Försvarsmakten ska bidra till det övergripande målet för totalförsvaret och målet för det militära försvaret (prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4, rskr. 2020/21:136).

Regeringen har den 17 december 2020 fattat beslut om inriktning för Försvarsmakten 2021–2025 (Fö nr 30) och Försvarsmaktens operativa förmåga och försvarsplanering 2021–2025 (Fö nr 4).

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget för 2024 redovisa myndighetens bedömning av hur den operativa förmågan kommer att utvecklas under perioden 2024–2030 utgående från de mål som framgår av regeringens beslut den 17 december 2020 om inriktning för Försvarsmakten 2021–2025 (Fö nr 30) och Försvarsmaktens operativa förmåga och försvarsplanering 2021–2025 den 17 december 2020 (Fö nr 4). I redovisningen ska åren 2024 och 2025 särskilt belysas. Av redovisningen ska även framgå eventuella avvikelser från den planerade utvecklingen av operativ förmåga 2021–2030 som framgick av budgetunderlaget för 2022 och orsakerna till dessa.

Av resultatredovisningen i årsredovisningen ska en analys med eventuella avvikelser i förhållande till den i budgetunderlaget för 2022 planerade utvecklingen mot målen och orsakerna till dessa framgå. Resultatredovisningen i årsredovisningen ska omfatta både krigsorganisationens samlade förmåga och inom ramen för detta även förmågan för armén, marinen, flygvapnet samt logistik- respektive ledningsfunktionen.

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget för 2024 redovisa en uppdaterad planering för utvecklingen av krigsorganisationen 2024–2030, inklusive bl.a. personal, materiel, infrastruktur, utbildning samt övningar, för att successivt organisera och fylla upp den krigsorganisation som framgår av regeringens beslut den 17 december 2020 inriktning för Försvarsmakten 2021–2025 (Fö nr 30). I redovisningen ska åren 2024 och 2025 särskilt belysas. Av redovisningen ska även framgå eventuella avvikelser från den planerade utvecklingen av krigsorganisationen för åren 2021–2030 som inkom i myndighetens budgetunderlag för 2022.

Försvarsmakten ska i årsredovisningen redovisa resultatet av krigsorganisationens utveckling i förhållande till den planerade utvecklingen av krigsorganisationen som inkom i myndighetens budgetunderlag för 2022. Av redovisningen ska framgå en analys med slutsatser som fokuserar på avvikelser från den planerade utvecklingen och orsakerna till dessa.

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget för 2024 redovisa en uppdaterad planering för utvecklingen av myndighetens personella sammansättning i krigs- respektive grundorganisationen 2024–2033. Av redovisningen ska även framgå eventuella avvikelser från den plan som inkom i myndighetens budgetunderlag för 2022 och dess påverkan på den planerade utvecklingen av krigsorganisationen. I redovisningen ska åren 2024 och 2025 särskilt belysas. Myndigheten ska även redovisa behovet av särskilda kompetenser i krigs- och grundorganisationen samt vilka åtgärder, och tidpunkt för dessa, som har vidtagits och planeras vidtas i syfte att säkerställa tillgången till särskilda kompetenser, särskilt vad gäller flygförare, inom Försvarsmakten.

Försvarsmakten ska i årsredovisningen redovisa utvecklingen i förhållande till redovisad plan och den planerade utvecklingen av krigsorganisationen som inkom i myndighetens budgetunderlag för 2022. Av redovisningen ska framgå uppfyllnadsgrad av krigsplacerad personal i krigsförbanden och i reserver samt en analys med slutsatser med fokus på avvikelser.

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget för 2024 redovisa en planering för åren 2024–2033 för när viktigare materiel som framgår av investeringsplanen tillförs krigsförbanden och hur den påverkar den planerade utvecklingen av krigsorganisationen som inkom i myndighetens budgetunderlag för 2022. Myndigheten ska inför redovisningen inhämta underlag och synpunkter från Försvarets materielverk.

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget för 2024 redovisa hur myndigheten arbetar med vidmakthållande och underhåll för planerad respektive befintlig materiel för både krigs- och grundorganisationens behov. Av redovisningen ska även framgå hur det påverkar den planerade utvecklingen av krigsorganisationen som inkom i myndighetens budgetunderlag för 2022 och eventuella risker i detta.

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget för 2024 redovisa planerade infrastrukturella åtgärder för anläggningar för åren 2024–2035. Redovisningen ska tas fram i samråd med Fortifikationsverket.

