Jordbruksverket ska redovisa arbetet med att bidra till att uppnå det av riksdagen beslutade målet om en ökad livsmedelsproduktion för livsmedelsstrategin, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås (prop. 2016/17:104, bet. 2016/17:MJU23, rskr. 2016/17:338). Inom sitt ansvarsområde ska Jordbruksverket även redovisa vilka regler och villkor som motverkar måluppfyllelsen och hur dessa hinder kan åtgärdas.

Jordbruksverket ska lämna en redovisning av användningen av TA-medel (Tekniskt stöd) från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska havs- och fiskerifonden och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden. 

Jordbruksverket ska redovisa hur myndigheten har bidragit till genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken. Utgångspunkter för rapporteringen ska vara skrivelse Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 (skr. 2020/21:133) samt proposition En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder (prop. 2017/18:179). Redovisningen ska ske enligt anvisningar från Tillväxtverket. 

Jordbruksverket ska redovisa myndighetens arbete med myndighetens strategi för svenskt fiske och vattenbruk 2021–2026 och tillhörande handlingsplaner. Av redovisningen ska det framgå vilka åtgärder som myndigheten har genomfört eller planerar att genomföra i syfte att bidra till att målen i strategin uppnås samt hur myndigheten har samverkat med Havs- och vattenmyndigheten. 

Jordbruksverket ska redovisa hur myndigheten deltagit i utvecklingen av BAT/BEP (bästa möjliga teknik/bästa miljöpraxis) avseende vattenbruk inom Helcomarbetet och i vilken utsträckning underlag om detta har levererats till Havs- och vattenmyndigheten. 

Jordbruksverket ska redovisa arbetet för att nå miljökvalitetsmålet ingen övergödning och genomförda åtgärder dels för att utveckla resultatbaserade ersättningar som minskar övergödningen från jordbruket och dels för att utveckla styrmedel för att minska övergödningen från hästhållningen.

Jordbruksverket ska redovisa hur myndigheten, inom sitt ansvarsområde, har bidragit till att bekämpa antibiotikaresistens och uppnå målen i regeringens strategi för arbetet mot antibiotikaresistens (S2020/00799). 

Jordbruksverket ska återrapportera hur man säkerställt att avgifterna för offentlig kontroll återspeglar myndighetens kostnader enligt den nya växtskyddslagen (2022:725). 

Jordbruksverkets planering för civilt försvar ska ta sin utgångspunkt i aktuella anvisningar för det civila försvaret (Ju2020/04658) samt inriktning för en sammanhängande planering för totalförsvaret (Fö2016/00864, Fö2017/00850, Fö2019/01291 (delvis) och Fö2020/01269 (delvis)).

1.1 Uppbyggnad av livsmedelsberedskapen

Jordbruksverket ska tillsammans med Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) fortsätta det arbete som inletts för att bygga upp en livsmedelsberedskap. Bland åtgärderna ingår bl.a. identifiering av samhällsviktig verksamhet i livsmedelskedjan som är nödvändig för totalförsvaret, analys av livsmedelskedjans beroenden och sårbarheter samt att mäta mängden livsmedel som flödar i det nationella livsmedelssystemet. Vidare ska företagens förmåga att kunna leverera varor och tjänster under höjd beredskap kartläggas och analyseras. Myndigheterna ska utarbeta en gemensam redovisning av vidtagna åtgärder, uppnådda resultat och förslag på fortsatt inriktning för det arbete som Livsmedelsverket, Jordbruksverket och SVA genomfört. Den gemensamma redovisningen ska delredovisas till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) av Livsmedelsverket senast den 30 september 2023. Slutredovisning ska lämnas den 1 april 2024.

En första redovisning med motiverade förslag på sådana strategiska varor som är särskilt viktiga för livsmedelskedjans funktionalitet när det gäller primärproduktionen och för vilka åtgärder därför kan behöva prioriteras ska lämnas till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) senast den 30 januari 2024.

1.2 Reglering av viss personal vid höjd beredskap

Jordbruksverket ska tillsammans med Livsmedelsverket utreda behovet av reglering av viss personal för arbete med djurhälsa, djurskydd och säkra livsmedel vid höjd beredskap. Nuvarande krigsveterinärförordningen (1981:648) är inte anpassad till nuvarande behov och förhållanden. I uppdraget ingår att ta fram förslag till nya författningar som ska ersätta den nuvarande krigsveterinärförordningen och att föreslå de ändringar i annan författning som kan krävas. Arbetet ska ske i dialog med SVA och länsstyrelserna. Myndigheterna ska redovisa resultatet i en gemensam rapport till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) senast den 20 september 2024.

1.3 Grunder för prioritering och fördelning av kritiska resurser

Jordbruksverket ska tillsammans med Livsmedelsverket utarbeta ett förslag med grunder för prioritering och fördelning av kritiska resurser på livsmedelsområdet för det fall ransoneringslagen (1978:268) skulle behöva tillämpas. Förutsättningarna att utarbeta ändamålsenliga strukturer och rutiner för prioritering och fördelning inom gällande regelverk ska analyseras och eventuella behov av kompletterande åtgärder ska identifieras. Myndigheterna ska redovisa resultatet i en gemensam rapport till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) senast 22 februari 2024.

Jordbruksverket ska lämna en redovisning av hur kontrollen av foder och animaliska biprodukter kan utvecklas och förbättras. Redovisningen ska även omfatta de brister i kontrollen som myndigheten identifierat och beskriva hur de kan åtgärdas. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (blivande Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) senast den 30 november 2023. 

Jordbruksverket ska månadsvis lämna en redogörelse och analys för marknadsutvecklingen i jordbruks- och trädgårdssektorn samt då förändringar påkallar det även bedöma hur lönsamheten för olika sektorer påverkas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (blivande Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) senast den sista vardagen månatligen.

Jordbruksverket ska bistå regeringen i arbetet med EU:s gemensamma jordbruks- och fiskeripolitik. Jordbruksverket ska bistå i utveckling av både den gemensamma jordbrukspolitiken för 2023–2027 (den strategiska planen) och havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet. Högre måluppfyllelse, effektivare administration, förenkling för stödmottagare samt långsiktig planering ska vara utgångspunkter för arbetet. Jordbruksverket ska löpande redovisa till Regeringskansliet (blivande Landsbygd- och infrastrukturdepartementet).

