron från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå.

Försäkringskassan ska bidra till det övergripande målet att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, andelen felaktiga utbetalningar ska minska och fel ska motverkas. Andelen felaktiga utbetalningar från de ersättningar som Försäkringskassan hanterar ska därför minska.

Försäkringskassan ska redovisa måluppfyllelsen, genomförda åtgärder för att minska de felaktiga utbetalningarna och en bedömning av åtgärdernas effekter. Redovisningen ska därutöver omfatta följande:

• Upptäckta felaktiga utbetalningar (antal utbetalningar, orsaker och totalt belopp) samt andel felaktiga utbetalningar orsakade av Försäkringskassan,
• De upptäckta felaktiga utbetalningarnas andel av det totalt utbetalda beloppet,
• Andelen upptäckta felaktiga utbetalningar av de uppskattade totala felaktiga utbetalningarna,
• Upptäckta felaktiga utbetalningar per krona i kostnader för kontrollarbetet,
• Återbetalda medel samt andelen återbetalda medel av upptäckta felaktiga utbetalningar,
• Återkrav (antal, orsaker och belopp) och total fordran,
• Antal polisanmälningar

Med kostnaden för kontrollarbetet avses här en uppskattning av kostnaderna som är direkt relaterade till kostnader för kontrollåtgärder som vidtas utanför den ordinarie handläggningen av ersättningsärenden. I uppskattningen ingår åtgärder som vidtas inom återbetalnings- och fordringshanteringen och kontrollutredningsverksamheten.

Redovisningen ska, utom för total fordran och återbetalda medel, ske per ersättning och totalt för de ersättningar som ingår i årsredovisningens resultatredovisning. Därtill ska en analys göras av hur utfallet av indikatorerna utvecklats över tid.

Försäkringskassans arbete med assistansersättning ska bidra till det nationella målet för funktionshinderspolitiken (prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5). Handläggningen ska präglas av hög kvalitet och rättssäkerhet så att den som är berättigad till ersättning får det, samtidigt som den som inte har rätt till ersättning inte får det. Besluten ska vara likvärdiga över hela landet, för såväl flickor och pojkar som kvinnor och män. Försäkringskassan ska även säkerställa en god kontroll för ett effektivt och rättssäkert nyttjande av gemensamma resurser och därigenom förebygga och förhindra felaktiga utbetalningar och bidragsbrott.

Försäkringskassan ska redovisa måluppfyllelsen och genomförda insatser för att uppnå målet. Vidare ska Försäkringskassan redovisa hur samverkan med Inspektionen för vård och omsorg har genomförts och på vilket sätt den har bidragit till att förbättra verksamheten.

Försäkringskassan ska stärka förutsättningarna för ett jämställt användande av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Försäkringskassans information ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk, om möjligheterna att använda föräldrapenningen flexibelt och om de långsiktiga effekterna av fördelningen av föräldraledighet.

Försäkringskassan ska återrapportera vilka informationsinsatser och kunskapshöjande åtgärder som genomförts. För föräldrapenningen ska särskilt fokus ligga på vilka åtgärder som har vidtagits för att nå de föräldrar som inte använder föräldrapenning eller enbart använder ett fåtal dagar.

Försäkringskassan ska redovisa de viktigaste verksamhets- och it-utvecklingsinsatserna som har genomförts under året. Redovisningen ska göras utifrån förväntad nytta, påverkan på myndighetens sätt att utföra sina uppgifter och när effekter förväntas uppstå. Vidare ska Försäkringskassan redovisa vilka större framtida utmaningar som har identifierats, men där något utvecklingsarbete ännu inte har inletts. Försäkringskassan ska även redovisa de effekter som har uppkommit under året som härrör från verksamhets- och it-utveckling som genomförts under 2023 eller tidigare.

Försäkringskassan ska redovisa utvecklingen av produktiviteten och handläggningstiderna för omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Försäkringskassan ska i samband med prognostillfällena, redovisa utfall, ny prognos samt jämförelse med föregående prognos. Redovisningen ska innehålla uppgifter om antalet inkommande och beslutade ärenden, omprövningar, ärendebalanser, handläggningstider, produktivitet per årsarbetare, antalet årsarbetare, samt övriga indikatorer som myndigheten bedömer som relevanta för att följa utvecklingen. Indikatorerna ska redovisas per månad fördelat på förmånstyp, inklusive vårdbidrag och handikappersättning. Utvecklingen ska analyseras och kommenteras i redovisningen.

