Migrationsverket ska uppnå högre effektivitet inom verksamheten genom bland annat utvecklade arbetssätt och digital teknik. De sökandes och andra berördas behov ska vara utgångspunkten för arbetet. Kontroller av de sökandes identitet ska ske med hög kvalitet. I asylärenden ska särskilt fokus läggas på att tidigt i processen klarlägga de sökandes identitet och hemvist.

Migrationsverket ska förkorta kötiderna för öppna ärenden och öka andelen beslut som fattas inom författningsstyrd tid. Det gäller särskilt prövningen av ansökningar om uppehållstillstånd för arbete. Vistelsetiderna i mottagandet ska kortas. Ensamkommande barn ska prioriteras så att de snabbt kan få ett beslut. Migrationsverket ska säkerställa en hög grad av informationssäkerhet. Migrationsverket ska förbättra sin tillgänglighet och service för de sökande och andra berörda.

Myndigheten ska redovisa:

• Kostnad per avgjort ärende och antalet avgjorda ärenden per årsarbetskraft. För asylärenden ska redovisningen delas upp på initialprocess, normalärenden, Dublinärenden och förlängningsärenden. För andra tillståndsärenden ska redovisningen delas upp på ärendeslag samt förstagångs- och förlängningsärenden.
• Handläggningstider samt andel ärenden som hanteras inom författningsstyrd tid, uppdelat på ärendeslag samt förstagångs- och förlängningsärenden.
• Genomsnittlig vistelsetid för de som har lämnat mottagningssystemet uppdelat på utgång i ärendet.
• Åtgärder som vidtagits för att förbättra tillgänglighet och service i både det fysiska och digitala mötet.

Myndigheten ska vidare redovisa de viktigaste verksamhets- och it-utvecklingsinsatserna som har genomförts under året, inklusive migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna. Redovisningen ska innehålla förväntad nytta, påverkan på myndighetens arbete och när effekten förväntas uppstå. Migrationsverket ska även redovisa de effekter, såväl positiva som negativa, som har uppkommit under året som härrör från verksamhetsutveckling som genomförts under året eller tidigare.

Det ska ske en ökning av antalet personer som återvandrar till sitt hemland och återvandring kan vid behov ske med stöd av återvandrings- och resebidrag. Myndigheten ska redovisa hur många som fått återvandrings- och resebidrag under året och hur stor ökningen varit jämfört med tidigare år. Myndigheten ska också redovisa en analys avseende de personer som ansöker och beviljas återvandrings- och resebidrag.

Migrationsverket ska skapa förutsättningar för att öka det självmanta återvändandet för ärendekategorierna beslut om avvisning eller utvisning i asylärenden, beslut om avvisning med omedelbar verkställighet samt beslut om avvisning eller utvisning i tillståndsärenden. Myndigheten ska redovisa vilka utvecklingsinsatser som genomförts för att nå de målvärden myndigheten har beslutat per ärendekategori som tagits fram inom ramen för uppdrag att effektivisera återvändandeverksamheten (Ju2022/02227). Myndigheten ska också redovisa vilken förändring som skett i förhållande till de tre senaste åren.

Migrationsverket ska prioritera ärenden om återkallelse av uppehållstillstånd. Myndigheten ska i dialog med Regeringskansliet (Justitiedepartementet) ta fram en ändamålsenlig uppföljning för att redovisa resultatet av arbetet.

Migrationsverket ska redovisa effekterna av genomförda åtgärder för att stärka kontrollen av identiteten hos de personer som beviljas uppehållstillstånd. Myndigheten ska i dialog med Regeringskansliet (Justitiedepartementet) ta fram en ändamålsenlig uppföljning för att redovisa resultatet av arbetet.

Migrationsverket ska bidra till det övergripande målet att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, andelen felaktiga utbetalningar ska minska och fel ska motverkas. Andelen felaktiga utbetalningar från de ersättningar som Migrationsverket hanterar ska därför minska.