Jordbruksverket ska redovisa totalkostnad, styckkostnad och volym för föregående års handläggning av EU-stöden. Jordbruksverket ska redovisa nyckeltalet kostnad per stödkrona (både totalt och avseende Jordbruksverkets del) som avser kostnader för hantering av respektive stödgrupp i förhållande till utbetalade EU-stöd inklusive medfinansiering. Jordbruksverket ska även redovisa hur myndighetens hantering av EU-stöd i ökad utsträckning kan bidra till att:

– uppnå enhetlig regeltillämpning, kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster,

– minska kostnaden per stödkrona för förvaltning och kontroll av EU-fonder,

– effektivisera och förenkla för företag och myndigheter, särskilt avseende stödsökande,

– stöd kan betalas ut så tidigt som möjligt och

– minska fel i stödhanteringen.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (blivande Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) senast den 15 maj 2023.

Jordbruksverket ska redogöra för hur myndigheten kommer arbeta med att löpande identifiera, prioritera och åtgärda risker som uppmärksammas och som innebär en risk för att ackrediteringskriterierna (som finns fastställda i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2022/127 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116) inte längre uppfylls. Myndigheten ska involvera de delegerade organen (länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och Sametinget) i arbetet. Myndigheten ska i arbetet inhämta synpunkter från Ekonomistyrningsverket. Denna del av uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (blivande Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) senast den 31 mars 2023. 

Jordbruksverket ska även löpande redovisa de riskanalyser som görs enligt ackrediteringskriterium 1 C i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2022/127 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116. Riskanalyserna ska redovisas till Regeringskansliet ( Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) i samband med  kvartalsavstämningar, senast den

– 21 februari

– 9 maj

– 15 augusti

– 7 november

Jordbruksverket ska, i sin roll att vara samordnande aktör för jordbrukets kunskaps- och innovationssystem (AKIS) inom ramen för den strategiska planen, ta fram en sammanhållen plan för hur det samordnande arbetet ska bedrivas. I arbetet ingår även att ta fram en plan över hur medlen i interventionerna kompetensutveckling, samarbete och stöd inom EIP Agri, för hela perioden, effektivt bör nyttjas och fördelas mellan prioriterade insatser så att systemet stärks och effektivt bidrar till målen i den strategiska planen. Planen för det samordnande arbetet ska tas fram i nära samarbete med berörda stödmyndigheter, ta hänsyn till andra pågående statliga insatser och privata initiativ inom området, vara väl förankrad hos relevanta aktörer i jordbrukets kunskaps- och innovationssystem samt skapa förutsägbarhet i systemet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (blivande Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) senast den 1 maj 2023. Planen ska därefter regelbundet ses över under perioden och uppdateras vid behov.

Jordbruksverket ska, i genomförandet av den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, vidta åtgärder som bidrar till att uppfylla det övergripande målet om modernisering som beskrivs i artikel 6.2[1] i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115. Jordbruksverket ska också, i arbetet med den strategiska planen, vidta åtgärder som bidrar till och tar tillvara potentialen i arbetet med att stärka jämställdhet och icke-diskriminering. Vidare ska Jordbruksverket genomföra den strategiska planen så att interventionernas primära syften uppnås, samtidigt som möjliga sidoeffekter som kan bidra till andra mål som anges i artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 tas tillvara och följs upp. Jordbruksverket ska senast den 15 juni 2023 redovisa vidtagna samt planerade åtgärder till Regeringskansliet (blivande Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Jordbruksverket ska ansvara för utvärderingar av den kommande gemensamma jordbrukspolitiken, med utgångspunkt i beslutet om den strategiska planen (N2021/03087). Arbetet ska omfatta de uppgifter som framgår av artikel 140 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu). I arbetet ska även myndighetens uppdrag att utvärdera havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet (N2022/01128) beaktas. Jordbruksverket ska löpande redovisa arbetet till Regeringskansliet (blivande Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 28 juli 2023 till Regeringskansliet (blivande Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) och utformas enligt närmare anvisningar från Regeringskansliet.

Jordbruksverket ska redovisa prognoser för 2023–2026 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande tilll föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Därutöver ska prognoser lämnas på anslagspostnivå. Prognoskommentererna och tillhörande tabeller ska vara stegvisa och innehålla en beskrivning av vilka faktorer som påverkat prognosrevideringen. Jordbruksverket ska även redovisa vilken metod som använts för famtagande av prognos. Vid eventuella förändringar av metoden ska detta redovisas vid kommande prognostillfällen. Vid framtagande av prognos för anslag 1:10 Gårdsstöd m.m. ska Jordbruksverket använda den valutakurs som Regeringskansliet tillhandahåller. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

– 6 februari

– 25 april

– 28 juli

– 23 oktober

I bilaga 2 redovisas Jordbruksverkets pågående uppdrag.

Jordbruksverket ska ta fram ett förslag till utformning av stöd till utdelning av frukt, bananer och grönsaker i skolan. Förslaget ska innehålla en analys där Jordbruksverket beskriver måluppfyllnad, administrativa, ekonomiska och andra eventuella konsekvenser för både myndigheten och stödmottagarna. I uppdraget ingår även att föreslå en lämplig modell för förvaltning och kontroll av stödet. Förslaget ska om möjligt införas från och med skolåret 2024/2025. Denna del av uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) senast den 15 november 2023. Jordbruksverket ska även redovisa nödvändiga författningsändringar och justeringar i Sveriges strategi för implementering av EU:s skolprogram. Jordbruksverket ska i relevanta delar söka synergier med stödet till utdelning av skolmjölk. Även alternativa utformningar kan föreslås och i de fallen ska fördelar respektive nackdelar i förhållande till huvudförslaget redovisas. Denna del av uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) senast den 29 december 2023.

Uppdraget ska genomföras i samarbete med Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten i de delar som gäller identifiering av behov, måluppfyllelse, förväntade resultat, målgrupp, utdelning av produkter, kompletterande utbildningsåtgärder, stödberättigade kostnader, information och publicitet. I de delar det bedöms relevant ska Jordbruksverket även inhämta kunskaper och erfarenheter från Statens skolverk.

Slutsatsen av uppdraget ska inte påverka de generella förutsättningarna för ett effektivt genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken eller bidra till ökad risk för finansiella korrigeringar.

Det förslag Jordbruksverket utformar ska vara förenligt med Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/39 av den 3 november 2016 och kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/40 av den 3 november 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller unionsstöd till utdelning av frukt och grönsaker, bananer och mjölk vid utbildningsanstalter och om ändring av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 907/2014 samt andra relevanta rättsakter.