Försvarsmakten ska i årsredovisningen utgående från regeringens beslut den 17 december 2020 om inriktning för Försvarsmakten 2021–2025 (Fö nr 30) och Försvarsmaktens operativa förmåga och försvarsplanering 2021–2025 den 17 december 2020 (Fö nr 4) övergripande redovisa resultatet av myndighetens vidtagna och planerade åtgärder vad avser infrastrukturella åtgärder i krigs- respektive grundorganisationen med särskild tonvikt på den återinrättade organisationsenheten Bergslagens Artilleriregemente (A 9) samt uppföljande redovisning av Dalregementet (I 13), Västernorrlands regemente med utbildningsdetachement (I 21), Norrlands dragonregemente (K 4), Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) och Upplands flygflottilj (F 16) som ska nå full kapacitet under perioden 2026–2030. Eventuella avvikelser eller risk för avvikelser och hur de bedöms ska framgå av redovisningen.

En delredovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 16 juni 2023.

Redovisningarna ska lämnas in efter samverkan med Fortifikationsverket.

Försvarsmakten ska redovisa vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit för att utveckla försörjningstryggheten i materielförsörjningen. Redovisningen ska göras med utgångspunkt i kraven på operativ förmåga och krigsorganisationens uthållighet. Redovisningen bör bland annat inkludera vilka åtgärder som vidtagits för att öka robusthet och uthållighet i försörjningen av ammunition samt organisations- och effektbestämmande materiel. Redovisningen ska lämnas in efter att underlag och synpunkter har inhämtats Försvarets materielverk.

Försvarsmakten ska i en separat bilaga till årsredovisningen lämna en samlad redovisning och analys av arbetet med cyberförsvarsförmågan inklusive förmågan att genomföra defensiva och offensiva operationer i cyberdomänen. Redovisningen ska även innehålla ekonomi uppdelat per anslagspost och en analys av hur samarbetet med Försvarets radioanstalt fortskrider.

Försvarsmakten ska vidta nödvändiga förberedelser som behövs för en svensk anslutning till Nato.

Försvarsmakten ska bistå Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) i arbetet inom Nato och inhämta instruktion från Regeringskansliet i frågor som är av politisk karaktär eller som innebär nya principiella ställningstaganden.

Försvarsmakten ska löpande stödja Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) med underlag avseende frågeformulär (DPCS) kopplat till Natos förmågeplaneringsprocess (NDPP). Myndigheten ska även bistå med protokollärt och administrativt stöd avseende genomförande av möten med mera i samband med genomförandet av denna process.

Försvarsmakten ska enligt närmare överenskommelse mellan myndigheten och Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) återrapportera till Regeringskansliet efter genomförda möten.

Försvarsmakten ska löpande redovisa Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) om hur stödet avseende NDPP fortlöper.

Försvarsmakten ska fortsätta avveckla det svenska förbandsbidraget till Minusma. Avvecklingen ska vara helt avslutad senast den 30 juni 2023. Huvuduppgiften för det svenska förbandet är att inom ramen för tillgängliga resurser och förmågor och i nära dialog med andra truppbidragande länder samt med FN, fortsätta den avveckling av det svenska förbandsbidraget till Minusma som inletts tidigast den 15 november 2022.

Avvecklingsstyrkan ska vara stationerad i Gao, huvudort i Minusmas östra sektor och får uppgå till ungefär 220 personer på plats. Styrkan ska med kort varsel kunna förstärkas tillfälligt för räddnings-, evakuerings-, förstärknings- och fritagningsinsatser vid försämrat säkerhetsläge eller förbandsrotationer. Sammantaget ska det förbandsbidraget kunna uppgå till högst 470 personer. Försvarsmakten ska till och med den 31 december 2023 även delta i följande internationella insatser:

• NATO Mission in Kosovo (KFOR) med högst fyra personer,
• NATO Mission in Iraq (NMI) i Irak med högst fem personer,
• Operation Inherent Resolve (OIR) i Irak med högst fem personer,
• EU Training Mission in Somalia (EUTM Somalia) med högst femton personer,
• European Union Naval Force Somalia Operation Atalanta) med högst tre personer,
• European Union Naval Force Mediterranean Operation Irini (EUNAVFOR MED Irini) med högst två personer.
• European Force Bosnia-Herzegovina Military Operation ALTHEA (EUFOR Althea), med högst en person.

Försvarsmakten får till och med den 31 december 2023 bidra till Operation UNIFIER med högst 25 personer.

Försvarsmakten får förhandla och ingå internationella överenskommelser samt komma överens om eventuella ändringar av eller att säga upp befintliga internationella överenskommelser med anledning av de svenska bidragen till Minusma, KFOR, NMI, OIR, EUTM Somalia, Operation Atalanta, EUNAVFOR MED Irini, EUFOR Althea och UNIFIER.