Migrationsverket ska redovisa måluppfyllelsen, genomförda åtgärder för att minska de felaktiga utbetalningarna och en bedömning av åtgärdernas effekter. Redovisningen ska därutöver omfatta följande:

• Upptäckta felaktiga utbetalningar (antal utbetalningar och totalt belopp).
• De upptäckta felaktiga utbetalningarnas andel av det totalt utbetalda
• Andelen upptäckta felaktiga utbetalningar av de uppskattade totala felaktiga utbetalningarna.
• Upptäckta felaktiga utbetalningar per krona i kostnader för kontrollarbetet.
• Antal polisanmälningar.

Med kostnaden för kontrollarbetet avses här en uppskattning av de kostnader som är direkt relaterade till de kontrollåtgärder som vidtas utanför den ordinarie handläggningen av ärenden om beslut om ersättningar från välfärdssystemen och som syftar till att upptäcka och åtgärda felaktiga utbetalningar.

Redovisningen ska ske för dagersättningen. Därtill ska en analys göras av hur utfallet av indikatorerna utvecklats över tid.

Migrationsverket ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att främja god hälsa och minska sjukfrånvaron för anställda, både kvinnor och män, i myndigheten.

Migrationsverket ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att stärka kompetensförsörjningen. Av redovisningen ska framgå hur kompetensbehovet ser ut långsiktigt och kortsiktigt, särskilt gällande kärnverksamheten, samt hur personal ska ställas om mellan olika ärendekategorier kommande år.

Migrationsverket ska fortsätta att öka sin förvarskapacitet enligt den plan som redovisades till regeringen den 4 april 2022 för utökad förvarskapacitet. Migrationsverket ska utöver de 117 förvarsplatser, som redovisades i planen, utöka förvarskapaciteten med ytterligare ca 30 nya platser. Platserna ska kunna tas i bruk senast under januari 2025. Regeringskansliet (Justitiedepartementet) ska löpande hållas informerade om arbetet. Myndigheten ska redovisa arbetet med att utöka förvarskapaciteten till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 28 februari 2024.

Migrationsverket ska genomföra informationsinsatser i syfte att öka kunskapen om befintliga stödinsatser för återvandring. Informationsinsatserna kan ske exempelvis i kontakten med individer som befinner sig i Sverige och som omfattas av förordningen (1984:890) om bidrag till utlänningars resor från Sverige för bosättning i annat land. Myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits till Regeringskansliet(Justitiedepartementet)senast den 4 september 2023.

Migrationsverket ska analysera utfallet av de projekt som bedrivits med finansiering av anslag 1:3 Migrationspolitiska åtgärder, anslagspost 4 återvandringsförberedelser de senaste tio åren. Myndigheten ska även analysera vilka möjligheter som finns för att utveckla projektverksamheten i syfte att öka den frivilliga återvandringen. Myndigheten ska redovisa resultatet till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 4 september 2023.

Migrationsverket ska tillsammans med universitet och högskolor gemensamt genomföra åtgärder som utvecklar och effektiviserar arbetet med att säkerställa att missbruk av uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning i enligt med 5 b kap. 3 § utlänningslagen (2005:716) försvåras. Uppdraget ska samordnas av Migrationsverket. Migrationsverket ska löpande hålla Regeringskansliet (Justitiedepartementet) informerade om arbetet. Migrationsverket ska delredovisa uppdraget till Regeringskansliet (Justitiedepartementet med kopia till Utbildningsdepartementet) senast den 1 november 2023. Slutredovisning ska ske senast den 1 april 2024.

Migrationsverket och Polismyndigheten har ett utvecklat samarbete när det gäller återvändande av tredjelandsmedborgare. Skatteverket kan ha uppgifter i sin verksamhet som kan bidra till att effektivisera detta arbete. Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket ska ta fram ett underlag om hur myndigheterna ska samverka för att bidra till ett effektivare återvändandearbete. I uppdraget ingår en kartläggning och analys av hur Skatteverkets information om individer som ska återvända kan bidra till en effektivare hantering. Migrationsverket ska samordna arbetet och redovisa resultatet till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 4 september 2023 . 

Migrationsverket ska analysera möjligheterna att öka kvaliteten och prioritera kontroller av vandel och levnad vid handläggningen av tillståndsärenden. Uppdraget innefattar hur en utökad vandelsprövning i handläggningen av tillståndsärenden kan genomföras samt en bedömning av effekter och kostnadseffektivitet. Analysen ska utgå från vad som är möjligt utifrån rådande lagstiftning. Resultatet ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 31 mars 2023.