Försäkringskassan ska i samband med prognostillfällena den 25 april, 28 juli och 23 oktober 2023 redovisa upparbetade kostnader för it-utveckling, administration och övriga kostnader avseende utbetalning av elstöd. Försäkringskassan ska därutöver, i årsredovisningen för 2023, redovisa upparbetade kostnader och konsekvenser för myndighetens verksamhet avseende utbetalning av elstöd.

Redovisningen av respektive uppdrag nedan ska hänvisa till regleringsbrevet för 2023 avseende Försäkringskassan.

De regeringsuppdrag som tas upp i regleringsbrevet kan enligt särskild överenskommelse mellan Socialdepartementet och Försäkringskassan rapporteras vid annan tidpunkt än vad som anges nedan, dock senast två veckor efter den angivna tidpunkten.

Prognoser

Försäkringskassan ska redovisa prognoser för 2023–2026 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den:

• 6 februari
• 25 april
• 28 juli
• 23 oktober 

Vid prognostillfällena ska, om inte annat anges, följande redovisas:

• belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad
• prognostiserat utfall för 2023 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad
• förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar
• beskrivningar och motiveringar av eventuella förändringar av prognosmodeller, samt beskrivningar av hur förändringarna påverkat prognoserna jämfört med tidigare prognosmodeller
• handläggningstidernas utveckling per förmån.

Utöver ovanstående ska Försäkringskassan avseende förvaltningsanslaget redovisa:

• vilka antaganden som har använts i prognosen
• vilka osäkerhetsfaktorer som finns samt
• vad som har orsakat eventuella förändringar

I den mån myndigheten bedömer att åtgärder krävs för att inte överskrida de ekonomiska ramar som regeringen beslutat ska myndigheten redogöra för dessa, samt redovisa och analysera konsekvenserna för verksamheten av de åtgärder som planeras.

De utgiftsprognoser som myndigheten lämnar till regeringen avseende förvaltningsanslaget ska vara långsiktigt hållbara i förhållande till de medel som anvisats för innevarande år och beräknats för kommande år. Om prognosen visar på underskott ska myndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras att vidtas för att verksamheten ska kunna bedrivas inom ramen för tilldelade medel samt analysera och redovisa vilka konsekvenserna blir för verksamheten till följd av dessa åtgärder.

Analys av särskilda bestämmelser för äldre i förvärvsarbetande ålder i sjukförsäkringen

Försäkringskassan ska analysera konsekvenser av de bestämmelser för äldre i förvärvsarbetande ålder i sjukpenning och sjukersättning som trätt i kraft under 2022. I analysen ska framgå vilka som får ersättning med stöd av de nya bestämmelserna avseende diagnos, kön och andra tillgängliga uppgifter. Denna del av uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 maj 2023. Analysen ska också omfatta konsekvenser för arbetsutbudet bland äldre och samhällsekonomin. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 14 juni 2024.

Analys av bestämmelsen om övervägande skäl i sjukpenningen

Försäkringskassan ska analysera konsekvenser av bestämmelsen om övervägande skäl efter dag 180 i rehabiliteringskedjan som trätt i kraft under 2021. Försäkringskassan ska redovisa vilka åtgärder som vidtas i ärenden där sjukpenning beviljas med stöd av undantaget övervägande skäl. Redovisningen ska omfatta såväl Försäkringskassans aktiviteter i ärendena som insatser som vidtagits av andra aktörer, så som arbetsgivare och hälso- och sjukvård, och som syftar till att den försäkrade ska återgå i arbete hos arbetsgivaren senast dag 365 i sjukperioden. Försäkringskassan ska också redovisa i vilken utsträckning försäkrade som beviljas sjukpenning med stöd av undantaget återgår i arbete hos arbetsgivaren i samma omfattning som innan sjukfallet senast dag 365 i sjukperioden, samt i vilken utsträckning de kvarstår i sjukpenningen efter dag 365. I ärenden där den försäkrade kvarstår i sjukpenningen efter dag 365 ska Försäkringskassan redovisa vilken bestämmelse i rehabiliteringskedjan som då tillämpas för att bevilja sjukpenning, samt analysera orsakerna till diskrepansen mellan utfall och prognos. En redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 maj 2023.