Jordbruksverket ska stödja det svenska genomförandet av Bocuse d’Or med 1 miljon kronor under 2023 i enlighet med förordningen (2018:1500) om stöd för åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin.

Jordbruksverket ska tillsammans med Statens veterinärmedicinska anstalt inleda arbetet med att utreda och föreslå utformningen av ett effektivt system för att förebygga och hantera salmonella med utgångspunkt från förslagen i Jordbruksverkets rapport Förstudie om åtgärder mot salmonella hos lantbrukets djur (LI2023/00416).

Jordbruksverket ska i nära dialog med berörda näringar ta fram en handlingsplan innehållande ett förslag på långsiktig vision för den blå värdekedjan i Sverige avseende pelagiska arter. Arbetet ska utgå ifrån samtliga hållbarhetsdimensioner och syfta till att mer av fiskemöjligheterna ska kunna landas och beredas till livsmedel i Sverige. Utöver fisket, beredningsindustri, nyttjande av sidoströmmar samt samspelet med import ska handlingsplanen beakta infrastrukturinsatser som kan omfatta hamnar, transporter och lagringsmöjligheter. Genomförandet av uppdraget ska utgå från tidigare arbete som redovisas i rapporten Vägen framåt mot mer livsmedel av svenskfångad sill och skarpsill (LI2023/02195) och beakta lönsamheten och innovationsbehov i hela den blå värdekedjan där den svenska beredskapen ska beaktas för att vid olika former av kriser möjliggöra en högre grad resursnyttjande för humankonsumtion. Uppdraget ska redovisas senast  den 30 september 2024 till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Jordbruksverket ska analysera och identifiera eventuella hinder och utvecklingsbehov för att den hållbara produktionen, konsumtionen och användningen av algbaserade livsmedel ska kunna öka i Sverige. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2024 till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Jordbruksverket ska förbereda för stöd för metangasreducering enligt förordningen (2014:1528) om statligt stöd till produktion av biogas så att det även kan betalas för perioden den 1 oktober till den 31 december 2023.

1. Anslagsposten får belastas för utgifter i enlighet med förordningen (2009:1397) om veterinär service av allmänt ekonomiskt intresse.
2. Högst 11 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2009:1396) om stöd till företag med avlägset belägen djurhållning för vissa veterinärkostnader.

Anslagsposten får användas för bidrag till djurhälsovård.

1. Medel får utbetalas till berörda organisationer. Utbetalningen ska ske med en fjärdedel per kvartal och efter hörande av Lantbrukarnas Riksförbund.
2. Beträffande stöd till företag får medel disponeras i enlighet med villkoren i 1 kap. och artikel 21 och 26 i kommissionens förordning (EU) nr 2022/2472 av den 14 december 2022 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L327, 21.12.2022, p.1-81). Medel får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

1. Anslagsposten får belastas med utgifter i enlighet med bestämmelser som regeringen meddelar i varje enskilt fall samt för ersättning enligt epizootilagen (1999:657), zoonoslagen (1999:658) och lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m. eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagarna. 
2. Anslagsposten får användas till smittskyddsberedskapsuppgifter med anledning av epizootilagen och zoonoslagen och lagen om provtagning på djur.
3. Anslagsposten får användas för erforderliga undersökningar vid sjukdomsutredningar, handläggning av ersättningsansökningar i samband med bekämpande av smittsamma djursjukdomar och bisjukdomar.
4. Anslagsposten får användas för särskilda undersökningar avseende främst zoonoser, serologiska undersökningar, undersökningar avseende salmonella samt bidrag för särskilda undersökningar vid obduktioner.
5. Högst 2 500 000 kronor får användas för att ersätta producenter för vissa kostnader vid upptäckt av ehec-smitta i samband med besättningsstudier eller åtgärder som har till syfte att ge kunskaper om möjlighet till bekämpning av ehec-bakterien.
6. För bisamhällen som förintas enligt myndighets förordnande får ersättning lämnas enligt bisjukdomsförordningen (1974:212). Medlen får också användas för utbildning av bitillsynsmän.
7. Beträffande stöd till företag får medel disponeras för utgifter i enlighet med villkoren i 1 kap. och artikel 26 i kommissionens förordning (EU) nr 2022/2472. Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. För stöd till företag får medel även disponeras för utgifter i enlighet med villkoren i kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse.
8. Jordbruksverket får använda högst 60 000 000 kronor för utbetalningar till Trafikverket i enlighet med uppdraget till Trafikverket att bistå Statens jordbruksverk med stängslingsåtgärder (LI2023/03413 och LI2023/03377).

Anslagsposten får användas för bidrag till bekämpning av vissa djursjukdomar.

1. Medel får utbetalas till berörda organisationer. Utbetalningen ska ske med en fjärdedel per kvartal och efter hörande av Lantbrukarnas Riksförbund.
2. Beträffande stöd till företag får medel disponeras i enlighet med villkoren i 1 kap. och artiklarna 21 och 22 i kommissionens förordning (EU) 2022/2472 av den 14 december 2022 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklara förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt EUT L327, 21.12.2022, s. 1–81.  Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

1. Medlen får användas för att kartlägga och dokumentera sjukdomsläget för de sjukdomar där Sverige beviljats tilläggsgarantier samt för att även i övrigt kunna utföra de sjukdomskontroller som EU ställer krav på. Medlen får även användas för att kontinuerligt läsa av sjukdomsläget för de sjukdomar där EU:s regler för handel med djur innebär att sjukdomsberedskapen måste höjas samt för att utbilda de veterinärer som ska utföra övervakande kontroller.  
2. Medlen får även användas för nationell medfinansiering av TSE-kontroller (Transmissible spongiform encephalopathies) för riskdjur.
3. Medlen får användas av Jordbruksverket för obduktionsverksamhet. Jordbruksverket får även utbetala medlen till berörd organisation. Medlen får utbetalas med en fjärdedel per kvartal.
4. Beträffande stöd till företag får medel disponeras i enlighet med villkoren i 1 kap. och artikel 26 i kommissionens förordning (EU) nr 2022/2472. Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