Enligt artikel 21 i rådets direktiv 2001/55/EG (massflyktsdirektivet) ska medlemsstaterna vidta de åtgärder som krävs för att möjliggöra ett frivilligt återvändande för personer som åtnjuter tillfälligt skydd eller vilkas tillfälliga skydd har upphört. Migrationsverket ska söka medel från EU-fonder till insatser för att ge stöd åt personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet som vill återresa till Ukraina. Stödet ska täcka resekostnader och andra kostnader som uppstår i samband med återresan.

Migrationsverket ska främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring till Sverige. Det ska bland annat ske genom särskilda informationsinsatser riktade till arbetsgivare och arbetstagare inom högkvalificerade yrkessektorer. Det är särskilt viktigt att arbetsgivare inom högkvalificerade yrkessektorer får den arbetskraft de behöver i tid. Det är därför viktigt att ge goda förutsättningarför kompletta ansökningar vid ansökningstillfället. Vidtagna åtgärder ska återrapporteras till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast 4 september 2023.

Migrationsverket ska redovisa tillämpningen av den nya bestämmelsen om uppehållstillstånd för vissa högkvalificerade personer som vill söka arbete eller undersöka förutsättningarna för att starta näringsverksamhet i Sverige i 5 kap. 9 § utlänningslagen (2005:716) som trädde i kraft den 1 juni 2022. Redovisningen ska bland annat innehålla uppgifter om hur många som har ansökt om sådana tillstånd, hur många tillstånd som har beviljats, hur många ärenden som har remitterats till Universitet- och högskolerådet och den genomsnittliga ersättningen per remitterat ärende. Redovisningen ska också innehålla uppgifter om hur många av de som har beviljats ett sådant tillstånd som därefter har ansökt om fortsatt uppehållstillstånd i Sverige, på vilken grund och i vilken utsträckning fortsatt tillstånd beviljas. Om det rör sig om uppehållstillstånd för arbete eller näringsverksamhet ska redovisningen innehålla uppgift om yrke respektive bransch.

Migrationsverket ska vidare redovisa hur många kontroller av arbetsgivare enligt 6 kap. 6 b § utlänningsförordningen (2006:97) som har genomförts och hur många arbetsgivare som har ålagts anmälningsskyldighet enligt 6 kap. 6 c § utlänningsförordningen samt hur mycket medel som har använts för detta. Redovisningen ska också innehålla uppgifter om urvalet av arbetsgivare.

Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 4 september 2023. Slutredovisning ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 28 februari 2024.

Migrationsverket ska utarbeta anvisningsandelar som ska användas för fördelning av ensamkommande barn som omfattas av anvisningar till kommunerna under 2024. Anvisningsandelarna ska ge en jämn fördelning och ta hänsyn till kommunernas befolkningsstorlek, tidigare mottagande av asylsökande, nyanlända samt mottagande av ensamkommande barn och unga. Vid anvisning av ensamkommande barn ska anknytningsanvisningar göras restriktivt med barnets bästa i beaktande.

Kommuner inom ett län får göra omfördelning utan krav på att alla kommuner får anvisningsandelar innan anvisningsandelarna fastställs av Migrationsverket.

Länsstyrelserna har i uppdrag att delta i genomförande av uppdraget. Migrationsverket ska inhämta och beakta synpunkter från Sveriges Kommuner och Regioner.

Migrationsverket ska redovisa förslag på antalet nyanlända som under 2024 ska omfattas av anvisningar enligt lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning och förordningen (2016:39) om mottagande av vissa nyanlända för bosättning. Migrationsverket ska även föreslå en fördelning av antalet nyanlända per län (länstal).

I uppdraget ingår att analysera och vid behov justera beräkningen som ligger till grund för fördelningen. De antaganden och bedömningar som förslagen bygger på ska redovisas.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 11 augusti 2023. Om behovet ändras ska det nya antalet och fördelningen per län redovisas så fort som möjligt.

Länsstyrelserna och Arbetsförmedlingen har i uppdrag att delta i genomförande av uppdraget. Migrationsverket ska inhämta och beakta synpunkter från Sveriges Kommuner och Regioner.