Försvarsmakten ska efter närmare anvisning från Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) planera och vidta förberedelser för att delta i internationella militära insatser.

Försvarsmakten ska i årsredovisningen redovisa resultat och erfarenheter från genomförda internationella militära insatser. Försvarsmakten ska redovisa hur insatserna har påverkat utvecklingen av krigsorganisationen och den operativa förmågan. Resultatet av genomförda insatser inom säkerhetssektorreform ska redovisas. Utfall i förhållande till budget ska redovisas i enlighet med särkostnadsmodellen.

Försvarsmakten ska delta med personal i följande insatser som belastar det under utgiftsområde 5 Internationell samverkan uppförda anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet:

• FN:s kommission för stilleståndsövervakning i Mellanöstern (UNTSO), FN:s insats för folkomröstning i Västsahara (MINURSO), FN:s militära observatörsgrupp i Indien och Pakistan (UNMOGIP), Neutrala nationernas övervakningskommission i Korea (NNSC) och FN:s insats i Jemen (UNMHA).
• EU-delegationen i Ukraina (Kiev), Kina (Peking), till stöd för genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Försvarsmakten ska i årsredovisningen redovisa samarbetet med andra svenska myndigheter om freds- och säkerhetsfrämjande samt konfliktförebyggande verksamhet och hur erfarenheterna tas om hand inom myndigheten.

Försvarsmakten ska bistå Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) i arbetet med Europeiska försvarsfonden (EDF) och delta i, följa upp och hålla sig informerad om de multilaterala samarbetena European Intervention Initiative (EI2), Framework Nations Concept (FNC) och Joint Expeditionary Force (JEF).

Försvarsmakten ska bistå Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) i återkommande rapportering inom ramen för internationella samarbeten, exempelvis EUMCQ, CARD och Pesco.

Försvarsmakten ska delta i projekt inom Pesco enligt bilaga 9.

Försvarsmakten ska bistå Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) i genomförandet av Sveriges EU-ordförandeskap 2023 och det svenska Nordefco-ordförandeskapet 2023.

Försvarsmakten ska till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 1 september 2023 redovisa en kartläggning av myndighetens internationella samarbeten och deras bidrag till förmågeutvecklingen.

Försvarsmakten ska i årsredovisningen redovisa utvecklingen och sitt deltagande i bi- och multilaterala samarbeten, av redovisningarna ska framgå vilka resultat som har uppnåtts och hur resultatet har påverkat Försvarsmaktens operativa förmåga. Vidare ska resultatet av samarbetet med andra svenska myndigheter framgå.

Försvarsmakten ska i årsredovisningen redovisa resultat och erfarenheter från genomförandet av det svenska EU-ordförandeskapet 2023 och det svenska Nordefco-ordförandeskapet 2023.

Försvarsmakten ska i årsredovisningen redovisa vilka projekt i den Europeiska försvarsfonden som har medfinansierats.

Försvarsmakten ska ha en stabil och långsiktig personalförsörjning av krigs- och grundorganisationen. Det är av strategisk betydelse för att upprätthålla beredskap och krigföringsförmåga. 

Försvarsmakten ska till årsredovisningen lämna en personalberättelse. 

Försvarsmakten ska i årsredovisningen redovisa resultat av de åtgärder avseende jämställdhetsintegrering som vidtagits för att myndighetens verksamhet ska bidra till att uppnå målen för jämställdhetspolitiken. 

Investeringsplaner enligt bilaga 7 gäller som riktlinje för myndighetens samhällsinvesteringar.

I tillägg till vad som framgår av 9 kap. 3-4 §§ förordningen (2000:606) om årsredovisning och budgetunderlag ska Försvarsmakten i budgetunderlaget redovisa investeringsplaner för samhällsinvesteringar för åren 2024–2035.

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget redovisa och kommentera väsentliga förändringar av investeringsplanen för anskaffning och utveckling i förhållande till föregående år samt förändringar med anledning av den politiska överenskommelsen om det militära och civila försvaret från den 16 mars 2022 (Fö2022/00232). Det beräknade årsvisa utfallet för respektive investering ska inkludera den prognostiserade prisutvecklingen. Försvarsmakten ska även redovisa hur förändringarna av investeringsplanen per försvarsgren påverkar uppfyllandet av de mål som framgår av regeringens beslut den 17 december 2020 om inriktning för Försvarsmakten 2021–2025 (Fö nr 30), Försvarsmaktens operativa förmåga och försvarsplanering 2021–2025 den 17 december 2020 Försvarsmakten ska senast den 1 september 2023 lämna in objektsredovisningar i enlighet med redovisad investeringsplan.