Analys av skillnader i nyttjande av sjukförsäkringen

Försäkringskassan ska analysera skillnader mellan olika grupper vad gäller sjukpenning och andra ersättningar vid nedsatt arbetsförmåga. Försäkringskassan ska identifiera forskningsaktörer, myndigheter och andra aktörer som har relevanta kunskaper inom området och inhämta synpunkter från dessa under uppdragets genomförande. En plan för arbetet inklusive publiceringstidpunkter för delrapporter ska utarbetas i samråd med Socialdepartementet och lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 april 2023. En slutredovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 april 2025.

Uppdrag om förebyggande insatser

Försäkringskassan ska sammanställa statistik om de förebyggande insatser som ges inom ramen för förebyggande sjukpenning och det arbetsplatsinriktade rehabiliteringsstödet. Sammanställningen ska även innehålla uppgifter om hur lång tid förebyggande sjukpenning utges beroende på insats. Försäkringskassan ska även analysera om insatserna bidrar till att förebygga sjukfrånvaro och i så fall vilka av insatserna som bedöms ha betydelse för att förebygga sjukfrånvaro. Försäkringskassan ska också se till att relevanta aktörer får nödvändig information om de förebyggande förmånerna och deras preventiva syfte. En redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 26 april 2024.

Analys av aktiviteter under tid med aktivitetsersättning

Försäkringskassan ska sammanställa statistik över aktiviteter som försäkrade med aktivitetsersättning deltar i. Försäkringskassan ska också analysera vilka av de aktiviteter som personer med aktivitetsersättning deltar i som leder till att den försäkrade kommer närmare arbetslivet och vilka aktiviteter som i övrigt bäst förbättrar den försäkrades fysiska och psykiska prestationsförmåga. En redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 7 november 2024.

Insatser för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

• Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska i samverkan se till att fler kvinnor och män ges nödvändigt stöd för återgång i arbete eller omställning till ett nytt arbete. Sjukskrivna och unga med aktivitetsersättning ska så tidigt som möjligt få tillgång till insatser inom ramen för myndigheternas rehabiliteringssamverkan för att utveckla eller återfå arbetsförmågan och därmed kunna återgå i, eller få, arbete. Män och kvinnor ska ges individuellt anpassade förutsättningar för övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen och myndigheternas samverkan ska bidra till att förhindra att individer förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst i anslutning till övergången mellan myndigheterna. Myndigheterna ska genom tillgängliga relevanta uppgifter följa upp resultaten för de kvinnor och män som deltagit i myndigheternas samverkan. Genom samverkan ska myndigheterna bidra till det riksdagsbundna målet om att frånvaron från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå.

• Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska arbeta för att samordningsförbunden prioriterar att finansiera insatser för långtidssjukskrivna, unga med funktionsnedsättning och unga som har aktivitetsersättning i syfte att stärka kvinnors och mäns förmåga till förvärvsarbete. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska bidra till att alla parter i samverkan tar ansvar för samordningsförbundens insatser. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom det Nationella rådet för finansiell samordning stödja utvecklingen av samordningsförbundens verksamhet.

En redovisning av uppdragen ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 12 april 2024. Försäkringskassan ska även samlat redovisa målgrupper och insatser som finansieras av samordningsförbunden. En redovisning av denna del av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 12 april 2024.

Nationella programmet för Europeiska socialfonden+ 2021–2027

Försäkringskassan ska medverka i genomförandet av det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ 2021–2027 i syfte att främja insatser för kvinnor och män som har behov av stöd för att återgå i arbete eller etablera sig på arbetsmarknaden. Medverkan kan även avse insatser för att förhindra att kvinnor och män ställs utanför arbetsmarknaden. Försäkringskassan ska vidare bistå Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) i arbetet med uppföljning och utvärdering av insatserna inom programmet.  

Försäkringskassan ska redovisa sin medverkan och samverkan med andra aktörer i det nationella programmet för Europeiska socialfonden+. Även erfarenheter och lärdomar av programmet som har tagits till vara i, eller som i övrigt bedöms vara av betydelse för, myndighetens verksamhet ska redovisas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 22 februari för respektive år från och med 2024 och med slutredovisning senast den 22 februari 2030.