Migrationsverket ska redovisa förslag på antalet som under 2024 behöver anvisas en kommun enligt förordningen (2022:1008) om anvisning av en kommun som ska ordna boende för vissa utlänningar.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 11 augusti 2023. Om behovet ändras ska det nya antalet redovisas så fort som möjligt.

Migrationsverket ska enligt förordningen (2022:1008) om anvisning av en kommun som ska ordna boende för vissa utlänningar ta fram en beräkning av antalet anvisningar per kommun (fördelningstal). Det beräknade antalet per kommun får omfördelas mellan kommuner inom ett län innan fördelningstalen fastställs av Migrationsverket.

Länsstyrelserna och Arbetsförmedlingen har i uppdrag att delta i genomförande av uppdraget. Migrationsverket ska inhämta och beakta synpunkter från Sveriges Kommuner och Regioner.

Migrationsverket ska redovisa prognoser för 2023–2026 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna ska lämnas i informationssystemet Hermes. Prognoskommentarer ska lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) och för berörda anslag på utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) senast kl.9 den

6 februari

25 april

28  juli

23 oktober.

Av kommentarerna ska framgå vilka antaganden som har använts i prognosen, vilka osäkerhetsfaktorer som finns och vad som orsakat eventuella utgiftsförändringar uppdelat per anslag och anslagsposter på utgiftsområde 8 Migration respektive utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering.

Vidare ska en digital bilaga med detaljerad information om prognosen för varje anslagspost under anslag 1:1 Migrationsverket, 1:2 Ersättningar och boendekostnader på utgiftsområde 8 Migration samt för anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande på utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering lämnas.

I varje prognos och för varje år i prognosperioden ska myndigheten redovisa prognoser för de kostnader på utgiftsområde 8 Migration som ska räknas som bistånd enligt beskrivningen i bilaga 2. Prognosförändringar ska kommenteras.

Inför varje prognos ska myndigheten också lämna uppgifter till Arbetsförmedlingen om det prognostiserade antalet kommunmottagna fördelat på vidarebosatta (kvotflyktingar), anhöriga till skyddsbehövande samt personer som beviljats uppehållstillstånd efter att ha varit asylsökande. Prognostiserad genomsnittlig vistelsetid i mottagningssystemet ska redovisas för de som lämnar mottagningssystemet (tidigare asylsökande). Prognosförändringar ska kommenteras.

Myndigheten ska för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget, och för det fall myndigheten har äldre beställningsbemyndiganden, lämna en prognos i enlighet med bifogade Excel-filer i bilaga x. Prognosen ska kommenteras i förhållande till de uppgifter som lämnats i budgetunderlaget. Prognosen ska lämnas i Excel-fil med e-post till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 28 juli 2023.

I den prognos som ska lämnas kan de utestående åtagandena innevarande år (År 0) och följaktligen de ingående åtagandena nästföljande år (År 1) påverkas. Det innebär att det finns en risk för att tilldelat och föreslaget bemyndigande skulle kunna överskridas i prognosen. Om så är fallet får myndigheten justera nya åtaganden År 0 och 1 så att tilldelat bemyndigande År 0 enligt regleringsbrevet eller föreslaget bemyndigande År 1 enligt budgetunderlaget inte överskrids.

Migrationsverket ska redovisa uppgifter och beräkna utfallet av kostnader på utgiftsområde 8 Migration som ska räknas som bistånd under 2022 enligt bilaga 3. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) senast den 28 februari 2023.

Migrationsverket ska också redovisa uppgifter om antalet kommunmottagna under året fördelat på vidarebosatta (kvotflyktingar), anhöriga till skyddsbehövande samt personer som beviljats uppehållstillstånd efter att ha varit asylsökande. Genomsnittlig vistelsetid i mottagningssystemet ska redovisas för de som har lämnat mottagningssystemet (tidigare asylsökande). Uppgifterna ska redovisas till Arbetsförmedlingen senast den 10 februari 2024.

Migrationsverket ska bistå Regeringskansliet (Justitiedepartementet) i arbetet med Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd. I uppdraget ingår att delta vid möten och att bistå med underlag under den tid ordförandeskapet pågår.