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget samlat framställa om regeringens medgivande för materielinvesteringar samt förberedelse för materielinvesteringar inom anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar om investeringarna medför ekonomiska åtaganden över 200 miljoner kronor, eller i övrigt medför förändringar av större betydelse för krigsorganisationen utveckling, påverkar Sveriges relationer till andra länder, eller är av särskild betydelse.

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget analysera större förändringar i investeringsplanen för vidmakthållande till följd av eventuella förseningar och tidigareläggningar av större materielsystem och vad detta får för påverkan i balanseringen av resurser mellan investeringsplanerna för vidmakthållande och anskaffning. Därtill ska Försvarsmakten i budgetunderlaget för 2024 redovisa vidmakthållande- och underhållsåtgärder för planerad respektive befintlig materiel för både krigs- och grundorganisationens behov.

Försvarsmakten ska i årsredovisningen följa upp investeringsplanerna för vidmakthållande och anskaffning. Försvarsmakten ska följa upp, analysera och bedöma hur genomförandet av investeringsplanerna påverkar den planerade utvecklingen av krigsorganisationen som inkom i myndighetens budgetunderlag för 2022.

Försvarsmakten ska efter att ha inhämtat underlag och synpunkter från Fortifikationsverket redovisa planerade materielrelaterade infrastrukturella åtgärder relaterade till redovisad investeringsplan för åren 2024–2035.

Försvarsmakten ska med stöd av Försvarets materielverk i redovisningen av investeringsplanerna i budgetunderlaget särredovisa objektsramar för stridsflyg- och undervattensområdena.

Försvarsmakten ska i årsredovisningen redovisa antalet upphandlingar, och den ekonomiska omfattningen, där miljöhänsyn tagits genom tillämpning av miljökriterier eller på annat sätt. Redovisningen ska också spegla det totala antalet upphandlingar och deras ekonomiska omfattning.

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget redovisa planeringen för perioden 2024–2035 avseende anslaget 1:4 Forskning och teknikutveckling. Av redovisningen ska även större skillnader mot budgetunderlaget för 2022 framgå. Försvarsmakten ska i budgetunderlaget redovisa hur forsknings- och utvecklingsresultat används i utvecklingen av den operativa förmågan, inklusive inom ramen för myndighetens investeringsplanering. Redovisningen ska innehålla vilka överväganden som legat till grund för den forskning och utveckling som har beställts och hur forskningsresurser utnyttjas. Vidare ska redovisas hur medlen för försvarsunderrättelseforskning har använts. Försvarsmakten ska särskilt redovisa hur tillgången till integritetskritisk kunskap och nyckelteknologier säkerställs.

Försvarsmakten ska i årsredovisningen redovisa hur resultat från forskning, utveckling och innovation, inklusive internationella samarbeten och civil-militär samverkan, tillgodogörs till nytta för försvarsförmågan.

Försvarsmaktens planering ska utgå från principen om utformning i enlighet med avdelad ekonomi. Eventuella fördyringar ska i första hand få konsekvenser inom de områden de uppstår och konsekvenser av eventuella omprioriteringar ska återredovisas till regeringen. Det innebär att anskaffning av materiel såväl som förbandsverksamheten måste anpassas efter tillgängliga medel, till exempel när det kommer till volym och kravspecifikationer. Om det uppstår fördyringar bör omprioritering i första hand ske inom berört materielprojekt eller inom ramen för berörd verksamhet.

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget för 2024 utgå från den ekonomiska ramen i bilaga 2.

Försvarsmakten ska senast den 22 februari 2024 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) redovisa hur samverkan avseende totalförsvarsplanering med aktörer inom den nya strukturen för samhällets krisberedskap och civilt försvar har utvecklats. Försvarsmaktens samverkan med Myndighetens för samhällsskydd och beredskap, de tio sektorsansvariga myndigheterna och de sex civilområdesansvariga länsstyrelserna ska särskilt framgå. Försvarsmakten ska redovisa på vilket sätt myndigheten utformat och delgett Försvarsmaktens behov av stöd från det civila försvaret vid höjd beredskap. Framgångsfaktorer och utmaningar ska framgå.

Försvarsmakten ska till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 1 mars 2023, skriftligen redovisa myndighetens förbandsomsättningssystem med tillhörande förbandsomsättningsplan.

Försvarsmakten ska senast den 1 september 2023 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) redovisa myndighetens arbete med att stärka de ekonomiska förutsättningarna, både vad gäller organisationsstöd och uppdragsersättning, för de frivilliga försvarsorganisationerna. Av redovisningen ska även framgå hur myndigheten arbetat med att införa en ny fördelningsmodell för organisationsstödet samt eventuella skillnader i förhållande till det förslag på en gradvis ökning av de ekonomiska nivåer som myndigheten redovisat i sitt förslag från den 25 augusti 2022.

Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska gemensamt redovisa till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 1 juli 2023 en kartläggning av övningar som innehåller större övningsmoment med deltagande av civila och militära aktörer som övande och som planeras fram till 2026, med utblick till 2030. Övningar med deltagare från de tio beredskapssektorerna och sex civilområdena ska inkluderas. Av redovisningen ska det bland annat framgå vilka aktörer som ska delta, vilka förmågor som ska övas och hur övningen avser bidra till att stärka förmågan inom totalförsvaret utifrån det övergripande målet för totalförsvaret samt målen för det militära försvaret respektive det civila försvaret enligt prop. 2020/21:30. Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska i arbetet samverka med berörda aktörer.

Försvarsmakten ska till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 14 april, den 18 augusti, den 13 oktober 2023 och den 19 januari 2024, inkomma med kvartalsredovisning avseende genomförda övningar med internationellt förbandsdeltagande. Av respektive redovisning ska även framgå planerade övningar med internationellt förbandsdeltagande i fråga om kommande tolvmånadersperiod. Redovisningarna ska innefatta deltagande länder samt en kort beskrivning av det svenska och de utländska bidragen i respektive övning.

Försvarsmakten ska till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 14 april, den 18 augusti, den 13 oktober 2023 och den 19 januari 2024, lämna en skriftlig kvartalsredovisning i fråga om närvaro av utländska statsfartyg, statsluftfartyg samt militära fordon på svenskt territorium. Redovisningen ska omfatta en övergripande sammanställning av verksamhet vilken förutsätter myndighetens beslut om tillträde till svenskt territorium enligt tillträdesförordningen (1992:118), samt innefatta tillträde inom ramen för gällande regeringsbeslut, inklusive rambeslut och beslut som gäller för viss tidsperiod. Av respektive redovisning ska även framgå planerad motsvarande verksamhet, i den utsträckning myndigheten har uppgift om detta.

Flygsäkerhetsinspektören vid Försvarsmakten ska till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 22 februari 2023 redovisa resultatet av sin tillsynsfunktion, innehållande bl.a. en bedömning av den militära luftfartens sammantagna risknivå kopplat till Försvarsmaktens huvuduppgift att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp.

Försvarsmakten ska senast den 1 mars 2023 redovisa hur arbetet med beställning och fördelning av personlig utrustning till krigs- och grundorganisationen, inklusive grundutbildningen med värnplikt, fortskrider.

Försvarsmakten ska efter att ha inhämtat underlag och synpunkter från Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut senast den 15 juni 2023 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) inkomma med en redovisning av integritetskritiska områden och omvälvande nyckeltekniker, vilka bedöms ha stor påverkan på materielförsörjning, förmåga och operationsmiljö. Redovisningen ska innehålla behov och prioriteringar samt åtgärder för hur dessa ska tillfredsställas såväl nationellt som genom bi- och multilaterala internationella samarbeten. 

Försvarsmakten ska efter att ha inhämtat underlag och synpunkter från Försvarets materielverk och Vinnova senast den 15 oktober 2023 inkomma till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) med förslag på hur innovationsprogram för forskning och utveckling, vilka utnyttjar civil-militära synergier, kan etableras och förvaltas inom ekonomisk ram samt hur detta kan koordineras med innovationsinitiativ inom Nato. 

Försvarsmakten ska under perioden 2022–2025 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) redovisa hur arbetet fortskrider avseende statens behov av it- och teletjänster med höga säkerhetskrav. Redovisningarna ska inkomma den 22 februari från och med år 2023 och sedan varje år fram till att uppdraget slutredovisas den 22 februari 2026. Av den årliga redovisningen ska Försvarsmaktens förbrukning av tilldelade medel framgå.

Försvarsmakten ska till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 1 september 2023 redovisa myndighetens arbete med att minska användningen av blyad ammunition. Av redovisningen ska framgå vidtagna åtgärder för att minska tillförsel av bly till mark och vatten.

Försvarsmakten ska till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 22 februari 2024 redovisa vilka konkreta åtgärder myndigheten har vidtagit under 2023 för att minska spridningen av högflourerade ämnen, PFAS.

Myndigheten ska inhämta tekniska och ekonomiska underlag rörande behovet av förändrad infrastruktur från Fortifikationsverket inför Försvarsmaktens framställningar om att få anskaffa respektive förbereda ett materielobjekt för anskaffning.