Utvecklingen av assistansersättning

Försäkringskassan ska redovisa indikatorer för assistansersättning. Indikatorerna ska bland annat följa utvecklingen av antalet brukare, timmar, kostnader, antalet bifall och antalet avslag. Redovisningen ska göras utifrån åldersgrupper, samt innehålla en analys om anledningar till bifall respektive avslag. I redovisningen ska även de mest relevanta indikatorerna analyseras. En redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 18 maj 2023.

Uppföljning av reformen Stärkt rätt till personlig assistans

Försäkringskassan ska följa upp de lagändringar avseende assistansersättningen som regeringen föreslog i propositionerna Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård (prop. 2021/22:244, bet. 2021/22:SoU35, rskr. 2021/22:428) och Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn (prop. 2021/22:214, bet. 2021/22:SoU35, rskr. 2021/22:428), vilka träder i kraft den 1 januari 2023. I uppdraget ingår bland annat att redovisa antalet ansökningar, bifall och avslag, beviljade timmar, handläggningstider och andra relevanta data. I uppdraget ingår också att analysera och beskriva orsakerna till utfallet. En första delredovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast 27 april 2023. Slutredovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast 28 oktober 2023.

Analysera timutvecklingen inom assistansersättningen

Försäkringskassan ska analysera handläggningen av ansökan om fler timmar inom assistansersättningen. I uppdraget ingår att redovisa underlag som ligger till grund för besluten samt en bedömning av kvaliteten i besluten. Vidare ska myndigheten analysera och jämföra det första beslutet om assistansersättning med nya beslut om fler eller färre timmar. Analysen ska redogöra för vilka behov som ingår i besluten. Försäkringskassan ska vid behov vidta åtgärder samt lämna förslag på ytterligare åtgärder som bedöms nödvändiga för att säkra likvärdighet och en god kvalitet i handläggningen. En redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 26 september 2023.

Analysera utvecklingen av egna arbetsgivare inom assistansersättningen

Försäkringskassan ska analysera utvecklingen av egna arbetsgivare inom assistansersättningen. I uppdraget ingår att redovisa utvecklingen av antalet egna arbetsgivare, analysera orsaker till förändringar av antalet egna arbetsgivare och beskriva konsekvenser av sådana förändringar. Om behov finns ska myndigheten även vidta åtgärder samt lämna förslag på ytterligare åtgärder som bedöms nödvändiga för att komma till rätta med brister som uppmärksammats i uppdraget. Försäkringskassan ska i genomförandet av analysen inhämta kunskap från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Försäkringskassan ska också inhämta synpunkter från IVO gällande förslag om åtgärder. En redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 12 september 2023.

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Försäkringskassan ska redovisa indikatorer som möjliggör analys av måluppfyllelsen för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. När det är möjligt ska hänsyn tas till den påverkan växelvis boende barn har på barnhushållens disponibla inkomster. Slutredovisningen ska innehålla en analys av utvecklingen av de mest centrala indikatorerna. En första delredovisning av resultaten, i tabeller och diagram, ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 19 april 2023. Slutredovisning av resultat och analyser ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 16 juni 2023.

Uppföljning av nyttjandet av tillfällig föräldrapenning

Försäkringskassan ska lämna en fördjupad analys av användandet och av utgifterna för tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn. Analysen ska ha fokus på hur nyttjandet av förmånen utvecklats över tid och, så långt möjligt, vilka faktorer som kan förklara utvecklingen. Den studerande perioden bör främst avse nyttjande under 2018 och framåt. Fördelningen mellan män och kvinnor ska även framgå. Analysen ska redovisas i samband med den prognos som lämnas den 28 juli 2023.

Det allmänna ombudets verksamhet

En samlad redogörelse för allmänna ombudets verksamhet under 2023 inklusive ombudets viktigaste iakttagelser ska lämnas. Av redovisningen ska det framgå hur många beslut från Försäkringskassan respektive Pensionsmyndigheten som ombudet har överklagat under 2023 samt fördelningen mellan överklaganden till fördel och till nackdel för den försäkrade. Av redovisningen ska även framgå hur många prejudicerande domar som ombudet har bidragit till att driva fram. En redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 28 februari 2024.

Rätt från början

Försäkringskassan ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits avseende att motverka felaktiga utbetalningar i kontakten med enskilda för att:

• säkerställa och underlätta för den enskilde att lämna korrekta uppgifter i samband med ansökan
• säkerställa och underlätta att den som ansöker lämnar korrekta uppgifter om ändrade förhållanden som kan ha betydelse för rätten till förmån
• underlätta för den som har beviljats en förmån att förstå och därmed ta ansvar för när det uppstår en skyldighet att informera myndigheten om ändrade förhållanden.