Migrationsverket ska vidta åtgärder för att underlätta för personer som är viseringsfria att personligen visa upp sitt pass i original vid en ansökan om uppehållstillstånd för studier och arbete, inklusive forskare och doktorander. Åtgärderna som vidtas ska innebära att den sökande kan undvika att resa långa sträckor för att visa upp sin passhandling och minimera ökad tidsåtgång för sökande. Åtgärderna är en del i regeringens arbete för att förbättra reglerna för den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen samt för utländska forskare och doktorander. Åtgärderna ska bidra till att öka attraktiviteten att studera och forska vid ett svenskt lärosäte och för högkvalificerad arbetskraft att arbeta i Sverige. Regeringskansliet (Justitiedepartementet) ska löpande hållas informerad om arbetet. Myndigheten ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 28 februari 2024.

Anslagsposten får användas till Migrationsverkets förvaltningsutgifter. Anslagsposten får även användas för utgifter för förvarslokaler och resor som möjliggör för asylsökande och personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet att delta i tidiga insatser.

Av anslagsposten får 150 miljoner kronor användas för att utöka antalet förvarsplatser enligt Migrationsverkets plan för utökad förvarskapacitet.

Antalet förvarsplatser ska uppgå till minst 567 platser.

Migrationsverket ska kunna använda och samverka genom det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Migrationsverket ska betala 922 800 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Anslagsposten får användas till:

• ersättningar enligt förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl.,
• ersättningar till regioner, kommuner och apotek enligt förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande,
• ersättningar enligt förordningen (2008:778) om återetableringsstöd för vissa utlänningar och
• ersättningar till kommuner och regioner enligt förordningen (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. 

Ersättning upp till ett belopp om 11 000 000 kronor enligt 3 a § förordningen (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. får utbetalas av Migrationsverket.

Ersättning för logi och kost enligt 15 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. disponeras av myndigheten med stöd av 6 kap 1 § kapitalförsörjningsförordning (2011:210).

Anslagsposten får användas till utgifter för boende för asylsökande och övriga kategorier som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. 

Kostnaderna får inkludera lokaler, drift och utrustning samt inköp av mat i vissa fall.

Ersättning för logi och kost enligt 15 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. disponeras av myndigheten med stöd av 6 kap 1 § kapitalförsörjningsförordning (2011:210).

Anslagsposten får användas till utgifter för:

• migrationspolitiska projekt, studier och analyser inom det migrationspolitiska området,
• Sveriges deltagande i internationellt samarbete som syftar till att utveckla och tillämpa nya flykting- och migrationspolitiska strategier samt
• Sveriges bidrag till internationella organisationer inom det migrationspolitiska området.

Medlen får användas först efter beslut av regeringen.

Anslagsposten får användas till utgifter för förberedelser inför återvandring eller tillfälligt återvändande samt för deltagande i återuppbyggnad och utveckling av ursprungslandet i samråd med företrädare för berörda grupper genom:

• inhämtning och spridning av information, råd och vägledning till enskilda, organisationer och kommuner,
• utbildningsinsatser samt
• insatser för återintegrering under en inledande period.

Även personer som ska återvända får omfattas av verksamheten.

Anslagsposten får användas till bidrag enligt förordningen (1984:890) om bidrag till utlänningars resor från Sverige för bosättning i annat land.

Anslagsposten får användas till bidrag enligt förordningen (1984:936) om bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige.

Anslagsposten får användas till bidrag till Svenska Röda Korset för dess verksamhet med efterforskning och familjeåterförening under fredstid, enligt avtal med Svenska Röda Korset. Medlen utbetalas efter rekvisition.

Anslagsposten får användas till utgifter för offentliga biträden enligt utlänningslagen (2005:716).

Anslagsposten får användas till ersättning för offentligt biträde och tolk enligt lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar efter rekvisition till Migrationsverket från Regeringskansliet (Justitiedepartementet).

Anslagsposten får användas till utgifter vid utresa ur Sverige för:

• utlänningar som avvisats eller utvisats enligt beslut av regeringen, Migrationsverket, migrationsdomstolarna eller Migrationsöverdomstolen med stöd av utlänningslagen (2005:716) eller lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar samt

• utlänningar som återtagit sina ansökningar om asyl eller vars tillstånd har upphört.