Försvarsmakten ska genomföra verksamhet enligt bilaga 3.

Försvarsmakten ska genomföra verksamhet enligt bilaga 4.

Av bilaga 6 framgår ett antal regeringsbeslut som innehåller övergripande inriktningar avseende myndighetens verksamhet. 

Försvarsmakten ska löpande hålla Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) informerat om planeringen för internationella möten på policynivå eller som myndigheten i övrigt bedömer vara av större betydelse. Efter genomfört möte ska en rapport skyndsamt lämnas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).

Försvarsmakten ska bidra till genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet i enlighet med regeringens beslut Sveriges nationella handlingsplan för genomförande av 2016–2020 den 28 april 2016 (UD2016/07898, UD nr 1:5). Försvarsmakten ska senast den 22 februari 2023 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) redovisa resultatet av det arbete myndigheten bedrivit med utgångspunkt i handlingsplanen om kvinnor, fred och säkerhet.

Försvarsmakten ska senast den 15 februari 2023 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) redovisa anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap för anslagspost 1 och 3 och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar för anslagspost 2 fördelade för 2022 på delfaktorer i försvarsprisindex enligt bilaga 5.

Försvarsmakten ska redovisa prognoser för 2023–2025 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras per anslagspost. Av kommentarerna ska framgå bakomliggande antaganden, osäkerhetsfaktorer samt ekonomiska och verksamhetsmässiga orsaker till eventuella förändringar. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. 

Vid väsentliga avvikelser mot tilldelade medel och gällande planering ska myndigheten ange vilka åtgärder som har vidtagits eller som planeras.

Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den:

• 6 februari
• 25 april
• 28 juli
• 23 oktober

Prognos för beställningsbemyndiganden

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 28 juli 2023 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) och utformas enligt närmare anvisningar från Regeringskansliet.

1. Anslagsposten får användas för att finansiera utbildnings- och övningsverksamhet för utveckling av försvarsmaktsorganisationen, planering och insatser. Anslagsposten får användas för stöd till frivilliga försvarsorganisationer och för stöd till veteransoldat- och anhörigorganisationer. Även fasta kostnader för multinationella samarbeten får finansieras från anslagsposten. Anslagsposten får vidare användas för det säkerhetsfrämjande samarbetet med andra länder samt för exportstödjande verksamhet och internationella materielsamarbeten.
2. Anslagsposten får användas för kostnader för personal samt för drift av fartyg och flygplan som av Försvarsmakten ställs till Försvarets radioanstalts disposition.
3. Anslagsposten får användas till verksamhet enligt statsflygsförordningen (1999:1354).
4. Högst 2 500 000 kronor får användas till stöd för utländskt deltagande vid Partnerskap för fred-aktiviteter samt aktiviteter i andan av Partnerskap för fred och motsvarande i Sverige och utlandet.
5. Högst 150 000 000 kronor får användas för uppdragsersättning till de frivilliga försvarsorganisationerna för deras utbildningsverksamhet, inklusive ungdomsverksamhet.
6. Högst 75 000 000 kronor får användas till organisationsstöd enligt 5 § förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. Av dessa medel får högst 1 700 000 kronor användas för bidrag till Försvarets civila idrottsförbund och till vissa militära tidskrifter.
7. Högst 30 000 000 kronor får användas till statsbidrag till frivilliga veteransoldat- och anhörigorganisationer för verksamhet som stödjer Försvarsmaktens personal före, under och efter tjänstgöring i internationella militära insatser samt anhöriga till sådan personal.
8. Försvarsinspektören för hälsa och miljö ska tilldelas högst 28 000 000 kronor. Av dessa ska lägst 2 000 000 kronor användas för dess kontroll- och tillsynsverksamhet, exklusive lönekostnader. Erforderlig personal ska ställas till försvarsinspektören för hälsa och miljös förfogande så att tillsynsuppgifter kan lösas enligt lag och andra föreskrifter. Resterande medel får användas för lönekostnader för försvarsinspektören för hälsa och miljö.
9. Försvarsmakten får använda högst 92 630 200 kronor som abonnemangsavgift för det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
10. Högst 5 000 000 kronor får användas för förtroende- och säkerhetsskapande verksamhet i enlighet med bilaga 3.
11. Försvarsmakten ska till Europeiska försvarsbyrån (EDA) betala in belopp enligt fakturor avseende Sveriges del av de överenskomna gemensamma kostnaderna för verksamhet vid EDA.
12. Anslagsposten får användas för kostnader för verksamhet inom ramen för det multinationella samarbetet Strategic Airlift Capability (SAC).
13. 10 000 000 kronor får användas för att finansiera kostnader i syfte att stärka cybersäkerheten inom ramen för ett nationellt cybersäkerhetscenter.
14. 20 000 000 kronor får användas för att genomföra en försörjningslösning för krigsmaterielsystem som Sverige överlåtit som gåva till Ukraina.