Myndigheten ska också redovisa en bedömning av de vidtagna åtgärdernas effekter. Vid redovisningen av uppdraget ska ett särskilt fokus läggas på de åtgärder som vidtagits i myndighetens ärendehandläggning, i kontakten med enskilda och i förmåner som bedöms ha en hög risk för felaktiga utbetalningar. En redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 22 februari 2024.

Återkrav och fordringshantering

Försäkringskassan ska redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig verksamhet för återkrav och fordringshantering och vilka konsekvenser åtgärderna har fått för enskilda och för staten. Av redovisningen ska framgå vilka åtgärder Försäkringskassan har vidtagit för att ökningstakten i fordringsstocken ska minska samt en bedömning av hur åtgärderna har påverkat fordringsstocken. Därtill ska myndigheten redovisa hur samverkan med Pensionsmyndigheten har utvecklats avseende fordringshantering. En redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 22 februari 2024.

Informationssäkerhet

Försäkringskassan ska redogöra för hur myndigheten arbetat för att förvalta och utveckla sin informationssäkerhet och för hur myndigheten planerar för att möta framtida behov. En redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 mars 2023.

Utbetalning av elstöd till hushåll

Försäkringskassan ska under februari 2023, när förberedelser enligt uppdrag S2022/04199 är genomförda, påbörja utbetalningar enligt förordningen (2022:1872) om elstöd till konsumenter.

Försäkringskassan får rekvirera medel från Affärsverket svenska kraftnät för att finansiera utbetalning av elstöd enligt förordningen om elstöd till konsumenter. Försäkringskassan ska rekvirera medel senast vid tidpunkt för utbetalning till elkunderna.

Försäkringskassans betalningar avseende elstöd ska ske i det icke räntebärande flödet.

Försäkringskassan får rekvirera högst 200 miljoner kronor från Affärsverket svenska kraftnät utifrån upparbetade kostnader för administration av utbetalningar enligt förordningen om elstöd till konsumenter.

Försäkringskassan och Affärsverket svenska kraftnät ska komma överens om vilka underlag som krävs vid rekvisition av medel och exakta tidpunkter för när reglering mellan myndigheterna ska ske.

Anslagsposten får användas för utgifter för tandvårdsförmåner enligt socialförsäkringsbalken, lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken och lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.

Socialstyrelsen disponerar anslagsposten för ekonomiskt stöd till kompetenscentrum på tandvårdsområdet. Högst 8 000 000 kronor får utbetalas till olika kompetenscentrum.

Av medlen ska Socialstyrelsen utbetala 500 000 kronor, engångsvis efter rekvisition, till Nordisk Institutt for Odontologiske Materialer (NIOM) för finansiering av Dentala Material Norden (nordisk produktdatabas för dentala biomaterial).

Anslagsposten får användas för utgifter för vårdförmåner enligt rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gällande överenskommelser om social trygghet som Sverige tecknat med andra länder samt för sådan övrig vård som Sverige vid tillämpning av EU-rätten är skyldigt att erbjuda. Anslagsposten får även användas för utgifter för vårdformer enligt avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (2019/C 384 I/01) samt avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan.

Anslagsposten får användas för utgifter för bilstöd till personer med funktionsnedsättning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig assistansersättning till vissa personer med funktionsnedsättning enligt socialförsäkringsbalken, lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken samt förordningen (1993:1091) om assistansersättning.

Inkomster från kommunerna avseende assistansersättning för de första 20 timmarna per vecka ska redovisas brutto mot anslaget.

Anslagsposten får användas för utgifter för boendetillägg enligt socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall enligt socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för närståendepenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2023 om 19 435 107 kronor och ett regleringsbelopp för 2020 om -1 435 107 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2023 om 100 199 119 kronor och ett regleringsbelopp för 2020 om -9 199 119 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2023 om 3 986 757 882  kronor och ett regleringsbelopp för 2020 om -799 757 882 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för rehabiliteringspenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Försäkringskassan får använda anslagsposten för utgifter för ersättning för skada orsakad av deltagare i arbetslivsinriktad rehabilitering enligt förordningen (1980:631) om ersättning av allmänna medel för skada orsakad av deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program eller arbetslivsinriktad rehabilitering m.m.