1. Anslaget får användas för Jordbruksverkets förvaltningsutgifter.
2. Av anslagsposten får högst 4 000 000 kronor finansiera verksamheten i Centrala djurförsöksetiska nämnden. Jordbruksverket ska särredovisa dessa kostnader. En jämförelse ska göras med föregående år. 
3. Av anslagsposten får högst 3 300 000 kronor finansiera verksamheten i Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård. Jordbruksverket ska särredovisa dessa kostnader. En jämförelse ska göras med föregående år. 
4. Av anslagsposten får 10 000 000 kronor för kunskapsnav för animalieproduktion betalas ut som bidrag till RISE Research Institutes of Sweden AB (RISE) i enlighet med regeringens beslut den 19 januari 2023 i ärende LI2023/01508. Medlen till RISE avser kunskapsutbytes- och informationsåtgärder samt forskning och utveckling inom jordbrukssektorn enligt 1 kap. och artiklarna 21 och 38 i kommissionens förordning (EU) 2022/2472 av den 14 december 2022 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
5. Av anslagsposten får högst 72 000 000 kronor användas för kompetensutveckling inom miljöområdet. Beträffande stöd till företag får medel disponeras för utgifter i enlighet med villkoren i 1 kap. och artiklarna  21 och 22 i kommissionens förordning (EU) 2022/2472. Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.
6. Av anslagsposten bör minst 3 000 000 kronor användas för kvalitetsuppföljning i ängs- och betesmarker samt uppföljning av småbiotoper. 
7. Av anslagsposten bör minst 8 500 000 kronor användas för åtgärder inom det nationella programmet för växtgenetiska resurser.
8. Av anslagsposten bör minst 5 000 000 kronor bör användas till arbetet med djurskyddskontroll.
9. Av anslagsposten bör minst 15 000 000 kronor användas för arbete inom Jordbruksverkets kompetenscentrum för 3R-frågor.
10. Av anslagsposten bör minst 34 000 000 kronor användas för att förstärka arbetet med civilt försvar varav minst 14 000 000 kronor ska användas till uppdragen om uppbyggnad inom livsmedelsberedskapen och åtgärder vid en bristsituation i livsmedelskedjan.
11. Anslagsposten får användas för statistik inom jordbruks- och livsmedelsområdet och av EU-medfinansierad statistik inom jordbruks- och livsmedelsområdet. EU-medlen ska redovisas mot inkomsttitel 691103 Jordbruks- och livsmedelsstatistik.
12. Jordbruksverket ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Jordbruksverket ska betala totalt 350 800 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 
13. Ersättningen för uteblivna intäkter för kattregistret får användas för att täcka upparbetade förvaltningskostnader som är hänförliga till kattregistret. Resterande delen av ersättningen får föras över från förvaltningsanslaget till Resultatområde Djur för att täcka kommande kostnader för kattregistret.

1. Anslagsposten får användas för utgifter för åtgärder mot växtskadegörare samt för att ersätta enskilda för kostnader eller förluster till följd av sådana åtgärder enligt växtskyddslagen (2022:725) och växtskyddsförordningen (2022:795). Utgifter för beredskapsåtgärder, akuta skyddsåtgärder, kontroller, inventeringar m.m. mot karantänskadegörare finansieras också med detta anslag liksom undersökningar av organismer och växtprover som av Jordbruksverket överlämnas för laboratoriemässig diagnostisering. Vidare får anslaget användas till internationellt engagemang inom området bekämpning av växtskadegörare. Slutligen används anslaget för utgifter för verifiering av de svenska skyddade zonerna.
2. .

1. Stöd får lämnas enligt förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare.
2. Gårdsstöd samt medel avsatta för särskilt stöd ska redovisas mot inkomsttitel 6111 Gårdsstöd. Kursdifferenser på återflöden från EU:s garantifond för jordbruket redovisas dock mot inkomsttitel 6119002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder.
3. Återbetalda felaktigt utbetalda belopp enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (förordningen om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken) (20 procent) och tvärvillkor enligt samma förordning (25 procent) redovisas mot inkomsttitel 2714 Sanktionsavgifter m.m.

1. EU-medlen ska redovisas mot inkomsttitel 6119001 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket. Kursdifferenser på återflöden från EU:s garantifond för jordbruket redovisas dock mot inkomsttitel 6119002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder.

1. Anslagsposten får användas för stöd som lämnas enligt förordningen (2011:926) om EU:s förordningar om pris- och marknadsreglering av jordbruksprodukter.
2. EU-medlen avseende offentlig lagring ska redovisas mot inkomsttitel 6116 Offentlig lagring. EU-medlen avseende övrig intervention ska redovisas mot inkomsttitel 6113 Övriga interventioner. EU-medlen avseende exportbidrag ska redovisas mot inkomsttitel 6114 Exportbidrag. Kursdifferenser på återflöden från EU:s garantifond för jordbruket redovisas dock mot inkomsttitel 6119002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder.
3. Försäljningsinkomster av offentligt lagrad vara redovisas mot inkomsttitel 2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter.
4. Förverkade säkerheter tillfallande Sverige och återbetalda belopp enligt förordningen om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (20 procent) redovisas mot inkomsttitel 2714 Sanktionsavgifter m.m.

1. Anslagsposten ska disponeras för den statliga svenska andelen i det stöd som finansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) under anslaget 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk.
2. Anslagsposten får användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artikel 59.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (nedan den gemensamma förordningen för ESI-fonderna) och artikel 78.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 av den 15 maj 2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden och om upphävande av rådets förordningar (nedan havs- och fiskerifondsförordningen). Under programperioden 2014–2020 har myndigheterna nedanstående ramar för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande. Utbetalningar får ske längst t.o.m. räkenskapsåret 2023. Högst 8 000 000 kronor får användas för att ersätta Ekonomistyrningsverkets revisionskostnader av havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020. Högst 24 800 000 kronor får användas för övriga uppgifter i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning såsom uppföljning och utvärdering inklusive utvärderingssekretariat, finansiering av den delen av det nationella landsbygdsnätverket som arbetar med lokalt ledd utveckling i havs- och fiskeriprogrammet, genomförandet av sammanträden med programmets övervakningskommitté, förvaltning av lokalt ledd utveckling, fondsamordning, förvaltning av programrelaterade it-system och informationsinsatser.
3. Anslagsposten får disponeras enligt förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen för åtgärder som inte omfattas av gemenskapens medfinansiering.
4. Det ankommer på samtliga länsstyrelser att förvalta fiskerilånen och vidta de åtgärder som behövs för att undvika förlust på grund av utlämnat lån. Vinst eller förlust som uppkommer i samband med att egendom som utgör säkerhet för fiskerilån tas i anspråk för att skydda statens fordran, ska i enlighet med de grunder som anges i prop. 1971:63 angående stödåtgärder på fiskets område m.m. föras till respektive täckas av anslaget.
5. Influtna amorteringar och räntor avseende det äldre anslaget Lån till fiskerinäringen ska redovisas på inkomsttitlarna 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen respektive 2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen på statsbudgetens inkomstsida. Influtna amorteringar och räntor för tidigare beviljade fiskeredskapslån ska redovisas på inkomsttiteln 4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet respektive 2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet.

