Polismyndighetens uppgifter framgår av ett flertal författningar, bl.a. polislagen (1984:387) och förordningen (2022:1718) med instruktion för Polismyndigheten.

Mål 1. Arbetet för att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet ska bedrivas strukturerat och med grund i beprövad erfarenhet.

Polismyndigheten ska särskilt redovisa:

1. Vilka åtgärder som har vidtagits för att stärka det brottsförebyggande arbetet och hur det följs upp och utvärderas.
2. Antalet kommunpoliser, områdespoliser samt antalet anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet per polisregion. Redovisningen ska möjliggöra jämförelser med tidigare år.
3. Hur avvägningar och prioriteringar görs lokalt, mellan resurser avsatta för den planlagda brottsförebyggande verksamheten och den händelsestyrda ingripandeverksamheten, för att säkerställa kontinuitet i det brottsförebyggande arbetet.

Mål 2. Arbetet med övervakningen av den allmänna ordningen och säkerheten samt ingripandet vid störningar ska bedrivas på ett sådant sätt att det motsvarar behoven i hela landet.

Polismyndigheten ska särskilt redovisa:

1. Hur myndigheten har frigjort resurser till förmån för den polisiära kärnverksamheten och verksamhetsanpassat arbetstids- förläggningen.
2. Vilka åtgärder som vidtagits för att förenkla administrationen för poliser i yttre tjänst.
3. Antalet poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal, dels som andel av det totala antalet poliser. Av redovisningen ska framgå övergripande hur antalet i denna personalkategori har utvecklats sedan 2016.

Mål 3. Arbetet med att utreda och beivra brott som hör under allmänt åtal ska bedrivas effektivt och brottsuppklaringen ska öka.

Polismyndigheten ska särskilt redovisa:

1. Vilka åtgärder som har vidtagits för att öka antalet och andelen ärenden som redovisas till åklagare för beslut i åtalsfrågan.
2. Hur myndigheten arbetar för att förstärka förmågan att utreda grova våldsbrott med koppling till kriminella nätverk så att fler gärningspersoner kan lagföras.
3. Hur myndigheten har utvecklat och effektiviserat arbetet med att återta kriminellas brottsvinster samt säkerställt en förbättrad uppföljning på området.
4. Vilket arbete som bedrivs för att bekämpa våld mot barn och mäns våld mot kvinnor.
5. Hur införandet av ett permanent snabbförfarande i brottmål (snabbare lagföring) fortskrider.
6. Hur myndigheten säkerställer en kontinuerlig ökning av antalet fasta bevakningskameror till minst 1 600 vid utgången av 2024.
7. Vilka åtgärder som har vidtagits för att öka kapaciteten och effektiviteten i den forensiska processen och förkorta genomströmningstiderna vid i synnerhet nationellt forensiskt centrum.
8. Hur den internationella verksamheten bidrar till metodutveckling, effektiv samverkan och operativa resultat.

Övrig återrapportering 

Polismyndigheten ska redovisa kostnader för säkerhetsrelaterade insatser under Sveriges ordförandeskap i EU. Redovisningen ska fördelas efter centrala kostnadsposter. 

Polismyndigheten ska redovisa hur det ekonomiska tillskottet för att stärka verksamhetsskyddet har använts i verksamheten samt hur medlen har fördelats under året och hur de avses fördelas t.o.m. 2025. Om hela eller delar av redovisningen bedöms innehålla säkerhetsskydds- klassificerad information kan denna redovisas i särskild ordning i samband med årsredovisningen.

Polismyndigheten har tillförts särskilda medel som ska användas för höjda löner och annan ersättning i syfte att stärka polisyrkets attraktivitet, för att förstärka verksamheten vid avdelningen nationellt forensiskt centrum, för att förkorta handläggningstiderna i vapentillståndsärenden samt för att stödja och samordna avhopparverksamhet. Polismyndigheten har även tillförts medel för att öka sin tekniska förmåga, bl.a. avseende förmåga att komma åt krypterad information och för ökad kamerabevakning. Myndigheten ska, för respektive område, redovisa hur tilldelade medel har använts och vilka resultat som har uppnåtts. Av redovisningen ska vidare framgå hur resursförstärkningarna fortsatt avses användas och vilka resultat som framledes kan förväntas. Om hela eller delar av redovisningen bedöms innehålla säkerhetsskyddsklassificerad information kan denna redovisas i särskild ordning i samband med årsredovisningen. 

Polismyndigheten ska redovisa resultatet av arbetet med de rekommendationer som Riksrevisionen lämnat till myndigheten i Riksrevisionens rapport Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn – stora utmaningar för polis och åklagare (RiR 2021:25).

Polismyndigheten ska ta fram förslag på utvecklade resultatmått med tillhörande kvantitativa mål för den brottsutredande verksamheten, inklusive den forensiska verksamheten, samt vid behov andra relevanta verksamhetsområden. Målen ska vara uppföljningsbara, ändamålsenliga och fungera som stöd för regeringen och Polismyndigheten i att uppnå en mer effektiv verksamhet och en förstärkt brottsbekämpning. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 15 september 2023.