1. Anslagsposten får användas för kostnader för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift, för totalförsvarspliktiga som genomför grundutbildning eller som genomför repetitionsutbildning samt till hemvärnsoldater som erhållit dagpenning med värnplikt.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2023 om 133 315 000 kronor och ett regleringsbelopp för 2020 om -6 640 000 kronor.

2. Anslagsposten får användas för att reglera statliga ålderspensionsavgifter som tidigare ej har betalats in inklusive ränta om högst 63 342 965 kronor.

1. Anslagsposten får användas för att finansiera vidmakthållande av befintliga investeringar i materiel och anläggningar, inklusive förvaltningskostnader för vidmakthållande som utförs i egen regi, samt åtgärder för att upprätthålla minsta bestånd av beredskapsvaror i lager. 
2. Anslagsposten får användas för utgifter för vidmakthållande av fartyg och flygplan som av Försvarsmakten ställs till Försvarets radioanstalts disposition.
3. Anslagsposten får användas för utgifter i samband med vidmakthållande som uppkommer hos Försvarets materielverk för utfärdande av tullintyg i enlighet med förordningen (1994:1605) om tullfrihet m.m.

Anslagsposten får användas i enlighet med vad regeringen beslutar i särskilt beslut.

1. För respektive insats får Försvarsmakten använda högst följande belopp per insats (beloppen avser särkostnader, anges i tusen kronor): 

1. Anslagsposten får användas till särkostnader för Försvarsmaktens bidrag till insatser internationellt, förutom militärobservatörer, som inte innebär sändande av väpnad styrka till andra länder samt för sekondering av personal till internationella stabsbefattningar kopplade till pågående insatser, enligt regeringens närmare bestämmande. 
2. Anslagsposten för användas för bi- och multilateralt stöd som inte innebär sändande av väpnad styrka till andra länder.
3. Anslagsposten får användas för utbetalningar efter rekvisition till avgifter som följer av Sveriges Natomedlemskap.

1. Anslagsposten får användas till finansiering av förstagångsanskaffning av beredskapsvaror samt anskaffning med syfte att öka minsta bestånd av beredskapsvaror i lager.
2. Anslagsposten får användas till anskaffning och modifiering av krigsmateriel avseende objekt av mindre ekonomisk omfattning.
3. Anslagsposten får användas till att finansiera tjänster för utveckling och planering inom materiel- och logistikförsörjning. 
4. Anslagsposten får användas till materielutveckling och demonstratorer. 
5. Anslagsposten får användas till anslagsfinansierade anläggningar.
6. Anslagsposten får omfatta beställning från annan aktör än Försvarets materielverk.
7. Anslagsposten får användas till avveckling av vissa anläggningar genom beställning till Fortifikationsverket.
8. Anslagsposten får användas till ersättningsanskaffning för den materiel som genom gåva överlåtits till Ukraina. 
9. Anslagsposten får användas för att finansiera avveckling av materiel. 

1. Anslaget får användas för kostnader för forskning, utveckling och studier m.m. inklusive det nationella flygtekniska forskningsprogrammet (NFFP) och verksamhet vid Flygvapnets luftstridssimuleringscentrum (FLSC).
2. Högst 25 000 000 kronor får användas för flygteknisk forskning inom NFFP i enlighet med de beslut som fattas inom programmet.
3. Försvarsmakten ska till EDA inbetala belopp enligt fakturor som avser Sveriges del i de överenskomna kostnaderna för forsknings- och utvecklingssamarbetet inom EDA.

Villkor

Angivna belopp för infriade åtaganden är indikativa. Bemyndigandet avser befintliga investeringar som inte är av löpande eller driftskaraktär.

1. Myndigheten får besluta om avgifternas storlek upp till full kostnadstäckning för avgifter enligt 37–40 §§ förordningen
   (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten och för avgifter under punkt 1 och 2 under avsnitt 6.4 Villkor för avgiftsbelagd verksamhet.
2. Bestämmelser om avgiftens storlek för statsflyget framgår av statsflygsförordningen (1999:1354).

1. Myndigheten får ta ut avgifter för andra länders nyttjande av svensk campverksamhet vid internationella insatser.
2. Myndigheten ska ta ut avgifter för deltagande i Partnerskap för fred-aktiviteter för de deltagare som inte omfattas av de nordiska ländernas samarbete eller som inte finansieras från anslag under utgiftsområde 5 Internationell samverkan, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap eller utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Avgiftsinkomster enligt punkt 1–2 ovan, förordningen (1986:687) om dykarcertifikat m.m., statsflygsförordningen (1999:1354), förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet, förordningen (2006:344) om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning och 37–40 §§ förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten disponeras av myndigheten.