1. Anslagsposten får användas för utgifter för ekonomiskt stöd till yrkesfisket för höjda priser på drivmedel och för administration av stödet.
2. Av anslagsposten får högst 7 000 000 kronor användas för administration av stödet. Länsstyrelsen ska även fördela medel till övriga länsstyrelser som har kostnader för administration i samband med krisstödet.

1. EU-medlen under anslaget får användas enligt havs- och fiskerifondsförordningen.
2. Jordbruksverket ska redovisa betalningar från EU-budgeten mot inkomsttitel 6214001 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014–2020. Kursdifferenser på återflöden från EU:s fiskerifond redovisas dock mot inkomsttitel 6214002 Kursdifferenser från EU:s fiskerifond.
3. Anslagsposten får användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artikel 59.1 den gemensamma förordningen för ESI-fonderna och artikel 78.1 b havs- och fiskerifondsförordningen. Under programperioden 2014–2020 har myndigheterna nedanstående ramar för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande. Utbetalningar får ske längst t.o.m. räkenskapsåret 2023. Högst 12 000 000 kronor får användas för att ersätta Ekonomistyrningsverkets revisionskostnader av havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020. Högst 37 200 000 kronor får användas för övriga uppgifter i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning såsom uppföljning och utvärdering inklusive utvärderingssekretariat, finansiering av den delen av det nationella landsbygdsnätverket som arbetar med lokalt ledd utveckling i havs- och fiskeriprogrammet, genomförandet av sammanträden med programmets övervakningskommitté, förvaltning kring lokalt ledd utveckling, fondsamordning, förvaltning av programrelaterade it-system och informationsinsatser.

1. Jordbruksverket får använda högst 25 000 000 kronor för att vidta fortsatta åtgärder som främjar produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel i enlighet med uppdrag att, inom ramen för livsmedelsstrategin, vidta åtgärder för främjande av produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel (N2018/02711) inklusive Jordbruksverkets samordningsfunktion för ekologiska livsmedel. Beträffande stöd till företag får medel disponeras i enlighet med förordningen (2018:1500) om stöd för åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin.
2. Jordbruksverket får använda högst 29 000 000 kronor för genomförande av uppdraget att vidta åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin (N2019/03241) och för genomförande av uppdraget att genomföra åtgärder i vildsvinspaketet inom ramen för livsmedelsstrategin (N2020/01012). Beträffande stöd till företag får medel disponeras i enlighet med förordningen (2018:1500) om stöd för åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin.
3. Jordbruksverket får använda högst 1 000 000 kronor för genomförande av uppdraget i detta regleringsbrev om svenska deltagandet i Bocuse d’Or 2023.
4. Jordbruksverket får använda högst 400 000 kronor för genomförande av uppdraget i detta regleringsbrev om att utreda och föreslå utformning av ett effektivt system för att förebygga och hantera salmonella.
5. Jordbruksverket får använda högst 500 000 kronor för genomförande av uppdrag i detta regleringsbrev om framtagande av handlingsplan för den blå värdekedjan och utvecklingen av svensk algindustri.

1. Livsmedelsverket får använda högst 36 500 000 kronor för genomförande av uppdraget att vidta åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin (N2019/03245) för genomförande av uppdraget att genomföra åtgärder i vildsvinspaketet inom ramen för livsmedelsstrategin (N2020/01010) och genomförande av åtgärder för att öka likvärdigheten i livsmedelskontrollen i hela landet (N2020/03067). Beträffande stöd till företag vid finansiering av verksamhet som syftar till att få svenska anläggningar godkända för export till tredje land får medel disponeras i enlighet med förordningen (2018:1500) om stöd för åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin.
2. Livsmedelsverket får använda högst 28 000 000 kronor för ersättning till privatpersoner för analyskostnader av förekomsten av trikiner eller cesium-137 i vildsvinskött, varav högst 2 000 000 kronor får användas för Livsmedelsverkets administrationskostnader. För ersättningarna tillämpas förordningen (2021:576) om ersättning för vissa analyskostnader av vildsvinskött.
3. Livsmedelsverket får använda högst 2 000 000 kronor för att genomföra uppdrag att samordna kommunikationsinsatser i vildsvinspaketet inom ramen för livsmedelsstrategin (N2022/01539).

1.

1. Länsstyrelsen i Kronobergs län får använda högst 2 500 000 kronor för att anpassa it-systemet för primärproducenter (Primör) för registrering av jägare, genom ändring av uppdraget att genomföra åtgärder i vildsvinspaketet inom ramen för livsmedelsstrategin (LI2023/02838).

1. Sveriges lantbruksuniversitet får använda högst 11 000 000 kronor för genomförande av uppdraget att vidta åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin (N2019/03244).

1. Tillväxtverket får använda högst 27 000 000 kronor för genomförande av uppdraget att vidta åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin (N2019/03240). Beträffande stöd till företag får medel disponeras i enlighet med förordning (2018:1500) om stöd för åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin.
2. Tillväxtverket får använda högst 5 000 000 kronor för genomförandet av uppdraget Att bidra till att förenkla och effektivisera för verksamhetsutövare inom livsmedelskedjan att anmäla eller ansöka om tillstånd för miljöfarlig verksamhet (N2021/00171).

1. Högst 20 000 000 kronor får användas till uppdraget för Sveriges export- och investeringsråd (N2019/03242).
2. Av anslagsposten får 10 000 000 kronor användas för ett nationellt resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling (N2021/02040).
3. 160 000 kronor av anslagsposten får användas efter beslut av regeringen.
4. Av anslagsposten får högst 1 000 000 kronor användas av Sveriges export- och investeringsråd för att stärka konceptet och genomförandet av Nordic Oats i enlighet med uppdraget att genomföra åtgärder under 2020–2025 inom ramen för livsmedelsstrategin (N2019/03242).

1. Verket för innovationssystem (Vinnova) får använda högst 2 000 000 kronor för genomförande av uppdraget att vidta åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin (N2019/03243).

1. Statens veterinärmedicinska anstalt får använda högst 100 000 kronor för genomförande av uppdraget i detta regleringsbrev om att utreda och föreslå utformning av ett effektivt system för att förebygga och hantera salmonella.