Polismyndigheten ska lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten fr.o.m. 2018 för att uppnå målet om 10 000 fler anställda t.o.m. 2024. Redovisningen ska avse var och enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats i verksamheten. Vidare ska Polismyndigheten redogöra för hur beslutade och beräknade tillskott t.o.m. 2024 avses fördelas och kriterier för detta. Av redovisningen ska också framgå hur myndigheten arbetar för att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv användning av tilldelade och beräknade resurstillskott. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 29 september 2023.

Polismyndigheten ska göra följande:

• Vidta åtgärder i syfte att öka bekämpningen av irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet. Som ett led i detta ska åtgärder i handlingsplaner kopplade till Schengenutvärderingar genomföras och myndigheten ska verka för att utplacera personal på flygplatser inom EU i syfte att motverka irreguljär migration.
• Säkerställa upprätthållandet av fortsatta åtgärder och prioriteringar som krävs för bedrivandet av en ordinarie gränskontroll vid yttre gräns, återinförd kontroll vid inre gräns och andra typer av kontroller i gränsnära områden.
• Intensifiera arbetet med kontroller vid inre gräns i syfte att förebygga hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten mot bakgrund av ett försämrat nationellt säkerhetsläge.
• Prioritera arbetet med inre utlänningskontroller och göra det till en integrerad del av den löpande verksamheten. I detta ingår att förbättra effektiviteten och att Polismyndigheten under 2023, inom ramen för gällande regelverk, ska öka antalet inre utlänningskontroller med åtminstone 25 procent i förhållande till föregående år för att identifiera fler personer som vistas olovligen i Sverige.
• Vidta åtgärder för att särskilt prioritera verkställighet av beslut om utvisning på grund av brott.
• Vidta åtgärder för att höja kvaliteten i de data som ligger till grund för den officiella statistiken för antalet gränskontroller, inre utlänningskontroller samt verkställda av- och utvisningsbeslut.

Polismyndigheten ska lämna en delredovisning av ovanstående punkter senast den 16 juni 2023 och uppdraget ska slutredovisas senast den 1 mars 2024. Samtliga redovisningar ska lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet). 

Polismyndigheten ska uppdatera lägesbilden över utsatta områden och redovisa den till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 1 december 2023. Utöver lägesbilden ska myndigheten ge en samlad bild av vilka polisiära åtgärder som vidtas i utsatta områden samt beskriva hur det fortsatta arbetet ska bedrivas.

Polismyndigheten ska i den delrapportering som ska ske senast den 2 maj 2023 i enlighet med beslut om Ändring av uppdrag om att förstärka och utveckla arbetet med stöd till avhoppare (Ju2022/01537 och Ju2022/01578) inkludera en redovisning av vilka mottagare som har erhållit bidrag och vad bidragsmedlen har använts till samt en bedömning av resultatet av insatserna.

Polismyndigheten ska tillsammans med Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Brottsförebyggande rådet fortsätta arbetet med att bedöma framtida verksamhetsvolymer i brottmålsprocessen. Arbetet ska bedrivas med utgångspunkt i det uppdrag som gavs till myndigheterna i oktober 2019 (Ju2019/01057). Myndigheterna ska gemensamt redovisa sina resultat till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 1 mars 2024.

Polismyndigheten ska månatligen redovisa

• en uppföljning av ekonomi, verksamhet och personal,
• statistik avseende utredningsverksamheten och skjutningar, och
• särskilda nyckeltal som visar personaltillväxten mot 2024 (i detta ingår att tydliggöra prognoser över förväntat antal anställda, poliser respektive civila, för respektive år till och med 2024).

Därutöver ska Polismyndigheten per tertial redovisa skjutningar som utförts i eller med koppling till utsatta områden. Per tertial ska även en uppdatering avseende antalet fasta och mobila bevakningskameror och kroppburna kameror redovisas.

Samtliga redovisningar ska vara uppdelade per kön så långt det är möjligt och lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet).

Polismyndigheten och Migrationsverket har ett utvecklat samarbete när det gäller återvändande av tredjelandsmedborgare. Skatteverket kan ha uppgifter i sin verksamhet som kan bidra till att effektivisera detta arbete. Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket ska ta fram ett underlag om hur myndigheterna ska samverka för att bidra till ett effektivare återvändandearbete. I uppdraget ingår en kartläggning och analys av hur Skatteverkets information om individer som ska återvända kan bidra till en effektivare hantering. Migrationsverket ska samordna arbetet och redovisa resultatet senast den 4 september 2023 till Regeringskansliet (Justitiedepartementet).

Polismyndigheten ska använda Totalförsvarets plikt- och prövningsverk (Plikt- och prövningsverket) i rekryteringsprocessen för polisutbildningen. Plikt- och prövningsverket har i uppdrag att genomföra upp till 8 800 prövningar i syfte att kunna fylla 1 100 utbildningsplatser till polisutbildningen per termin tills annat anges.