Utgifterna ska avse resor för de berörda utlänningarna såväl inom som utom Sverige, inklusive utgifter för resehandlingar och övriga kostnader som är nödvändiga för att utresor ska kunna genomföras. Utgifterna ska även avse resor, traktamenten och övriga omkostnader för personal från Migrationsverket som utan att bevaka utresan beledsagar utlänningar ut ur Sverige. Vid behov kan även sjukvårdspersonal, god man eller annan person fungera som beledsagare, och reskostnader och kostnader för resehandlingar för dessa, kan då belasta anslagsposten.

Utgifterna kan också avse resekostnader i samband med återvändandesamtal, inställelse för uppsikt, till utreseboende eller resekostnader och kringkostnader i samband med utfärdande av resehandlingar när det gäller utlänningar som inte längre omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., men har ett öppet återvändandeärende hos Migrationsverket.

Anslagsposten får också användas till kostnader för Migrationsverket som uppstår i samband med övervakning av tvångsvist återvändande. För detta ändamål får användas högst 7 000 000 kronor.

Anslagsposten får också användas till kostnader för återintegeringsstöd till personer som återvänder självmant eller med tvång.

Av anslagsposten får högst 21 000 000 kronor användas för statsbidrag till eller enligt avtal med svenska, utländska och internationella organisationer avseende utlänningars återvändande. Migrationsverket får göra ekonomiska åtaganden upp till högst 10 000 000 kronor för denna verksamhet.

Anslagsposten får användas till utgifter vid utresa ur Sverige för utlänningar som avvisats eller utvisats enligt beslut av Migrationsverket, migrationsdomstolarna, Migrationsöverdomstolen, Polismyndigheten eller regeringen med stöd av utlänningslagen eller lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar där kostnaden avser:

• resor för de berörda utlänningarna såväl inom som utanför Sverige,
• löner, resor, traktamenten och övriga omkostnader för bevakningspersonal från Kriminalvården,
• löner, resor, traktamenten och övriga omkostnader för bevakningspersonal från polisväsendet samt

• administration hänförlig till den verksamhet som finansieras via anslaget.

Anslagsposten får också användas till kostnader för Kriminalvården för långtidsstationeringar vid Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Frontex.

Kriminalvården får inte göra ekonomiska åtaganden med stöd av 17 § andra stycket i anslagsförordningen (2011:223).

Medlen får användas för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för den Europeiska asyl-, migrations-, och integrationsfonden samt för administration av fonden.

Anslagsposten får även användas till utgifter för statlig medfinansiering av projekt som beviljats bidrag inom ramen för den Europeiska asyl-, migrations- och integrationsfonden. Högst 60 000 000 kronor får användas till detta ändamål.

Bidrag från EU ska redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU, undertitel 010 Bidrag från asyl-, migrations- och integrationsfonden samt 012 Beviljat nödbistånd från asyl-, migrations- och integrationsfonden.

Det ekonomiska målet för avgifterna för respektive ärendekategori är följande:

• Svenskt medborgarskap 70% kostnadstäckning
• Pass (främlingspass och resedokument) 45% kostnadstäckning
• Uppehålls- och arbetstillstånd för arbete 65% kostnadstäckning
• Uppehålls- och arbetstillstånd för studier 80% kostnadstäckning
• Uppehålls- och arbetstillstånd på grund av anknytning 15 % kostnadstäckning

Ansökningsavgifter och expeditionsavgifter erlagda vid Migrationsverket enligt utlänningsförordningen (2006:97) ska redovisas mot inkomsttitel 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter.

Ansökningsavgifter och expeditionsavgifter erlagda vid utlandsmyndigheterna enligt förordning om avgifter vid utlandsmyndigheter (1997:691) disponeras eller redovisas ej av Migrationsverket.

Migrationsverket medges undantag från bestämmelserna i 2 kap. 1 §
kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) för anläggningstillgångar
som helt eller till väsentlig del finansieras från anslaget 1:8 Från
EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar.
Undantaget omfattar hela finansieringen av berörda
anläggningstillgångar, även eventuell del som belastar annat än angivet
anslag. Berörda anläggningstillgångar ska till sin helhet
anslagsfinansieras.