1. Anslagsposten får användas och fördelas till berörda länsstyrelser för kostnader i arbetet med förbud mot eller villkor för utfodring av vilt som inte hålls i hägn (prop. 2020/21:183).

1. Ersättning får lämnas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och i enlighet med därtill hörande genomförandeförordningar och i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU 2020/2220) av den 23 december 2020 om fastställande av vissa övergångsbestämmelser för stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) under åren 2021 och 2022. Ersättning ska lämnas i enlighet med landsbygdsprogrammet och med tillämplig nationell lagstiftning. Jordbruksverket ska använda högst 30 000 000 kronor till fokusområde 2A för åtgärder inom trädgårdsnäringen.
2. Jordbruksverket får inom ramen för vad EU:s regelverk tillåter och i enlighet med programmets nationella mål och regionala handlingsplaner omfördela medel mellan åtgärder.
3. Anslagsposten får användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artikel 59.1 den gemensamma förordningen för ESI-fonderna och artikel 51.2 förordningen om EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling. Under programperioden 2014–2022 har myndigheterna nedanstående ramar för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande. Utbetalningar får ske längst t.o.m. räkenskapsåret 2025.

• För Jordbruksverkets kostnader högst 587 857 000 kronor.
• För länsstyrelsernas kostnader högst 458 635 000 kronor. Fördelning av medel mellan länsstyrelserna ska ske i samråd med länsstyrelserna i syfte att få till stånd ett effektivt genomförande av programmet.
• För Sametingets kostnader högst 11 075 000 kronor.
• För Tillväxtverkets kostnader högst 16 891 000 kronor.
• För Sveriges lantbruksuniversitets kostnader högst 40 271 000 kronor.

1. Stöd får lämnas i enlighet med den gemensamma förordningen för ESI-fonderna, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning (regionalfondsförordningen) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden (socialfondsförordningen).
2. Anslagna medel får användas för tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artikel 59.2 och 119 den gemensamma förordningen för ESI-fonderna. Utbetalningar får ske längst t.o.m. räkenskapsåret 2023.

1. Nationellt stöd får utbetalas enligt förordningen (1996:93) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige och kommissionens beslut (EU) 2022/2460 av den 13 december 2022 om systemet för långsiktigt stöd på nationell nivå till jordbruket i de nordliga områdena i Sverige. Från anslagsposten får utbetalas högst 2 960 000 kronor för ersättning för merkostnader för transport av självdöda eller nödslaktade tamdjur från jordbruk i norra Sverige norr om 62:a breddgraden. Ersättningen utgår för kostnader för bortskaffande av självdöda eller nödslaktade djur enligt 1 kap. och artikel 27 kommissionens förordning (EU) nr 2022/2472. Jordbruksverket ska genom revision kunna kontrollera att beräkning av merkostnaden för norra Sverige, områdesavgränsningen och andra villkor för stödberättigande och ekonomisk redovisning av stödet uppfylls. Medel som inte har använts i enlighet med de av Jordbruksverket fastställda villkoren ska återbetalas. Utbetalningar av ersättning för merkostnader för insamling av kadaver redovisas särskilt. Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. 

1. Anslagsposten får användas för utgifter för att administrera ekonomiskt stöd till lantbrukare och trädgårdsnäringen som drabbats av höjda priser på insatsvaror 2022. Länsstyrelsen ska även fördela medel till övriga länsstyrelser som har kostnader för administration i samband med krisstödet.

1. Anslagsposten får användas för statsbidrag till kommuner med geografiska och demografiska utmaningar i enlighet med regeringens beslut N2022/00186.

1. Anslagsposten får användas till eventuella finansiella korrigeringar och straffavgifter som följer av den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken samt för rättegångskostnader med anledning av att sådana finansiella korrigeringar och straffavgifter aktualiseras. Endast de av kommissionen formellt fastställda finansiella korrigeringarna får belasta anslaget. 

Utgifter under följande anslag får täckas:

– 1:8 Statens jordbruksverk, villkor 1.

– 1:10 Gårdsstöd m.m.

– 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.

– 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk.

– 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur.

– 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027.

– 1:31 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027.

2. Anslaget får användas till skadestånd.

1. Anslagsposten får användas för utgifter för ekonomiskt stöd till lantbrukare och trädgårdsnäringen som drabbats av höjda priser på insatsvaror 2022. 
2. Av anslagsposten får högst 3 000 000 kronor användas för utgifter för att administrera ekonomiskt stöd till lantbrukare och trädgårdsnäringen som drabbats av höjda priser på insatsvaror 2022.

1. Anslagsposten får användas för utgifter för ekonomiskt stöd till jordbrukare som drabbats av höjda priser på insatsvaror 2022. 
2. Av anslagsposten får högst 5 000 000 kronor användas för utgifter för att administrera ekonomiskt stöd till lantbrukare och trädgårdsnäringen som drabbats av höjda priser på insatsvaror 2022.

1. Stöd får lämnas i enlighet med den gemensamma förordningen för ESI-fonderna, regionalfondsförordningen och socialfondsförordningen.
2. EU-medel ska redovisas mot inkomsttitel 6314011 Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från Regionala utvecklingsfonden och Socialfonden 2014–2020 och på inkomsttitel 6414003 Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från Regionala utvecklingsfonden och Socialfonden 2014–2020. Kursdifferenser på återflöden från Regionala utvecklingsfonden och Socialfonden redovisas dock på inkomsttiteln 6119002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder.
3. Anslagsposten får användas för tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artiklarna 59.2 och 119 den gemensamma förordningen för ESI-fonderna. Utbetalningar får ske längst t.o.m. räkenskapsåret 2023.

1. Ersättning får lämnas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och med därtill hörande genomförandeförordningar. Ersättning får även lämnas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU 2020/2220) av den 23 december 2020 om fastställande av vissa övergångsbestämmelser för stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) under åren 2021 och 2022. Ersättning ska lämnas i enlighet med landsbygdsprogrammet och med tillämplig nationell lagstiftning.
2. EU-medel ska redovisas mot inkomsttitel 6125001 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2020. Kursdifferenser på återflöden från EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling redovisas dock på inkomsttiteln 6119002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder.
3. Jordbruksverket får inom ramen för vad EU:s regelverk tillåter och i enlighet med programmets nationella mål och regionala handlingsplaner omfördela medel mellan åtgärder.

4. Anslagsposten får användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artikel 59.1 den gemensamma förordningen för ESI-fonderna och artikel 51.2 förordningen om EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling. Under programperioden 2014–2022 har myndigheterna nedanstående ramar för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande. Utbetalningar får ske längst t.o.m. räkenskapsåret 2025.