Anslagsposten får användas för utgifter för arbetshjälpmedel, läkarutlåtanden och läkarundersökningar, särskilt bidrag samt resor till och från arbetet enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken samt för de utgifter som kan uppkomma med anledning av vissa bestämmelser i sjuklönesystemet, nämligen den s.k. sjuklönegarantin och det särskilda högriskskyddet enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, samt för utgifter för avskrivning av studielån avseende sjukperioder enligt studiestödslagen (1999:1395).

Anslagsposten får användas för utgifter för aktivitetsersättning och sjukersättning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för bostadstillägg enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2023 om 4 953 054 282 kronor och ett regleringsbelopp för 2020 om 76 945 718 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för handikappersättningar enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för merkostnadsersättning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2023 om 175 938 381 kronor och ett regleringsbelopp för 2020 om -12 938 381 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för arbetsskadeersättning enligt 40, 41, 87 och 88 kap. socialförsäkringsbalken samt motsvarande äldre lagstiftning.

Försäkringskassan får från och med den 1 januari 2023 räkna om livräntor från den frivilliga yrkesskadeförsäkringen med den procentsats som motsvarar förändringen av prisbasbeloppet mellan 2022 och 2023.

Anslagsposten får användas för utgifter för ersättningar inom det statliga personskadeskyddet enligt 7, 43, 87 och 88 kap. socialförsäkringsbalken samt motsvarande äldre föreskrifter. Anslagsposten får också användas för utgifter för krigsskadeersättning till sjömän enligt 7, 44, 87 och 88 kap. socialförsäkringsbalken samt motsvarande äldre föreskrifter.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2023 om 1 682 084 kronor och ett regleringsbelopp för 2020 om 90 916 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för att ta fram kunskap om och utveckla sjukskrivningsprocessen.

500 000 kronor har tilldelats Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende ISF för att analysera socialförsäkringens påverkan på arbetsutbud m.m.

Socialstyrelsen får använda 1 800 000 kronor under 2023 i enlighet med uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 2022 avseende Socialstyrelsen att utveckla samverkansstödjande webbplats för försäkringsmedicin. Medlen betalas ut engångsvis efter rekvisition ställd till Kammarkollegiet senast den 1 december 2023. Medel som inte har förbrukats ska återbetalas till Kammarkollegiet senast den 31 mars 2024. Vid samma tidpunkt ska en ekonomisk redovisning lämnas till Kammarkollegiet. Rekvisition, återbetalning och redovisning ska hänvisa till regleringsbrevet för budgetåret 2022 avseende Socialstyrelsen.

Anslagsposten får användas för utgifter för samverkan och finansiell samordning enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Av dessa medel får Försäkringskassan använda högst 3 000 000 kronor för administrativa kostnader till följd av arbetet med att stödja utvecklingen av samordningsförbundens verksamhet.

Anslagsposten får användas för utgifter för bidrag enligt förordningen (2017:117) om bidrag till företagshälsovården för köp av medicinsk service. 

Anslagsposten får användas för utgifter för samverkan inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Anslagsposten får användas för utgifter för bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd enligt förordningen (2014:67) om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd för återgång i arbete.

Anslagsposten får användas för utgifter för försäkringsmedicinska utredningar i enlighet med lagen (2018:744) om försäkringsmedicinska utredningar och förordningen (2018:1633) om försäkringsmedicinska utredningar.

Högst 1 500 000 kr får användas för utveckling av metoden för aktivitetsförmågeutredning. 

Högst 2 200 000 kr får användas för kostnader för att tillhandahålla utbildningar som riktar sig till den personal som ska utföra försäkringsmedicinska utredningar i enlighet med 4 § i nämnda förordning.

Anslagsposten får användas för utgifter för sjuklönekostnader enligt lagen (1991:1047) om sjuklön.

Beslutad ersättning för höga sjuklönekostnader ska krediteras stödmottagarnas skattekonton. Skatteverket får rekvirera medel från Försäkringskassan. Rekvisitionen ska ske i nära anslutning till krediteringstillfället. Försäkringskassan får efter inkommen rekvisition avseende genomförd kreditering av stödmottagarnas skattekonto för ersättning för höga sjuklönekostnader lämna bidrag till Skatteverket.

Anslaget får användas för Försäkringskassans förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för forskning inom socialförsäkringens område.