Polismyndigheten ska redovisa prognoser för 2023–2026 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras i förhållande till föregående prognostillfälle samt i förhållande till tillgängliga och beräknade medel enligt budgeten. Av kommentarerna ska framgå vilka antaganden som använts i prognosen, vilka osäkerhetsfaktorer som finns och vad som orsakat eventuella förändringar. Om prognosen visar på underskott ska myndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras att vidtas för att verksamheten ska kunna bedrivas inom ramen för tilldelade medel samt vilka konsekvenserna blir för verksamheten till följd av dessa åtgärder. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den 6 februari, den 25 april, den 28 juli och den 23 oktober.

I nära anslutning till prognoserna den 28 juli och den 23 oktober ska Polismyndigheten, i särskild ordning och efter dialog med Regeringskansliet (Justitiedepartementet), lämna prognoser för den avgiftsbelagda verksamheten.

Polismyndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 28 juli till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) och utformas enligt närmare anvisningar från Regeringskansliet.

Polismyndigheten ska redovisa hur myndigheten omhändertar Riksrevisionens rekommendationer i rapporten Att släcka bränder – Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot grov brottslighet (RiR 2023:5) och vilket utvecklingsarbete som genomförs avseende ledningsformen särskild händelse. Redovisningen ska lämnas senast den 29 september 2023.

Pågående regeringsuppdrag redovisas i bilaga.

Anslaget får användas för utgifter avseende Polismyndighetens verksamhet. Medel får tas i anspråk för bidrag till forensisk forskning, Svenska polisidrottsförbundet och andra föreningar som bedriver tjänstenära verksamhet. Medel får också användas för forskningssamarbeten och praktiknära utvecklingsarbeten med vetenskaplig grund som motiveras av myndighetens uppdrag och behov.

Polismyndigheten ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Polismyndigheten ska betala totalt 249 557 400 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för Rakel. Medlen ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Under 2023 ska Polismyndigheten betala 110 000 000 kronor till Totalförsvarets plikt- och prövningsverk (Plikt- och prövningsverket) som ersättning för den prövningskapacitet som Plikt- och prövningsverket tillhandahåller i antagningsprocessen för polisutbildningen och för prövningar till Polismyndighetens funktionsinriktade respektive verksamhetsintegrerade polisutbildningar. Medlen ska betalas efter fakturering från Plikt- och prövningsverket.

Utöver satsningen på minst 400 000 000 kronor för 2022 ska myndigheten använda ytterligare minst 400 000 000 kronor för höjda löner och annan ersättning i syfte att stärka polisyrkets attraktivitet.

Högst 50 000 000 kronor ska användas för att förstärka verksamheten vid avdelningen Nationellt forensiskt centrum.

Högst 50 000 000 kronor får användas för att förkorta handläggningstiderna i vapentillståndsärenden.

Högst 72 500 000 kronor får användas för bidrag till kommuner, myndigheter och andra organisationer som hjälper personer att lämna ett liv i kriminalitet (avhopparverksamhet) och för kostnader med anledning av beslut avseende uppdrag om att förstärka och utveckla arbetet med stöd till avhoppare (Ju2022/01537, Ju2022/01578). För det senare får Polismyndigheten använda högst 10 000 000 kronor.

Polismyndigheten ska använda anslaget för att reducera det ackumulerade underskottet per den 31 december 2019 i verksamheten stämningsmannadelgivning med 1/10.

Medel får efter beslut av regeringen användas för att finansiera verksamhet som rör Polismyndigheten.

Medlen ska finansiera verksamheten vid avdelningen för särskilda utredningar i Polismyndigheten, undantaget de myndighetsgemensamma kostnader som finansieras via ap. 1 Polismyndigheten.

Medlen får användas för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för inre säkerhet och för administration av fonden.

Bidrag från EU ska redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU, undertitel 011 Bidrag från fonden för inre säkerhet.

Medlen får användas för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för integrerad gränsförvaltning, instrumentet för gränsförvaltning och visering, samt för administration av fonden.

Bidrag från EU ska redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU, undertitel 006 Bidrag från fonden för integrerad gränsförvaltning 2021-2027.

Medlen får användas för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för inre säkerhet och för administration av fonden.

Bidrag från EU ska redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU, undertitel 013 Bidrag från fonden för inre säkerhet 2021-2027.

Villkor

Beloppen avseende infrianden i tabellen är indikativa.

Polismyndigheten får ta emot bidrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avseende verksamhet inom området Samhällets krisberedskap.

Polismyndigheten medges undantag från bestämmelserna i 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) för anläggningstillgångar som helt eller till väsentlig del finansieras från anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering. Undantaget omfattar hela finansieringen av berörda anläggningstillgångar, även eventuell del som belastar annat än angivet anslag.