• För Jordbruksverkets kostnader högst 434 576 000 kronor. 
• För länsstyrelsernas kostnader högst 340 935 000 kronor. Fördelning av medel mellan länsstyrelserna ska ske i samråd med länsstyrelserna i syfte att få till stånd ett effektivt genomförande av programmet.
• För Sametingets kostnader högst 8 175 000 kronor.
• För Tillväxtverkets kostnader högst 12 469 000 kronor.
• För Sveriges lantbruksuniversitets kostnader högst 29 729 000 kronor.

1. Anslagsposten får användas för utgifter motsvarande EU:s finansiering för ekonomiskt stöd till jordbrukare som drabbats av höjda priser på insatsvaror 2022.

1. Anslagsposten får användas för försöks- och utvecklingsverksamhet i syfte att bidra till uppfyllelse av för jordbruket relevanta miljökvalitetsmål, särskilt Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan. Av anslaget får medel användas för en strategi för växtskydd med beaktande av relevanta miljökvalitetsmål. Försöks- och utvecklingsverksamhet relaterad till ekologisk produktion ska särskilt uppmärksammas.
2. Medel får användas för utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitikens effekter på hållbarhet där Agenda 2030:s integrerade och balanserade perspektiv ska vara en viktig utgångspunkt, samt för internationellt standardiseringsarbete.
3. Från anslaget ska utbetalas 2 500 000 kronor till Fritidsodlingens Riksorganisation för informations- och rådgivningsverksamhet samt minst 750 000 kronor till Stiftelsen Trädgårdsodlingens elitplantstation. Outnyttjade medel ska återbetalas till Jordbruksverket.
4. Beträffande stöd till företag får medlen disponeras i enlighet med villkoren i 1 kap. och artikel 38 i kommissionens förordning (EU) nr 2022/2472.
5. Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

1. Anslagsposten får användas för genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Medel får användas för verksamhet rörande funktionstester av spridningsutrustning för växtskyddsmedel. Bidrag för köp av testutrustning får betalas ut i enlighet med förordningen (1987:1179) om statsbidrag till företag som utför funktionstest av lantbrukssprutor. Medel får användas för internationellt standardiseringsarbete.

1. Anslagsposten får användas till stöd för metangasreducering enligt förordningen (2014:1528) om statligt stöd till produktion av biogas liksom uppföljning och utvärdering av stödens effekter.

1. Anslaget disponeras av Länsstyrelsen i Dalarnas län och ska fördelas ut efter behov till länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län. Länsstyrelsen i Dalarnas län ska redovisa anslagspostens användning till Jordbruksverket. Länsstyrelsernas kostnader avseende de med anslaget avsedda ändamålen ska belasta anslaget.
2. Anslaget disponeras för bidrag till yttre rationalisering enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering.
3. Bidrag får beviljas till genomgripande omarrondering (genomgripande strukturrationalisering) men även till successiv omarrondering. Anslaget ska i första hand disponeras för projekt i Dalarnas län.
4. Beträffande stöd till företag får medlen disponeras i enlighet med villkoren i 1 kap. och artikel 15 och 53 i kommissionens förordning (EU) nr 2022/2472.
5. Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.
6. Jordfonden förvaltas av Jordbruksverket enligt förordningen (1989:281) om Jordfonden. Jordfonden får användas för inlösen av fastigheter enligt jordförvärvslagen (1979:230) och förvärv av fastigheter i enlighet med förordningen om Jordfonden. Försäljningsinkomster från jordfondsfastigheter efter reduktion av kostnader som är hänförbara till inkomstens förvärvande ska återinvesteras i Jordfonden. Övriga inkomster från jordfondsfastigheter efter reduktion av kostnader som är direkt hänförbara till inkomstens förvärvande ska redovisas mot inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statlig verksamhet. Länsstyrelserna ska löpande lämna uppgifter till Jordbruksverket om fastighetsförsäljningar.

1. Anslagsposten får användas för uppdraget om prioritering och fördelning av kritiska resurser på livsmedelsområdet och till uppdraget om strategiska varor.

1. Anslagsposten får användas för finansiering av den statliga medfinansieringen av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027 med finansiering av Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) under anslaget 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk och i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1139 av den 7 juli 2021 om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och om ändring av förordning (EU) 2017/1004.
2. Anslagsposten får användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artikel 36.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik. Under programperioden 2021–2027 har myndigheterna nedanstående ramar för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande. Utbetalningar får ske längst t.o.m. räkenskapsåret 2029. Högst 9 534 000 kronor får användas för att ersätta Ekonomistyrningsverkets revisionskostnader av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027. Högst 1 907 000 kronor får användas för att ersätta Havs- och vattenmyndighetens kostnader för genomförandet av uppgifter i egenskap av förmedlande organ för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027. Högst 6 992 000 kronor får användas för att ersätta länsstyrelsernas kostnader för genomförandet av uppgifter i egenskap av förmedlande organ för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027. Högst 32 302 000 kronor får användas för övriga uppgifter i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning såsom uppföljning och utvärdering inklusive utvärderingssekretariat, finansiering av den delen av det nationella landsbygdsnätverket som arbetar med genomförandet av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet, genomförandet av sammanträden med programmets övervakningskommitté, förvaltning av programrelaterade it-system och informationsinsatser.
3. Anslagsposten får disponeras enligt förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen för åtgärder som inte omfattas av gemenskapens medfinansiering.

1. Anslagsposten får användas för finansiering av EU:s medfinansiering av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027 motsvarande de medel som har tilldelats Sverige enligt bilaga V i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1139 av den 7 juli 2021 om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och om ändring av förordning (EU) 2017/1004.
2. Jordbruksverket ska redovisa betalningar från EU-budgeten mot inkomsttitel 6215001 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2021-2027. Kursdifferenser på återflöden från EU:s fiskerifond redovisas dock mot inkomsttitel 6215002 Kursdifferenser från EU:s fiskerifond.
3. Anslagsposten får användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artikel 36.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.  Under programperioden 2021–2027 har myndigheterna nedanstående ramar för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande. Utbetalningar får ske längst t.o.m. räkenskapsåret 2029. Högst 11 466 000 kronor får användas för att ersätta Ekonomistyrningsverkets revisionskostnader av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027. Högst 2 293 000 kronor får användas för att ersätta Havs- och vattenmyndighetens kostnader för genomförandet av uppgifter i egenskap av förmedlande organ för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027. Högst 8 408 000 kronor får användas för att ersätta länsstyrelsernas kostnader för genomförandet av uppgifter i egenskap av förmedlande organ för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027. Högst 38 848 000 kronor får användas för övriga uppgifter i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning såsom uppföljning och utvärdering inklusive utvärderingssekretariat, finansiering av den delen av det nationella landsbygdsnätverket som arbetar med genomförandet av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet, genomförandet av sammanträden med programmets övervakningskommitté, förvaltning av programrelaterade it-system och informationsinsatser.