Avgiftsinkomster som redovisas mot anslag ska redovisas brutto mot anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap, 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt, 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar anslagspost 2 till Försvarsmaktens disposition samt 1:4 Forskning och teknikutveckling.

Ersättning för kostnader för tillstånd och tillsyn över militär luftfart

Inkomster från tillstånd för och tillsyn över militär luftfart enligt luftfartsförordningen (2010:770) ska redovisas mot inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter.

Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

Samtliga inkomster från Försvarsmakten avseende svenska FN-styrkor ska redovisas mot inkomsttitel 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor. Försvarsmakten kan efter framställning till och särskilt beslut av regeringen få disponera dessa inkomster.

1. Försvarsmakten undantas från 12 § anslagsförordningen (2011:223) enligt nedan. 

a) Försvarsmakten får, vad avser förstagångsanskaffning (dvs. första lageruppbyggnad) för ny materiel, anskaffa beredskapsvaror under anslaget 1:3 ap.2 Anskaffning av materiel och anläggningar. Försvarsmakten får under anslaget 1:1 ap.3 Vidmakthållande av materiel och anläggningar återanskaffa beredskapsvaror. Efter hand som förbrukning av beredskapsvaror sker i förbandsverksamheten ska kostnaden för detta föras mot anslaget 1:1 ap.1 Förbandsverksamhet och beredskap och motsvarande belopp föras som intäkt mot anslaget 1:3 ap.2 Anskaffning av materiel och anläggningar eller anslaget 1:1 ap.3 Vidmakthållande av materiel och anläggningar. Denna princip får även tillämpas vad gäller förnödenheter, inklusive drivmedel, anskaffade före 1 januari 2008.

b) När Försvarsmakten förbrukar ammunition m.m. vid insatser internationellt ska kostnaden för detta föras mot anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt och motsvarande belopp föras som intäkt mot anslagen 1:1 ap.1 Förbandsverksamhet och beredskap eller 1:1 ap.3 Vidmakthållande av materiel och anläggningar.

2. Försvarsmakten behöver inte finansiera investeringar i anläggningstillgångar som används eller kommer att användas i samband med internationella insatser med lån i Riksgäldskontoret enligt 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210).

3. Försvarsmakten undantas från kravet att redovisa enbart samhällsinvesteringar i myndighetens verksamhet enligt 9 kap 4 § Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Undantaget gäller för Försvarets materielverks samhällsinvesteringar avseende försvarets ägande vid industrin (FÄVI).

När Försvarsmakten tar emot inkomster hänförliga till kommersiella avtal och icke-statliga medel till följd av överenskommelser med industrin i samband med utveckling och anskaffning av materiel, får högst 20 000 000 kronor per år disponeras för ett enskilt avtal. Överstigande inkomster ska anmälas till regeringen. Av anmälan ska den samlade omfattningen av inkomsterna framgå. Regeringen kommer därefter att fatta beslut om hur dessa inkomster ska disponeras.

Vid försäljning av övertalig materiel får Försvarsmakten disponera totala nettointäkter om 20 000 000 kronor per år. (Nettointäkter definieras som inkomst av försäljning med avdrag för kostnader direkt relaterade till försäljningen, till exempel hyra av utställningslokal, annonskostnader eller kostnader för nödvändig modifiering av materiel för att möjliggöra försäljning). Försäljningsintäkter från försäljning av JAS 39 Gripen omfattas inte av denna bestämmelse. Därutöver gäller nedanstående.

Försvarsmakten ska till Försvarets materielverk fakturera ersättning för kostnader avseende materiel och verksamhet förknippade med försäljning och uthyrning av JAS 39 C/D samt försäljning av JAS 39 E samt därtill kopplade tjänster. Ersättning för verksamhet i och utom Sverige för JAS 39 C/D och E i samband med exportaffärer ska beräknas exklusive avskrivningskostnader. Kostnadsdelning avseende JAS 39 C/D och E hanteras i enlighet med bestämmelser i regleringsbrev för Försvarets materielverk.

Bestämmelsen omfattar inte hanteringen av statens återtag och royalty till staten, se regleringsbrev för Försvarets materielverk (Övriga inkomster, punkt 2).

Försvarsmakten ska ge stöd till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) genom att, vid behov, ställa körcentral till förfogande vid tjänsteresor.