Av anslagsposten får högst 8 900 000 kronor användas för att stödja forskning inom socialförsäkringens område under såväl Försäkringskassans som Pensionsmyndighetens ansvarsområden.

Av anslagsposten ska högst 7 773 000 kronor användas för det allmänna ombudet och ombudets kansli.  

Försäkringskassan ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Försäkringskassan ska betala totalt 306 150 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Av anslagsposten får 60 000 000 kronor endast användas för att finansiera insatser, återrapportering och uppdrag kopplade till det övergripande målet om minskade felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Vidare får 50 000 000 kronor endast användas för att effektivisera och öka kontrollutredningar och återkrav.

Anslagsposten får användas för utgifter för allmänt barnbidrag enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för flerbarnstillägg enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för förlängt barnbidrag enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslaget får användas för tilläggsbelopp vid familjeförmåner enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2023 om 3 498 437 692 kronor och ett regleringsbelopp för 2020 om -237 005 692 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2023 om 935 232 020 kronor och ett regleringsbelopp för 2020 om -78 324 020 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för föräldrapenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2023 om 68 330 502 kronor och ett regleringsbelopp för 2020 om -1 725 502 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för tillfällig föräldrapenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för graviditetspenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för underhållsstöd enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Betalningar från bidragsskyldiga föräldrar ska återföras och särredovisas till anslaget.

Anslagsposten får användas för utgifter för bidrag till kostnader för internationella adoptioner enligt socialförsäkringsbalken. Bidrag lämnas för adoptioner som förmedlas enligt en sammanslutning som är auktoriserad enligt lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling.

Anslagsposten får användas för utgifter för ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2023 om 407 199 375 kronor och ett regleringsbelopp för 2020 om -40 674 375 kronor. 

Anslagsposten får användas för utgifter för omvårdnadsbidrag enligt socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

För 2023 uppgår statlig ålderspensionsavgift till 0 kronor eftersom regleringsbeloppet för 2020 (-38 937 993 kronor) överstiger den preliminära ålderspensionsavgiften för 2023.

Anslagsposten får användas för utgifter för vårdbidrag enligt socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för bostadsbidrag till barnfamiljer samt till unga som fyllt 18 år men inte 29 år enligt socialförsäkringsbalken.

Villkor

Administration av statlig fordran

Avgifter som tas ut av gäldenärer i enlighet med bl.a. lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. och förordningen (1992:1094) om avgifter vid Kronofogdemyndigheten ska bidra till att täcka kostnaderna för verksamheten.

Försäkringskassan får, med undantag från 3 kap. 3 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210), använda statens centralkonto i Riksbanken för:

• utbetalningar av medel enligt förordningen (2013:711) om ersättningar för vissa vårdkostnader i internationella förhållanden under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från ansvarigt försäkringsland i EU/EES, Schweiz eller Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,
• utbetalningar av aktivitetsstöd, utvecklingsersättning, etableringstillägg, bostadsersättning och etableringsersättning enligt förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser samt etableringsjobb enligt förordningen (2022:807) om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från Arbetsförmedlingen,
• utbetalningar av dagpenning och familjebidrag enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga, förordningen (1997:147) om förmåner till hemvärnssoldater, förordningen (1994:523) om förmåner till frivilliga, officersförordningen (2007:1268) och förordningen (2015:613) om militär grundutbildning under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från Försvarsmakten,
• utbetalningar av medel för studiehjälp genom familjeförmån enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från Centrala studiestödsnämnden,
• utbetalningar av ersättningar för arbetsskadeärenden vid affärsverk samt bolagiserade före detta affärsverk enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring samt motsvarande äldre lagstiftning under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från affärsverk samt bolagiserade före detta affärsverk,
• utbetalningar av ersättningar för Fonden för frivillig yrkesskadeförsäkring, Affärsverksfonden och Trafiklivräntefonden enligt lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet under tiden tills medel för utbetalningarna erhållits från respektive fond,
• utbetalningar av pensioner och pensionsrelaterade förmåner som Försäkringskassan ombesörjer åt Pensionsmyndigheten enligt förordningen (2002:782) om ansökan och utbetalning av pension m.fl. förmåner under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från Pensionsmyndigheten, och
• hantering av medel som betalas in efter sådana återkrav som avses i 108 kap. 14 a § socialförsäkringsbalken.