1. Ersättningar får lämnas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutvekling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013.

2. Anslagsposten får användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artikel 125 i förordning (EU) 2021/2115. Under programperioden 2023–2027 har myndigheterna nedanstående ramar för s.k. tekniskt stöd för programperiodens genomförande. Utbetalningar får ske längst t.o.m. 2029.

• För Jordbruksverkets kostnader högst 324 106 847 kronor. Av den totala budgeten för tekniskt stöd får maximalt 4,35 % avsättas till GJP-nätverket.
• För länsstyrelsernas kostnader högst 240 369 205 kronor. Fördelning av medel mellan länsstyrelserna ska ske i samråd med länsstyrelserna i syfte att få till stånd ett effektivt genomförande av programmet.
• För Sametingets kostnader 6 626 720 kronor.

1. EU-medlen ska redovisas mot inkomsttitel 6119001 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket. Kursdifferenser på återflöden från EU:s garantifond för jordbruket redovisas dock mot inkomsttitel 6119002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder.

1. Ersättningar får lämnas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013.

2. EU-medel ska redovisas mot inkomsttitel 6126 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021-2027. Kursdifferenser på återflöden från EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling redovisas dock på inkomsttiteln 6119002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder.

3. Anslagsposten får användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artikel 125 i förordning (EU) 2021/2115. Under programperioden 2023–2027 har myndigheterna nedanstående ramar för s.k. tekniskt stöd för programperiodens genomförande. Utbetalningar får ske längst t.o.m. 2029.

• För Jordbruksverkets kostnader högst 213 893 153 kronor. Av den totala budgeten för tekniskt stöd får maximalt 4,35 % avsättas till GJP-nätverket.
• För länsstyrelsernas kostnader högst 158 630 795 kronor. Fördelning av medel mellan länsstyrelserna ska ske i samråd med länsstyrelserna i syfte att få till stånd ett effektivt genomförande av programmet.
• För Sametingets kostnader högst 4 373 280 kronor.

Villkor

Beloppen i kolumnerna "infriade åtaganden" är endast indikativa.

Anslag 1:17 ap.1 Åtaganden gällande miljöersättningar och beslut om stöd till ekologisk produktion som inte är beloppsbestämda ska i redovisning av beställningsbemyndigande tas upp i det belopp som förväntas belasta framtida anslag. 

Anslag 1:18 ap.2 Åtaganden gällande miljöersättningar och beslut om stöd till ekologisk produktion som inte är beloppsbestämda ska i redovisning av beställningsbemyndigande tas upp i det belopp som förväntas belasta framtida anslag.

Verksamhet där avgifterna disponeras

Offentligrättslig verksamhet

Djur

Resultatområde Djur omfattar införsel av djur och avelsmaterial, registrering av aktörer som tar emot fjäderfä, kläckägg eller hov- och klövdjur från andra länder, registrering och godkännande av anläggningar för land- och vattenlevande djur samt avelsmaterial, godkännande av status som avgränsad anläggning, godkännande av PRRS-isolering, identitetshandling för nötkreatur, GMO-verksamhet exklusive tillsyn, registrering av anläggningar och godkännande av vissa anläggningar för tillverkning av foder och anläggningar för bearbetning och hantering av animaliska biprodukter, pass för sällskapsdjur, exportpass, katt- och hundregister, verksamhet enligt djurskyddsförordningen (2019:66), prövning av ansökan om legitimation eller annan verksamhet enligt 4 kap. lagen (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård, utbildning av officiella veterinärer samt den del av övriga officiella uppdrag, t.ex. karantänsuppdrag som ej utförs av distriktsveterinärerna, prövning enligt lagen (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion samt regionala djurförsöksetiska nämnder. 

Växt

Resultatområdet Växt omfattar fytosanitär verksamhet, saluföring av trädgårdsväxter, ekologisk produktion, godkännande av utrustning för spridning av växtskyddsmedel, utbildning för användning av växtskyddsmedel, ärenden om växtförädlarrätt och sortlista liksom GMO-verksamhet exklusive tillsyn. Myndighetsuppdraget ingår.

Utsäde

Resultatområde Utsäde omfattar certifiering av utsäde, analyser samt viss tillsyn. Myndighetsuppdraget ingår.

Tillsyn

Resultatområde Tillsyn omfattar tillsyn inom fytosanitär verksamhet, kvalitetskontroll av frukt och grönsaker, kontroll av handelsnormer för fiskeriprodukter, GMO-verksamhet inom växt- och djurområdet, anläggningar för animaliska biprodukter, anläggningar som hanterar eller tillverkar foder och som inte är primärproducenter, verksamhet inom utsädesområdet, kontroll enligt lagen om kontroll av ekologisk produktion, emballagekontroll vid sändningar från Kina, centralt vattenbruksregister, kontroll inom djurhälsoområdet, gränskontroll av levande djur och animaliska biprodukter, kontroll av funktionstester av sprutor samt importkontroll av invasiva främmande arter. Vidare ingår kontroll av klassificering av slaktkroppar samt kontroll av seminanläggningar.

Distriktsveterinärerna

Resultatområde Distriktsveterinärerna innefattar officiella uppdrag som utförs av distriktsveterinärer. Myndighetsuppdraget ingår.

Uppdragsverksamhet

Utsäde

Uppdragsverksamheten inom resultatområde Utsäde utgörs av laboratorieundersökningar, kvalitetsanalyser och andra undersökningar av utsäde och växtsorter samt kvalitetsanalys av foder- och kvarnspannmål. Myndighetsuppdraget ingår.

Distriktsveterinärerna

Uppdragsverksamheten utgörs av distriktsveterinärverksamhet. Myndighetsuppdraget ingår.

Tjänsteexport

Uppdragsverksamheten utgörs av internationellt utvecklingssamarbete.

Övriga avgifter

Avgifter från frivilligt efterfrågade varor och tjänster som Jordbruksverket tillhandahåller samt offentligrättsliga avgifter får disponeras av myndigheten.